Goda råd och värdefulla idéer - Greppa näringen

Goda råd och värdefulla idéer12 viktiga åtgärderFånggrödor ochvårbearbetningSidan 4BehovsanpassadkvävegödslingSidan 6Ingen flytgödseltidig höstSidan 8VåtmarkSidan 10Fördelningav gödselSidan 12SkyddszonerSidan 14Väl anpassadfoderstatSidan 16SnabbnedbrukningSidan 18BättretäckningSidan 20SäkerpåfyllningSidan 22Inga höstsprutningarSidan 24SkyddsavståndSidan 26GårdsexempelRedovisning av praktikfall.Sidan 28Vad tycker du själv?Vi värderar argumenten.Sidan 34123456789101112Vi reder ut begreppen!Vilka åtgärder är egentligen mest angelägnaför att öka utnyttjandet av växtnäring ochminska rester av bekämpningsmedel?Vi har valt ut de tolv åtgärder som vimenar är de mest angelägnaDärmed INTE sagt att andra åtgärder äroviktiga. Varje gård har sina unika förutsättningaroch på en del gårdar kan det finnasenskilda åtgärder som är viktigare.Alla åtgärder passar förstås inte på allagårdar men flera gör det. En gård medmycket djur på lätt jord i södra Sverige harnytta av fler av våra råd än en gård utandjur på lerjord i Mälardalen. För en ekologisklantbrukare är våra råd om säkertväxtskydd inte aktuella men däremot ärvåra tips för ökat utnyttjande av växtnäringintressanta.Greppa Näringen är en stor samordnad satsningför att minska förluster av växtnäring ochbekämpningsmedel. De nya miljömålen somberör alla delar av näringslivet är basen. Jordbruksverket,länsstyrelserna och LRF samverkari projektet. Rådgivning, utbildninggenom kurser och studiecirklar samt informationär de tre arbetssätten. Ca 200 rådgivare iett 40-tal kunskapsföretag arbetar underdelar av sin tid med Greppa Näringen.Att minska rester av bekämpningsmedeleller förbättra hushållningen med växtnäring iHallandspostenSkånskaDagbladetHelsingborgsDagbladGoda råd och värdefulla idéer ges ut av Greppa Näringen.Ansvarig utgivare: Stina Olofsson, JordbruksverketRedaktör: Markus Hoffmann, LRFTexter, där inget annat anges: Markus Hoffmann, LRFGrafisk formgivning och produktion: Condesign Teleskop AB, Jönköping, december 2003Tryck: Ruter Media Group. Papper: Galerie OneOm du vill ha fler exemplar av denna katalog kan du beställa det kostnadsfrittfrån Distributionstjänst på 08-550 949 80. Beställningsnummer: 42135.Omslagsbild: Forsby egendom (se också sidan 20). Foto: Erik Karlsson.Tack till alla lantbrukare som medverkat och tagit sig tid att berätta om sina gårdar!Vissa åtgärder är emellertid lika angelägnaöverallt. Det är lika viktigt att intefylla sprutan på grusplanen i Bjärred iSkåne som i Vretstorp i Närke. Och det ärlika viktigt att vara noga med råproteinhaltentill en ko på en gård i Skänninge iÖstergötland som i Harplinge i Halland.Läs om tolv lantbrukare som var för siggjort de utvalda åtgärderna. En forskareeller rådgivare beskriver vilken nytta åtgärdengör. Sist men inte minst har vi gjort enberäkning av hur lönsamheten påverkas.På detta sätt har vi försökt reda ut en del avbegreppen på miljöområdet. Vi hoppas attdenna sammanställning ska vara till nyttaför dig!Känner du tillGreppa Näringen?Alingsås Tidningväxtodlingen och näring i utfodringen kanman göra på många sätt. Därför ger vi rådom många olika åtgärder som utfodring, gödsling,markpackning, skyddszoner, våtmarker,hantering av bekämpningsmedel m.m. Än sålänge finns rådgivningen i Skåne, Blekinge,Halland, Kalmar, Västra Götaland och påGotland. Men många av våra råd är lika viktigaoavsett var man har sin gård. Därför harvi sammanställt den här skriften där vi samlatihop det viktigaste vi har att säga.Ett levande projekt somger dig massor av idéer.NordvästraSkånes TidningarSkånskaDagbladetTrelleborgsAllehanda341 1622Läs mer på www.greppa.nu

Har du verkligenräknat ordentligt?Håkan Rosenqvist, lantbrukare och agronomie doktor.Foto: Erik KarlssonEkonomiÄr allt miljöarbete lönsamt? Eller är det tvärtom? Att allt miljöarbete bara kostar?Sanningen ligger mittemellan och i den här katalogen beskriver vi hur de vanligasteåtgärderna påverkar lönsamheten i företaget.Håkan Rosenqvist har gjort de ekonomiskaberäkningarna. Håkan är agronomie doktoroch lantbrukare utanför Billeberga i Skåne.Där driver han ett lantbruk med odling avhöst- och vårvete, höstraps, ärter för utsäde,vall, vitklöverfröodling samt energiskogtillsammans med sin familj. Håkan är egenföretagare. Ekonomi och lantbruk är hansarbetsområde.Så här säger Håkan om uppdraget att göraberäkningar till denna sammanställning:– Genom att arbeta med de tolv åtgärdernasamlat i tiden har det blivit tydligarehur vissa åtgärder hänger samman, t.ex. närdet gäller stallgödselhantering. En reflektionvar att om någon del av hanteringskedjan ärsvag (stort läckage) så förloras mycket avdet man vunnit på andra ställen i hanteringskedjan.En svårighet har varit att få plats med alltjag vill säga om ekonomi. Den korta textengör att beräkningarna blir relativt generella.Samtidigt har det slagit mig att ”detta bordejag nog titta vidare på, på min egen gård”.Går det att spara pengar på miljöarbetet?Miljöförbättrande åtgärder och åtgärdersom förbättrar ekonomin för lantbrukarengår ibland att förena och ibland inte. Fleraav de åtgärder vi presenterar är lönsammapå ett flertal företag medan de inte kommeratt vara lönsamma på andra. Därför är detviktigt att du själv sätter dig ned och funderarpå vilka åtgärder som kan vara aktuellapå ditt företag, vilket kanske inte är sammaåtgärder som hos grannen.Jag är ganska säker på att denna typ avkunskapsuppbyggnad, som leder till enbättre styrning av företaget, ofta ger enbättre timpeng än vad delar av det praktiskaarbetet ute på gården gör.En fråga som jag ställt mig är: Varförgenomförs inte de åtgärder som är lönsamma?Några anledningar kan vara:1. Att företagaren inte är medvetenom vilka åtgärder som är lönsamma.2. Tidsbrist kan vara en förklaring ivissa fall.3. Att det inte är lönsamt på just min gård.4. Det kan även finnas icke ekonomiskamotiv för att inte genomföra en åtgärdsom tex praktiska skäl.Vad betyder dessa åtgärder i det stora helai ett normalt lantbruksföretags ekonomi?Många bäckar små... För många av åtgärdernahandlar det om relativt små belopp.T.ex. 400 kr per hektar för fånggrödor,15 kr per hektar för snabb nedmyllning,40 kr per hektar i optimala kvävegivor,20 kr per hektar vid täckning av gödselbehållaresamt bättre foderstat med 500 krper ko och år. Åtgärderna i denna skriftingår i de många små besluten. Speciellt omde små besluten upprepas under många åreller på många hektar blir den sammanlagdaekonomiska effekten betydande.För en hundra hektars växtodlingsgårdkan resultatet mycket väl stiga med över10 000 kronor per år om de ekonomisktlönsamma åtgärderna på följande sidorgenomförs. För en mjölkgård med 50 korkan lönsamheten stiga med över 40 000 krper år.Snabbatips!Självklart finns det andra argumentän ekonomiska för åtgärderna i dennaskrift. Dessa andra argument finnsbeskrivna i en särskild artikel påsidan 34.Läs mer på www.greppa.nu3

Gräset är grönarepå Stenastorp” Fånggröda kändes som en självklarhet och är något som alla kan hjälpa till med ”Gustav Skyggeson Foto: Erik KarlssonGräset har varit grönt länge på Stenastorp eftersom Gustav Skyggesonbörjade odla fånggröda redan för tio år sedan. Gustav har genom årenprovat olika gräs och olika sätt att så.Vi går i den nyskördade stubben på Stenastorpdär fånggrödan börjar ta fart. Gustavtycker att den ser lite mindre frodig ut i årmen det har sin förklaring. Han bytte såmaskini våras och till den nya fick haningen sålåda i tid till vårbruket. Därför såddehan med en 12 m Tive ramp och fröet hamnadeovanpå. "Jag körde ett skifte först föratt se hur det gick. Det såg väldigt fint ut, jagfick ut ca 4,5 kg frö per ha som jag ville.Men det blir ändå lite sämre jämfört med attmylla fröet," tycker han.I år provar Gustav också ängsvingelistället för engelskt rajgräs och det kan varaen annan förklaring till den något klenarefånggrödan i år. "Om man ska bedömaeffekten på utlakningen efter hur fånggrödanutvecklar sig så är nog rajgräseteffektivare", säger Gustav.Gustav sår inte in fånggröda i höstsäd dåhan också odlar gräsfrö. För att inte riskeraatt fånggrödan blir ett ogräsproblem. Växtodlingeni övrigt på Stenastorp är spannmålsom foder åt besättningen med avelssuggorsamt potatis åt Estrella. Gården som liggerrelativt högt i en av Hallands många typiskadalgångar omfattar 55 ha åker och 3 habetesmark.Fånggrödor i tio årGustav arbetade tidigare på Hushållningssällskapeti Halland bl.a. med försök medfånggrödor. De försöken startade redan ibörjan av 1980-talet och Gustav berättarhur man upptäckte att nitratkvävehalten ibrunnar minskade betydligt där man odladefånggrödor. "Att själv börja odla fånggrödanär vi tog över gården 1992 kändes somen självklarhet och är något som alla kanhjälpa till med."Gustav mäter fånggrödans effekt självmed speciella nitratstickor. Det är en styvpappersremsa som han sticker ner i vattnetfrån dräneringsledningen. Olika nitrathaltger olika färgutslag på indikatorpappret."Det är tydligt att man får ner halternanitratkväve," säger Gustav. Han tycker attdet är viktigt att man som lantbrukare får ettkvitto på det miljöarbete man gör på gården."Det är trevligt om man själv som lantbrukarekan mäta effekten, då vet man attman har något för det man gör."Snabbatips!1. I höstsäd: Så fånggrödan tidigt!Går det att sprida första kvävegivanså går det att så fånggröda.2. Engelskt rajgräs är lättare att etableraoch växer bättre på hösten än andraarter och tar därför upp mer kväve. Vadsom ersätts är egentligen funktionen hosfånggrödan dvs minskad kväveutlakning.3. Ungefärliga riktlinjer för utsädesmängdär 4-6 kg/ha i vårsäd och 8-10 kg/hai höstsäd. Tänk på att det krävs godetablering för att vara berättigad tillersättning.4 1. Fånggrödor och vårbearbetning

MiljöpåverkanSenarelagd bearbetning och fånggrödabetyder mycketAv Helena Aronsson ochHolger Johnsson, SLUHalva effekten på utlakningen av en vårplöjdfånggröda beror på att marken intebearbetas under hösten och andra halvanav effekten på att fånggrödan tar uppkväve. Så kan man i grova drag sammanfatta20 års fältförsök.En insådd fånggröda har den goda egenskapenatt den finns etablerad, redo att börjaväxa, direkt efter skörd. Det är förstås viktigtatt fånggrödan inte konkurrerar så kraftigtmed huvudgrödan att skörden av dennaminskar. Engelskt rajgräs har visat sig fungeramycket bra som insådd fånggröda bådei vår- och höstsäd. I många försök i Sverige,Norge och Danmark har effekten på utlakningenvarit god utan att skörden av huvudgrödanminskat.När behovet är som störst blir effekten bästEffekten av insådd fånggröda varierar. Allmäntär det så att i de lägen som det ansamlasmycket utlakningsbart kväve i markenunder hösten växer fånggrödan ofta bra. Dåhar den också mycket god effekt på utlakningen.Numera finns goda erfarenheter frånlångliggande försök i Skåne, Halland ochVästergötland. På lätta jordar har man fåttminst en halvering av kväveutlakningen vidvårplöjd rajgräsfånggröda. Det gäller i jämförelsemed mark som bearbetas i september.På styv lerjord har effekten varit mindre.Även senarelagd bearbetning i sig är en viktigåtgärd. Man kan säga att halva effektenberor på vårplöjningen i sig och halva effektenpå fånggrödans kväveupptag.Fånggrödor ökar bördighetenEn del av kvävet som tagits upp i fånggrödankommer att frigöras ganska snart igen,medan resten bygger upp markens mullförråd.Oavsett om gräsfånggrödan brukasned på hösten eller på våren ökar den kvävetillgångenför den efterföljande grödannågot, men det rör sig bara om några få kilo.De långliggande försöken visar att upprepadodling av fånggrödor är ett sätt att bevaramullhalten i sådan mark där odlingen iövrigt medför utarmning av mullförrådet.Hur mycket betyder fånggrödor i detstora hela? Det långsiktigamålet är attkväveutlakningen ska minska med 10 000ton. Det gäller sammanlagt för alla åtgärderdär fånggröda är en av åtgärderna. Under2001 odlades ca 120 000 ha fånggrödaoch/eller vårbearbetning vilket uppskattningsvisminskade kväveutlakningen med1 500 till 2 000 ton. Under 2003 odladesca 180 000 ha vilket betyder en bra bit påvägen alltså!Kväveutlakning från mojord i Västergötland70kgN/haTidig höstbearbetningFånggröda, sen höstplöjning60Fånggröda, vårplöjning504030201001999/00 2000/01 2001/02Senarelagd bearbetning och insådd rajgräsfånggrödaär effektiva sätt att minska kväveutlakning på lättajordar.EkonomiHur ser din kalkyl förfånggröda ut?Av Håkan RosenqvistKalkylexempel på fånggröda i vår- och höstspannmålVårspannmål, 4000 kg per haIntäkterMiljöersättning för fånggrödor900 krSumma intäkter900 krKostnaderMinskad skörd 2 %, 80 kg á 0,80 kr 64 krUtsäde fånggröda, 5 kg á 25 kr 125 krLägre tröskkapacitet, 3 % á 950 kr 28 krSådd av fånggröda, 1 ggr á 200 kr 200 krKvickrotsbekämpning, 1/3 á 270 kr 90 krSumma kostnader507 krIntäkter minus kostnader393 krHöstspannmål , 7000 kg per haIntäkterMiljöersättning för fånggrödor900 krSumma intäkter900 krKostnaderMinskad skörd 1 %, 70 kg á 0,80 kr 56 krUtsäde fånggröda, 9 kg á 25 kr 225 krLägre tröskkapacitet 3 % á 950 kr 28 krSådd av fånggröda, 1 ggr á 200 kr 200 krKvickrotsbekämpning, 1/3 á 270 kr 90 krSumma kostnader599 krIntäkter minus kostnader301 krNettot av fånggrödor är under normala omständigheterpositivt i både vår- och höstspannmål. Det finnsdock situationer i växtföljden eller enskilda år dåodlingsosäkerheten ökar med fånggrödan med ökadekonomisk risk som följd. Samtidigt finns också långsiktigafördelar med fånggrödan.I beräkningen nedan presenteras de största posternai kalkylen för fånggröda. Utöver de faktorer som är fångadei beräkningen nedan finns det ett antal för- ochnackdelar med fånggröda vars ekonomiska värde ärvarierande och osäkert. Nedanstående beräkning skallinte tolkas som annat än en exempelberäkning.Fördelar+ Fånggrödor kan, särskilt på lättare jordar, bidra tillkväveförsörjningen av efterföljande gröda. På styvarejordar kan det inte förväntas några kortsiktiga positivakväveeffekter.+ Fånggrödor har en positiv inverkan på mullhalt ochaggregatstruktur i jorden. Den förbättrade aggregatstrukturenkan leda till högre skörd. En förbättradmarkstruktur kan även öka plöjningskapaciteten.+ Efter skörd av spannmål konkurrerar fånggrödornamed örtogräsen. Därmed kan fånggrödeodling på siktleda till minskat bekämpningsbehov.Nackdelar- Det år fånggrödan odlas kan plöjningen försenas ochdärmed komma att ske under mindre gynnsamma förhållanden.Detta kan leda till ökade plöjningskostnader,lägre skörd året därpå samt fleråriga packningsskadori marken. Dessa kostnader är varierande ochkan vara relativt stora.- Vid sen vårplöjning av fånggrödan ökar risken för attfånggrödan tar upp kväve som annars skulle ha varittillgängligt för nästföljande gröda. Kvävet i fånggrödanfrigörs senare än vad som är optimalt för nästföljandegröda. Detta kan leda till kvalitetssänkningar hosmaltkorn och sockerbetor.- Fånggrödeodling i ensidiga stråsädesväxtföljder kanleda till ökat svamptryck som t ex gulstrimsjuka, brunfläcksjukaoch kornets bladfläcksjuka. Riskerna ökarmed dålig nedplöjning av fånggrödan.- Fånggrödor är p.g.a. risk för spillplantor och fröspridninginte lämpliga på fält där fröodling skall ske denärmaste åren. Spillplantor av fånggröda i potatis ellersockerbetor kan likaså vara ett problem.- Fånggrödorna kan orsaka mindre flexibilitet i växtföljdenp.g.a. det fleråriga åtagandet. Dessutom finns detinte möjlighet att så höstsådda grödor på fält medfånggrödor, vilket innebär att anpassning av grödvalmed sena beslut minskar.1. Fånggrödor och vårbearbetning5

Ingen överdosering avhandelsgödsel på Helgedal” Vi anpassar gödslingen till den mest troliga skörden ”Markus och Gösta Hansson Foto: Erik KarlssonÅrliga analyser av svingödseln som sprids och noggrann planering tillsammansmed rådgivaren gör att risken för att komplettera med förmycket handelsgödsel är minimal. Eller som Gösta Hansson säger:”Vi följer riktlinjerna. Det är ingen idé att fuska, vi har ju betalat förden inköpta gödningen”.På infarten till Helgedal ligger de nyupptagnabetorna ordentligt övertäckta medhalm som skydd mot årets tidiga frost.Gösta Hansson möter på gårdsplanen.Gösta brukar gården Helgedal tillsammansmed hustrun Irma och sonen Markus.Helgedal ligger vackert vid en krök i Helge åvid Knislinge utanför Kristianstad. På gårdenfinns 90 suggor som årligen producerarcirka 2 400 grisar. Ungefär 70 % av grisarnaföder Markus upp på en granngård där hanarrenderar ett stall. Resten går till smågrisförmedling.Gösta vill tona ner sin roll ijordbruket och berättar att han snart går ipension och därför lämnar över mer ochmer till Markus.Vid köksbordet pratar vi om gödslingentill grödorna på Helgedal. På en gård meddjur är det lätt hänt att den sammanlagdakvävegivan med svin- eller nötflyt, kompletteratmed handelsgödsel hamnar över vadsom är lönsamt och över riktlinjerna.För att kunna undvika detta är det braatt veta hur mycket kväve man egentligensprider ut med gödseln från djuren. Markushämtar pärmen med de senaste analysernafrån svinflytgödseln och visar vårens analysresultat.Att som nästa steg ha kontroll överhur många ton som sprids per ha tycker deockså går bra. De har lejt ut spridningen tillen maskinstation med en modern spridarutrustning.”Säger jag att jag vill ha 23 tonistället för 20 ton så får jag det och det stämmer”,förklarar Gösta. På så vis blir det lättatt räkna av den lagda kvävegivan med svingödselnfrån grödans behov. Om förfruktenvarit betor, ärt eller potatis dras ocksåkväveverkan från dessa grödor av när manbestämmer kompletteringen med handelsgödsel.Gösta menar att ”man måste värderaden naturliga gödseln och vara räddom den inköpta”.Egna ”gödselräkenskaper” på Helgedal”Vi följer riktlinjerna, det gör vi. Det äringen idé att fuska och strunta i det, vi har jubetalat för den inköpta gödningen”, sägerGösta och understryker att ekonomin ärviktig. Det är en sak att gödsla för den skördman skulle kunna få och en annan sak attgödsla för den mest troliga skörden. I detförra fallet ligger man högre i kvävegiva.Gösta menar att stödet från rådgivarenThomas Wildt-Persson på HS i Kristianstadär värdefullt för rätt gödsling. ”Jag ringernog oftare än andra bönder”, säger han ochskrattar lite.Om man gör som Gösta och MarkusHansson på Helgedal har man kommitlångt. Först analyserar de hur mycket kvävede sprider ut med gödseln från djuren ochtar därefter hänsyn till kväveverkan från förfruktenoch överskrider inte heller riktlinjerna.Ekonomin blir god och dessutomhar man dragit sitt strå till stacken för attSveriges bönder ska slippa någon form avgödselräkenskaper av dansk modell. Påsätt och vis har man på Helgedal sina egna”gödselräkenskaper”.Snabbatips!1. Tänk på att utbytet oftast är mycket lågtför de sista kilona i kvävegivan.2. Analysera stallgödseln så du vet hurmycket kväve du sprider med den.3. Korrigera kvävegivan för eventuellkväveverkan från förfrukten.4. Tänk på att handelsgödsel är en kompletteringför det du inte kan täcka medstallgödsel och eventuellt förfruktvärde.5. Gödsla för den mest sannolika skörden,inte för den du skulle kunna få detbästa året.6 2. Behovsanpassad kvävegödsling med handelsgödsel

Överdosering avkväve ökar utlakningenAv Bertil Albertsson,JordbruksverketKväveläckaget stiger kraftigt vid överdoseringav kvävegivan, principbildSkördUtlakningOgödslat 1/2 Normal 1 1/2normal gödsling normalgödslinggödslingGödslingsrekommendationerna syftar tillatt man ska uppnå bästa möjliga ekonomiskaresultat av gödslingen och är därmeduttryck för optimal gödsling. Grovträknat sammanfaller rekommendationernamed vad som anses vara miljömässigtgodtagbar gödslingsinsats.Kväveutnyttjandet är bäst vid låga ochmåttliga kvävegivor och avtar normalt närkvävetillförseln ökar. Vid rekommenderadekvävenivåer är kväveutnyttjandet fortsattbra, även om det är något sämre än vidlägre kvävegivor. Överskrids optimum avtarkväveutnyttjandet allt mer samtidigt somrisken för förluster ökar.Tillämpas de gödslingsrekommendationersom Jordbruksverket ger ut, finns detgoda förutsättningar för anpassad gödsling.Undersökningar tyder dock på att överdoseringförekommer på gårdar med stallgödsel.Därför kan man på många djurhållandegårdar minska givan av handelsgödseloch få bättre ekonomiskt resultat samtidigtsom miljöpåverkan begränsas. En sådan anpassningav kvävegivan minskar dessutomrisken för liggsäd och de olägenheter somden medför.Årsanpassa gödslingenGödslingsrekommendationerna baseras påmedeltal av försöksresultat från många olikaår. Genom att tillämpa konceptet medgrundgödsling samt kompletterande tillförsel,som styrs av grödans utseende ochaktuella nederbördsförhållanden, kan ytterligareanpassning av gödslingen ske för detenskilda året. Tekniken med sena gödslingarhar dock sina begränsningar, eftersom det äromöjligt att förutsäga förhållandena eftertidpunkten för den sena gödslingen.Skördeförändringen vid måttlig avvikelsefrån optimal gödsling både uppåt och nedåtär blygsam. Detta medför att det ekonomiskaresultatet inte heller påverkas särskiltmycket om man gödslar lite fel. Av miljömässigaskäl och risk för liggsäd bör mandock undvika överdosering. Enligt medeltalsberäkningarfrån många fältförsök minskarlönsamheten med i storleksordningen10 kr/ha om kvävegivan till fodersäd sänksmed 10 kg jämfört med rekommenderadnivå. Sänks kvävetillförseln med 20 kg N/haminskar täckningsbidraget med ca 30 kr/haför foderspannmål. På enskilda fält ochunder enskilda år kan dock utslaget blistörre.Slutsats. Du uppnår en mer anpassadgödsling genom att ta bättre hänsyn tillkvävet i stallgödseln och genom att delapå kvävegivan. Du tar ytterligare hänsyntill miljön om du drar ner den generellakvävenivån något. Den senare åtgärden kanofta göras utan nämnvärd ekonomiskuppoffring.För mycket kvävegödsling leder lätt till liggsäd.EkonomiÄndra kvävegivanefter årets förutsättningarAv Håkan RosenqvistDen som inte justerar sina kvävegivor efter markkvävetillgångpå våren, beaktar förfruktseffekter,effekter av stallgödsel, ändrade spannmålspriser ellerändrade kvävepriser kommer att få ett sämre ekonomisktresultat än de lantbrukare som anpassar sinkvävegödsling. Det går inte att gödsla exakt rätt, meni gengäld har det liten ekonomisk betydelse med småavvikelser från optimal kvävegiva.Det går att beräkna lämplig gödslingsnivå utifrånproduktionsfunktioner. De beräkningsfaktorer som påverkarvilken gödslingsnivå man kommer fram till vid ensådan beräkning är funktionens utseende, produktprisoch kvävepris. Nedanstående beräkningar är gjordautifrån rekommendationer som är framtagna med hjälpav produktionsfunktioner.Små avvikelser från ekonomiskt optimmal kvävegivahar relativt liten betydelse. En avvikelse på ±10 % innebärett minskat resultat på 5 till 10 kr per hektar beroendepå gröda. Betydelsen av ökad skillnad mellan verkligkvävegiva och optimal kvävegiva ökar med ökadavvikelse. Ligger man 30 % fel i kvävegiva vid skördenivåerenligt nedanstående tabell innebär det en resultatsänkningpå 40-100 kr per hektar, vilket innebär ettlägre årsresultat på ca 6 000-7 000 kr på en gård med100 hektar blandad stråsädesodling. På gårdar medmycket slaktsvin är det inte ovanligt med mer än 40 % iavvikelse från ekonomiskt optimum.Optimal kvävegiva påverkas av bl a förväntad skördenivå,stallgödsel och förfrukter. Även kvävepriser ochspannmålspriser påverkar optimal kvävegiva. De prisersom används vid beräkningarna är 8 kr per kg kväve.Värdet på spannmål är skattat till 0,65, 0,70 och 0,75 krper kg för respektive havre, korn och fodervete efter detatt spannmålspriset reducerats med torkningskostnader,transportkostnader och kostnader för ökad bortförselav P och K.Vid 10 % högre eller lägre spannmålspris förändrasoptimal kvävegiva till korn, havre och fodervete med± 5 kg N/ha. Om kvävepriset förändras med 10 % uppåteller nedåt leder det till motsvarande förändring avoptimum. Av det förda resonemanget kan vi se attkvävegödslingen behöver justeras både vid ändradespannmålspriser och vid ändrade kvävepriser.Förändrat täckningsbidrag vid 20 resp 30 % avvikelse från rekommenderad kvävegiva.GrödaNormalskördenivåkg/haMiljöpåverkanRekommenderadkvävgiva,kg/haMinskat täckningsbidrag, kr/ha, vid ändrad gödslingMinskad KvävegivaÖkad Kvävegiva- 30 % - 20 % + 20 % + 30 %Korn 5 000 85 - 40 kr - 20 kr - 20 kr - 40 krHavre 5 000 80 - 70 kr - 30 kr - 40 kr - 40 krFodervete* 6 500 130 - 60 kr - 30 kr - 40 kr - 100 kr*För brödvete kan TB-förlusten bli högre vid minskad kvävegiva än för fodervete.2. Behovsanpassad kvävegödsling med handelsgödsel7

Ingen gödselspridning påhösten på Börsgård enligtdansk modell” Det finns ingen anledning att sprida på hösten, utom till höstraps ”Per Ola Carlsson, med sonen Anton Foto: Erik KarlssonEtt nytt arrende gav tillfälle att bygga ny lagringskapacitet på Börsgård.Och det gjordes med besked, så nu är det slut med den tidiga höstspridningenav svinflytgödsel. Kväveutlakningen har minskat betydligt ochdet har blivit mindre stressigt i skörden.I det böljande landskapet i Ätrans dalgång iHalland ligger Börsgård där Per Ola Carlssontar emot på farstutrappan en brittsommardag.Hustrun Eva är iväg på jobbet ivården och barnen Anton 6 år och Amy 4 årär på lekis.Per Ola brukar sammanlagt 127 ha påBörsgård och en arrendegård. Växtodlingenär mest korn, vete, rågvete, ärt och åkerbönasom används som foder till slaktsvinenpå de 1 100 platserna. Nästan allt vårplöjsoch fånggröda finns i både kornet och höstvetet.Per Ola var med i REKO på den tidenoch är nu med i Greppa Näringen.Det har hänt mycket på Börsgård desenaste åren och det var när arrendet pågranngården dök upp som den befintligalagringskapaciteten blev otillräcklig. ”Jagbehövde 1 200 m 3 för att klara reglerna ochräknade på 1 500 m 3 . Marginalkostnadenför ytterligare 1 000 m 3 blev så låg så att detfick bli 2 500 m 3 i nya behållaren”, berättarPer Ola och fortsätter: ”Tanken är att iframtiden kunna bygga ett stall till utanatt behöva utöka lagringskapaciteten ytterligare.”Bättre kväveutnyttjandeDen större behållaren har gjort att Per Olainte längre sprider gödseln från svinen införsådd av höstsäd. En giva på 20-30 ton svinflytinnehåller 50-80 kg mineralkväve dvslika mycket som 300-500 kg kalksalpeter.Minst hälften av den kvävegivan utlakas omden sprids till höstsäd. Höstsäden har lågtkvävebehov på hösten och Per Ola säger:”Tanken är att inte behöva sprida på hösten.Det finns ingen anledning, utom till höstraps.”Så har man också tänkt i Danmarkdär man helt slutat med höstspridning tillhöstsäd.En annan fördel förutom det bättrekväveutnyttjandet tycker Per Ola är tidsåtgången.”Det är svårt att hinna att köra utgödsel under skörden.”Ibland framförs att övervintringen avhöstsäden blir bättre med en PK-giva och attdet därför vore bra med flyt- eller fastgödselinför sådd. Per Ola tror dock inte att det ärså vanligt med övervintringsproblem pådjurgårdar då de i allmänhet har bra P- ochK-status i jorden.Numera läggs gödseln till all spannmålpå Börsgård. Till vårsäden läggs den föreplöjning i vårbruket och resten i växandehöstsäd. Per Ola avslutar med att en annanfördel med god lagringskapacitet är att omdet blir en blöt vår med problem att ta sigut kan han vänta med spridningen tills dettorkat upp och till försommaren.Snabbatips!1. Undvik i möjligaste mån att sprida flytochfastgödsel inför sådd av höstsäd.2. Om lagringskapaciteten inte räcker.Sök efter andra lösningar. Går det attsamverka med grannar? Finns det ledigspridningsareal på vallar i närheten?3. Om du ska bygga om eller utöka. Passapå att bygga en större behållare än vadreglerna kräver. Marginalkostnaden förde sista kubikmetrarna är ofta så lågatt det blir lönsamt.4. Undvik i synnerhet att sprida till höstrapsstubboch till vallbrott av vallar medinslag kvar av klöver. Då finns ofta redanmycket kväve i marken.8 3. Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd

Låt grödans kvävebehov på höstenstyra gödselspridningenAv Markus Hoffmann, LRFoch Hans Nilsson,JordbruksverketAtt sprida stallgödselkväve inför höstsåddinnebär betydande risk för ökad kväveutlakning.Det är främst flytgödsel, urin ochammoniumkväverik fastgödsel, sk kletgödselsom bör undvikas.Att höstsäden endast har ett litet kvävebehovpå hösten är nog känt för de flesta.Nedan visas kväveupptaget hos några höstsåddagrödor i 196 mätningar. Upptagetvarierar förstås med såtidpunkten. Förfruktenspelar också roll och en kväverikförfrukt ger större upptag. Faktum kvarstårdock att höstsäden har lågt behov av kvävepå hösten.Den normala jordbearbetningen införhöstsådden frigör kväve ur marken. Iblandsägs att "en jordbearbetning ger lika mycketkväve som en giva med 100 kg kalksalpeter".Variationen är naturligtvis stormen marken är alltid uppvärmd efter sommarenmed goda förutsättningar för kvävefrigörelse.Ibland sägs att halmrester motiverartillförsel av kväve men det finns ingaförsök som styrker att det skulle ge störreutbyte med en höstkvävegiva jämfört medatt lägga detta kväve på våren.Jämför med kalksalpeterAtt sprida ut 20-30 ton nöt- eller svinflyt /hainnebär en giva av 30-80 kg N/ha vilketmotsvarar 200-500 kg kalksalpeter. Höstsädentar upp 10-20 kg N/ha och en hel delav det överblivna kvävet kommer att utlakas.Viss osäkerhet råder om hur mycket,men det är helt klart att en mycket stor del,upp till 75 % kan förloras från t.ex. flytgödsel.Att inte sprida tidig höst ger alltsåbetydligt lägre förluster och kan jämförasmed andra "kraftfulla" åtgärder som fånggrödoroch anläggning av våtmarker.All höstkvävespridning är dock inte felaktig.Höstraps och vall har goda möjligheteratt utnyttja höstkväve, vilket också kannoteras i de danska spridningsbestämmelsernadär höstspridning före den 1 oktoberenbart är tillåten till höstraps och vall.Markpackning och körskadorSpridning av stallgödsel sker idag i alltväsentligt med stora och tunga maskiner.Främst på lerjordar innebär detta ökad riskför packningsskador vid ökad vårspridningnär både matjord och alv oftast är blöt.Även körskador i grödan kan vara betydandei höstsäd och inte minst i vall på dessajordar. Även spridning lite senare undervåren/försommaren i växande gröda kan gekörskador men risken för markpackning ärmindre vi denna tidpunkt.Genomsnittligt kväveupptag på höstenkgN/ha6050403020100höstveterågvete höstkorn råg fånggröda höstrapsEkonomiHar du räknat på höstspridningenav stallgödsel till stråsäd?Av Håkan RosenqvistHöstspridning till spannmål uppvisar det klart lägstatillvaratagandet av kväve. Det är resultatet av fleraolika faktorer som vägts samman. De viktigaste ärväxtnäringsvärdet, grödor, jordart, markpackning,läglighetseffekter, befintlig eller utökad lagringskapacitetsamt utnyttjande av maskiner och arbetskraft.Ur tabellen nedan kan man se att höstspridning tillspannmål uppvisar det klart sämsta kväveutnyttjandet.På sandjord är packningsskadorna av mindre betydelsevid de olika spridningstidpunkterna som finns medmedan packnings- och körskadorna på lerjordar ärhögst i samband med vårbruket. Enligt tabellen är detbäst ekonomi att sprida flytgödsel vid vårbruket påsandjord och i växande gröda på lerjord. Läglighetseffektenär dock inte beaktad vilket framförallt kanutgöra en kostnad i samband med spridning i vårbruket.Sprids gödsel före vårplöjning behöver det inte utgöranågon läglighetskostnad, men om det däremot sprids ivårbruket och sådden därmed blir försenad, kan läglighetseffektenutgöra en kostnad som behöver beaktas.Med en antagen läglighetseffekt på en procent per dagoch skördenivån 4 500 kg per hektar innebär en dagsförsenat vårbruk ca 40 kr per hektar.Lagringskapaciteten påverkasPå en gård med en årsproduktion av 5 000 slaktsvin ökarlagringsbehovet med ca 600 m 3 om lagringskapacitetenökar från 10 månader till 12 månader. Det ekonomiskavärdet av att sprida dessa 600 m 3 i växande gröda påvåren jämfört med höstgröda på hösten, är på lerjordca 3 000 kr per år och på sandjord 3 600 till 6 600 kr.Om lagringskapaciteten behöver utökas för att undvikahöstspridning till höstsäd ökar kostnaderna avsevärt.Utan investeringsstöd bedöms investeringen i ökadlagring uppgå till ca 50 000 kr plus ca 180 kr per m 3 . Enutökning av behållaren med till exempel 600 m 3 kostarca 160 000 kr. Det finns möjlighet att söka investeringsstödpå max 30 % av investeringen vilket reducerarkostnaden till ca 110 000 kr om det beviljas. Med 15 årslivslängd och 6 % i real kalkylränta innebär det en årskostnadpå ca 11 000 kr vilket blir ca 19 kr per m 3 gödsel.På en gård där man redan bestämt sig för att byggaStallgödselvärde (NPK) i kr per ton vid spridning av svinflytgödsel till spannmål.ny gödselbehållare blir årskostnaden per extra m 3 gödseli lagringskapacitet ca 13 kr när investeringsstödet på30 % beaktats. Vid byggnation kan det alltså vara lämpligtatt ta till i volym så att det inte behöver kompletterasde närmaste åren efter investeringen.Slutsatsen blir att det ur företagsekonomisk synpunktofta inte är lönsamt att utöka lagringskapacitetenbara för att tillvarata växtnäringen på ett bättre sätt. Pålättare jordar är det nästan lönsamt att utöka lagringskapacitetentill 12 månader i samband med att det ändåbyggs ny behållare. Detta gäller vid kvävepriser på ca8 kr per kg kväve. Finns lagringskapaciteten är den lönsammastespridningstidpunkten att sprida i växandegröda eller före vårplöjning på lätta jordar.MiljöpåverkanSpridningstidpunktKväveeffektKvävevärdeinkl.långsiktigN-verkan PK-värdeLångsiktigbördighetseffekt(mullhalt,struktur)TransportochspridningskostnadMarkpackning/körskadorStallgödselvärdeVårbruk 85 % 22 26 5 - 17 - 2* 34SANDLERAVäxande gröda 70 % 19 26 5 - 17 - 4 29Höst 35 % 11 26 5 - 17 - 1 24Vårbruk 85 % 22 26 5 - 17 - 15 21Växande gröda 70 % 19 26 5 - 17 - 8 25Höst 35 % 11 26 5 - 17 - 3 21Skördevärde 6 000 kr/ha, 18 m 3 tunna, 12 m ramp, 25 ton per ha, 1,8 bar, 2 axlar, fältavstånd 1 km, *vårplöjning3. Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd9

Bonden som inte tog sigvatten över huvudet” Här ska stutarna göra landskapsjobbet i fortsättningen ”Ulf Genitz Foto: Erik Karlsson”Här på Varaslätten är det ont om vattenspeglar”, säger Ulf Genitz påÖnumstorp och ser ut över sin egen, nyanlagda vattenspegel. Ulfs våtmarkär just slutbesiktigad och han tycker att resultatet blivit över förväntan.I kanten av den platta Varaslätten har Ulfanlagt en våtmark i det landskap där våtmarkerär allra mest välkomna. På fråganom hur idéen väcktes berättar Ulf att han alltidvarit intresserad av jakt och fiske och endag när han läste en bilaga om våtmarker itidningen Svensk Jakt tände det till. Kortdärefter sände han in en intresseanmälan tilllänsstyrelsen.Ulf bad en våtmarksrådgivare från Hushållningssällskapetkomma ut och titta på entänkt plats. Det visade sig dock att en litenbit därifrån fanns en ännu bättre plats somockså blev den som valdes. Hushållningssällskapeti Skara hjälpte sedan till med enfullständig ansökan till länsstyrelsen ochprojekteringen av våtmarken. Så här efteråtsäger Ulf att ”kontakten med myndigheternahar gått mycket smidigt”.I februari 2003 sattes spaden i jorden ochen grävmaskin och en caterpillar gjordegrävjobbet på två veckor. Ett drygt halvårsenare står Ulf och ser ut över våtmarkenoch är nöjd med hur det blivit. Området somtagits i anspråk är ca 1,5 ha varav 0,5-1 haär vattenspegel. Runt själva dammen harhan sått betesvallfrö och planterat lite buskar.På en av öarna växer Salix. Än så längeär gräset spätt och buskarna små. ”I år harjag stängt av området kring vattnet fördjuren så att det ska få växa upp, men framöverska stutarna få göra landskapsjobbet.”Uppfödning av stutar och produktion avavsalugrödor på ca 100 ha är den huvudsakligainriktningen på Önumstorp.Till glädje för andraAllting kring dammen är genomtänkt ochUlf visar ett grovt rör som finns ifall detskulle bli mycket nederbörd, med en flödestoppsom det ordinarie utflödet inte klarar.För kväverening är Ulfs våtmark idealisktplacerad då kväverikt vatten leds in i våtmarkendirekt från en stamledning. Ulfberättar att det är 50–100 ha i ett dikningsföretagsom avvattnas till våtmarken. Ulfsmark ligger invid Afsån som ringlar siggenom slätten och är knutpunkt för femolika dikningsföretag.Ulf strålar av stolthet över sin våtmark.Det har också visat sig att det är fler som fårglädje av den. Granne med Önumstorpligger Önums friskola för låg- och mellanstadiebarnoch de vill använda våtmarkenför att lära barnen om djurlivet i vatten.Sedan har Ulf märkt att fler tar omvägenförbi hans gård för att de är intresserade avdammen.Ulf betonar dock att det blivit bra blandannat för att han fått god hjälp. ”Det är intebara att ta dit en grävskopa och gräva etthål”, som han säger. Därför passar han påatt ge rådet till lantbrukare som funderarpå att anlägga en våtmark att ta hjälp avkunnigt folk.Snabbatips!1. Hitta ett läge där en stor kulvert avvattnar> 50 ha åkermark, och där fallhöjdfinns så att grävjobbet minimeras.2. Våtmarkens yta ska vara minst ca0,5-1 % av avrinningsområdet.3. Gör gärna våtmarken grund (0,7-1,0 mmedeldjup) och med flacka slänter (1:7).4. Gör våtmarken tömningsbar (bottenrörmed vridbar snabel), och se till att ävenvallar är körbara med minst 3 m krön,för att underlätta framtida skötsel.5. Genomför årlig avslagning av vegetationoch/eller ha betesdjur runt våtmarken.6. Anlägg våtmarken så att den smälter ini landskapet och så att den inte störden övriga verksamheten.10 4. Våtmark

MiljöpåverkanVåtmarker minskar näringsflödettill havet och djur och växter får nya miljöerAv John Strand,HushållningssällskapetHallandVåtmarker är naturliga reningsverk i landskapet.När näringsrikt vatten stannar uppett slag i en våtmark omvandlas nitratkväveti vattnet till kvävgas som avgår tillatmosfären samtidigt som partikelbundetfosfor sedimenterar till botten.De senaste 150 årens utdikningar har letttill att endast en bråkdel av tidigare våtmarkeroch vattendrag i odlingslandskapet finnskvar. Därför renas inte vattnet och en stormängd näringsämnen når havet, vilket gerövergödning, syrefria bottnar och bottendöd.När våtmarkerna dikades ut försvannockså flera djur- och växtarter som är beroendeav dessa miljöer, och ett stort antalarter är nu sällsynta i odlingslandskapet.Genom att anlägga våtmarker minskasnäringstransporten till havet, vilket gynnarhotade våtmarksarter och den biologiskamångfalden. Regeringen har satt som målatt 12 000 ha ska anläggas i odlingslandskapetfram till 2010. Sedan 1996 har ca3 000 ha anlagts med stöd av olika miljöersättningsformer.Foto: John StrandVegetationen hjälper bakteriernaFör att en våtmark ska fungera bra somreningsverk ska den placeras så att vattnetsom rinner in är så näringsrikt som möjligt,t.ex. via en stor kulvert som avvattnar storaarealer (helst mer än 50 ha) intensivt odladåkermark.Vegetationen i våtmarken är viktig. Intepå grund av växternas kväveupptag sommånga tror (det är främst bakterier som stårför kvävereningen), utan för att växterna gerbåde mat och växtplats för bakterierna.Dock är inte igenväxning bra för reningenoch det är viktigt att våtmarken utformas såatt det går att kontrollera vegetationen.Slänterna (inklusive fördämningar) ska varaflacka, minst 1:7 och det ska gå att tömmavåtmarken helt så att man kan komma åtstörre ytor för maskinell avslagning. Dettagynnar också den biologiska mångfalden.Att använda våtmarken för bevattning ärtillåtet och dessutom bra för mångfalden,eftersom vattenståndsvariationer minskarrisken för igenväxning.Andra ”nyttor” med våtmarker är tillexempel jakt, fiske, skridskoisar m.m. Tillståndkrävs för att sätta ut fisk eller kräftor.Undersökningar har visat att reningseffektenför anlagda våtmarker varierar kraftigt menatt de kan ta bort mer än 1 ton kväve/havarje år om de ligger på rätt plats och är välutförda. Våtmarkerna har också stor positiveffekt på djurlivet, t.ex. fåglar, groddjur ochinsekter.Anlägg en våtmarkAnlägg en våtmark du också, och hjälp tillatt minska näringsflödet till havet. Gynnadjurlivet genom att lägga upp stenrösen ellerrishögar invid våtmarken, anlägg öar, ochbehåll gärna död ved i området.EkonomiExempel på ekonomii anläggning av våtmarkAv Håkan RosenqvistLönar det sig att anlägga en våtmark? Nej, förstås inte,det är inte därför man gör det. Det kan ändå varaintressant att se hur ekonomin i ett våtmarksbyggeser ut.Det är viktigt att tänka igenom var en våtmark skallplaceras. Detta påverkar kostnaderna kraftigt. Där förutsättningarfinns i form av en naturlig svacka, bra fallhöjdoch om det räcker med låga vallar blir kostnadernaoftast lägst. Grävning, som är den tunga posten, svararoftast för den största delen av kostnaderna. Därför ärdet viktigt att försöka undvika mer grävning än nödvändigt.Kostnaderna för att anlägga en våtmark varierarberoende på förutsättningarna. Kostnaderna är mellan30 000 kr och 500 000 kr per hektar. I Halland hargenomsnittskostnaden varit ca 160 000 kr per hektarför våtmarker som anlagts det senaste året.Det finns miljöersättning för anläggande av våtmarkeroch småvatten på jordbruksmark. Stöd till anläggandetlämnas med viss andel av kostnaderna, dockhögst 90 % av stödberättigade kostnader. I en del områdenär stödet högst 50 %. Även eget arbete räknassom en stödberättigad kostnad. Stöd för anläggandeär beroende av vilket län våtmarken anläggs i. I delän där miljöersättningar lämnas är det högst100 000 kr per hektar utom för Skåne, Halland ochBlekinge där det är högst 200 000 kr per hektar. Ettvillkor är att våtmarken skall finnas i minst 20 år.Skötselersättningen lämnas med 3 000 kr per hektari grundersättning och 800 kr per hektar i tilläggsersättningför slåtter eller bete.Om det kostar 160 000 kr att anlägga en våtmarkblir lantbrukarens egen investering 16 000 kr i ett länmed 90 % investeringsstöd och 200 000 kr i investeringstak.I ett annat område med 100 000 kr i investeringstakblir lantbrukarens egen investering 60 000 kr.Detta ökar årskostnaden med 3 800 kr per år. Dock finnsdet många fall då det kostar mindre att anlägga envåtmark. För områden med endast 50 % i investeringsstödav anläggningskostnaden skulle det årliga nettotblivit minus 4 200 kr per hektar och år med ovanståendekalkylförutsättningar.En stor post på kostnadssidan som varierar kraftigtExempel på kalkyl för våtmark som kostar 160 000 kr att anlägga.Intäkterär markkostnaden. Om våtmarker anläggs på åkermarkär det alternativvärdet på marken som utgör markkostnad.På marker med lägre spannmålsskörd än ca5 000 kg per hektar är det rimligt att räkna arealersättningminus skötselkostnad av träda som alternativkostnadför marken, vilket på många gårdar blir ca1 500 till 2 000 kr per hektar. Betesmarker har oftast ettlägre alternativvärde på marken.På intäktssidan kan det även finnas nyttor utövermiljöersättningen. Exempel på sådana är bevattningsmöjlighet,fiske, kräftor samt jakt. Om jaktvärdet skulleöka med t ex 10 kr per hektar på en 100 hektars fastighet,innebär detta ett ökat netto med 1 000 kr på etthektar våtmark.Max ersättning200 000 krMax ersättning100 000 krGrundersättning, skötsel, + 3 000 kr +3 000 krTilläggsersättning, skötsel + 800 kr +800 krKostnaderAvskrivning, ränta (16 000 kr, 6 % ränta, 20 år)Avskrivning, ränta (60 000 kr, 6 % ränta, 20 år)- 1 400 kr-5 200 krPutsning med slåttermaskin - 800 kr -800 krManuella arbeten, 2 timmar per år - 300 kr -300 krNetto (Över till att täcka markkostnad) 1 300 kr - 2 500 kr4. Våtmark11

Mindre blått påmarkkartan när Claesfördelar grisgödselnP-AL-klassernapå Tävetorp.” Samarbete med grannarna är en bra lösning ”Claes Gustafsson och Anders Johannesson Foto: Erik KarlssonDen egna spridningsarealen på Tävetorp räckte inte till, men nu spriderman inte ens gödsel från de egna grisarna hemma varje år utan samverkarmed grannar. Markkartans P-AL-färger behövde inte bli blåare tyckteClaes Gustafsson.Det är en hektisk dag på Tävetorp, västerom Karlskrona, då man just lastat 400smågrisar. En gång i månaden hämtas ca400 grisar på gården och körs till en gård iSkåne som man har ett mellangårdsavtalmed. Föda upp smågrisar är det man harinriktat sig på och sedan 1979 är det smågrisuppfödningsom gäller. Tidigare hademan 130 suggor men sedan 2001 står ettnytt stall klart och man har utökat till 250suggor. För att klara av både detta och de trebarnen arbetar både Claes och Charlottaheltid och har en anställd djurskötare på80 procent.Från 250 suggor blir det mycket gödseloch den egna spridningsarealen på Tävetorpräcker inte till. Claes plockar fram markkartanoch visar P-AL-klasserna där de flesta äri klass V och några fält i klass IV. Claes inseratt det är onödigt att fortsätta öka fosforinnehålleti jordar som redan är i klass V.Mark som fått mycket stallgödsel underlång tid kan bli mättad på fosfor. Det finnshelt enkelt inte plats för mer fosfor att bindasi jorden och då kan fosfor börja utlakasprecis som kväve. När det har hänt är detsvårt att göra något åt det, men ett sätt attkomma åt problemet är att börja tömma jordenpå fosfor genom att skörda, dvs bortföraoch inte tillföra mer på ett tag.Sprider vartannat år hemmaDärför sprider inte Claes längre på de egnafälten hemma varje år utan vartannat år.Istället har han ett samarbete med tre gårdari trakten. En av gårdarna hämtar gödsel hosClaes och Claes får halm i utbyte. En annangård har några suggor men få i förhållandetill arealen och odlar också vall till hästar.Den tredje gården är en liten gård utan djurdär man behöver bygga upp bördighetengenom att öka fosfor- och kaliuminnehållet ijorden.En fördel med denna lösning är att detfinns en varierad växtodling på de fyra gårdarnatotalt sett med många olika grödoroch många olika spridningstillfällen underåret. En grisuppfödare har oftast ingen vallatt sprida till men det kanske grannen har.På så vis kan man till exempel undvika attbehöva sprida till sådd av höstvete på hösten.Ett par av grannarna hämtar gödseln påTävetorp och på den tredje sprider Claessjälv och tar betalt för det. Claes är delägarei en flytgödseltunna. Det är ofta köparensmarknad om det finns mycket gödsel i trakten.Claes berättar att i detta område är detlite extra besvärligt då det finns biprodukterfrån livsmedelsindustrin som konkurrerarom spridningsarealer.Snabbatips!1. Markkartera din jord om du inte redangjort det.2. Fördela stallgödseln över alla gårdensskiften.3. Minska tillförseln till jordar i P-ALklassV.4. Finns det spridningsareal på gårdar inärheten som har få eller inga djur?12 5. Gödsling i förhållande till marktillstånd

MiljöpåverkanSpridspridningenAv Janne Linder,JordbruksverketSpridningen av stallgödsel är tidskrävande.Det är många ton som ska ut, oftapå kort tid. Det kan vara lockande att iförsta hand utnyttja marker nära stallarna.Men det håller inte i längden. Attsprida gödseln över en tillräckligt storareal ger bästa utnyttjande av resursenstallgödsel och mindre risker för miljön.Stallgödsel innehåller värdefulla näringsämnen.Av den mängd fosfor och kaliumsom finns i fodret lämnar en mindre del gårdeni avsaluprodukterna. Resten finns i gödselnoch kan återföras till åkern. Samma sakgäller alla de mikronäringsämnen som vinormalt inte tänker så mycket på men somär nödvändiga för grödan.Vid god tillgång på stallgödsel kan fosforochkaliumbehovet täckas utan inköp avhandelsgödsel. Men detta förutsätter attgödseln sprids på alla skiften. Då kommerockså mikronäring och andra positiva effekterav stallgödseln att fördelas lika övergården.På gårdar med stora djurbesättningarköps mycket växtnäring in via fodret. Dettakan leda till en ökning av fosformängdeni marken trots att gödseln sprids på gårdensalla skiften. Detta kan vara rimligt vidP-AL-klass I – II men efter en tid är markenuppgödslad till klass III och då bör fosfortillförselnsänkas. Då måste mer spridningsarealfram, egen eller kontrakterad. Att tahänsyn till markkartan vid spridning förutsätterförstås att man har en aktuell markkarta.På lång sikt är det viktigt att få ensådan struktur att djuren finns där det finnstillräckligt med spridningsareal. Vi har ettgynnsamt läge i Sverige men i vissa områdenblir det för mycket stallgödsel.Till slut kan även fosfor utlakasDet är en mängd olika faktorer som harbetydelse för förlusterna av fosfor som t.ex.markens lutning, jordart, nederbörd m.m.Men det är alltid så att risken för förlusterökar om fosforhalten i marken ökar. Det äruppenbart att det vid erosion av markpartiklarblir mer fosfor i vattnet ju mer fosfor somfinns på markpartiklarna. Även vid förlusterav fosfor via dräneringen har fosforhalten imarken betydelse. Det finns exempel på jordarsom har nått en fosformättnad där storamängder fosfor utlakas via dräneringen.Även kaliumhalten ökar i marken vidstor tillförsel av stallgödsel. Kalium utlakasframförallt på lätta jordar men det är inte ettmiljöproblem. Däremot kan det bli problemmed för höga kaliumhalter i vallfoder ominte gödseln fördelas på tillräckligt storareal.Kvävet i gödseln kan aldrig utnyttjas fulltut men kan spridningen ske med bästa möjligateknik med så små ammoniakförlustersom möjligt utgör kvävet en stor del avClaes Gustafsson med dottern Kajsa.Foto: Erik Karlssonvärdet i gödseln. Trots det är effekten avstallgödsel mer varierande än handelsgödsel.Att tillföra hela kvävegivan med stallgödselinnebär därför en stor risk för att det blirför stor eller för liten giva. För liten givainnebär en skördeförlust och för hög givaleder till ökad utlakning. Bäst är att läggamax 70 % av kvävegivan som stallgödseloch sen komplettera efter behov med handelsgödsel.EkonomiTransportavstånd för gödselviktigt för ekonominAv Håkan RosenqvistEn gård med markerna i P-AL-klass V kan med lämpligspridning utnyttja kväve och kalium på ett bra sätt.Fosforn har däremot ett måttligt värde och en bättrefördelning av fosfor i stallgödseln blir en sammanvägningav växtnäringsvärdet och transportkostnad därsamarbete i trakten kan vara väl värt att undersöka.För en gård som använder handelsgödsel för att tillföraP och K har P ett värde av ca 10,5 kr per kg och K ettvärde av ca 4 kr per kg. Om det är liknande grödor ochjordart på djurgården respektive växtodlingsgården ärpacknings- och körskador och läglighetseffekter kanskelikartade. Det som då skall ställas mot vartannat ärbättre växtnäringsutnyttjande mot ökad transportkostnad.Det kan även uppkomma en mindre kostnad för attsamordna gödselhanteringen mellan de två berördaföretagen. Även en gård med P-AL-klass V skulle ha haftnågot ekonomiskt värde av P i gödseln i form av ettkanske lägre gödslingsbehov av P långt fram i tiden.Vid mycket högt fosforinnehåll i marken och om djurhållningenbestår under en lång tid blir värdet av fosfor istallgödsel nästan noll.Utifrån exemplet i tabellen kan det konstateras attdet är lönsamt att transportera gödsel upp till ca 5 kminnan det är lönsammare att sprida på P-AL-klass V-mark som ligger i anslutning till djurgården.På gårdar med mycket djur i förhållande till arealensprids det ofta mycket stallgödsel per hektar och på närbelägnaväxtodlingsgårdar utan djur sprids det oftaingen stallgödsel alls. Om det i stället skulle ha varit enbrukare till båda gårdarna skulle det med största sannolikhetha spridits en större del av gödseln på gården medP-AL- klass III och en mindre del av gödseln på gårdenmed P-AL-klass V. Man kan ställa sig frågan varför detskall behöva se annorlunda ut för att de är två brukare istället för en? Ett samarbete skulle kunna innebära attdet sprids på samma sätt som om det är en brukare. Detfinns en vinst att dela på genom att sprida gödseln påbåda gårdarna, om avståndet inte är för långt mellangårdarna.Exempel på kalkyl för en djurgård med P-AL-klass Voch K-AL-klass III jämfört med en gård utan djurmed P-AL- och K-AL-klass III.Siffrorna är i kr per m 3 svinflytgödsel.IntäkterDjurgård Ej djurN (3,2 kg/m 3 ) 26 26P (1,7 kg/m 3 ) 2 18K(1,7 kg/m 3 ) 7 7Skördehöjande effekt(mullhalt, markstruktur)5 5Summa intäkter 40 56KostnaderTransportkostnad(1 km resp. 5 km)4 20Spridningskostnad 13 13Markpacknings- och körskador 8 8Summa kostnader 25 41Netto 15 155. Gödsling i förhållande till marktillstånd13

Skyddszoner ingen nyhetpå Stora Holmen” Viltvården ger oss en trivsammare arbetsplats ”Rune Karlsson med Molle, dottern Rebecka med Acke Foto: Erik Karlsson”Åk till Rune och Irene på Stora Holmen”, säger alla när man frågarefter en bonde i Skaraborg som har skyddszoner. Intresset för skyddszonerpå den gården går inte att ta miste på och Rune och Irene Karlsson hartill och med fått pris för det.Rune kommer in i köket och sätter sig nerefter att ha tagit upp 100 ton potatis. Dethar gått bra idag. Förutom 40 ha potatisodlas 200 ha spannmål och lite raps på StoraHolmen. Mycket av spannmålen går åt tillde 180 suggorna med rekrytering. När detgäller vad gårdens marker ska användas tillhar Rune samma filosofi som för skogsmarkeni de gröna skogsbruksplanerna. ”Femprocent av gårdens åkerareal ska avsättas tillviltvård. Punkt.” Intresset för skyddszonerhar funnits länge. Rune och Irene berättaratt redan i slutet av 1980-talet, innan detfanns EU-miljöersättningar till skyddszoner,anlade man sådana. De ville ha någonstansatt gå längs med sina marker. De visar uppfyra olika utmärkelser de fått för sina insatserför viltet.PromenadvänligtVi går ut och går en runda längs gårdensskyddszoner med planterade häckar ochRune berättar vad vi ser. Genom StoraHolmen rinner Slipån och idag har man ca600 m skyddszoner längs ån. Skyddszonengör att jord som finns uppslammad i vattensom rinner av på markytan under hösten,delvis fastnar i skyddszonen. Framför ossspringer gårdens labrador och Rune berättaratt numera har de ”Bo på lantgård”. Gästernavill gärna ha någonstans att promeneraoch skyddszonerna är ett sätt att öppnalandskapet.Mer fåglar har det blivitFröblandningen till skyddszonen är betesvallfrömed vitklöver. Den skördas inte menslås en gång per säsong med betesputsare.Rune väntar med att slå till augusti för attfåglarna ska ha hunnit flyga därifrån. I taktmed att man anlagt skyddszoner och lähäckartycker Rune att det blivit ett rikarefågelliv. Rapphöna har alltid funnits men nuär det mer småfågel än förr. Bland annat ärdet fler trastar och de blir druckna när deäter jästa oxelbär i lähäckarna. Fler småfåglarbetyder mer mat för rovfåglar. Vråk ärvanligt förekommande och numera finnsäven brun kärrhök.Rune berättar att han får vara lite försiktignär han sprutar i närheten av en planteradlähäck så att den inte blir skadad. Hanpekar ut mot fältet där han håller på attgräva ner kopplingsbrunnarna så att de inteska vara i vägen i potatisodlingen. Det medförockså att sprutrampen inte passerar överbrunnslocket mer.”Det går att göra mycket om man tänkerefter och har lust och känsla”, säger Rune.”Och ekonomin behöver inte bli sargad”,fortsätter han.Rune är full av idéer och det är svårt atthinna anteckna allt. Som om han märkt detdelar han ut ett papper där det viktigaste omgården står. Under rubriken ”visioner” kanman läsa: ”Ett jordbruk som ger lön förmödan och att få se barn och barnbarn tavid och fortsätta på något sätt”. Skyddszonenser han som en del i att göra arbetsplatsenmer trivsam.Snabbatips!1. Passa på att räta ut fältkanter medskyddszon.2. Kan du använda skyddszonen som vändtegeller markväg?3. Har du sett rännilar på fältet motvattendraget är det extra viktigt medskyddszon just där.4. Ju mer fältet lutar desto bredare skyddszonkan behövas för att stoppa jordpartiklarnainnan de når vattendraget.14 6. Skyddszoner

MiljöpåverkanSkyddszoner kan ha god effektom de placeras strategisktAv Barbro Ulén, SLUAtt anlägga skyddszoner längs vattendragenär en åtgärd för att minska förlusterav närsalter, jord och bekämpningsmedelfrån åkermarken. Speciellt gällerdetta förluster av fosfor, för vilket andraåtgärder är väldigt lite undersökta.Man får miljöersättning för 6-20 m bredagräsbevuxna zoner i anslutning till vattendragsom är blåmarkerade på den topografiskakartan. Idag finns ca 10 000 kmskyddszoner i Sverige. Det motsvarar ettkvarts varv runt jorden! Eftersom zonernabara täcker en mindre del av fältet påverkarde inte vattnet från dräneringsrören ellergrundvattnet, utan bara det vatten somrinner av på markytan och direkt till vattendraget.Vattenflödessituationen i vårt landkarakteriseras ofta av snabba flöden viamarkens håligheter, via dräneringssystemenoch utan infiltrering via markvatten och dåblir effekten av skyddszonerna begränsade.Skyddszonerna har främst en positiveffekt på grövre jordpartiklar som kanfastna i zonen och då minskar andelen jordbundenfosfor i vattnet. Då vattnet är brungulttill färgen tyder detta på att det innehållerjordbunden fosfor. Den fosfor som ärlöst i vattnet minskar däremot oftast inte.Jordens kornstorlek, struktur och mineralogihar betydelse för kvalitén på vattnet somnår skyddszonen från åkern.Svårfångad fosforI Norge och Finland som har mer öppnadiken än Sverige förloras den mesta fosforn ijordbunden form som kan fångas i skyddszonerna.I Sverige är däremot mycket av fosfornfrån åkermarken i lösta eller fina svävandeformer som inte lika lätt låter sigfångas. Har man synliga problem med rännilarnära vattendraget ska man dock definitivtanlägga skyddszoner. Sådana som hargräs som håller sig upprättstående och inteblir helt täckta av snö under vintern är mesteffektiva.Det är alltså svårt att avgöra hur braskyddszonerna är. Fältförsöken under naturligaförhållanden är mycket få och baserarsig på att zonerna kan hålla kvar föroreningarvia ytvatten vid fältkanten. Andraindirekta effekter kan man inte sätta siffrorpå men dessa är troligen väl så viktiga.Positiva effekter är att de stabiliserade slänternalängs vattendragen gör att förlust påstrandbeten minskar. Bankerosion, träck ochgödsel som inte blandas i jorden kan ge storalokala fosforförluster.Ytvattenbrunnar kan man betrakta sompunktkällor i landskapet. En uppskattninghar gjorts, av hur vattenkvalitén skullekunna påverkas om man anlägger 6 m bredaskyddszoner runt alla brunnar i ett litetavrinningsområde i Skåne med mycket ytvattenbrunnar.Med dessa strategiskt placeradeskyddszoner skulle den nuvarandetotalfosforkoncentrationen i ån minska medupp till 25 %.Man får inte glömma att skyddszoner harandra värdefulla egenskaper. Risken föroönskad spridning av bekämpningsmedelminskar. Skyddszonen är bra för fältviltetoch dessutom blir jordbrukslandskapet meratillgängligt med både markvägar och promenadstråklängs fälten.Mycket fosfor förloras via partiklar som slammasupp eller eroderas från marken. Är det mycket lerai vattnet kan det ha en grå färg. Brungul färg tyderofta på mycket organiskt material.Foto: Teresa KaliskyEkonomiHur skulle en kalkyl förskyddszon se ut på din gård?Av Håkan RosenqvistNågra argument utöver de miljömässiga för att anlägga skyddszon är låg skörd vid fältkant, vändteg, foder frånskyddszon till djur eller att man vill förbättra jakten. Om nettot från spannmålsodling på marken där skyddszonenskall ligga är lägre än ca 2 500 kr per hektar inkl. arealersättning är troligen skyddszon ett ekonomisktintressant alternativ.Tidigare har det funnits krav på årlig skörd av skyddszonerför att få ersättningen på 3 000 kr per hektar. Dettaskördekrav har slopats. Möjligheten att skörda skyddszonerefter 15/7 och använda gräset som foder finns kvar.Med en insåningskostnad på 675 kronor som fördelasut på 5 år, blir kostnaden 160 kronor per år. Kostnaden förputsning bedöms till 260 kr, vilket tillsammans med insåningskostnadenblir 420 kronor per hektar och år. Dessakostnader förutsätter att det inte är alltför små ytor som ärskyddszoner på gården. Vid små ytor antas hektarkostnadenöka med 50 %, vilket innebär en ökning av den fastakostnaden på ca 210 kronor per ha för en gård som harskyddszon. För en skyddszon på 0,5 hektar innebär detkostnader på ca 315 kr, vilket blir 630 kronor per hektar.Dessutom tillkommer markkostnaden som är beroende avmarkens alternativvärde.Med en ersättning på 3 000 kronor per hektar i stödinnebär det att åtgärden är lönsam för lantbrukaren medovanstående förutsättningar, om alternativkostanden påmarken är lägre än ca 2 500 kr per hektar. Den mest avgörandeposten är alltså alternativvärdet på marken därskyddszonen ska ligga.Jämför med kostnaden för arrendeEn fråga du bör ställa dig som lantbrukare är: Skulle jagvara beredd att arrendera den aktuella marken därskyddszonen ska ligga, till ett arrende av 2 500 kr per hektaroch bruka marken som idag? Om svaret är att duskulle vara beredd att arrendera just denna mark för merän 2 500 kr per hektar bör du inte anlägga skyddszon,åtminstone inte av penningmässiga skäl. Skulle du svaraatt du inte är beredd att arrendera marken för 2 500 kr perhektar bör du överväga att anlägga en skyddszon.Alternativvärdet på marken påverkas framförallt avskördenivå, priser, grödval och arealersättningens storlek.Även maskinkostnaderna och andra kostnader påverkaralternativvärdet på marken. Marken där skyddszonerär belägna, kan vara kostsammare att bruka än genomsnittligmark p.g.a. träd och buskar vid fältkanten.Skörden kan vara lägre om t.ex. skyddszoner utgör vändtegeller om skörden reduceras av markpackning frånkörspår. Dessutom kan det vara praktiskt att kunna köravid fältkanten med traktorer, utan att man kör ned någongröda. Eftersom det går att variera bredden på skyddszonenmellan 6 och 20 meter går det att få rakare fältkanter.På så vis minskar dubbelkörning. Mark somdubbelkörs får oftast ett negativt odlingsnetto, även på debördigaste markerna. Det finns även andra faktorer förden enskilda lantbrukaren som påverkar alternativvärdetpå marken där skyddszonen placeras som t.ex. viltvårdsintresse.Skyddszoner intill vattendrag kan förbättra förutsättningarnaför det vilda. Om det görs viltvårdande åtgärderpå 0,5 procent av gårdens åkerareal och värdet av förbättradjakt bedöms till 5 kr per hektar för hela gårdeninnebär detta att viltvårdsvärdet blir 1 000 kr per hektarskyddszon.6. Skyddszoner15

Mer mjölk och lägreproteinhalt i fodret på Rödjelund” Billigare foder ger ett bättre netto i mjölkproduktionen ”Johnny Mårtensson Foto: Erik KarlssonKan man öka mjölkintäkten per ko med 2 000 kr på tre år och samtidigt draner råproteinhalten i fodret med 1,5 procentenheter och därigenom minskaammoniakavgången? Ja, tydligen, det är i alla fall vad Johnny Mårtenssonlyckats med på Rödjelund utanför Tomelilla på Österlen.Johnny Mårtensson visar runt i stallet där de65 SLB-korna står i kortbås. Samtidigt somkraftfodervagnen med korn och toppfodergår fram och tillbaks tar de för sig av mixenav majsensilage, klöver-/gräsensilage ochHP-massa. På gårdens 55 ha åker odlasmajs, ärt/havre och vall för ensilage och 20ha bete på åker.På väg över gårdsplanen retas rådgivarenPer-Johan Påhlstorp från Skånesemin litegrannmed Johnny över den nya traktornoch undrar om den var helt nödvändig. Detmärks att de känner varann. Per-Johan harvarit rådgivare på Rödjelund sedan 1999.Vid köksbordet visar de utskriften frånIndividRam. Där ser man att sedan 1999 haravkastningen ökat från knappt 8 000 kgECM till drygt 9 000 kg. Under samma tidhar medelhalten råprotein i fodret minskatfrån 17,3 till 16,0 procent. Syftet med förändringenav foderstaten var att skapa ettbilligare foder per kg mjölk och därmed ettbättre netto i mjölkproduktionen. Det finnsflera vägar till en billigare foderstat per kgmjölk. På Rödjelund har man ökat andelenmajs i fodermixen och låtit proteinhalten igräs-/klöverensilaget minska något.Per-Johan säger att: ”På den här gårdenhade det varit möjligt att istället sänka foderkostnadengenom att öka andelen spannmåloch minska på toppfodret. Därigenom skulleockså proteinhalten minskat.” Samtidigtsom de låtit foderstaten förändra sig har deinte ökat tilldelningen av annat protein.Hade de inte vågat förändra foderstaten till16 % utan behållit 17 % råprotein i fodrethade det behövts 200 kg soja till. Att kornasavkastning samtidigt ökat tror de beror påflera orsaker där Johnny menar att denökade majsmängden i fodret är en viktig del.Per-Johan förklarar att de har försöktöka tilldelningen av energi istället för att ökaproteinhalten. ”Det måste vara rimligamängder av proteinet som används somenergi.” Men han säger samtidigt att det ärsvårt att veta hur mycket som i praktikenanvänds som energi i kon.Greppa Näringen och MiljöbonusJohnny anmälde sig till Greppa Näringentidigt. Även om råd om anpassad proteinutfodringingår i Greppa Näringen förklararJohnny att ”denna förändring av foderstatengjorde vi egentligen ändå. Men nu efteråtkan man definitivt säga att det var rätt attvåga”.Johnny har varit med i Skånemejeriersmiljöbonus sedan 1997. Där ingår att mansom mjölkleverantör gör en årlig växtnäringsbalans.Därför har han gjort växtnäringsbalanservarje år sedan dess. De skånskamjölkbönderna är unika med att nu ha gjortväxtnäringsbalanser i sju år.Mjölkintäkten har ökat med ca 2 000 krper ko på Rödjelund, samtidigt har foderkostnadenökat med 600 kr vilket ändå gerett bra netto. Lönsamheten har förbättratssamtidigt som avgången av ammoniakkväveminskat med den anpassade råproteinhaltentill korna.Snabbatips!1. Ha rätt balans mellan energi och proteini foderstaterna. Kontrollera PBV-värdet,sikta på ett PBV-värde mellan 0 - 300.2. Kontrollera råproteinhalten i foderstaterna- använd följande riktvärden;Optimal råproteinhalt i kornas foderstatvid en ungefärlig konsumtion av 20 kgtorrsubstans– Höglaktation 17-18 %– Mittlaktation 15-16 %– I slutet av laktationen cirka 12-14 %– Sintid 12-13 %Äter korna mer kan råproteinhalternasänkas i foderstaten - tumregeln lyder:ökar torrsubstanskonsumtionen med5 % kan råproteinhalten sänkas med1 %. Om man sänker alltför kraftigt kandock mjölkavkastningen minska.16 7. Väl anpassad foderstat

MiljöpåverkanÖverskottsutfodring av kor– kostar mer än det smakar!Av Christian Swensson,Svensk MjölkÖverutfodring av framförallt protein harunder senare tid kommit alltmer i fokus pågrund av miljömålet Ingen övergödning.För mycket protein till korna medför atturinen blir en möjlig ammoniakbomb!Skälet är att korna inte kan ta hand omallt överskottsprotein, detta utsöndras i ställeti träck och urin. Vid höga råproteinhalteri kornas foderstater – över 18 % – kommeren allt större mängd överskottskväve attåterfinnas i urinen som urea. Urea kan lättomvandlas till ammoniak i stallet.Topplaktation – satsa på ett energiriktoch smakligt vallfoder!Strax efter kalvningen är inte kornas konsumtionsförmågaspeciellt hög. Samtidigtstartar korna med att mjölka mycket – detställs alltså stora krav på att kornas foder äraptitligt och har rätt balans mellan energioch protein. Tidigt skördad vall är i dettaläge näst intill ovärderligt. Den lägre konsumtionsförmåganmedför att fodret måsteha en hög koncentration av näringsämnen.Det är mycket viktigt att det är rätt balansmellan energi och protein så att mikrobernai våmmen tillväxer maximalt. Våmmikrobernakan inte ensamma näringsförsörja enko utan kon måste dessutom få tillgång tillfoder med bra proteinkvalitet, ofta uttrycktsom våmstabilt protein.Mitten och slutet av laktationen - korna frossar!De flesta mjölkbönder kan intyga att kornasaptit i mitten och slutet av laktationen ärmycket stor, för att inte tala om aptitenunder sinperioden. Håller man inte koll påfodertilldelningen kan överutfodringen bliavsevärd. Det gäller att rätta mun efter matsäcken,det vill säga korna skall ha fodersom motsvarar mjölkavkastningen och ettlitet dräktighetstillägg. Ett motiv till detta ärnaturligtvis ekonomiskt – att lyxutfodra korkostar pengar. Ett annat skäl är att kornainte mår bra – för mycket energi i foderstatenger feta kor som bland annat kan fåproblem vid nästa kalvning. För mycket proteinbelastar levern där överskottsproteinet(egentligen överskottskvävet) avgiftas avlevern och omvandlas till urea. En del ureaåterfinns i urinen och kan i stallet omvandlastill ammoniak. Denna ammoniak avges tillluften och bidrar till försurning och övergödning.Foto: Erik KarlssonEkonomiHöj lönsamheten med välanpassade foderstaterAv Håkan RosenqvistAtt räkna foderstater är oftast lönsamt. Den genomsnittligaöverutfodringen visar att du med stor sannolikhetkan sänka dina kostnader. Oavsett om du räknarsjälv eller anlitar en rådgivare.Foderkostnaden per kg mjölk varierar mycket mellanolika gårdar. Många gårdar har en foderkostnad på ca1 kr per kg mjölk vilket blir ca 9 000 kr per ko och år med9 000 kg mjölk. Genom olika väloptimerade foderstaterkan det skilja någon tioöring per kg mjölk vid liknandeavkastning. Tio öre per kg mjölk med avkastningen9 000 kg blir 900 kr per ko och år, vilket blir 45 000 kr perår i minskad foderkostnad i en 50 kors besättning.Med en rådgivarkostnad på 600 kr per timme och1,5 timmar per månad kostar rådgivaren ca 11 000 krper år. Om rådgivaren i en 50 kors besättning kan sparain 2,5 % av foderkostnaden utan att sänka mjölkavkastningenär rådgivningen betald med endast inbesparadekostnader för foder. Ju större besättningen är, destostörre är utrymmet att köpa in rådgivningstjänster.Man kan även själv räkna på foderstater. Genom attsjälv sätta sig ned och beräkna foderstaterna blir mantvungen att tänka till. Sätt inte bara in näringsvärden ifoderstaterna utan räkna gärna om foderstaterna tillkronor per ko och dag minst två gånger per år. Testa ävenfoderstaterna med, respektive utan överutfodring ellerreducerad överutfodring och se skillnaden i kostnadmellan de olika foderstaterna. Lägg därefter sammanskillnaden för alla korna i besättningen. Nästa steg kanvara att genomföra foderstaten utan överutfodring ellerminskad överutfodring och se hur mycket mjölkmängdeni tanken minskar. Minskar intäkten från mjölken i tankenmindre än vad foderkostnaden sjunkit har mjölkproducententroligen höjt sin inkomst.Räkna på nettotI besättningar som var anslutna till IndividRam var igenomsnitt överutfodringen av energi 7 % år 2002 ochAAT (protein) 11 %. Det är mycket som talar för en ännuhögre överutfodring i besättningar som inte är anslutnatill IndividRam. Vid överutfodring ökar foderkostnadenoch mjölkavkastningen. Om överutfodringen kostar merän den ökade mjölkintäkten är inte överutfodringenlönsam.Fokusera på att få så stort netto i mjölkproduktionensom möjligt, inte att få så hög mjölkavkastning sommöjligt. Den sista avkastningsökningen p.g.a inköptaproteinrka fodermedel kostar kanske mer än vad mjölkintäktenökar? Ett sätt att minska överutfodringen av proteinär att byta ut fodermedel som t.ex. Aminotop ochUnik 52 mot spannmål, Hp-massa eller betfor. Genom attt.ex. byta ut ett kg Unik 52 mot 1,1 kg spannmål utfodrasdet med ungefär lika mycket energi men lägre mängdprotein. Kostnaden för 1 kg Unik 52 är ca 2,30 kr per kgoch 1,1 kg spannmål kostar ca 1,10 kr. Denna åtgärdminskar foderkostnaden med 1,20 kr per dag. Om konminskar sin avkastning med mindre än 0,4 kg mjölk perdag är detta en lönsam åtgärd. Priser varierar vilket göratt varje mjölkproducent bör sätta in sina egna siffror föratt pröva hur mycket lägre mjölkavkastningen får varavid sänkta foderkostnader.I ett gårdsexempel sjönk foderkostnaden med 430 krper år med en sänkning av den genomsnittliga proteinhaltenfrån 17 % till 16 % råprotein. Om kons avkastningminskar med mindre än 150 kg mjölk per år ärdetta en lönsam åtgärd.7. Väl anpassad foderstat17

På Bjursnäs är mansnabb i vändningarna” Vi lejer in spridningen, då kan vi mylla ner snabbare ”Hans Leion Foto: Erik KarlssonHans Leion brukar ner flytgödseln från grisarna snabbare än lagen föreskriverför att hushålla med kvävet men tycker inte att det är så märkvärdigt.”Så gör nog alla bönderna här i trakten. Kanske beror det på attvi är smålänningar”, säger han och ler lite finurligt.Hans och Ingrid Leion brukar en gård iBjursnäs ett par mil söder om Kalmar. Pågården finns 180 suggor i ett nytt suggstalloch årligen produceras ca 4 200 slaktsvin.Att bygga nytt innebär möjlighet till nyalösningar och en sådan är att gödseln i detnya stallet kyls. I gödselrensbottnarna liggerslingor som sänker gödselns temperatur till9-10 grader. Det kommer att minskaammoniakavgången från stallet och göragödseln kväverikare.Snabb nedbrukningUtvecklingen hos Leions har gått mot snabbarenedbrukning av gödseln. Hans förklararatt tidigare odlade man potatis och dåvar man angelägen om att bruka ner gödselnsnabbt för att kvävet skulle komma potatisentillgodo. ”Det tog för lång tid med plogen”,säger Hans. Att först sprida och sedankoppla om till harven eller kultivatorntyckte man också tog för lång tid. Därförlejer man numera in spridningen och då blirdet lättare att mylla ner snabbt. ”Nu kör viså snart det är möjligt med harven eller bogseradkultivator. Vi ligger efter tunnan i tidenså det kladdar lagom i däcken. Får han enoch en halv timmes försprång brukar deträcka”, säger Hans.Hans tycker inte att det är så märkvärdigtatt han brukar ner gödseln snabbt. ”Så görnog alla bönderna här i trakten. Kanskeberor det på att vi är småläningar och månaom kvävet” säger han och ler lite finurligt.För att veta vad som sprids tar Hans analyserpå gödseln. ”Det ska bli spännande attse analysvärden på gödseln från det nya stallet.Det kan bli ett kvitto på att kylningen avgödseln minskat ammoniakavgången,”säger Hans. I byn har man också en gemensam”gödselburk” för analys.Hans har spridningskontrakt med grannarför att få tillräcklig areal för spridning.Han tycker att en bra fördelning av gödselnunder året underlättas av kontraktet medgrannarna. De har en annan växtodling medt.ex. vall vilket öppnar fler tillfällen till spridningunder året. Hans försöker själv undvikaatt sprida till höstsäd på hösten och har gåttin med höstraps för att få ett bättre spridningstillfälleän till höstsäd.Även tidigare generationer visste att detär viktigt att bruka ner gödseln snabbt, somman gör på Bjursnäs:”Ned med gödseln i jorden så fort sommöjligt! Annars går kväfvet åt skogen.”Carl Larsson, Spadarvet.Snabbatips!1. Bruka ned all gödsel som sprids på öppenjord och på stubb så snabbt som möjligt.En god och snabbt etablerad kontaktmellan gödsel och jord är det effektivastesättet att begränsa ammoniakavgången.2. Använd släpslangar vid spridning iväxande gröda och på stubb. Ju högregröda, desto mer vinner man jämförtmed bredspridning.3. Undvik spridning vid varmt, torrt ochblåsigt väder, särskilt på vall sommartid.Sprid istället mulna, svala dagar utanblåst, gärna före regn.18 8. Snabb nedbrukning

MiljöpåverkanSnabb nedbrukningspar kväveAv Johan Malgeryd,JTI – Institutet för jordbruksochmiljöteknikSpridning av stallgödsel står för nästan30 % av Sveriges samlade ammoniakavgång.Snabb nedbrukning kan minskaammoniakavgången med 50-95 % utanatt man behöver investera i några nyadyra maskiner.Ammoniakavgången i samband medspridning varierar beroende på gröda, tidpunkt,väderförhållanden och spridningsteknik.Störst är förlusterna vid bredspridningpå vall på sommaren – då kan i ogynnsammafall 100 % av ammoniumkvävet gåförlorat. Vid bandspridning av flytgödsel påöppen jord på våren inskränker sig förlusternatill ca 10 % och vid ytmyllning påsamma underlag kan de vara mindre än1 %.I tabellen visas några exempel på åtgärderför att minska ammoniakavgången.Effekten varierar kraftigt beroende på grödaoch tidpunkt.I de fall nedbrukning är möjlig är det oftaden i särklass kostnadseffektivaste åtgärden.Redskapen finns oftast redan på gården –det man behöver göra är att organisera arbetetpå rätt sätt. Vid nedbrukning med harvuppstår som regel väntetid för harvekipageteftersom spridarens kapacitet är lägre. Vidnedplöjning hinner den som plöjer inte medi samma takt som spridarekipaget, vilketantingen innebär att spridarekipaget fårvänta eller att tiden mellan spridning ochnedbrukning förlängs.Bandspridning gör störst nytta i växandegröda och på stubb. På öppen jord blir dentotala ammoniakavgången i stort sett likastor som vid bredspridning om man intebrukar ner. Däremot sker avgången långsammare,vilket gör att förlusterna kanreduceras effektivare genom en efterföljandenedbrukning än vid bredspridning.Så här fungerar detAmmoniakavgången i samband med spridningpåverkas av spridningsteknik, väderförhållanden(temperatur, vind, luftfuktighetoch nederbörd), gödselns egenskaper, grödaoch markförhållanden. Varmt, torrt och blåsigtväder ger stor ammoniakavgång. Spridningunder sådana förhållanden bör ommöjligt undvikas.Vid myllning och nedbrukning bindsammoniumjonerna till markpartiklarna.Med vilket redskap nedbrukningen sker ärmindre viktigt – huvudsaken är att gödseloch jord blandas så att en god kontaktetableras.ÅtgärdMinskning avammoniakförluster, %KommentarBandspridning (släpslang) 0 – 65 Bäst effekt i växande stråsäd och på stubbSläpfot 25 – 95 Säljs ännu ej i SverigeYtmyllning, 2 V-ställda skivor 55 - 95Snabb nedbrukning 50 - 95Nedbrukning efter 4 timmar 25 - 75Sämre effekt kan erhållas om marken är hård,t.ex. vid spridning till vall på lerjord efter första-skördHans Leion bygger ny flytgödselbehållare.Foto: Erik KarlssonEkonomiGödselslag och hur spridning skerpåverkar lönsamheten av snabb nedbrukningAv Håkan RosenqvistI vissa län är det krav på att bruka ner gödseln inom4 timmar vid spridning på bar mark. I många situationermed spridning av gödsel är det lönsamt att brukaner snabbt. Skillnaden är dock stor mellan olika planeringssituationer,spridningstekniker och gödselslag.På intäktssidan finns värdet av bättre kväveutnyttjande.Hur stort värde detta har beror på gödselslag,spridningstidpunkt och spridningsteknik. I tabellennedan visas hur mycket kväve som kan sparas per hektarvid snabb nedbrukning.Svinflytgödsel har i jämförelse med nötflytgödsel iallmänhet ett högre innehåll av ammoniumkväve, vilketleder till större risk för förluster. Urin har ofta ett lägrekväveinnehåll än flytgödsel och tränger lättare ner i markenpå grund av låg ts-halt men har också ett högt pHvärdevilket ökar ammoniakavgången och motiverar därmedsnabb nedbrukning. Även fastgödsel har höga halterammoniumkväve och är därför intressant att snabbtbruka ner. I halmrik gödsel som mellanlagrats och komposteratsär effekten av snabb nedbrukning liten.Släpslangspridning innebär att kväveförlusten fördröjsjämfört med bredspridning. Man har därför någotlängre tid på sig att bruka ner gödseln och kan räddaen hel del kväve även om man inte ligger direkt efterspridaren. Går det lång tid till nedbrukning blir det islutändan inte så stor skillnad vid spridning på öppenmark mellan släpslang och bredspridning.Exempel på kostnader för olika situationerKostnaderna för snabb nedbrukning är också beroendeav planeringssituationen på gården. I nedanståendevårbruksexempel antas att spridningskapaciteten är etthektar per timme, spridningen görs av en maskinstationsamt att nedbrukning sker med lantbrukarens egen6-meters harv med kapaciteten 2,7 hektar per timme.Några olika situationer kan vara:a) Utrustning behövs på annat fält i vårbruket. Om harvensavverkning är 50 % större än gödselspridarens,vilket innebär att harven bara behövs halva tiden, blirkostnaden ca 100 kr per hektar för snabb nedbrukning.Med ett kvävepris på 8 kr per kg kväve innebärdetta att det krävs ett bättre kväveutnyttjande på13 kg N per hektar för att det skall vara ekonomisktmed en snabb nedbrukning.b) Utrustningen behövs inte på annat fält men förarenbehövs på annat fält. Med en ställtid på 10 % innebärdetta en kostnad på 9 kr per hektar vilket innebär attdet krävs ca 1 kg högre N-utnyttjande per hektar.c) Vid en normal arbetssituation, dvs utan övertid, kandet räknas med timpeng på 150 kr per timme. Med enställtid på 10 % innebär detta en kostnad på 6 kr perhektar vilket innebär att det krävs strax under 1 kghögre N-utnyttjande per hektar.Slutsatserna blir att med undantag för situationen medhögt alternativvärde på utrustning (situation a) är detlönsamt på våren med snabb nedbrukning.Inbesparat kväve och dess värde med olika gödselslagvid nedbrukning i vårbruk inom 4 timmar jämfört med12 timmar. Gödselgiva 30 ton/ha.GödselslagKg sparatN /ha Kr/haSvinflyt 4,7 38Nötflyt 3,9 31Svinurin 2,4 19Nöturin 2,9 23Svinfastgödsel 3,9 31Nötfastgödsel 3,3 26Svindjupströbädd 0,2 2Nötdjupströbädd 0,2 28. Snabb nedbrukning19

På Forsby har manlagt locket på” Det nya taket ger både ökad säkerhet och besparingar i framtiden. ”Per Olsson Foto: Erik KarlssonPå Forsby har Per och Kristina Olsson lagt ”locket på” sin urinbehållare tilldikorna. De har dock inget att dölja utan tvärtom har man ett lock sombåde tål att visas upp, som är säkert och som behåller kvävet i urinen.På Forsby, som ligger utanför Gamleby iSmåland, föder man upp dikor och skickarmellan 25 och 30 tjurar per år till slakt. Betetför de 70 dikorna och de 50 ungnöten ärbåde på naturbetesmark och åkermark. Påvintern hålls de i en kall lösdrift.Urinbehållaren ligger centralt på gårdenoch Per berättar: ”Vi funderade på ett enkeltsnedtak men insåg att det inte skulle passa ini miljön med byggnaderna runtomkring. Vivalde istället att göra ett runt tak med ennock i mitten.”När de bestämt sig fick Per hjälp av sinsvåger att bygga taket. Han kliar sig i huvudetoch skrattar lite åt att de fick tänka tillordentligt för att optimera ytan på deninköpta plåten för att det skulle bli så litespill som möjligt. I och med att behållaren ärsextonkantig blir det ett antal trianglar somska passas ihop. De klippte ut masonitbitarför att ha som mall och fick till slut ihop deti form av ett antal delar som passade.Stora besparingarAtt resa takstolarna och gjuta en betongpelarei mitten som stöd för takstolarna togca 45 timmar totalt för dem båda. Per efterlyseratt tillverkarna av urinbehållare skaförbereda behållaren för en mittpelare. ”Detär svårt att komma i efterhand när behållarenaldrig är helt tom och sätta dit en mittpelare.”Efter att takstolarna var på platsutfördes konststycket med takplåten och Peruppskattar att det tog ca 30 timmar att läggaklart taket. ”Det tar ofta lite längre tid änman tror”, påminner han.Per fäller upp luckan till behållaren ochvisar hur luckan gjorts tillräckligt lång föratt kranarmen från svämtunnan ska kunnavinkla ner sig tillräckligt djupt i behållaren.Per lejer in spridning av urinen och en gångper år töms behållaren som rymmer drygt300 m 3 . Förutom att kväveavgången minskarbetydligt blir det inget regnvatten somspäder ut urinen. Genom att urin är såpasskväverikt blir mängden kväve som mansparar i behållaren stor. Därigenom blir etttak på urinbehållare en åtgärd som lönar sigpå de flesta gårdar. Den största kostnadenför taket på Forsby var för den korrugeradeplåten och nockplåten som gick på totalt ca18 000 kr. De sammanlagda kostnadernabedömer Per till 25-30 000 kr.Kristina påminner om att det finns andramotiv för att täcka över behållaren än atthushålla med kvävet. ”Det är också sköntatt slippa fundera på att barnen ska ramlaner i behållaren.”Snabbatips!1. Täck urinbehållaren – det tjänar du på!2. Se till att ha ett stabilt svämtäcke påflytgödselbehållaren. Om ett sådantinte bildas naturligt, tillsätt halm ellerfastgödsel och rör om.3. Om du har fastgödsel eller djupströbädd– blanda torv i ströet så minskar kväveförlusternafrån stall och lager.20 9. Bättre täckning

Täckning av behållaren minskarammoniakavgången effektivtAv Johan Malgeryd,JTI – Institutet för jordbruksochmiljöteknikLagring av stallgödsel står för knappt30 % av Sveriges samlade ammoniakutsläpp.Genom att täcka behållaren kanman minska ammoniakavgången med upptill 95 %.Hög koncentration av ammoniak i luftenskadar växter, vilket man ibland ser exempelpå i närheten av gödsellager och djurstallar.Ammoniak bidrar även till försurning ochövergödning. När kvävetillgången i markenökar förändras också floran, vilket kanmedföra att känsliga arter slås ut. Från enurinbehållare utan täckning kan 40-50 %av totalkvävet gå förlorat i form av ammoniak.Med ett tätslutande tak eller flytandetäckning kan dessa förluster minskas med90-95 %.För flytgödsel är situationen någotannorlunda. Här inskränker sig förlusternautan täckning till 7-9 % av totalkvävet, vilketgör att det finns betydligt mindre attspara på att täcka behållaren.Några av de vanligaste täckningsalternativenvisas i tabellen intill.Valet av täckning påverkar också mängdenregnvatten i behållaren. Med ett tak somleder bort allt vatten vinner man ca 30 cmlagringsutrymme netto (nederbörd minusavdunstning).Så här fungerar detAmmoniakavgången vid lagring påverkasav bl.a. temperatur, luftväxling, gödselytansstorlek, gödselns egenskaper (t.ex. pH,kol/kvävekvot och innehåll av ammoniumkväve)och koncentrationen av ammoniak iluften närmast gödselytan. Låg temperatur,liten luftväxling, lågt pH, hög kol/kvävekotoch hög koncentration av ammoniak i luftennärmast gödselytan är idealet om man villminska ammoniakavgången.När man täcker en gödselbehållare hindrarman luftväxlingen ovanför gödselytan.Under ett tätslutande tak ökar ammoniakkoncentrationeni luften tills jämvikt inställersig mellan ammoniumjoner (NH 4+ ) löstai vätskan och ammoniakgas (NH 3 ) i luftenovanför. För att täckningen ska fungera somavsett måste påfyllning givetvis ske undertäckning.TäckningMiljöpåverkanAmmoniakreducerandeeffekt, %KommentarBetonglock 95 Finns bara till mindre behållareTak av trä/plåt (ej tätslutande) 50Tak av plastduk (tätslutande) 90Flytande plastduk 90 Rekommenderas endast till urinTorv 90 Endast till flytgödselSvämtäcke 50 – 60Kristina och Per Olsson är måna om att anpassaproduktionsanläggningen till miljön.Foto: Erik KarlssonEkonomiLagringsbehov och spridningskostnadpåverkar val av täckningAv Håkan RosenqvistI större delen av Sverige är det krav på täckning avgödselbehållare. Ekonomin i täckning påverkas främstav investeringskostnad, investeringens livslängd,värde av sparat kväve, behov av ökad lagringskapacitetsamt avstånd mellan behållare och fält.Värdet av ökat kväveinnehåll i gödseln av täckningberor av gödselslag samt hur gödseln sprids. Värdet äroftast högst vid spridning i vårbruket och i växandegröda på försommaren och oftast lågt vid höstspridningtill spannmål.Svämtäcke är en billig åtgärd som normalt sett ärlönsam både för urin och flytgödsel. I dagsläget är det ide flesta fall inte lönsamt att investera i tak på behållare.Tak av plastduk, trä eller betonglock är betydligtdyrare per kg sparat kväve än svämtäcke och flytandeplastduk men har andra fördelar. Förutom ökad säkerhetger det mindre regnvatten i behållaren, vilket ger mindrebehov av lagring, mindre spridningskostnad och ökarmöjligheten till vårspridning.De främsta ekonomiska argumenten för att investerai tak är lång livslängd på investeringen, behov av ökadlagringskapacitet och minskad transport- och spridningskostnad.Värdet av ökad lagringskapacitet beror av behållarstorlek,men kan bedömas till ca 20 kr per m 3 per år förstora behållare. Värdet av att sprida på våren i stället förpå hösten är 3 till 10 kr per m 3 beroende på förhållandena(se sidan 9). För en behållare på 2 000 m 3 som är4 meter djup är värdet av vår- istället för höstspridningca 500 till 1 500 kr per år vilket ger ett ökat investeringsutrymmepå 5 000 till 15 000 kronor.Minskad spridningskostnad på grund av tak beror påtransportavstånd. Om man har en km mellan behållareoch fält kostar det ca 17 kr per m 3 att bredsprida. Varjeytterligare km kostar ca 4 kr mer per m 3 . För en behållarepå 2 000 m 3 innebär det inbesparade kostnader på ca2 400 kr per år, vilket ger ett ökat investeringsutrymmepå ca 24 000 kronor, med en beräknad livslängd på15 år.Kalkyl för 2000 m 3 behållare för flytgödsel och 1000 m 3 behållare för urin. Siffrorna är kronor per år.Före åtgärdSvinflyt Nötflyt 1000 m 3 NöturinInget täcke Inget täcke Svamtäcke Inget täcke Inget täckeEfter åtgärd Svämtäcke Tak Tak Svämtäcke TakEFFEKTSparat kväve i behållaren i kg 370 640 170 530 990Ökad kväveeffekt i kr 1) 1 800 3 100 800 3 500 4 800Ökad värde av mer vårspridning 2) 0 1 000 0 2) 0 0 2)Lägre spridningskostnad av mindre regnvatten 0 2500 2 500 0 1 200Summa 1 800 6 600 3 300 2 500 6 000Skillnad mellan svämtäcke och tak 4 800 3 500Investeringsutrymme 3) 47 000 32 000 34 0001)Blandad spridning höst (1/3 )/vår (2/3) med en genomsnittlig utnyttjandegrad på ca 60 %. Kvävepris 8 kr.2)Exemplet är gjort för lerjord och i vissa fall kan packningsskador ta ut mervärdet av kvävet på våren.Med annan spridningsteknik eller på en lättare jord hade det gett ett plus.3)Kostnad för svämtäcke är ej beaktad i investeringsutrymmet. För varje 1000 kr som svämtäcket kostar per årökar investeringsutrymmet i tak med ca 10 000 kr.9. Bättre täckning21

Sven byggde biobäddför säkerhets skull” Hur noga man än är spiller man och det syns i gräset i biobädden ”Sven BramstorpSom det gamla ordspråket säger: Att fylla på rätt är stort, att fylla påsäkert är större. ”Många tror att man inte spiller, men det gör man visst”,menar Sven Bramstorp som redan för sju år sedan byggde en säkerpåfyllningsplats.Foto: Markus HoffmannPå ”rätt” sida av landsvägen i byn Lilla Isieligger Bramstorps gård som brukas av justSven Bramstorp med familj. Sven brukar tvåegna gårdar och två arrenderade om sammanlagtca 140 ha. Växtföljden är 4-årigmed de stora skånska grödorna. Sven försökerhänga med i vad som händer och ärbland annat försöksvärd för betförsök i detsk 20/20-projektet som innebär att man försökerhitta sätt att sänka kostnaderna med20 % och öka intäkterna med 20 %.Förmodligen är Skåne det landskap iSverige där påfyllningen av sprutor hållerallra högst standard eftersom det är ett kravför att få leverera till Danisco. Sven byggdesin biobädd redan för sju år sedan just efterkrav från Danisco. Svens biobädd ligger alldelesinvid sprutboden. Som tank för vattenför påfyllning fungerar en gammal mjölktanksom rymmer 5 m 3 och räcker till attfylla 2 sprutor. Tanken är målad svart för attsolen ska värma vattnet då varmt vatten gerbättre verkan.Sven stegar upp biobädden och förklarar.”Själva grävningen tog en dag med hjälp aven granne med grävmaskin. Sedan formadevi och gjöt. Det är inte omöjligt att görasjälv, det är mest en fråga om tidsåtgång”,berättar Sven. Att svetsa själva rampen attköra på tog ett par dagar. Själva fyllningenbestår av 25 % jord som han skrapat avhemma, 25 % torv som han köpte in sombalar och 50 % egen halm. ”Jag blandadealltsammans med hjullastaren på gödselplattan.”Volymen som behövdes var ca18 m 3 då ytan är 30 m 2 och djupet är ca60 cm. Till sist lade han på ett skikt medgräsmattegräs.Det blir hål i gräsetI somras lade han på ett nytt skikt jord ochbytte även ut gräset eftersom han tyckte detblivit luckigt. Innehållet hade också sjunkitihop något under åren. ”Jag lyxade till detoch köpte gräs på rulle som jag rullade ut”.Eftersom Sven även odlar rödklöver användsReglone och det syns direkt när detspillts i biobädden. ”Men Roundup ärvärst”, säger Sven, ”det blir hål i gräset. Hurnoga man än är spiller man och det syns igräset i biobädden.” På frågan om Svenskulle gjort på något annat sätt nu när hanhaft och provat på sin biobädd ett tag funderarhan. ”Jag kan inte se något negativt, jagär mycket nöjd med hur det fungerar. Etttips till andra är att göra gallerdurken extrabred där man ska stå och fylla på då biobäddenkan bli mjuk att stå på.”Snabbatips!1. Fyll eller tvätta aldrig sprutan på gårdsplanmed grus som underlag.2. Fyll och tvätta där du kan samla uppspill och tvättvatten i en behållare.3. Eller fyll på biologiskt aktiv mark t.ex.på biobädd.4. Om du fyller i fält så använd en separattankvagn så att både påfyllning och tillredningsker i fält.5. Bekämpa aldrig ogräs på gårdsplanenkemiskt – använd andra metoder.22 10. Säker påfyllning

MiljöpåverkanSatsa på säker påfyllning avbekämpningsmedel!Av Lennart Torstensson,SLUBekämpningsmedel hittas i dag i bådeytvatten och grundvatten. Med den kunskapvi har kan man göra en riskvärderingför miljön och för att förorenat grundvattenanvänds som dricksvatten.Vid användning av bekämpningsmedelinom lantbruket blir det allt viktigare atttänka på att spill i många fall leder till vattenförorening.Särskilt på icke biologisktaktiv mark som vare sig binder eller harkapacitet att bryta ned dem.PunktkällorEn stor del av fynden av bekämpningsmedeli vattendrag och grundvatten kommer intefrån den normala användningen ute på fälten.I stället härrör de från felaktig hanteringeller från punktkällor. Punktkällor kan uppståi samband med fyllning av sprutan, t.ex.spill ur dunkar, genom att sprutan blir överfull,överskumning, läckande slangar ellermunstycken eller spill av rent vatten på sprutansom tvättar av preparat som avsatt sigutanpå den i fält. Även yttre rengöring avspruta och traktor kan ge punktkällor. Föratt inte riskera att punktkällor uppkommerbör påfyllning av bekämpningsmedel göraspå en tät betongplatta eller på en biobädd.BetongplattaEn tät betongplatta kan vara en nygjutenplatta. Det kan också vara fråga om dengamla gödselplattan som tätats. Hur stor riskenär med att samla spillda bekämpningsmedelpå en betongplatta beror på hur spilletsamlas upp och vad som sedan sker meddet. I båda fallen måste det som spills påplattan samlas upp i en tät behållare.Spillet kan samlas upp i en gjuten behållareeller i den gamla urinbrunnen. Innehålleti behållarna töms och sprids ut påobevuxen mark eller annan lämplig markdär ingen gröda riskerar att skadas. Använderman sin gamla urinbrunn måste manvara säker på att den är tät, betong i urinbehållarekan frätas sönder, annars riskerarman att åstadkomma en stor punktkälla.Ibland samlas spillet upp i gårdens flytgödselbehållare.Detta är ofta en bra lösninggenom att spillet blir ordentligt utspätt.Tyvärr kan man inte räkna med att allabekämpningsmedel bryts ned i flytgödseln.Speciellt har det visat sig att sådana medelsom används i låga doser, t.ex. lågdosherbicider,kan ge skador på känsliga grödorsåsom oljeväxter om de har följt med flytgödselsom spridits till sådana grödor.BiobäddEn biobädd samlar upp och håller kvarspillda bekämpningsmedel samt, genommikrobiell aktivitet, bryter ned och oskadliggördem. Överblivna bekämpningsmedel fårinte hällas på biobädden. Inre rengöring avsprutan skall ske i fält, ej på biobädden.Yttre rengöring av sprutan kan på gårdarmed liten eller måttlig användning av bekämpningsmedelske på biobädden. På gårdarmed stor användning eller på maskinstationerbör även yttre rengöring av sprutanske i fält eller på betongplatta med uppsamlingav tvättvattnet.En spruta som använts men ej rengjortsutvändigt bör vid uppehåll i sprutningen inteparkeras på gårdsplanen utan på betongplattamed uppsamling, biobädd eller undertak. Annars finns risk att regn tvättar sprutanren.EkonomiGoda idéer håller kostnadernaför säker påfyllning nereAv Håkan RosenqvistDet finns många olika sätt att skapa en säker påfyllningsplatsoch därmed blir även investeringskostnadenvarierande. Innan man sätter igång bör manöverväga om alternativet att leja in sprutning ellersamverka med andra lantbrukare är en ekonomisktmotiverad lösning.Om det finns en befintlig betongplatta som t.ex. enf.d. gödselplatta kan detta utgöra ett billigt alternativ.Att bygga en ny betongplatta med en tät behållareenbart för att fylla på sprutan innebär relativt höga kostnader.Om en sådan platta byggs är det en stor fördelom det även finns annan användning för denna.Byggkostnaden för en platta på 45 m 2 bedöms tillca 14 000 kr. En tung post tillkommer för tät behållare,grävning till denna, tak till behållare samt anslutning tillbehållare. Kostnader för detta bedöms till ca 18 000 kr,men varierar kraftigt mellan olika gårdar. Den sammanlagdainvesteringen blir ca 30 000 kr vilket innebär enårskostnad på ca 3 000 kr. Dessutom tillkommer en årligkostnad för att tömma behållaren. Om det i stället finnsen gödselbehållare att ansluta plattan till bedöms investeringentill ca 17 000 kr vilket motsvarar en årskostnadpå ca 1 700 kr. Om vattentank behöver flyttas tillkommerkostnad för detta.BiobäddMånga biobäddar byggs efter devisen ”man tager vadman haver” vilket gör att den enskilda lantbrukarensfinurlighet och förutsättningar påverkar kostnaderna iväsentlig grad. En del material finns redan på gårdensom t.ex. halm och jord vilket mestadels innebär enarbets- och maskinkostnad. Torvmull, betong för gjutningav plintar, balkar, körramper och gräs kan behövainhandlas. Kostnader för inköp av detta är mycket varierandemen kan bedömas till ca 15 000 kr. Grävningenbedöms kosta ca 1 000 kr. Tidsåtgång för eget arbetemed att bygga biobädden bedöms till 2 dagar vilketinnebär en kostnad på 2 400 kr. Dessutom åtgår detockså egna traktor- och lastartimmar vilket bedömskosta 600 kr. Summa investeringskostnad blir därmedca 19 000 kr.Utöver investeringskostnad i själva biobädden kan ivissa fall tank för påfyllnad av vatten behöva flyttas ellerrör behöva ändras. Kostnaden för detta är mycket varierande.Med en investeringskostnad på 19 000 kr för självabiobädden samt 1 000 kr för att anpassa påfyllnadstankenblir den sammanlagda investeringen 20 000 kr. Meden livslängd på 15 år och 6 % i real kalkylränta motsvarardetta en årlig kostnad på 2 000 kr.UnderhållMaterial i biobädden kan behöva bytas ut ca vart sjätteår. Det kan behövas ny torv, halm och jord samt nyagrästorvor på skadade fläckar. Kostnaden för dettabestår till stor del av arbete. Med ca 8 timmars arbetevart sjätte år samt 0,5 timmar årligen motsvarar dettaen arbetskostnad på ca 280 kr per år. Kostnader för traktor-och lastartimmar bedöms till ca 400 kr vart sjätte år,vilket blir ca 70 kr per år. Torvmullen bedöms kosta ca500 kr vilket motsvarar 80 kr per år. Gräs att lägga ut påbiobädden för att ersätta befintligt gräs bedöms till500 kr vart sjätte år vilket motsvarar ca 80 kr per år.Genomsnittligt årligt underhåll blir därmed ca 400 krper år.Sammanställning av kostnaderAvskrivning och ränta kan bedömas till ca 2 000 kr per åroch underhåll kan bedömas till ca 400 kr per år. Omkostnad för extra tidsåtgång bedöms till 100 kr per årblir årskostnaden 2 500 kr. På en hundra hektars gårdinnebär biobädd en ökad kostnad med 25 kr per hektaroch år. För stora gårdar är hektarkostnaden mindre ochsmå gårdar är hektarkostnaden större. För mångamindre och medelstora gårdar är det ett ekonomisktintressant alternativ att leja in sprutning alternativtsamverka med andra lantbrukare oberoende av om detskall investeras i säker påfyllning.10. Säker påfyllning23

” En komplettering på våren kan vara ett alternativ ”Svårt med alternativ tillhöstbekämpningar i veteMats Janström Foto: Niklas LennartssonDen aktiva substansen isoproturon som finns i bekämpningsmedlen Cougaroch Arelon har visat sig vara lättrörlig och hittas därför i vattendrag. Attavstå från användning eller att ersätta dessa bekämpningsmedel är docklättare sagt än gjort om man har problem med gräsogräs.Mats Janström brukar Tullingagården utanförHelsingborg. På 150 ha odlar han sockerbetor,maltkorn och höstvete. Jorden är tillstörsta delen moränlättlera. Mats har enomfattande odling av höstvete och höstbekämpningav gräsogräs är oftast nödvändigt.På Tullingagården finns en del vitgröe ochåkerven. Ogräs som är ännu besvärligaresom renkavle och losta har Mats dock inte.”Just i år har det varit extra besvärligt,Kan man gå ner i dos, är det bra för både miljöoch ekonomi, menar Mats.Foto: Niklas Lennartssonspeciellt med åkerven”, berättar Mats ochfunderar på om det kan ha med den förrakalla vintern att göra.I månadsskiftet september/oktober brukarMats normalt göra bekämpningen medCougar och Arelon. Lite senare i vetet somsåtts efter betorna. Isoproturon är ett av devanligaste medlen som hittas i vattendragoch är känt för att vara lättrörligt. Under2002 var just isoproturon det medel somöverskred gränsvärdena i vatten flest gånger.Mats känner till problemet med medlets lättrörlighetoch har diskuterat med sin rådgivareNiklas Lennartsson på Hushållningssällskapet.”Vi har pratat om detta men detfinns inget vettigt alternativ,” säger Mats ochfortsätter: ”Har jag gräsogräs vill jag intebara köra på våren. Gräsogräsen börjarväxa tidigt och ska man lyckas med enbekämpning måste man ut tidigt och det kanvara svårt.”Provar lägre dosFinns det inget man kan göra? Mats berättaratt han provat att gå ner i dos och iställetförsöka göra en kompletterande behandlingtidigt på våren. ”Ibland går det bra, iblandgår det inte, vissa år ger den strategin braeffekt,” säger Mats och påminner om att detär bra för både miljön och för plånboken omdet finns möjlighet att gå ner i dos.En annan möjlighet är att använda ettannat preparat istället. Baccara är ett medelsom provas men det är en kostnadsfråga dådet är ett dyrare medel. En svårighet harhittills varit att Baccara inte varit godkäntför användning före rajgräsfånggröda mennumera är det det. Eftersom många lantbrukarenumera är fånggrödeodlare har detinneburit en begränsning. Niklas Lennartssontipsar om att Boxer på hösten ochExpress på våren kan vara ett alternativ.Dock inte för den som har viol och veronika,vilket Mats har.”Alla jagar vi kostnader”, som Matssäger och tycker att som bonde är man liteutelämnad och måste utnyttja det som finnstillgängligt. För framtiden önskar Mats attdet skulle finnas ett preparat som kananvändas redan vid sådd tidigare på hösten.Då är det varmare i jorden och det kan brytasner innan det hinner utlakas senare underhösten.Snabbatips!1. Bekämpa på hösten om ogräsförekomstenär hög. Vänta till våren ominte optimala sprutbetingelser råder.2. Lätta jordar innebär större utlakningsrisk.Höstbekämpa tidigt eller vänta tillvåren.3. Undvik sena behandlingar, framföralltmed lättrörliga preparat.4. Utnyttja väderprognoserna. Bekämpningföre stora regn ökar risken för utlakningoch ger dessutom sämre ogräseffekt.24 11. Inga höstsprutningar

MiljöpåverkanHöstsprutningar ökar riskenför läckageAv Anders Fällman,LantmannenIsoproturon tenderar att läcka till ytvattnet.Risken minskar om man väljer andrapreparat än Cougar och Arelon om bekämpningenmåste göras sent på hösten,men det är ingen patentlösning. De somalltid är sent ute borde leja bort sprutningen.Den lättrörliga substansen isoproturonförekommer ofta och i förhöjda halter i deytvattenprover som SLU-forskaren JennyKreuger har analyserat. Flertalet fynd ärgjorda i södra Götaland, där det ofta ärmotiverat att göra bekämpningen redan påhösten. I Östergötland kan man ofta avståfrån sena ogräsbekämpningar på hösten. Enbekämpning på våren med Monitor hargenomgående gett bra effekter, utom närgrödan har varit gles på våren.Som alltid är det vanskligt att generalisera.En bekämpning som utförs i börjanav november under optimala betingelser iSkåne är OK om november blir nederbördsfattigoch relativt varm. Men faktum kvarstår.Efter den 15 oktober i mellansverigeoch 1 november i Skåne minskar chansenför bra sprutbetingelser. Nederbördsrikt ochkallt väder ökar risken för nedtvättning ochdåliga ogräseffekter.Jordbearbetning kan påverkaTrögrörliga preparat löper inte lika stor riskatt tvättas ned, men kräver trots det omdömevid valet av bekämpningstillfälle. Ettpraktexempel är glyfosat, som binds starkttill markpartiklarna men trots det påträffasi ytvattnet. Främst beror det på punktutsläppfrån sprutningar runt fältbrunnaroch öppna diken, men det är inte hela sanningen.I Danmark föreslås ett förbud mot sprutningmed glyfosat på lerjord efter den 15september sedan en undersökning av ensprickbildande lerjord visat att glyfosat,Foto: Niklas Lennartssonbundet till lerpartiklar, hade transporteratstill ytvattnet genom sprickor.Inskränkningar för lättrörliga substanserlöser inte hela problemet. Även jordbearbetningenkan påverka rörligheten. I Tysklandprövar man sig fram med minimerad jordbearbetningför att också minska olikamedels rörlighet. Detta är en intressant utvecklingsvägmen nyttan behöver styrkasmed svenska studier. Projektet ”Säkert växtskydd”,har lett till bättre rutiner och färrepunktutsläpp. Nu gäller det att förändraattityden hos dem som fortfarande slarvar.Om en slarvar förstör det för alla!EkonomiMiljönytta och ekonomi gårej hand i handAv Håkan RosenqvistAtt inte spruta med Cougar, som innehåller den lättrörligasubstansen isoproturon, på hösten kostar relativtmycket per hektar i form av högre bekämpningskostnadsamt eventuellt även sämre effekt på vissa ogrässom vitgröe, blåklint och vallmo.I det följande ges korta exempel på vad alternativakemiska bekämpningsstrategier med andra tidpunkteroch preparat kan kosta. Det som används som utgångspunktför jämförelserna är att höstbehandling medCougar + Arelon kostar 435 till 500 kr per hektar inklusivekörning beroende på om dosen är 0,5 eller 0,75 literCougar.Vårbehandling med Cougar + Monitor kostar ca 470kr per hektar inklusive körning vilket är ungefär sammakostnad som Cougar + Arelon på hösten. Vårbekämpningarnajämfört med höstbekämpningar har någotlägre ogräseffekt vilket har en negativ skördepåverkanoch kan leda till en ökad ogräsförekomst kommande år.Detta gäller speciellt vid tidig sådd och milda vintrar.Ett alternativ fritt från isoproturon är att användaBaccara på hösten. Då stiger kostnaden till ca 700 kr perhektar inklusive körning vilket är strax över 200 kr högrei bekämpningskostnad än Cougar på hösten. Monitorkan vara ett alternativ på våren när det finns mycketåkerven och det inte skall odlas sockerbetor året efterMonitorbehandlingen. När det sprutas med Starane förmodasdet att det kan spridas i samband med svampbehandlingoch på detta vis leder inte Staranebehandlingentill någon extra körning. Nedan redovisasfyra alternativ nämligen höstalternativet med Cougar,höstaltenativet utan Cougar, våralternativet med Cougarsamt isoproturonfritt alternativ med Boxer och ExpressHöstalternativ med Cougar och ArelonPreparat tidpunkt dos kr/haCougar höst 0,75 l 202Arelon höst 1,5 l 86Starane vår 75 % x 0,4 l 84Körning 1 st 130Summa 502Höstalternativ utan Cougar och ArelonPreparat tidpunkt dos kr/haBaccara höst 1,25 l 532Starane vår 33 % 37Körning 1 st 130Summa 699när det skall odlas sockerbetor påföljande år men dethar begränsad effekt på viol och veronika. Ett våralternativmed Cougar + Event Super när det finns åkervenoch det skall odlas sockerbetor påföljande år kostar ca850 kr per hektar inkl. körning, vilket kan vara motiveratmed vissa ogräs på fältet.Våralternativ med Cougar och MonitorPreparat tidpunkt dos kr/haCougar vår 0,25 l 68Monitor vår 15 gr 270Vätmedel vår 0,2 l 4Körning 1 st 130Summa 472Alternativ utan isoproturon med sockerbetorföljande årPreparat tidpunkt dos kr/haBoxer höst 2 l 270Express 50T vår 1,5 tabl. 116Vätmedel vår 0,1 l 2Körning 1 st 130Summa 51811. Inga höstsprutningar25

” Det kostar inte så mycket att öka säkerheten rejält ”Patrik tar tydligtavståndPatrik von Corswant Foto: Erik KarlssonAtt hålla skyddsavstånd till diken och vattendrag vid bekämpning är blanddet viktigaste man kan göra för att minska risken för att bekämpningsmedelhamnar i vatten. Det har Patrik von Corswant på Stafva på Gotlandgjort länge.”Det måste väl finnas fler exempel på böndersom tänker på detta numera” sägerPatrik när jag ringer och frågar om jag kanfå intervjua honom om skyddsavstånd vidbekämpning. Det finns fler exempel men påStafva har man tänkt på detta länge och gördessutom en hel del annat för att hålla nereriskerna med bekämpningen.Stafva är en gård med olika verksamheterdå man föder upp slaktsvin, har ca 100 koroch omfattande växtodling med betor ochpotatis utöver spannmål och vall. Patrik haranställda på gården men gör så mycket sommöjligt av sprutningen själv. ”Det underlättarom man bor på gården. Då kan man gåupp tidigt på morgonen”, säger Patrik ochfortsätter: ”Om jag går upp vid fyratidenblåser det sällan alls. Då hinner jag köra uttvå sprutor före klockan sju och tills vindenbörjar blåsa framåt morgonen.”Det är inte så mycket av markerna somgränsar mot bebyggelse men en del mot vattendrag.”Vi var tidigt ute med att hållaskyddsavstånd mot vatten. Det handlar omatt ha ett riktigt förhållningssätt”, menarPatrik. ”Det känns naturligt nu och jag seringen idé att gå tillbaka igen och börjaanvända hela åkern.” Patrik tycker inte attdet är en stor kostnad även om det kan bliproblem med tistel på sikt, och han tillägger:”Det får man bjuda på i så fall.”Det är inte bara olägenheter med attlämna en osprutad kant i grödan. Medvetenhetenom viltvård har ökat, förklararPatrik som tycker sig ha märkt effekt på fältviltetmed mer fågel.Hjälpredan har blivit rutinDen så kallade ”Hjälpreda för bestämningav vindanpassat skyddsavstånd”, som tagitsfram som ett samarbete mellan lantbruketsorganisationer och myndigheterna, harkommit till användning på Stafva. ”Dethandlar om att läsa in den kunskap somfinns i Hjälpredan och göra det till rutin”,tycker Patrik. ”Ibland behöver 6 m av rampenstängas av, ibland 12 m eller hela sprutanberoende på omständigheterna,” förklararPatrik.Ett vindanpassat skyddsavstånd sombeskrivits ovan är en sak och ett markanpassatavstånd en annan sak. Markanpassatskyddsavstånd kan behöva hållastill exempelvis dikesbrunnar. På Stafva finnsinte många sådana berättar Patrik, mensäger att ”det är naturligt att låta bli dem.Det blir påtagligt om man sprutar rakt ner iklart vatten. Jag stänger av rampen överdem.”Patrik lägger till att det finns mycket merman kan göra förutom skyddsavstånd.Patrik kör en åtta år gammal bogseradHannes har inga problem med säkerhetsavståndenpå gården.Hardi med 24-ramp och 2 500 l tank ochpåpekar att det krävs en bra spruta som ärtestad för att göra ett bra jobb.Snabbatips!1. Permanent skyddszon som vändteg rationaliserarkörningen på fältet, och höjerskörden per hektar på den yta som odlas.2. Undvik att spruta över dräneringsbrunnar.Första regn efter sprutningsköljer ner preparat från brunnslockeller stenkrans.3. Gräv ner dräneringsbrunnar och märk utpå fältkarta. GPS gör det enkelt att återfinnabrunnarna vid behov. (Nergrävdametallföremål – t ex utslitna plogskär –och sökning med metalldetektor är ettalternativ.)4. Utnyttja teknikens möjligheter: Användvindavdriftsreducerande spridningsutrustning.26 12. Skyddsavstånd

MiljöpåverkanMånga goda skäl attlämna skyddsavståndAv Hans Hagenvall,IVT – Industrin förväxt- och träskyddDet finns åtminstone fem goda skäl atthålla ett skyddsavstånd vid kemisk bekämpning.Förutom att följa lagen, skyddavattnet och känsliga omgivningar bör dusträva efter att bli effektivare och dra nyttaav ersättningsmöjligheterna.Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter omspridning av kemiska bekämpningsmedel(SNFS 1997:2) är den som sprider bekämpningsmedelskyldig att lämna tillräckligaskyddsavstånd. Vattentäkter, sjöar och vattendrag,omgivande mark och annans egendomska skyddas.De markanpassade skyddsavstånden ärfrämst till för att förhindra att växtskyddsmedelsprids till omgivningen genom att dekan följa med vatten i och på marken. Detbetyder att markanpassade skyddsavståndkan planeras i förväg. Vid planeringen utgårman ifrån jordart, markstruktur, marklutning,växtskyddsmedlets egenskaper (t.ex.fiskgiftighet) och omgivningens känslighet.Vid spridning rekommenderas att avståndetska vara minst 12 m till vattentäkter, 6 m tillsjöar och vattendrag och 1 m till dräneringsbrunnaroch diken.EkonomiKostnaden för osprutade skyddsavstånd varierarmycket mellan olika år och olika grödor. Ofta handlardet om en relativt liten areal sprutfri skyddszon pergård, vilket gör att det inte blir någon stor kostnad. Förmånga gårdar blir kostnaden t.o.m. mindre än femkronor per hektar åker.Försök utförda av SLU visar mycket stora skillnaderfrån olika försöksplatser, olika år och olika grödor. Förenstaka försöksår kan t.o.m. de sprutfria kantzonernalämna högre ekonomiskt resultat än besprutade kantzoner.De flesta åren och på de flesta platser lämnardock de osprutade kantzonerna ett lägre ekonomisktresultat än de bekämpade ytorna.Den yttersta metern på fältet har dessutom andraodlingsförutsättningar än fältet i sin helhet vad beträffarogräsförekomst och gödsling. Både skördens storlekoch kvaliteten på brödvete och maltkorn påverkas negativtav osprutade skyddsavstånd samtidigt som kostnadenför bekämpningsmedel minskar. Utifrån SLU:s försökär en tänkbar inkomstreduktion ca 500 kronor per hektarspannmål med osprutade kantzoner p.g.a. lägre skörd.På de bördigaste jordarna är kostnaden ofta högre ochpå de mindre bördiga jordarna kan kostnaden vara lägreän 500 kronor per hektar. Utöver denna kostnad på 500kronor per hektar tillkommer dock kostnad för ökadmängd ogräs i kommande grödor alternativt en ökadjordbearbetning på de sprutfria skyddsavstånden.Påfyllning och rengöring kräver andraskyddsavstånd. Om inte speciella försiktighetsåtgärdervidtagits eller om markförhållandenaär speciellt gynnsamma rekommenderasnormalt ett skyddsavstånd på minst30 m till brunnar och vattendrag. Vid säkerpåfyllningsplats och i övrigt gynnsamma förhållandenkan ett mindre skyddsavstånd,t.ex. 15 m, accepteras. Säker påfyllningsplatsär biobädd eller platta med uppsamling.För att fastställa ett vindanpassat skyddsavståndmåste man kunna bestämma temperatur,vindriktning och vindhastighet. Detska göras på samma plats och vid sammatidpunkt som bekämpningen utförs. Förutomvindriktning påverkas beslutet avvindhastighet, temperatur, spridningsutrustning,bomhöjd, duschkvalitet, dos samt avomgivningens känslighet. Till hjälp för attväga ihop alla dessa faktorer finns ”Hjälpredaför bestämning av vindanpassat skyddsavstånd”.Hjälpredan ges ut av Säkert växtskyddoch under 2004 kommer nya rekommendationersom även definierar avdriftsreducerandeutrustning. För fläktsprutning ifruktodlingar kommer det senare att presenterasspeciella rekommendationer.När arealerna är små blirkostnaderna lågaVäljer man att ha gräsbevuxen skyddszon med stöd på3 000 kronor per hektar (se åtgärden skyddszoner) vidbäckkanten återstår endast ca 4 000 m 2 . Om kostnadent.ex. skulle vara 1 000 kronor per hektar osprutad arealinkl. kostnad för mer ogräs i kommande grödor skulledetta kosta 400 kronor per år i ovanstående gårdsexempel,vilket innebär fyra kronor per hektar åkerareal. Ettalternativ är att endast ha en meter bred sprutfri kantzonoch vänta med att spruta ytterdraget tills att det ärlämplig vindriktning, dock mycket lätt vind. Detta innebärökad tidsåtgång och därmed ökad kostnad för sprutning,genom att sprutningen av fältet kan behöva delasupp på mer än ett tillfälle.Använd sunt förnuft! Om vindanpassadeskyddsavstånd känns för stora, tänk efter:– Kan jag spruta vid gynnsammare väderförhållanden?– Lägre dos?– Grövre duschkvalitet?– Sänka bommen?– På sikt investera i avdriftsreducerandeutrustning?Kom ihåg: Att lämna ett rekommenderatskyddsavstånd är ingen garanti för att enskada inte uppstår. Det är alltid den somutför bekämpningen som ansvarar för atttillräckliga skyddsavstånd lämnas.Foto: Erik KarlssonAv Håkan RosenqvistDock är det en relativt liten areal som inte är aktuellatt bekämpa p.g.a. skyddsavstånd och då speciellt omareal intill bäckar utgör skyddszon med ett stödpå 3 000 kronor per hektar (se åtgärden skyddszoner).Låt oss ta ett exempel med en gård på 100 hektar åkermed 500 meter bäckkant, 500 meter diken och5 brunnar.Träda skyddsavståndenOm det odlas specialgrödor som t.ex. potatis och sockerbetorblir kostnaderna för skyddsavstånd högre. Ettalternativ kan vara att ha en permanent gräsremsa vidfältkanten intill öppna diken. Den största kostnaden fördetta utgörs av markkostnaden vilket är beroende avmarkens alternativvärde. Vid mer än 100 m 2 per fält medAreal osprutad zon för denna gård blir:annan gröda än den stödberättigade, räknas inte detgräsbevuxna skyddsavståndet som arealstödberättigadBäckkanter 500 meter x 6 meter 3 000 m 2areal. Dock är det möjligt att ha skiften som är ned till 10Diken 500 meter x 6 meter 3 000 m 2meter breda utmed permanenta vattendrag som uttagenBrunnar 5 st x 200 m 2 1 000 m 2 areal under förutsättning att dessa är minst 0,1 hektar.Kostnaden för insådd av gräs samt ev. putsning av dettagräs varierar mycket beroende på om det finns andragräsbevuxna marker på gården, men kan i många fallbedömas till under 1 000 kronor per hektar exkl. markkostnad.Hektarkostnaden för putsning och insådd avgräsremsor kan dock bli relativt hög p.g.a. att det är småarealer som är aktuella.Osprutade skyddsavstånd har även en positiv effektför viltet vilket förbättrar jaktmöjligheterna.12. Skyddsavstånd27

EXEMPELGÅRDENMiljöekonomisk genomgång på Arby 3:3Hos slaktgrisuppfödaren Ingvar Jacobsson söder om Kalmar ska säckenknytas ihop. Hur de olika åtgärderna påverkar lönsamheten på just dennagård ska redas ut efter bästa förmåga.Ingvar Jacobsson berättar att han är dentolfte generationen på gården där han visarrunt på markerna. Gården Arby 3:3 i Vassmolösasöder om Kalmar brukas av Ingvaroch Ingrid Jacobsson. Ingvar sköter arbetetpå gården men är också med i bygdensfarmartjänst. Dessutom verkar tiden räckatill stort engagemang i LRF:s kommungruppoch till idrottsföreningen m.m. Ingrid arbetarpå ett företag i Kalmar.I trakten söder om Kalmar finns mycketdjur och på Arby föds slaktgrisar upp på ca800 platser. Arealen är ca80 hektar och på den odlashöstvete för avsalu, vårkorn,höstkorn, oljeväxterFånggrödor och vårplöjning, + 5 400 krIngvars kommentar: Det går inte att vårplöja mina jordarmen fånggröda har jag. Resultatet varierar mellan åren menbåde i år och förfjol gick det bra. Det blev lättare att plöja påhösten med fånggröda.Håkans kommentar: Det är bara höstvete som är möjligt attha fånggröda i. Mycket höstsäd och sockerbetor omöjliggörfånggrödor på andra fält.och betor. Genom markerna rinner Hagbyåndär det finns vatten för bevattning.Jordarna på gården är mest lättleror.Vid köksbordet gör vi en djupdykning ivilka av de tolv åtgärder som finns beskrivnai denna katalog som skulle kunna passa hosIngvar och hur de påverkar lönsamheten.Skyddszon, + 200 krIngvars kommentar: För mig är den värd mer än 200 kr.Jag är intresserad av att meta och fiska kräftor i ån. Förr närjag odlade ända fram kom jag inte till på samma sätt somnu. Skyddszonen upplever jag som positiv.Håkans kommentar: Nettot hade blivit högre på en mindrebördig jord. Om skyddszonen istället skulle ha varit uttagenareal skulle annan mark på gården inte behövt ha varit uttagenareal. Skötselkostnaden för skyddszonen är låg p.g.a.att hästar betar marken.Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd,+ 5 600 krIngvars kommentar: Att sprida flytgödsel till höstvetet påhösten har vi alltid gjort. Men man kanske ska fundera påatt sluta med det. Jag har faktiskt funderat i de banorna.Håkans kommentar: Två viktiga förklaringar till dennalönsamhetsförbättring är att det finns befintlig lagringskapacitetsamt att det på samma fält sprids på hösten tillhöstspannmålen och i växande gröda på våren/försommaren,vilket gör att kostnaderna för ökade körskador kan hållaslåga när gödselgivan i växande gröda ökar. Om det behövtsbyggas ny lagringsbehållare hade denna åtgärd uppvisatett negativt netto.Behovsanpassad kvävegödsling medhandelsgödsel, + 800 krIngvars kommentar: Jag vet ganska väl hur jag gödslar ochhar haft samma rådgivare sedan 1986.Håkans kommentar: Kvävestyrningen är mycket bra pådenna gård.28Fosforgödsling med stallgödsel i förhållande tillmarkernas P-AL-klasser, - 16 500 krIngvars kommentar: Det är mycket pengar. Det pratasmycket om detta just nu och denna beräkning visar att detinte är så lätt att genomföra på en gård.Håkans kommentar: Det finns mycket djur i trakten vilketleder till långa transporter om gödseln skulle spridas påannan gård för att inte bygga upp fosforinnehållet i onödan.Transportkostnaden till en annan gård 15 km bort bedömstill ca 50 kr per m 3 . Hittas ledig spridningsplats närmare ärdet bra. För varje kilometer som transportavståndet minskar,minskar kostnaden med ca 4 kr per m 3 .Bättre täckning, - 700 krLagkrav i delar av landetIngvars kommentar: Nej, inga speciella kommentarer, jagligger väl ganska rätt med de låga kostnaderna för detta.Håkans kommentar: Genom att använda halm som använtssom täckning på bethögen samt hästgödsel som täckningsmaterialhålls kostnaden nere. Halmen och hästgödselnhade orsakat en kostnad även om den skulle tas om handpå något annat sätt. Vårspridning av all gödsel och därmedbättre kväveutnyttjande hade ökat värdet av täckningytterligare.Resultatet av en åtgärd varierar kraftigt från gård till gård.

Vad tycker du om beräkningarna, Ingvar?Tror du att beräkningarnastämmer i stora drag fördin gård?Ja, både stämmer och är väldigtintressanta. Jag har fått ett bevispå hur det är och ser att det gåratt fixa lite här och lite där.Ingvar Jacobsson, Vassmolösa, KalmarÄr det något som förvånar digi beräkningarna?Att våtmarken går med plus ochatt det ger så mycket pengar attsluta höstsprida gödseln till höstsäd.Särskilt det sistnämnda. Attsprida så gör nästan varendabonde.Har du någon nytta av genomgången?Javisst, har jag det. Det sa jag tillmin fru också. Jag har blivit uppdateradoch är intresserad avväxtodling och att räkna på det.Hjärncellerna har fungerat!Beräkningarna för våtmarken ochhöstspridningen av stallgödsel tillhöstsäd är det som jag kommeratt ha mest nytta av.Skyddsavstånd, - 1 400 krLagkrav i hela landetIngvars kommentar: Jag tar inte så hög skörd i kanterna mentycker ändå att siffran är lite lågt räknad.Håkans kommentar: Det som fördyrar är att det finns ganskalång sträcka tomter samt att det odlas sockerbetor. I sockerbetornaträdas marken som utgör skyddsavstånd utan att hamarken som uttagen areal.Inga höstsprutningar i höstsäd, - 9 600 krIngvars kommentar: Det är värre med denna åtgärden. Dettaär inte mest en fråga för mig som lantbrukare utan för demsom utvecklar bekämpningsmedel. Jag som lantbrukaremåste få grödorna att överleva.Håkans kommentar: Att det finns renkavle på gården ochatt det odlas sockerbetor efter höstvete fördyrar avsevärt.Detta leder till dyrare preparat.Säker påfyllning, - 2 400 krIngvars kommentar: Att gjuta en påfyllnings- och spolplattaska jag göra, det är tvunget. Den platta jag har är för litenoch otidsenlig.Håkans kommentar: Att det finns en befintlig gödselbehållaretre meter från den tilltänkta plattan sänker kostnaderna.Kostnaderna hade blivigt betydligt högre med en separattank.Våtmark, + 700 krIngvars kommentar: Detta är intressant. Jag har redan varitute och mätt sedan ni var här. Detta kommer jag att satsapå. Vi var ute med hela familjen och tittade men vi får nogta lite av vägbanken kanske.Håkans kommentar: Låg anläggningskostnad i en svacka,betesmark med små intäkter där dammen placeras samtlåga skötselkostnader på grund av betande djur ger ettbra netto.Snabb nedbrukning, - 2 100 krLagkrav i delar av landetIngvars kommentar: Vårspridningen skulle kunna görasbättre men jag känner att tekniken inte är färdigutveckladän. Man använder de grejerna man har på gården och justnu finns inget utrymme för investeringar.Håkans kommentar: En orsak till kostnaden är att gödselnplöjs ned efter spridning höst och vinter. Plogen hinner intemed och om tunnan ska komma fler gånger blir det en extrakostnad. Att istället harva ned hade också inneburit en extrakostnad. Om samverkan om plöjning kan göras sjunker kostnadenbetydligt. En annan orsak är att en del gödsel spridsi december och värdet av snabb nedbrukning är då litet.Om istället en del av höst- och vinterspridningen flyttas tillvåren och växande gröda, minskar kostnaden. D.v.s. efteratt åtgärd 3 utförts kan kostnaden sjunka.Utanför bildGeneralisera inte utan gör dina egna beräkningar!29

EXEMPELGÅRDENMiljöekonomisk genomgång på FriggesbyStrax utanför Tibro i Västergötland ligger gården Friggesby. På Friggesbydriver Thomas och Annica Henrysson mjölkproduktion med ca 60 kor.Friggesby får bli ”pilotgård” för en uppskattning av hur de utvaldamiljöåtgärderna i denna katalog kan påverka ekonomin på en mjölkgård.Det är full fart när vi kommer på besök tillFriggesby. Julstöket står för dörren och defyra barnen, Emilia, Ellen, Elsa och Edvinär förväntansfulla. Friggesby ligger i mellanbygdenmellan Tibro och Hjo. Thomas ochAnnica brukar gården och har en anställddjurskötare till hjälp. Annica arbetar ocksåutanför gården som lärare. Markerna somomfattar ca 90 ha åker ligger samlade runtgården och jordarna är den så kalladekåkindsleran som är mellanlera. På gårdenfinns 60 kor i kortbås och 100 ungdjur.Tjurkalvarna föder man upp själva.Gödsling i förhållande till markernasP-AL-klasser, ± 0 krThomas kommentar: Jag har under åren försökt att fördelastallgödseln jämnt till alla skiften. Därför är fosforklassernajämna över de olika skiftena.Knappt hälften av arealen är vall, ca25 ha havre och resten rågvete ärter ochträda. På Friggesby finns också ca 20 habetesmark i högsta betesklass. Thomas försökerha korna ute så länge som möjligt ochambitionen är att ha dem ute 6 månader.Som väntat är inte alla de tolv utvaldaåtgärderna aktuella på allagårdar. Här på Friggesbydominerar vallodlingen vilketpåverkar förutsättningarna.Den mindre arealenstråsäd och att det intefinns behov av sena höstbekämpningar i vetesamt att man kan fylla på en befintliggödselplatta gör att kostnaderna för attuppnå säkert växtskydd blir begränsade.På en gård med mycket djur blir iställetåtgärder kring stallgödselhantering mer ifokus. Thomas har tidigare varit med iREKO och har gjort växtnäringsbalans.Skyddszon, + 300 krThomas kommentar: Helst vill jag ha samma gröda på helafältet för att få en praktisk lösning. Eftersom det finns envattentäkt i närheten kan det vara viktigt med en skyddszon.Håkans kommentar: Det positiva nettot beror på att markenjust där skyddszonen skulle vara inte har så högt alternativvärde.Fånggrödor, + 6 400 krThomas kommentar: Jag har bara fånggröda i vårsäd.Funderar på att så in även i höstsäd, men kåkindsleran blirlätt hård på ytan så därför krävs det en bearbetning på vårenför att etablera den, vilket kan vara lite besvärligt. Annarshar vi vallbönder en fördel då vi är vana att så in gräs ivårsäd och som träda.Håkans kommentar: Fånggrödan lämnar normalt ett överskottde år inget oförutsett inträffar med vädret.Vårbearbetning, + 3 500 krThomas kommentar: Min vårplöjning är egentligen så snartsom möjligt efter årsskiftet. Det är lite av ett lotteri, iblandgår det bra, ibland inte. Ibland går jag på pumpen men fördet mesta går det bra.Håkans kommentar: Det blir ett litet netto av vårplöjningen,men vissa år kan den sena vårplöjningen på lerjord leda tillbetydande skördesänkningar.Bättre täckning, ± 0 krLagkrav i delar av landetSedan länge tillbaks finns plåttak på urinbehållaren ochsvämtäcke på flytgödselbehållaren.Säker påfyllning, ± 0 krDet finns sedan långt tillbaka en gödselplatta med avledningtill behållare.Anpassad proteinhalt i foderstatenThomas kommentar: Det vore väldigt intressant att få bättrebelyst möjligheten att använda mer eget proteinfoder somärter. En outnyttjad sak kan också vara att se över utfodringentill låg- och mellanmjölkare.Håkans kommentar: Genom att vallfoderkvaliteten är brakan det finnas möjlighet att ersätta en viss del proteinkraftfodermed spannmål, betfor eller melass.30Resultatet av en åtgärd varierar kraftigt från gård till gård.

Vad tycker du om beräkningarna, Thomas?Tror du att beräkningarna stämmeri stora drag?Ja, men det är svårt att mäta olika värden ipengar. Praktiska skäl spelar stor roll, menäven känslomässiga skäl väger in i beslutetatt genomföra en sak. Det kan finnas åtgärdersom kostar att genomföra men somman ändå vill göra av olika skäl. Vice versafinns det lönsamma åtgärder som är svåraatt genomföra.Är det något som förvånar dig iberäkningarna?Det mest förvånande är att jag skulle liggaöver ekonomiskt optimum med kvävegödslingentill havren. Det trodde jag inte, braatt någon utomstående påpekar det.Har du någon nytta av genomgången?Det är nyttigt att få tänka och roligt att fåen genomgång av möjligheter och svårigheter.En del saker tror man att man gör rättmed som till exempel med spridningen avstallgödsel till höstsäd på hösten.Samtidigt kan det bli svårare att fattaett beslut ju mer man måste ta hänsyn till.Det får dock inte göra att man inte bestämmersig till slut. Jag brukar säga att: ”Jumer man vet desto mindre vet man”. Detblir svårare men samtidigt mer intressant.Familjen Henrysson, Friggesby, TibroVad man bestämmer sig för beror till vissdel på hur man är som person.Behovsanpassad kvävegödsling medhandelsgödsel, + 1 100 krThomas kommentar: Att regelbunden stallgödsling i växtföljdenger så mycket kväveverkan tänker man inte på. Är litefundersam till om det stämmer. Att jag gödslar en bit överoptimum är en liten nyhet även om jag tycker att jag läggermåttliga givor. Jag har mycket sällan liggsäd.Håkans kommentar: I havren som följer efter vallbrott läggsflytgödsel och den sammanlagda kvävetilldelningen meddetta och handelsgödsel blir över optimal. Även i rågvetetgår det att dra ner något. Här finns pengar att spara på atträkna ut kompletteringsgivan med handelsgödsel.Utanför bildVåtmark, - 1 700 krThomas kommentar: Det finns ett alkärr nedströms denskissade placeringen, så nyttan som kvävefälla kanske inteär så stor.Håkans kommentar: Genom att investeringsstödet i dettaområde är 50 % av investeringen blir kostnader för räntaoch avskrivning ganska höga. Näst största kostnadspostenär alternativvärdet på marken.Snabb nedbrukning, - 2 600 krLagkrav i delar av landetThomas kommentar: En stor andel av gödseln sprids medsläpslangar på vårvintern när det är kallt och därför tror jaginte att potentialen är så stor med snabbare nedbrukning.Jag tror att potentialen är större med att variera tidpunktenän att bruka gödseln i jorden snabbt.Håkans kommentar: All gödsel plöjs ner. Kapaciteten hosspridaren är större än för plogen. Att låta entreprenören medtunnan komma oftare eller göra en extra jordbearbetningär dyrbart.Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd,+ 1 300 krThomas kommentar: Att sprida till höstsådd gör jag av gammalhävd. Ofta vill jag tillföra P+K för övervintringen. Attkunna sprida tidig höst är också ett reservtillfälle ifall någotav de andra tillfällena under året skulle bli omöjligt på grundav vädret.Håkans kommentar: Med beaktande av växtnäringsvärde,körskador och markpackning ökar värdet på gödseln med ca4 kr/m 3 med spridning i växande gröda istället för tidig höst.Det positiva nettot förutsätter att lagringskapaciteten intebehöver utökas.Skyddsavstånd, - 50 krLagkrav i hela landetThomas kommentar: Den låga kostnaden beror på den storaandelen vall i växtföljden men också på att jag inte sprutar istråsäden varje år. Samtidigt är också 15% ekologiskt odlat.Håkans kommentar: På grund av de förhållanden som justThomas har ger detta en låg kostnad.Inga höstsprutningar i höstsäd, ± 0 krHar inte problem med ogräs på hösten, sprutar därförinte då.Generalisera inte utan gör dina egna beräkningar!31

EXEMPELGÅRDENGreppa NäringenkommenterargårdsberäkningarnaEkonomiKommentarer till gårdsberäkningenpå Arby 3:3Av Håkan RosenqvistEn ekonomisk beräkning av miljöåtgärder kangöras med olika utgångspunkter. Den kan varaen beräkning av samhällskostnader eller avalternativkostnader för olika miljöåtgärderoch till exempel jämföra vad kostnaden skullebli att rena ett kg kväve i ett reningsverk jämförtmed att minska utlakningen med ett kgkväve för olika åtgärder på åkermarken. Denberäkning som är gjord i detta häfte är inte enberäkning av det senare slaget utan riktar sigtill lantbrukare för att vara ett stöd i arbetetmed att hitta kostnadseffektiva sätt att klarade nya miljömålen.Genomgången visar att alla tolv nyckelåtgärdernainte är aktuella på de båda gårdarna. Dehar olika produktionsinriktning och naturgivnaförutsättningar och därför blir behovet av förbättringarolika. En motsvarande genomgång påen gård utan djur hade visat vilka av åtgärdernasom vore aktuella på den gården. På vissa gårdari landet kommer alla tolv åtgärderna att varaaktuella och på andra gårdar bara några få. Utöverdetta har olika gårdar nått olika långt medmiljöarbetet där vissa redan gjort flera av åtgärdernaoch andra färre.Genomgången på de båda exempelgårdarnavisar som väntat att det både finns plus- ochminusposter när man uttrycker olika miljöåtgärderi kronor. Vad som är viktigt att tänka påär att en del åtgärder kan vara lagkrav och måsteförstås göras även om de innebär en kostnad. Deflesta av de tolv åtgärderna är inte lagkrav ochen del har ingen intäktspost i sin kalkyl men ärändå viktiga att genomföra som till exempelåtgärder för en säker hantering av bekämpningsmedel.På sidan 34 beskrivs utförligt andra skälän ekonomiska till att utföra dessa åtgärder. Avde båda gårdsberäkningarna inser man att kostnadernavarierar mellan gårdar. Det som kanvara lönsamt på en gård kan vara olönsamt påen annan och vice versa. Därför är det svårt attgeneralisera om kostnader. Sist, men inte minst,visar beräkningen att man genom egna finurligalösningar ofta kan hitta kostnadseffektiva lösningar.Genomgången hos Ingvar Jacobsson på Arby visar både möjligheter och svårighetermed de tolv nyckelåtgärderna. I uppställningen i tabellen finns kortfattade kommentarerom hur beräkningarna är gjorda.På Arby 3:3 är de flesta av de tolv åtgärderna aktuella. Genomgången visar att det bådefinns relativt stora plus- och minusposter. En mycket stor kostnad uppstår av att spridamindre fosfor med svingödseln hemma på gården och istället sprida den på en gårdutan djur eller med färre djur. Idag sker troligen en viss uppbyggnad av fosfor i markerna.Att bruka ner flytgödseln snabbare för att minska ammoniakavgången medförockså en kostnad.För säkrare växtskydd behöver en påfyllningsplats byggas vilket kostar, men denstora kostnaden är att inte bekämpa på hösten med det lättrörliga isoproturon.Alternativa sätt att bekämpa är väsentligt dyrare.De åtgärder som är lönsamma är att odla fånggrödor samt att inte sprida flytgödselpå hösten till höstsäd utan istället göra det i växande gröda. Denna sistnämndaåtgärd förutsätter att lagringskapaciteten är tillräcklig. Det understryker att det inte gåratt generalisera resultatet av dessa ekonomiska beräkningar till andra gårdar dåmånga behöver ökad lagringskapacitet för att klara av denna åtgärd.Kommentarer till gårdsberäkningenpå FriggesbyPå Friggesby visar genomgången att det finns både plus- och minusposter av detolv nyckelåtgärderna. Gårdens inriktning på mjölkproduktion med tillhörande vallodlinggör att åtgärder för växtskydd inte blir lika aktuella som åtgärderna för ökatväxtnäringsutnyttjande.Av de tolv åtgärderna är det drygt hälften som är aktuella. De andra är inte aktuella påen gård med denna inriktning i denna del av landet och ett par av åtgärderna är redangenomförda sedan länge. Av de kvarvarande aktuella åtgärderna är det i första handtvå av dem som skulle medföra en kostnad och det är att bruka ner gödsel snabbt ochatt anlägga en våtmark. Kostnaden för att anlägga en våtmark är till stor del beroendepå att i denna del av landet är nivån för investeringsstöd lägre.Odlingen av fånggrödor och vårplöjning ger ett ekonomiskt överskott. På Friggesbyvårplöjs en ovanligt stor andel av spannmålsarealen vilket är en viktig förklaring. Attjustera kompletteringsgivan med handelsgödsel till i första hand havre skulle ocksåvara en lönsam åtgärd. Även att i möjligaste mån sprida flytgödsel i växande grödaistället för på hösten till höstsäd ger ett litet överskott. Denna post är dock behäftadmed en relativt stor osäkerhet då den förutsätter att det inte uppstår några svårighetermed väderförhållandena under årets andra möjliga spridningstillfällen. Likaså förutsätterdet att lagringskapaciteten är tillräcklig. Det sistnämnda understryker att det integår att generalisera resultatet av dessa ekonomiska beräkningar till andra gårdar dåmånga behöver ökad lagringskapacitet för att klara av denna åtgärd.32Resultaten av en åtgärd varierar kraftigt från gård till gård.

Sammanställning av gårdsberäkningen på Arby 3:3Skyddsavstånd- 1 360 krSkyddsavstånd bedöms till ca 0,8 ha per år. I genomsnitt fördelar sig denna arealpå 700 m 2 träda, 1 500 m 2 sockerbetor samt 5 600 m 2 spannmål och oljeväxter.Kostnaden för skyddsavstånd bedöms till 560 kr i spannmål och 800 kr ibetorna. I betorna blir skyddsavståndet en remsa på 3 meter som inte odlasoch körs två gånger extra med en tre meters tallriksskumplog.Skyddszon+ 210 krDet finns 300 meter åker på ena sidan av Hagbyån. Idag går det hästar och betarpå skyddszonen vilket ger lika stora intäkter som kostnader för att sköta skyddszonen.Alternativvärdet på marken bedöms till 2 650 kr per hektar. Skyddszonerutgör en yta på 0,6 hektar vilket innebär en markkostnad på 1 590 kr och ettstöd på 1 800. Nettot av skyddszon blir alltså 210 kr.Våtmark+ 710 krDet är ca 1 500 m 3 jord som behöver flyttas för att anlägga en våtmark på0,5 hektar. Kostnaden för anläggandet av dammen bedöms till 35 000 kr.Minskat betesvärde med 500 kr utgör markkostnaden. Ränta och avskrivningpå dammen bli ca 390 kr per år, skötselkostnad och extra arbeten ca 300 kr perår. Tillsammans blir dessa kostnader 1 190 kr per år. Med ett stöd för skötsel på1 500 kr plus 400 kr blir stödet 1 900 kr per år. Dammen ger därmed ett överskottpå 710 kr per år.Säker påfyllning- 2 446 krInvesteringskostnaden för plattan bedöms till 16 900 kr. Vattnet från plattanrinner ned i en gödselbehållare. Kostnader för att flytta vattentanken bedömstill 2 000 kr. Årskostnaden för platta och flyttning av tank är 1 946 kr per år.Det tillkommer även extra arbete med att hämta bekämpningsmedel på denandra gården vilket bedöms kosta 500 kr per år. Den sammanlagda kostnadenblir 2 446 kr per år.Inga höstsprutningar i höstsäd- 9 591 krNuvarande bekämpning är med Cougar och Arelon på hösten. Alternativbekämpning är Cougar och Monitor på våren när det inte skall odlas sockerbetoråret därpå samt Cougar, Event super och Gratil när det skall odlas sockerbetoråret därpå. Med 11 ha rågvete, 12 ha höstkorn och 17 ha vete före betorblir merkostnaden 9 591 kr.Fånggrödor och vårplöjning+ 5 355 krVårplöjning bedömer Ingvar Jacobsson som alltför skördesänkande vilketgör att denna åtgärd inte är aktuell. Fånggrödan beräknas ge ett netto på ca315 kr/ha vilket skulle betyda 5 355 kr räknat på fånggröda i 17 ha höstvete.Bättre täckning av flytgödselbehållare- 700 krBehållarna täcks med hästgödsel och halm som använts för att täcka betorna,vilket bedöms kosta 800 kr att ta hand om på annat sätt. Tidsåtgången för täckningbedöms till en dag per år vilket innebär en kostnad på 2 400 kr per år förförare och lastare. Värdet av ökat kväveinnehåll i den vårspridda gödselnbedöms till 500 kr och i den höstsprida till 200 kr per år vilket tillsammansblir 700 kr per år. Denna åtgärd går med 700 kr i förlust.Snabb nedbrukning- 2 100 krAll gödsel som sprids på hösten och i december plöjs ned. Spridningskapacitetenär ungefär dubbelt så hög som plöjningskapaciteten. Om pumptankvagnen kommer5 gånger extra på hösten kommer plöjningskapaciteten att räcka för attklara en snabb nedbrukning vilket kostar 2 500 kr extra. Värdet på inbesparatkväve är strax över 400 kr.Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd+ 5 600 krBefintligt lagringsutrymme räcker även om det inte sprids något på hösten.Med 610 m 3 som flyttas i spridningstid från hösten till våren i växande grödakommer lönsamheten att öka med 5 600 kr. Det sprids redan 15 ton i växandegröda som ökas till 30 ton per hektar vid slopande av höstspridning till höstsäd.Det finns därmed redan körskador av tunnan i fältet.Fosforgödsling med stallgödsel i förhållande till markernas- 16 500 krP-AL-klasserMed max djurtäthet av slaktsvin tillförs mer fosfor än vad som bortförs medskörden. Det är mycket djur i trakten och därför kan transportavståndet blilångt för att fördela gödseln bättre. Transportkostnaden till en annan gårdca 15 km bort bedöms till strax över 50 kr per m 3 . Att köra "överskottet" avgödsel, dvs ca 330 m 3 per år skulle ge en kostnad på ca 16 500 kr. För varje kilometersom transportavståndet minskar, minskar kostnaden med ca 4 kr per m 3 .Sammanställning av gårdsberäkningen på FriggesbySkyddsavstånd- 50 krI spannmålen sprutas det endast med några års mellanrum. Det odlas spannmålpå ca 1/3 av gårdens åkerareal, vilket innebär 30 hektar spannmål. Det finns6 brunnar och 2 500 meter diken på gården. Om det endast sprutas med någraårs mellanrum innebär det i genomsnitt per år 40 m 2 vid brunnar och 960 m 2diken med en sprutfri zon på 6 meter vid diken. Detta motsvarar skyddsavståndpå ca 1 000 m 2 per år. Med en kostnad på 500 kr per hektar för skyddsavståndkostar detta 50 kr per år.Skyddszon+ 320 krMed en arealersättning på 1 987 kr per hektar och en bedömd kostnad påca 200 kr per hektar för att putsa trädan blir nettot från trädan ca 1 800 kr perhektar. Ersättningen på 3 000 kr per hektar, vilket blir 1 800 för 0,6 hektarminus 400 kr för putsningen, minus markkostnaden vilket kan utgöras av nettotav den uttagna arealen vilket är 1 080 kr för 0,6 hektar. Detta innebär att lönsamhetenförbättras med 320 kronor för 0,6 hektar skyddszon.Våtmark- 1 680 krKostnaden för anläggandet av 0,5 hektar våtmark bedöms till ca 50 000 krmed 50 % i investeringsstöd. Om dammen anläggs på åkermarken kommerränta och avskrivning på dammen att bli ca 2 180 kr per år, skötselkostnadoch extra arbeten ca 500 kr per år. Alternativvärdet på marken bedöms till900 kr per år. Tillsammans blir dessa kostnader 1 840 kr per år. Med ett stödför grundersättning på 1 500 kr plus 400 kr i tilläggsersättning blir stödet1 900 kr per år. Våtmarken ger ett underskott på 1 680 kr per år.Fånggrödor och Vårplöjning, + 6 375 + 3 500+ 9 875 krIntäkter: Miljöstödet till fånggrödor är 900 kr per hektar. Fånggrödan har troligenen positiv inverkan på markstrukturen och bedöms till 20 kr per hektar.Tillsammans blir dessa intäkter 920 kr per hektar.Kostnader: Kostnaderna utgörs av sådd 200 kr per hektar, utsäde 225 kr perhektar, lägre havreskörd 70 kr vilket tillsammans blir 495 kr per hektar. Nettotav fånggrödor blir alltså 425 kr per hektar. Med 15 hektar fånggrödor blir det6 375 kr.Ibland är det fruset eller andra förhållanden som gör att det inte går att plöjaförrän i april vilket bedöms inträffa ett år av tre. Kostnaden för plöjning i april istället för december bedöms bestå av en extra harvning för 120 kr per hektar,en extra vältning för 80 kr per hektar samt ca 20 % lägre skörd vilket kostar700 kr, vilket tillsammans blir 900 kr för det år som det inte går att plöja förräni april. Eftersom det bedöms inträffa vart tredje år blir kostnaden i genomsnitt300 kr per år. Stöd för vårbearbetning utgår med 400 kr per hektar, vilket gerett netto på 100 kr per hektar. Med 35 hektar vårbearbetning blir den ökadeinkomsten 3 500 kr per år.Väl anpassade foderstaterDet kan gå att sänka foderkostnaden genom att anpassa proteinhalten noggrannaremed större belopp än den minskade mjölkintäkten men det kräver en merdjupgående utredning än som gjorts här.Snabb nedbrukning- 2 550 krAll gödsel till spannmål plöjs ned. Spridningskapaciteten är betydligt högre änplöjningskapaciteten. Om pumptankvagnen kommer 4 gånger extra vilket kostar3 000 kr extra per år, kommer plöjningskapaciteten att räcka för att klara ensnabb nedbrukning. Värdet på inbesparat kväve är 450 kr.Ingen flytgödsel på hösten till höstsäd+ 1 320 krI stället för höstspridning före sådd av rågvete är ett alternativ att sprida gödselnmed släpslang i växande rågvete på våren. Med beaktande av växtnäringsvärde,markpackning och körskador förbättras lönsamheten med ca 4 kr per m 3 omgödseln sprids i växande gröda i stället för på hösten. På de 11 hektaren rågveteförbättras lönsamheten med 1 320 kr med en flytgödselgiva på 30 ton per hektar.Om lagringskapaciteten skulle ha behövat utökas skulle åtgärden medförten kostnad.Behovsanpassad kvävegödsling med handelsgödsel+ 1 125 krBeräkningarna är bara gjorda för spannmål och ej för vall. I havre och rågvete ärkvävegivorna högre än ekonomiskt optimum. Att dra ner kvävegivorna i dessagrödor skulle kunna förbättra resultatet med 1 125 kr.Behovsanpassad kvävegödsling med handelsgödsel+ 850 krDet kan finnas anledning att höja kvävegivan med ca 20 kg i vårkorn och medca 15 kg i höstkorn. På detta sätt skulle resultatet ha för bättrats med ca 40 krper hektar vårkorn och 20 kr per hektar höstkorn. Vilket blir 850 kr sammanlagt.Generalisera inte utan gör dina egna beräkningar.33

Dags att summera!Vilka argument väger tyngst?Exemplen i den här katalogen beskriver de viktigaste åtgärderna. Men vilka argument tycker du ärviktigast för att minska förluster av växtnäring och minska rester av bekämpningsmedel i vatten? Ta 10minuter och läs igenom vårt förslag till sammanfattning. Vilket argument är viktigast för dig? Finns detfler än dessa?Argument1. Ekonomi på kort siktDet mesta av den fosfor och det kväve som förloras frångården som läckage eller med produkterna ersätts medinköpt näring i foder eller handelsgödsel. På de flesta gårdarfinns pengar att spara på att minska förlusterna.Många åtgärder är lönsamma men en del åtgärder kostarmer att genomföra än värdet på den näring man sparar.Ekonomin för åtgärderna varierar från gård till gård.2. Ekonomi på lång siktEtt trovärdigt arbete med att minska näringsläckaget ochrester av bekämpningsmedel skapar högt förtroende. År2000 svarade 77 % av ett stort antal tillfrågade konsumenteratt ”bönderna och deras verksamhet är till mernytta än skada för miljön”. Samma siffra för 1990 var51 %. Något har gjorts på gårdarna som ökat konsumenternasförtroende betydligt.3. MiljöÖvergödningÖvergödning är den miljöpåverkan som uppmärksammatsmest. Kväve är sällan det som styr igenväxningen i sjöaroch vattendrag utan det är fosfor som styr det. I havet ärdet dock kväve som anses vara det övergödande ämnet.Lantbruket är en av källorna för kväve- och fosforförlusteroch de nya miljömålen berör alla samhällets källor.Medelutlakningen av kväve för svensk åkermark uppskattastill 20-25 kg N/ha och för fosfor knappt 0,5 kg P/ha.FörsurningAmmoniakavgång sker från stall, lagring och spridning avstallgödsel. Ammoniakavgången är ca 15 kg ammoniakkväve/ha.Ammoniakavgången påverkar genom att denbåde är försurande och övergödande där den faller ned påskogsmark och vattenytor.VäxthuseffektenAtt det finns ett samband mellan kväveutlakningen ochavgången av s.k. växthusgaser är kanske inte självklart.En del av kvävet som utlakas ombildas till lustgas sombestår av kväve. Avgången av kväve som lustgas är ganskaliten men lustgas är en stark klimatgas med en effekt sommotsvarar drygt 300 gånger den hos koldioxid.Rester av bekämpningsmedelRester av bekämpningsmedel hittas i vattendrag. En del avdessa har sitt ursprung i användning på åkermark. Kunskapenär otillräcklig om hur olika substanser påverkar demånga olika organismer som djur och växter som lever ivattendragen men undersökningar visar att de påverkas iolika grad.4. Hälsa – Nitratkväve i dricksvattnetI Sverige har vi överlag ett grundvatten av god kvalitet.Ungefär hälften av dricksvattnet tas från sjöar och vattendragoch hälften från grundvatten. Att vattnet vi drickerräknas som ett livsmedel tänker man inte alltid på. Lokaltfinns det för höga halter av nitratkväve i grundvattnet dvsmer än 50 mg nitrat per liter vatten. Samma gränsvärdeanvänds i hela Europa. I Sverige finns inga rapporteradefall av sjukdom p.g.a. nitrat i dricksvattnet men det finns iövriga Europa.5. Mindre behov av reglerAtt arbeta på egen hand med den kunskap och förståelseman har om näringsläckage på sin gård ger större frihetmen ställer också större krav på den enskilde. Om vi kanvisa konkreta resultat av ett frivilligt arbete blir behovet avnya regler som t.ex. gödselräkenskaper mindre.6. Andra värdenMiljö- och viltvård är för många ett sätt att skapa ökadlivskvalitet under både vardag och fritid.Foto: Erik Karlsson34

Greppa Näringen kommer under tiden mars – oktober 2004en gång i månaden att belöna goda idéer och genomtänktasynpunkter genom att dela ut ett fint Greppa-pris!Skicka in och vinn!Diskutera argumenten på föregående sida med dina vänner. Kommenteraoch beskriv vilka ni tycker är viktigast eller om det finns fler argument.Skriv ner era synpunkter och skicka in dem till Greppa Näringen.Maila eller posta till info@greppa.nu eller Greppa Näringen, Box 12,230 53 Alnarp. Märk kuvertet “Goda idéer”.Foto: Hasse Bengtsson35

Goda råd och värdefulla ideerhar tagits fram av Greppa Näringen.CONDESIGN TELESKOP 3422 2003-12Greppa Näringen är en stor samordnad satsning för att minskaförluster av växtnäring och bekämpningsmedel. De nya miljömålenär basen i verksamheten. I denna skrift har vi samlat enbeskrivning av de mest betydelsefulla åtgärderna. Lantbrukareberättar om möjligheter och svårigheter med olika åtgärder.Forskare och rådgivare belyser miljöeffekten och hur ekonominkan påverkas.Om du vill ha fler exemplar av denna katalog kan du beställadet kostnadsfritt från Distributionstjänst på 08-550 949 80.Sätt in katalogen i en pärm och spara den.Läs mer på www.greppa.nu