Tema: mÅngfald - Falu Kommun

falun.se/– Att kommunfullmäktige antar programmet för kvinnofridmarkerar hur seriöst vi arbetar med frågan i Falun. Trygghetoch säkerhet för alla är en folkhälsofråga.Det säger kommunalrådet Susanne Norberg (S) ochkonstaterar att kvinnor som är starkt beroende av sinomgivning är extra utsatta.Foto: Arash Atri/Bildarkivet.seTryggarekommunför kvinnor och barnText: Håkan Edvardssonn folkhälsa/ Programmet har fokus påmäns våld mot närstående kvinnor och barn,men det omfattar våld i alla relationer mellannärstående.– Det här kan inte förklaras som annanvåldsbrottslighet. Inte hanteras på samma sätt.Många förknippar detta våld med den synligafysiska misshandeln. Vanligare är den psykiskai form av hot, kränkningar och andra former avförtryck. Våldet kan pågå flera år. Steg för stegbegränsar mannen kvinnans sociala umgängeoch livsutrymme, konstaterar Göran Rosenström,utvecklingschef vid socialförvaltningen.Våld i nära relation är ett dolt problem. Detses som privat och är belagt med skam- ochskuldkänslor – parat med stark rädsla. Mörkertalenär mycket stora. Endast två av tio misshandelsfallanmäls till polisen.Barnens perspektiv– Barn finns ofta med i bilden. De har sett,hört eller utsatts för våld. Det finns ett särskiltansvar för de som i yrket har kontakt medbarn. De ska våga ställa frågor om våldsutsatthet,så att barnet kan få stöd och hjälp, sägerGöran Rosenström.Programmet har ett brett perspektiv. Det ärhela samhällets ansvar att sprida kunskaper omoch synliggöra dolt våld. Samhället ska ge stödoch skydd. Samtidigt behövs stödinsatser föratt förändra beteendet hos våldsutövaren. Detär viktigt för att förhindra upprepning.Faluns politiker är eniga om kvinnofridsprogrammetoch insatserna utformas tillsammansmed andra samhällsaktörer. I Falun finns ocksåen lokal samverkansgrupp med representanterför olika myndigheter och organisationer.Konkreta åtgärder om kvinnofrid finnsangivna i kommunens folkhälsoprogram.– Där identifieras särskilt utsatta grupper,Falu kommuns program för kvinnofrid –mot våld i nära relationer, är en del avdet lokala folkhälsoarbetet, konstaterarSusanne Norberg (S) och Göran Rosenström,socialförvaltningen. Foto: Håkan Edvardssson.viktiga aktörer, genomförande och uppföljningav våra insatser. Inom kommunen är det framförallt socialtjänsten och skolan som har verksamhetoch kontaktytor som gör att de jobbarmed frågan. Men, som sagt, alla berörs av detta,konstaterar Susanne Norberg.Åtgärderna i programmet berör individ- ochgruppnivå och mer allmän nivå. Jämställdhetsfråganhar sin givna plats. Till exempel genomatt våga problematisera normer kring hur pojkaroch män respektive flickor och kvinnor förväntasvara.– Detta anknyter till arbetet med skolans”På lika villkor”. Ökad kunskap gör omgivningenmer uppmärksam på att se och tolkasignaler som kan bero på utsatthet för våld.Det kan röra sig om yrkesverksamma inomskola, kultur, fritid, vård, omsorg, hälsoochsjukvård, i ett kommunalt bostadsbolagoch hos kollegor och vänner, menar GöranRosenström. nUtdrag ur Falukommuns programför kvinnofrid– mot våld inära relationer,2011–2013.Omfattar fysiskt,psykiskt och sexuelltvåld mot kvinnor.Syftet ärexempelvis att:• synliggöra våld i närarelation mot kvinnoroch barn.• säkerställa att utsattafår gott bemötande,oavsett vart devänt sig.• verka för attitydförändringarochökad kunskap.Målet är ytterst attmäns våld mot kvinnoroch barn i nära relationska upphöra.Exempel på uppföljningar:• antal polis anmäldavåldsbrott rörandevåld mot kvinnor inära relation,• antal dömda förkvinnofridskränkning,• antal stödsökandevåldsutsatta kvinnorinom socialtjänsten.I Sverige är minst 75 000 kvinnor utsattaför våld av en närstående, vanligen av sinegen man. Årligen bevittnar cirka 200 000barn våld i sin egen familj.16 Vårt Falun