12.07.2015 Views

Tema: mÅngfald - Falu Kommun

Tema: mÅngfald - Falu Kommun

Tema: mÅngfald - Falu Kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

I detta nummerVårt <strong>Falu</strong>n ges ut av<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> fyragånger om året.Ansvarig utgivare:Lena Säfströmlena.safstrom@falun.seRececentrum tar form. Sid 6”Jag är inte unik,jag är en del avmångfalden!”Redaktör:Kerstin Lundinkerstin.lundin@falun.seRedaktionsråd:Lena Halsius,omvårdnadsförvaltningenLina Grandin,trafik- och fritidsförvaltningenElke Herbst, KopparstadenIngela Hörlin,kultur- ochungdoms förvaltningenUlla Hernefalk,skolförvaltningenUlrica Lindsköld,<strong>Falu</strong> Energi & VattenGöran Rosenström,socialförvaltningenThomas Sundin,miljöförvaltningenUlrika Westin,näringslivskontoretArt direction och layout:Ryter kommunikationsbyråTryck:MittMediaPrintDistributionSvensk DirektreklamFrågor eller synpunkterpå innehållet?Välkommen att mejla tillredaktionen@falun.seeller ring 023-827 22.OmslagetPalle Sundbrandt, 75,gillar att åka slalom,skridskor och att cyklamountainbike i skogen,Foto: Fotograf HeléneBor du i <strong>Falu</strong> kommunoch vill vara med pånästa omslag?Skicka ett mejl tillredaktionen@falun.seNästa nummerNästa nummer avVårt <strong>Falu</strong>n kommer i dinbrevlåda 12 februari.MILJÖMÄRKT341 673UNDERTEXTTrycksakFoto: Hans Lundin Foto: Peter BergmanRamböll Sverige AB och stadsbyggnadskontoret, <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<strong>Tema</strong>: Mångfald. Sid 12Trafiken 2030. Sid 22Skid-VM närmar sig. Sid 14Min vardag: Kina Åkered Fransson. Sid 4Foto: Håkan EdvardssonFoto: Håkan EdvardssonFoto: Kerstin Lundinn Krönika/ När jag som 19-åring komtill Sverige från Filippinerna träffade jagBarbro, en ödmjuk, klok och vis äldredam. Barbro arbetade som lärare och är enäkta svensk, ända ner från rötterna. Honpåminde exakt om min filippinska adoptivmammai både tankar och handling.Barbro behandlade mig väl och hjälptemig på alla sätt och vis, trots att jag för hennevar en främmande person, annorlundaoch med en helt annan etnisk tillhörighet.Och trots våra olikheter i tankar, sättet attse, uppfatta och göra saker på, fick hon migatt känna mig väldigt speciell och viktig.Barbro är ett levande bevis på att ettgenuint humanistiskt synsätt gör det fulltmöjligt för varje individ att göra en insatsi det stora pluralistiska mångfaldssamhällesom vi lever i idag.Jag har henne att tacka för att hon bidragittill min egen utveckling och för attjag, som samhällsmedlem, försöker så gottjag kan ge något tillbaka av de kunskaperjag förvärvat mig under mitt liv i Sverige.Idag arbetar jag ideellt på ”Delfinensallaktivitetshus” i Nedre Norslund där allaär välkomna, oavsett etniskt tillhörighet,kultur och olika svårigheter.Staten, kommuner, landsting, politiker,myndigheter, organisationer och olikaaktörer arbetar på många sätt för att skapaett demokratiskt mångfaldssamhälle.Personligen anser jag att integration kräverallas engagemang. Vi behöver insatser ochintresse från alla håll och kanter och nivåer.Frågan är, vad vill du bidra med för attförebygga fientlighet och missförstånd?För ordet ”mångfald” så som jag upp fattardet, börjar med dig och mig innan detövergår i ett ”vi”.Jonah ArnellDelfinens allaktivitetshus2 Vårt <strong>Falu</strong>n


Öppet brev till alla medborgare i <strong>Falu</strong> kommunVi kan inte ändra det som redan hänt,men vi kan göra vårt bästa för att det inte händer igenI slutet av sommaren fick vi veta att de avtal och relationer som kommunen haft medföretaget PEAB inte följt gällande lagar och regler.Så får det naturligtvis inte gå till i någon verksamhet och särskilt inte i en kommundär vi ansvarar för skattebetalarnas pengar.För att undersöka exakt vad som hänt anlitade vi oberoende experter. Vid samma tid inledde Konkurrensverketen granskning av det avtal som omförhandlats och förlängts utan upphandling.I nuläget vet vi att allvarliga fel har begåtts. Vi vet också att Konkurrensverket föreslår att <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> skabetala flera miljoner i upphandlingsskadeavgift – ett belopp som kommunen har ifrågasatt.<strong>Kommun</strong>en har polisanmält flera medarbetare och det står nu klart att en förundersökning kommer att inledas.Samtidigt arbetar vi vidare med den arbetsrättsliga utredningen, något som har fått och kan komma att fåkonsekvenser för flera medarbetare.Det har varit och är också fortsättningsvis viktigt för oss att grundligt och metodiskt utreda det som hänt.Vi gör vårt yttersta för att ringa in omfattningen av detta och komma tillrätta med problemet.I <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> finns klara riktlinjer och rutiner kring affärsrelationer – vad man får göra och vad maninte får göra. Mot bakgrund av det som hänt arbetar vi nu för att medvetandegöra dessa riktlinjer för allavåra medarbetare. Därmed hoppas vi minska risken för att något liknande ska kunna hända igen.Vi beklagar att fel har begåtts. Samtidigt vill vi betona att dessa händelser är avgränsade till en handfull personersom misstänks ha gjort fel i varierande grad. Vi måste komma ihåg att <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> består av nära 5 000anställda som gör sitt bästa för kommuninvånarna varje dag, året om – till exempel förskollärare, vårdbiträden,städare, ekonomer, receptionister, miljöinspektörer och dietister som alla gör ett fantastiskt arbete.Kan du fortfarande lita på <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>? Kan du lita på att vi värnar om din välfärd? Ja, det kan du. Du kan litapå att vi, precis som du, vill få ut det mesta av varje skattekrona och att vi tar itu med de felaktigheter vi självaeller andra upptäcker.Negativ publicitet är aldrig rolig, det sticker vi inte under stol med. Men att vi ständigt granskas av medierna,den tredje statsmakten, är precis som det ska vara – det är deras uppgift. Och vår uppgift är att förbättra oss påområden där det kan finnas brister.Om du har synpunkter på det som hänt eller vill dela med dig av dina tankar om framtiden, välkommen attkontakta oss via info@falun.seJonny Gahnshag<strong>Kommun</strong>styrelsens ordförandeDan Nygren<strong>Kommun</strong>direktör#4, november 2011 3


!! ! !!!!!!gggi <strong>Falu</strong> kommung g g g g! ! !!!!L S I N G G Å R D E NKoppartorgetÖratjärnarnaÅrbosjönSågmyraRällsjönMilitä rt ö vningsom rå degår dens!!GopenLEKSANDS K:N!!MellValsan!!Ned.!!!!!industriom r.!!! !31!Bjursen!(!(33BjursåsSmälingen! !!Grycksbo!Tansen39 !(!( Grycken6!HålsjönStoraAspan!!!!BORLÄNGE!!!!!!!!Kors näsindustriområde!! !! !Korsn äsgå rde n! ! ! !Rox näs indus triom r ådeRot tneb yNat rurreservatSkju tban aH Ä L S I N G B E R G!( 34Rox näs indus triom r åde!!FjällgryckenStångtj.!RogsjönUtgryckenVarpan!!!FALUN!K O R S N Ä SBjörkanBjörktj.!R ottn eby!!42!!VågsjönEnviken!Toftan41!(!!SundbornHagu dd en s gå rdSÄTERS K:NS tora Frä msba ckaR O T T N E B Yr dSve dens gå!DanholnF R Ä M S B A C K AM A S U G N E NLinghedHos jö-Lilla StoraFäbodsjön LottbosjLinnesVällanRyggen45Brö llop sst ugaS V E D E N S G Å R D!Runn !( 40J Ä M M E R D A L E NL.!Lönnvattnet!Liljan !(Moto crossb ana!LillaSt.Skju tban aAspan!Vika!OrnäsVika-L I L L AÖsjön!( !(4344!sjönÖvF R Ä M S B A C K AS T O R AKlingensjönSvärdsjöStortj.Gårdvikssjön!( !(LiljanSvärd-Sk utuddensindustriom råde!!!28!LogärdenL.St. Övertj.Hosjön!Långtj.!St.Aborrtj.LångsälnanLilla Främsba ckaVäsjönSkju tban aÅgsjönDjuptj.Hinsen46HEDEMORA K:NLångshyttanLångenS A N D V I K E Ng gS K U T U D D E N!L. Logärdeng gHos jö-HyngFullenSolbackaEdskengH O S J Öindustriom r.gg ggBorrsjönPlaner:2. Bergmästaren 15. Detaljplan för nyttbostadshus vid Bergskolegränd, pågår.4. Tallbacksvägen. Planläggning för nytthöghus med hyreslägenheter, pågår.5. Nordvästra delen av Lugnet.Planering av nytt område för verksamhetervid Lugnetleden ochcamping på Lugnet, pågår.8. Högboområdet. Planering av nyabostäder på Högbo, pågår.11. Gamla Herrgården. Områdesbestämmelserför trästadsdelen.14. Kv Västra <strong>Falu</strong>n. Planläggning förutveckling av kvarteret för nöje,bostäder, kontor och handel, pågår.15. Västra Dalregementet. Planläggningför bostäder, pågår.16. Kv Gamla Bergs skolan. Utvecklingav kvarteret med kopplingar till Södracentrum, pågår.18. Lindgården. Detaljplan för byggnadensanvändning pågår.20. <strong>Falu</strong> lasarett-lasarettsområdet. Nydetaljplan för lasarettsområdet, pågår.21. Nordvästra delen av Myran. Planläggninginför kommande byggnationför olika verksamheter, pågår.gH Ö J E Ng g g g ggg g g g g gH O L M S K V A R NGryckenggByggprojekt:gggindustri-1. Slättaskogen – småhustomter.Försäljning av småhustomter pågår.Utbyggnad av gator, fjärrvärme,VA-ledningar, bostadsområdespark,gång- och cykelväg. Klartsommaren 2012.3. Vitsippan. Nybyggnad av 54lägenheter med inflyttning 2012,passivhus, pågår.6. Grycksbo Handelsträdgård. Utbyggnadav Grycksbo Handelsträdgård, pågår.7. Nya paviljongen på Högbo. Äldrehus byggs om till bostadsrätter,påbörjas under 2011.9. Högskolan. Nytt högskolebibliotekbyggstart hösten 2011. Parkering påom r ådeMyran, färdig senvåren 2012.10. Lugnetkyrkan. Ombyggnad pågår avlokaler (f d SVT) till Lugnetkyrkan medkontors- och konferensanläggning.12. Västermalmsverket. <strong>Falu</strong> Energi &Vatten uppför en ny pelletsanläggningvid Västermalmsverket.13. Skateboardpark.Anläggande av skateboardparkvid Västra skolan, pågår. Färdigsommaren 2012.22. Surbrunnsområdet. Planläggningför fortsatt utveckling av regementsområdet,pågår.24. Bostadsområde vid Kungsgårdsvägen.Planläggning för nyttbostadsområde, pågår.25. Norslundsskolan. Planläggningför ändrad användning av lokalerna,ny detaljplan, pågår.27. Vildvattenpark. Planläggning införbyggande av vildvattenpark.34. Hälsingberg. Detaljplan för bostad,pågår.36. Västra Tallen. Planering för merverksamhetsmark.37. Lilla Källviken.Planläggning för nytt bostadsområde,Lilla Källviken, detaljplan pågår.40. Lisselbo. Detalj planering i bebyggtområde där VA behöver ordnas, pågår.44. Herrgårdsviken-Sundet. Planläggningför bostäder i område därgemensamt VA behöver ordnas, pågår.45. Stabergsviken. Planläggning för nyttsmåhusområde, pågår.17. Resecentrum. Nytt Resecentrum ochny Knutpunkt byggs i Södra centrum.19. <strong>Falu</strong> lasarett-vårdbyggnad.Byggnation av ny vårdbyggnad(kvinnoklinik) pågår.23. Östra delen av Dalregementet.Byggnation av ytterligare lokalerför handel.29. Galgberget – Argentum. Kopparstadenbygger 36 nya hyreslägenhetermed inflyttning 2012.30. Galgberget – Guldstigen. Byggnationav 34 hyreslägenheter, pågår.31. Bjursås. Utbyggnad av restaurangvid Bjursås Ski Center.33. Storvägen – Bjursås. Nybyggnadav gatukök.35. Förlagssystem. Utbyggnad avverksamhetslokaler, pågår.38. Södra Galgberget. <strong>Falu</strong> kommunförbereder för nästa etapp avsmåhustomter.43. Dellners i Vika. Om- och nybyggnadav kontor mm, pågår.46. Jädraås vindkraftpark. Etableringav vindkraftsanläggning.HjärtklackBåtbrygg aRoxnäsuddenRunnÖvrigt:26. Gasverkstomten. Marksaneringen ärfärdig. Arbetena gör nu uppehåll ochåterupptas under maj 2012 med återställningav markytor och plantering.28. Borgärdet. Utveckling av Borgärdetscentrum, pågår.Stabergs ö32. Hälsinggårdsbryggan. Ny hamnanläggningbyggs.39. Grycksbo-Bergs gården. Trafikverketplanerar för bygge av cykelväg,sannolikt byggstart 2012.41. Sundborn. Sundborns sockenrådanlägger parkering vid Sundbornsån.42. Gårdvik. Utbyggnad av VA-nätet, pågår.Också på gång:Översyn av hastigheter och kollektiv trafikpå landsbygden. VA-plan, trafik strategi ochgemensam översiktsplan för <strong>Falu</strong>n Borlänge.#4, november 2011 9


<strong>Tema</strong>: MångfaldMångfald – vad är det egentligen?Flera definitioner av begreppet mångfald förekommer, men iden breda betydelsen omfattar det etnisk tillhörighet, hudfärg,kön, språk, religion, ålder, politisk uppfattning, funktionshinder,sexuell läggning, bostadsort, social bakgrund med mera.Med ett mångfaldsrikt samhälle menar man vanligen ettsamhälle där alla människor är lika mycket värda.mångfald berikar”Varje människaär en resurs”– Det som är okänt kan varaskrämmande. Men får människor baraträffas löser sig det mesta och mankommer på att det finns fler likheterän skillnader.Det säger Dennis Gustafsson,<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s mångfaldsstrateg.Tillsammans med <strong>Falu</strong>nsintegrationsråd vill han få fler attförstå att mångfald öppnar nyamöjligheter.Text: Kerstin Lundinn <strong>Tema</strong>: MÅngfald/ Dennis började sintjänst i april. Ungefär vid samma tid fick<strong>Falu</strong>ns integrationsråd en nystart med ettantal nya medlemmar.MångfaldsstipendiumIntegrationsrådet bildades 2006 i sambandmed att kommunfullmäktige klubbade ”Integrationspolitisktprogram för <strong>Falu</strong> kommun”.I rådet finns representanter för föreningslivet,näringslivet, arbetsförmedlingen, landstinget,Kopparstaden, Hyresgästföreningen och frånkommunen – både tjänstemän och politiker.Ordförande är Krister Andersson (V).– Vår ambition är att det ska kommanågot konkret ut av vårt arbete. Här vill vi halite snack och mycket verkstad, helt enkelt.Ett konkret resultat av integrationsrådetsarbete är <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s mångfaldsstipendiumsom i år delas ut för första gången. Stipendietkommer att gå till någon eller någraFoto: Kerstin LundinDennis Gustafsson, mångfaldsstrateg och Krister Andersson, ordförandei integrationsrådet.som gjort ”förtjänstfulla insatser för ett <strong>Falu</strong>npräglat av mångfald”.– Eldsjälar är otroligt viktiga och det härär ett sätt att uppmärksamma några av dem,säger Krister.Viktiga koderAllt arbete för en inkluderande kommun ärkopplat till <strong>Falu</strong> kommuns folkhälsoprogramoch målet “Delaktighet och inflytande”.– Utanförskap kostar, det vet vi. Vi behöverjobba för ett samhälle där alla kan ingåoch där varje människa är en resurs, sägerDennis.De två största utmaningarna för Dennis,Krister och integrationsrådet är att förändrastrukturer och att jobba med attityder.– Människor med utländsk bakgrund ärinte en homogen grupp. Ta till exempel eningenjör som kommer hit från ett annat land.Här gäller det att vi kan validera hans”Vi behöverlära av varandraoch få insyni alla viktigakoder somolika nationaliteterochreligioner har.”kunskaper så att han kan börja arbeta.Krister är inne på samma linje, att detär viktigt att förändra strukturer som intefungerar:– I många yrken behöver du inte prataperfekt svenska. Och klart är att vi i <strong>Falu</strong>kommun behöver ny arbetskraft som kanfylla upp efter alla pensionsavgångar. Detgäller alla olika yrkeskategorier.Rör allaDen andra stora utmaningen är människorsattityder, kanske särskilt svenskars attitydertill människor som inte är födda i Sverige.– Vi behöver lära av varandra och få insyni alla viktiga koder som olika nationaliteteroch religioner har. På så sätt kan vi undvikamisstag och motverka främlingsfientlighet,säger Krister.Dennis har ett aktuellt exempel på hurdet kan fungera i praktiken. I grannkommunenhar fotbollsklubben Forssa BK hittat nyasätt att nå ut med information till barn ochföräldrar med utländsk bakgrund. Härhar ledarna tagit fram ett dokument somberättar hur verksamheten fungerar ochvilka regler som finns. Sedan har man tagithjälp av tolkar.– Krångligare än så behöver det inte vara.Deras initiativ visar också att de här vardagligafrågorna rör oss alla och att vi självamåste ta tag i dem. Vi kan inte sitta ochvänta på att någon annan ska komma ochfixa dem åt oss, säger Dennis. n10 Vårt <strong>Falu</strong>n


Foto: Håkan EdvardssonI gamla Norslundsskolan möts människor med olika bakgrund. Här Sumeya Hussein och Keysi Abow, somalisk kulturförening Wadajir.#4, november 2011 11


<strong>Tema</strong>: MångfaldBandyfritids lånar ut utrustningen. Alla som är 6–12 år är välkomna.Bandyfritids ger nya kompisar– Bandyfritids håller med skridskor,hjälm, halsskydd, klubba och boll.Specialbeställda bussar kör hitbarnen från två skolor. Vi är väldigtnyfikna på vad det här pilotprojektetkommer att ge.Det berättar Robert Larsson,projektledare vid <strong>Falu</strong> BS Bandy.Text och foto: Håkan Edvardssonn <strong>Tema</strong>: Mångfald/ Klubben harnärmare 500 medlemmar och är representeradi <strong>Falu</strong> kommuns integrationsråd.Där diskuteras ständigt hur det samhällsutbudsom finns i <strong>Falu</strong>n ska bli mer tillgängligtför fler.– Vi ser hur mycket idrotten, i vårt fallbandy, ger våra barn och ungdomar. Dethandlar om kamratskap, hänsyn till varandra,glädje, hälsa och motion. Vi vill att flerska ha få tillgång till det, berättar Robertsom konstaterar att man idag har väldigt fåtjejer, invandrare och barn från utsatta grupperbland sina 200 barn och ungdomar.Stort intresse från skolornaFör att göra insteget till sporten minimalthar <strong>Falu</strong> BS Bandy, med Robert i spetsen,satt samman ett pilotprojekt där all utrusningfinns att låna. <strong>Kommun</strong>en, Kopparstaden,Dalarnas Idrottsförbund, SvenskaBandyförbundet och föreningen delar påprojektkostnaden på cirka 180 000 kronor.Ledare blir talangerna från bandygymnasiet.Robert har personligen pratat med flera skoloroch fritids och presenterat projektet.– Hälsinggårdsskolan och Kvarnbergsskolanvisade tidigt ett stort intresse. Vi trorpå 40–50 barn varje torsdag och att vi totaltnår 150–200 barn med den här pilotsatsningen,säger Robert.Tanken är inte i första hand att skapa fler– Vi hoppas nå 150–200 barn totalt,säger projektledare Robert Larssonvid <strong>Falu</strong> BS Bandy.bandyspelare. Projektets namn anger målsättningen:”Bandyfritids – en väg in i föreningslivet”.– Bandy är en härlig sport med fart ochfläkt. Naturligtvis vill vi att fler upptäckerdet. Men det viktigaste är att vi som harmöjlighet tar ett samhällsansvar och gör våraverksamheter tillgängliga för alla. nBandyfritids• Lugnets bandyplan.• 17 november2011–mars 2012.• Preliminärt,tors dagar14.00–16.30.• Utrustning finnsatt låna. Frågapersonalen på dittfritids.www.falubsbandy.com12 Vårt <strong>Falu</strong>n


Ett <strong>Falu</strong>n öppet för alla– Tillgänglighet handlar om att allahar tillgång till hela samhället. Gator,torg, sjukvård, fritidsutbud, butiker,restauranger och så vidare. <strong>Falu</strong>n harbra tillgänglighet, men mer kan göras.Förra vintern användes till exempelhandikapparkeringar som snöupplag.Det berättar Barbro Ödlund, handikappkonsulentvid <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.Text och foto: Håkan Edvardssonn <strong>Tema</strong>: Månfgald/ I en ort med bratillgänglighet får ledarhundar följa med inpå restauranger och caféer. Hissar och dörrarhar dörröppnare. Det finns hörselslingor isamlingslokaler. Vid hållplatser och övergångsställenfinns markplattor med mönster somgår att känna med käpp. Trottoarkanter harnedsänkningar som fungerar för rollatorer ochrullstolar. Barbro berättar:– Det där är några vanliga exempel. Detfinns ingen lag som säger vilken tillgänglighetvi måste ha i våra kommunala lokaler ellerhur en matbutik ska ordna med hiss och ramp.Men det finns normer och rekommendationeroch i den nya plan- och bygglagen ställs högrekrav.– Och det finns en allmän skrivning om attbyggnader och allmänna platser ska vara utformadeså att ingen utestängs, berättar Barbrosom själv är rullstolsburen.HelikopterperspektivI nya projekt i <strong>Falu</strong> kommun kan stadsbyggnadskontoretoch Barbro Ödlund ha ett fingermed i spelet. Samma sak med gator och vägargenom ett nära samarbete med kollegorna påtrafik- och fritidskontoret. Handikapprådet,där Barbro är sekretare, har representanter frånHär behöver du ettsärskilt parkeringstillstånd.Markplattor medmönster kankännas med käpp.Här markerar de ettövergångsställe.förbunden för synskadade, hörselskadade,rörelsehindrade och dyslektiker. De har etthelikopterperspektiv på frågan.– Ändå blir det fel ibland. Vi behöver integå längre än till vår egen verksamhet. Vi somjobbar i nya Egnellska får egen ingång på baksidan,men den är ännu inte klar. Besökare skakomma in genom stora entrén. Men hade intebyggjobbarna lagt en klack med asfalt upp tilltrottoarkanten hade varken jag eller någon annani rullstol kommit in på egen hand ännu.Till saken med Egnellska hör att trottoarenska åtgärdas. Men det visar, menar Barbro, hurfrågan om tillgänglighet kommer i skymundanför andra målsättningar, till exempel ekonomiskaoch tidsmässiga.Bra för allaDen som upplever att en vårdcentral, enbusstation, ett café eller en butik har dåligtillgänglighet kan gärna berätta det för någonansvarig på plats. Vill man kontakta Barbro gårdet också bra. I de flesta fall sker en förbättringefter en dialog. Av den enkla anledningen attfler än bara rörelsehindrade, synsvaga, hörselskadadeeller äldre tjänar på det. Dessutom fårju självklart den med bäst tillgänglighet flestkunder från gruppen.– En ramp för en rullstol är lika bra för enbarnvagn. En hiss där en röst anger våningsplanär bra för barn, inte bara för synskadade.Att det skottas runt och fram till stolpar medtryckknappar för övergångsställen är bra föralla, konstaterar Barbro. nMer information och kontakt:barbro.odlund@falun.sewww.falun.se/tillganglighetsguiden/EnkätVad är mångfaldför dig?Lotta Johannesson– En blandning av människor och åldrar.Jag uppfattar <strong>Falu</strong>n som en tolerantstad, kanske för att jag själv är tolerant.Jonna Hedblom– När alla människor, oavsett bakgrundoch kultur, lever tillsammans.De som kommer till Sverige från andraländer måste vi ta bättre hand om. Vimåste ge dem bättre möjligheter.Roger Johansson– Mångfald är när alla har lika rättigheteroch värde oavsett bakgrund. Närmänniskor får vara med och bestämma,alla får tycka till och tänka.Ulla Milstam– Utifrån mina erfarenheter tänker jag påmänniskor med olika bakgrund som möts.Jag är för ett samhälle med mångfald.Barbro Ödlund är handikappkonsulent och ansvarig för övergripande handikappfrågor vid <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.Henrik Mårsen– Blandning av folk, nationaliteteroch åldrar.#4, november 2011 13


falun.se/skid-VM 2015Nedräkningen harOm drygt tre år avgörs skid-VM i <strong>Falu</strong>n.Då kommer upp emot 250 000 åskådare och flera tusenaktiva, ledare och journalister till Lugnet och <strong>Falu</strong>n.– Tiden går snabbt, men vi kommer att vara redo ifebruari 2015, säger Dan Nygren, kommundirektör.Text: Kerstin Lundinn Skid-vm/ Det var i juni 2010 som detinternationella skidförbundet FIS beslutadeatt tilldela <strong>Falu</strong>n värdskapet för 2015 årsmästerskap.Ansvaret för att genomföra skid-VM liggerpå Svenska skidförbundet och <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.I slutet av sommaren 2010 bildade de bådaparterna ett gemensamt VM-bolag.Nödvändig upprustningInför skid-VM 2015 krävs stora investeringar.En del av dem kommer kommunen att göra,andra sker via externa aktörer.I våras presenterade den rödgröna majoritetensin investeringsbudget för de kommandeåren. Här framgår det att 80 miljoner ska gå tillskid-VM: 55 miljoner 2012, 20 miljoner 2013och 5 miljoner 2014.<strong>Kommun</strong>alrådet Jonny Gahnshag (S)understryker att det endast är en sjundedel avden totala investeringsbudgeten på ca 550miljoner kronor.– Sedan ska man också komma ihåg att dethandlar om långsiktiga investeringar i värdensom kommer att vara betydligt längre än självatävlingarna. Många av de åtgärder som nugörs på Lugnet hade behövts även om <strong>Falu</strong>ninte fått skid-VM 2015. VM fungerar ocksåsom en hävstång för att få andra att investera i<strong>Falu</strong>n, konstaterar Jonny Gahnshag.<strong>Kommun</strong>direktör Dan Nygren instämmer:– Våra kommuninvånare får en ännu bättreanläggning för motions- och elitidrott, samtidigtsom det ökar chansen att få nationella ochinternationella arrangemang till <strong>Falu</strong>n undermånga år framåt, säger han.Här händer det spännande sakerUtöver arbetet med själva arenan förberedersig <strong>Falu</strong>n på att ta emot en kvarts miljon gäster”Många av deåtgärder somnu görs påLugnet hadebehövts ävenom <strong>Falu</strong>n intefått skid-VM2015”i mars 2015. Hur ska publiken ta sig till <strong>Falu</strong>noch Lugnet? Hur kan <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> få utmesta möjliga mervärde av arrangemanget?Inom <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> är arbetet med dessafrågor redan i full gång. Projektledare är MatsReutherborg och Lena Öhman.– VM sätter fokus på <strong>Falu</strong>n och regionen: härhänder det spännande saker. För oss gäller detatt på alla sätt försöka dra nytta av det positivauppmärksamhetsvärde som VM har, säger Mats.En av de frågor som Mats och Lena just nufunderar över är hur vi som bor i kommunenska kunna vara delaktiga i evenemanget.– Vi vill ta vara på det engagemang somfinns och vi vill ge alla chansen att bidra medidéer och synpunkter. Exakt hur det ska gå tillär inte klart, det får vi återkomma till. Måletär att VM ska göra oss alla lite extra stolta ochatt folkfesten ska kännas och märkas i helakommunen, säger Lena. nTävlingarna på Lugnet: ”KameraSedan skid-VM hölls i <strong>Falu</strong>n 1993har längdskidåkningen förändratspå många sätt. Nu startar åkarnaoftast samtidigt och varvar fleragånger inne på vallen.– Det blir helt enkelt roligareför publiken, säger Tomas Jons,enhetschef på Lugnet.n Skid-vm/ Det senaste året har TomasJons haft många möten med det internationellaskidförbudet FIS, EBU som harsändningsrättigheterna och SVT Sport.Han har guidat runt i Lugnetterrängenoch kikat på allt från kameravinklar tilllutning på backar.– Jag är övertygad om att vi kommeratt kunna hålla riktigt bra tävlingar här imars 2015. Tidsmässigt ligger vi bra till iplaneringen, säger han.Han räknar med att endast cirka 1,5km ny bansträckning behöver göras.Vad gäller hoppbackarna behöver lutningenjusteras, medan den stora bromsplanenär oförändrad.– Det var viktigt för oss att inte rörabromsplanen, med tanke på alla andra arrangemangvi har på den ytan, till exempelkonserter och snöskotertävlingar.Nya kombinationerÄven om det aldrig kommer att finnasvärldsrekordtider inom längdskidåkninggår utvecklingen ändå mot allt mer standardiseradebanor. På varje distans ska detfinnas ett visst antal utförskörningar, backar,kurvor och så vidare. Det finns ocksåangivet hur långa de olika momenten skavara och i vilken ordning de ska komma.Regelverket är mycket omfattande.– Det internationella skidförbundetFIS vill bevara själva definitionen av sporten:det här krävs för att du ska vara enduktig längdskidåkare. Därför ska banornavara så jämförbara som möjligt.Tomas berättar att förutsättningarna påLugnet är mycket goda:– Vi har väldigt många olika bansträckningarsom vi använt genom åren och somvi kan använda igen. Det vi nu gör är attkombinera dem på nya sätt.Foto: Per Hagdahl.VM-planering pågår.14 Vårt <strong>Falu</strong>n


FAKTA Skid-VMbörjatI VM-grenarna ingårlängdskidåkning,backhoppning ochnordisk kombination.VM-orter på2000-talet• 2001 Lathis, Finland• 2003 Val di Fiemme,Italien• 2005 Oberstdorf,Österrike• 2007 Sapporo,Japan• 2009 Liberec,Tjeckien• 2011 Oslo, Norge• 2013 Val di Fiemme,Italien• 2015 <strong>Falu</strong>n, Sverige<strong>Falu</strong>ns fjärde skid-VM<strong>Falu</strong>n har varit värdför skid-VM tre gångertidigare: 1954, 1974och 1993.VM-bolag, styrelse• Sven von Holst• Jerker Löfgren,Svenska skidförbundet• Niklas Carlsson,Svenska skidförbundet• Jonny Gahnshag(S), kommunalråd,<strong>Falu</strong>n• Mikael Rosén (M),oppositionsråd,<strong>Falu</strong>nMördarbacken är ett givet inslag i VM-banorna. Foto: Trons Lasse Mattssonpositionerna är redan klara”Fina vyerBansträckningen på en viss distans ska intebara stämma med regelverket, den ska ocksågöra sig bra i tv.– Kamerapositionerna är redan klara.Tv-produktionen är jätteviktig och därförbestämmer man först vilka positioner tv-kamerornaska ha. Det är så det går till.Ett önskemål från både SVT och kommunenär att ha en kamera på toppen avslalombacken som visar vyn över Runn och<strong>Falu</strong>n.– Vi kommer att dra en ny bansträckningöster om slalombacken på Högboberget.På så sätt kan kameran vila på den finavyn över <strong>Falu</strong>n innan åkarna kommer in ibild, förklarar Tomas.I början av november höll kommunensarbetsgrupp ett möte tillsammans medSVT-producenten Johan Bernhagen ochnorrmannen John Aalberg, tidigare elitskidåkaresom numera anlitas av tävlingsarrangörervärlden över. Han har bland annatarbetat med OS i Turin och Vancouver samtmed VM i exempelvis Oslo.Bland alla de arenor John besökt utnämnerhan Lugnet till den allra bästa ur publiksynpunkt.– Ni har mycket bra förutsättningar.Åskådarna kommer nära åkarna och kanenkelt ta sig till olika platser utmed banan.CampareDe senaste åren har intresset för längdskidåkningvarit på topp och om Sverige ochNorge fortsätter att dominera sporten trorTomas på en verklig folkfest i <strong>Falu</strong>n i mars2015.– Under Oslo-VM campade 30 000personer längs spåren. Skulle vi bara få tioprocent så många innebär det 3 000 campare.Då gäller det att vi har bra lösningar.Tomas menar att största utmaningenjust nu är att få ut så mycket som möjligtav VM-arrangemanget och att göra rättprioriteringar.– Vårt mål är att höja området Lugnetur flera aspekter så att vi kan ha stora ochbra arrangemang i framtiden. Det gällerallt från rockkonserter till den årligaDAK-mässan. nBeyond SkiingFoundation2015Beyond SkiingFoundation 2015 ären intresseförening avföretagare och organisationersom genomsitt engagemangstöder och utvecklarVM-projektet.Beyond Skiing kommeratt etablera olikaarenor för nöjen,kultur, barnsatsningar,samhällsdebatt ochaffärer – för tidenföre, under och efterVM 2015. Ordförandeär Anders Ahlgren.Läs mer på beyondskiing2015.com#4, november 2011 15


falun.se/– Att kommunfullmäktige antar programmet för kvinnofridmarkerar hur seriöst vi arbetar med frågan i <strong>Falu</strong>n. Trygghetoch säkerhet för alla är en folkhälsofråga.Det säger kommunalrådet Susanne Norberg (S) ochkonstaterar att kvinnor som är starkt beroende av sinomgivning är extra utsatta.Foto: Arash Atri/Bildarkivet.seTryggarekommunför kvinnor och barnText: Håkan Edvardssonn folkhälsa/ Programmet har fokus påmäns våld mot närstående kvinnor och barn,men det omfattar våld i alla relationer mellannärstående.– Det här kan inte förklaras som annanvåldsbrottslighet. Inte hanteras på samma sätt.Många förknippar detta våld med den synligafysiska misshandeln. Vanligare är den psykiskai form av hot, kränkningar och andra former avförtryck. Våldet kan pågå flera år. Steg för stegbegränsar mannen kvinnans sociala umgängeoch livsutrymme, konstaterar Göran Rosenström,utvecklingschef vid socialförvaltningen.Våld i nära relation är ett dolt problem. Detses som privat och är belagt med skam- ochskuldkänslor – parat med stark rädsla. Mörkertalenär mycket stora. Endast två av tio misshandelsfallanmäls till polisen.Barnens perspektiv– Barn finns ofta med i bilden. De har sett,hört eller utsatts för våld. Det finns ett särskiltansvar för de som i yrket har kontakt medbarn. De ska våga ställa frågor om våldsutsatthet,så att barnet kan få stöd och hjälp, sägerGöran Rosenström.Programmet har ett brett perspektiv. Det ärhela samhällets ansvar att sprida kunskaper omoch synliggöra dolt våld. Samhället ska ge stödoch skydd. Samtidigt behövs stödinsatser föratt förändra beteendet hos våldsutövaren. Detär viktigt för att förhindra upprepning.<strong>Falu</strong>ns politiker är eniga om kvinnofridsprogrammetoch insatserna utformas tillsammansmed andra samhällsaktörer. I <strong>Falu</strong>n finns ocksåen lokal samverkansgrupp med representanterför olika myndigheter och organisationer.Konkreta åtgärder om kvinnofrid finnsangivna i kommunens folkhälsoprogram.– Där identifieras särskilt utsatta grupper,<strong>Falu</strong> kommuns program för kvinnofrid –mot våld i nära relationer, är en del avdet lokala folkhälsoarbetet, konstaterarSusanne Norberg (S) och Göran Rosenström,socialförvaltningen. Foto: Håkan Edvardssson.viktiga aktörer, genomförande och uppföljningav våra insatser. Inom kommunen är det framförallt socialtjänsten och skolan som har verksamhetoch kontaktytor som gör att de jobbarmed frågan. Men, som sagt, alla berörs av detta,konstaterar Susanne Norberg.Åtgärderna i programmet berör individ- ochgruppnivå och mer allmän nivå. Jämställdhetsfråganhar sin givna plats. Till exempel genomatt våga problematisera normer kring hur pojkaroch män respektive flickor och kvinnor förväntasvara.– Detta anknyter till arbetet med skolans”På lika villkor”. Ökad kunskap gör omgivningenmer uppmärksam på att se och tolkasignaler som kan bero på utsatthet för våld.Det kan röra sig om yrkesverksamma inomskola, kultur, fritid, vård, omsorg, hälsoochsjukvård, i ett kommunalt bostadsbolagoch hos kollegor och vänner, menar GöranRosenström. nUtdrag ur <strong>Falu</strong>kommuns programför kvinnofrid– mot våld inära relationer,2011–2013.Omfattar fysiskt,psykiskt och sexuelltvåld mot kvinnor.Syftet ärexempelvis att:• synliggöra våld i närarelation mot kvinnoroch barn.• säkerställa att utsattafår gott bemötande,oavsett vart devänt sig.• verka för attitydförändringarochökad kunskap.Målet är ytterst attmäns våld mot kvinnoroch barn i nära relationska upphöra.Exempel på uppföljningar:• antal polis anmäldavåldsbrott rörandevåld mot kvinnor inära relation,• antal dömda förkvinnofridskränkning,• antal stödsökandevåldsutsatta kvinnorinom socialtjänsten.I Sverige är minst 75 000 kvinnor utsattaför våld av en närstående, vanligen av sinegen man. Årligen bevittnar cirka 200 000barn våld i sin egen familj.16 Vårt <strong>Falu</strong>n


Intressant veckaför näringslivet28 november–2 december är detåterigen dags för <strong>Falu</strong>ns företagar -vecka. På årets full matade programstår bland annat frukostmöten,seminarier, företagsbesök och enföretagsmässa.n näringsliv/ – För oss är den här veckanett sätt att utveckla dialogen med företagen ochfå nya insikter om deras villkor, säger MargarethaÅslund, tillförordnad näringslivschef.Expansion och serviceVeckan bjuder på flera intressanta seminariermed ämnen som ”Hur dålig kan reklam bli?”och ”Att greppa, hantera och utveckla sitt ledarskap”.Seminarierna är öppna för alla företagare.Under veckan kommer representanter för<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> – både tjänstemän och politiker– att besöka åtta företag.– Vi får då tillfälle att diskutera frågor kringservice, etableringar, kompetensförsörjning ochandra spörsmål som företagarna vill ta upp.Det är värdefullt för oss.<strong>Falu</strong>ns företagarvecka,några exempelFör anmälan och fler programpunkter,besök falun.se/narMåndag 28 nov• kl 11.30–14, First Hotel Grand.”Hur dålig kan reklam bli?”/Hit kan du vända dig:Tisdag 29 nov• kl 07.30–09 Björkans pensionat:Företagarfrukost i Enviken• Kl 11.30–13 Restaurang CariAnna:”Att greppa, hantera och utvecklasitt ledarskap?”• Kl 14–15 Företagarna, Myntg. 32:”Att anställa och att säga upp personal”• Kl 15.15–16.15 Företagarna, Myntg. 32:”Fakturaskojarna – hur kan jag hanteradetta problem?”Stöd för våldsutsattakvinnor och barn. Kontaktasocialförvaltningens mottagningsfunktionpå telefon023-827 85, 023-870 50.Kvinnofridsrådgivningen.Rådgivning och stödjandesamtal. Stöd i myndighetskontakter,juridisk rådgivningsamt hjälp att hitta rättresurser. Anonymt. Gratis.Inga journaler. Du ringergratis och ditt samtal syns intepå telefonräkningen. Vi hartystnadsplikt. 020-25 21 00.Besöksadress: Trotzgatan 37 A.Kris- och våldsmottagningför män. Rådgivning, krisstöd,alternativ till våld ochhot. Individuella samtaleller samtal i grupp. Du fårvara anonym. Ingen registrering.Inga journaler. Ingaavgifter. 023-83 150.Sturegatan 99 C i <strong>Falu</strong>n.Efter kontorstid,kontakta socialberedskapvia 112.Onsdag 30 nov• Kl 18.00 Kopparhatten: ”Du äger!”• Kl 11.30–13 First Hotel Grand: ”Varför ska manfinnas på webben – och var?Torsdag 1 dec• Kl 9–10 Velodromen, Främby hallar:”Näringsliv ger energi”• Kl 10–17 Främby hallar: Företagsmässa 2011.130 utställare under samma tak.Ta chansen att nätverka. Läs mer påfalunborlangemassan.se<strong>Falu</strong>ns företagarvecka är ett samarbete mellan<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>, Nyföretagarcentrum, Företagarna,Driv eget, Mellansvenska handelskammaren, <strong>Falu</strong>nBorlänge-regionen, Marknadsföreningen i Dalarnaoch Näringslivet <strong>Falu</strong>n Borlänge.#4, november 2011 17


Så funkar det!Uttag medges ej. Har du någon gång fått det meddelandet frånBankomaten och undrat vart alla pengar tagit vägen? I så fall är du inte ensam.– Det är väldigt vanligt att man inte vet hur mycket pengar man gör av medoch på vad, säger Ann-Christin Rudholm vid kommunens budget- ochskuldrådgivning.Ann-Christin RudholmText: KERSTIN LUNDINpengarnakoll påFoto: Jesper Molin/Bildarkivet.seFoto: T. Andersson/Bildarkivet.sen så funkar det/ Alla kommuner ska haen budget- och skuldrådgivning, det står ilagen. I <strong>Falu</strong> kommun finns mottagningen irådhuset. Här arbetar Ann-Christin Rudholmsedan tolv år tillbaka.Kostnader och inkomsterTill budget- och skuldrådgivningen kan duringa när du vill ha hjälp att se över din hushållsbudget,till exempel inför ett husköp.– Många banker ger råd, men då måste duoftast vara kund först. Vad som är unikt medkommunens budget- och skuldrådgivning äratt vi tar ett helhetsgrepp om ekonomin ochatt rådgivningen är opartisk. Den är kostnadsfrioch öppen för alla som bor i kommunen.För att Ann-Christin ska kunna hjälpatill att göra en budget behöver hon vetavilka kostnader och inkomster du har.– Till det första besöket är det bra om dutar med inkomstbesked och uppgifter på fastautgifter som hyra, el, telekostnader och så vidare.Det gör att man får en bild av helheten ochdå kan vi börja titta på vilka förändringar somgår att göra.Ju förr desto bättreAtt inte kunna betala sina räkningar ger oftabåde skuld- och skamkänslor. En obetald räkningsom går till inkasso innebär extra kostnadersom gör det ännu svårare att betala. Ennegativ spiral är igång.– Faktum är att det kan hända nästan vemsom helst och att det går snabbare att förlorakontrollen över ekonomin än man skulle kunnatro, säger Ann-Christin.”Ring ochboka in entid direktdu ser attdet börjargå överstyr.”När någon hamnat i ekonomiska svårigheterberor det oftast på en förändrad livssituation,till exempel sjukskrivning, arbetslöshet,en skilsmässa eller en husförsäljning som gåttmed förlust.Har man små marginaler och saknar besparingarväxer problemen snabbt. I en sådansituation är det klokt att kontakta kommunensbudget- och skuldrådgivning så snart sommöjligt.– Ju förr desto bättre. Då kan du få hjälp attta tag i problemet innan det blivit jättestort.Ring och boka in en tid direkt du ser att detbörjar gå överstyr. Vänta inte och framför allt:ta inga nya lån!Undvik skuldfällanOm du vill minska risken att hamna i ekono-18 Vårt <strong>Falu</strong>n


Tio tipsHär kommer tio tipstill dig som vill fåbättre koll på dinapengar och som villfå dem att räckalängre.1. Gör en budgetAnvänd gärna mall påkonsumentverket.se2. För kassabokGer dig en bättre bildav vad du lägger dinapengar på.3. Planera dinamatinköpVeckomatsedel ochinköpslista sparar tidoch pengar.4. Gör egenmatlådaHär kan du spara flerahundra kronor varjemånad.5. Se över avtalenför tv, Internet,telefon, el o dyl.Jämför priser på telepriskollen.seochelpriskollen.se6. Cykla i ställetför att ta bilenAtt åka bil kostar merän du kanske vill tro.Se bilkalkyl påkonsumentverket.se7. Spara energiLäs mer påenergimyndigheten.se8. Se över dinaförsäkringarÄr du kanske dubbelförsäkrad?Läs mer påkonsumenternas.se9. Se över dina lånKan du slå ihop flera lånoch förhandla om räntan?Läs mer påkonsumenternas.se10. Inför köpstoppTesta att leva med köpstoppen månad då dubara får handla det somär absolut nödvändigt.Hur mycket kan du spara?Källa: KonsumentverketStorhandla med inköpslista – ett av många sätt att få pengarna att räcka lite längre. Foto: Bildarkivet.semiska svårigheter bör du skaffa en buffert,det vill säga sparpengar att ta till om någotoförutsett skulle inträffa. Hur stor buffertdu behöver är individuellt.– Att ha lite pengar på banken är tryggt.Det gör att du till exempel inte behövervänta med att köpa nya glasögon eller gåtill tandläkaren. Bor du i hus kan du behövaen större buffert ifall du snabbt behöverbyta något som gått sönder.Ann-Christin tycker också det är tryggtatt ha sparade pengar om du behöver väntapå ersättning från exempelvis A-kassan ellerFörsäkringskassan.Men om det går jämnt ut varje månadoch inga pengar blir över, hur ska man dåkunna spara ihop till en buffert?– Faktum är att så gott som alla kanspara in på något. Gör en hushållsbudget såkommer du att hitta poster som du kan seöver. Det kan vara allt från att byta elavtaltill att sluta med läsk och godis på vardagarna.Många småköp varje vecka blir tusenlapparpå ett år.SkuldsaneringMånga som tappat kontrollen över ekonominslänger kravbrev och räkningar direkt ipapperskorgen.– Jag förstår att det kan kännas hopplöst,men för att jag ska kunna hjälpa till behöverjag få veta vilka skulder och krav som finns.Mitt råd är att spara kravbreven och ta meddem hit. Då kan vi tillsammans gå igenomvilka möjligheter som finns för att förändraen svår privatekonomisk situation.När alla möjligheter till frivilliga lösningarär uttömda återstår till sist det som kallasskuldsanering.– Skuldsanering kan du få om du är såsvårt skuldsatt att du inte på något sättkommer att kunna betala dina skulder påmånga år och att det är skäligt med hänsyntill dina personliga och ekonomiska förhållanden,förklarar Ann-Christin.Skuldsaneringslagen gör det möjligtför en privatperson att bli skuldfri. Underskuldsaneringsperioden på fem år går allainkomster som du inte behöver för detabsolut nödvändigaste till att betalaskulderna.– Vänta inte med att söka hjälp, ta tagi problemen innan det blir övermäktigt,säger Ann-Christin. n#4, november 2011 19


falun.se/Foto: Stephan Berglund/Bildarkivet.se/Bättre för klimatetJulhälsningarPost / E-postJulgranImporterad ädelgran /Gran från DalarnaKöttLamm och vilt /Fläsk och nötGrönsakerTomat och sallad /Rödkål och morötterFruktItalienska jordgubbar /Svenska äpplenResa till släktenBil / TågLjusStearin / ParrafinLäs mer!naturskyddsforeningen.sekonsumentverket.seenergimyndigheten.seecorunner.industrialecology.se20 Vårt <strong>Falu</strong>n


Foto: Jesper Molin/Bildarkivet.seSnart är julen här igen. Är du en av demsom bävar för alla måsten, all stress ochalla utgifter? Det finns alternativ.– Fira en hållbar jul i stället. Då blirdecember en mycket lugnare månad, sägerLena Melander som arbetar med hållbarutveckling i <strong>Falu</strong> kommun.Text: Kerstin LundinEn annanslags julFoto: Helene Grynfarb/Bildarkivet.seMånga hjälps åtmed snöröjningenFastighetsägare, <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>,Trafikverket, entreprenörer – detär många som ser till att det blirskottat, sandat och plogat påvintern i kommunen.• Fastighetsägare ansvarar för attgångbanorna utanför tomtenskottas och sandas (gäller inomdetaljplanelagt område).• <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> ansvarar för kommunensgator, vägar, gång- och cykelvägarsamt parkeringar.• Trafikverket ansvarar för det regionalavägnätet samt genomfartsgatornai de mindre tätorterna i kommunen.• I kommunens ytterområden är detföreträdesvis vägföreningar somsköter väghållningen.n MIljö/ Att leva hållbart är att vararädd om naturens resurser och att inteäventyra kommande generationers chanstill ett gott liv.Så vad innebär en hållbar jul – en jul heltutan klappar och julmat?– Nej, men du behöver göra medvetnaval. Ska du till exempel köpa en billig leksaki plast eller en dyrare leksak i trä? Hurmånga julklappar ska barnen få? Ska du köpaen tjänst eller en vara? Ny eller begagnad?Lokalproducerad eller importerad? Faktumär att alla dessa små val påverkar världenbåde lokalt och globalt, säger Lena.Tänk omIfjol handlade vi svenskar för cirka 65 miljarderkronor under december och julhandelnslog återigen rekord.Hur gör man för att vara en medvetenkonsument i en tid då alla andra tycks shoppamer än någonsin?Veronica Lidman Ek, kommunens konsumentvägledare,ger samma råd inför julhandelnsom hon gör året om: tänk efterinnan du köper något.– Försök att vara kvalitetsmedveten. Oftainnebär högre kvalitet längre livslängd. Ochom du överväger att handla på avbetalning,tänk på att det kan stå dig dyrt i längden.En kredit är aldrig kostnadsfri, säger hon.Lena Melander tycker även att man skaHållbarajulklappar• presentkort påmassage, gym,teater eller annan”lokal producerad”upplevelse.• presentkort på dintid, till exempelbrödbak, barnvakteller snöskottning.• något du tillverkatsjälv – mer kreativtoch personligt kandet inte bli.• en korg medlokalproduceradedelikatesseroch godsaker.• en bit regnskogeller ett fadderskap.• något du köptsecond hand.fråga sig vilken slags jul man själv vill ha.– Vad mår du bra av? Vad är viktigtför dig? För de allra flesta innebär jullite ledighet och en chans att ta det lugnt.Den möjligheten tycker jag man ska tatillvara istället för att stressa runt ochförsöka fixa den perfekta julen.Kolla märkningenFör många är julmaten viktigare änjulklapparna och inför julen handlar vihem extra mycket mat och godsaker.Problemet är att vi handlar betydligtmer än vi orkar äta upp.Lena berättar att vi svenskar i genomsnittslänger var fjärde matkasse, men attvi efter jul slänger ännu mer.– Ofta lagar vi samma julmat varjeår, oavsett om någon äter den eller inte.Kanske det är dags att strunta i syltaneller skinkan och prova något annatistället? Eller köpa en mindre skinkasom blir uppäten, tipsar Lena.Veronica tycker att man som konsumentska vara uppmärksam på märkningenav livsmedel. Ekologisk och etiskmärkning kan ge bra vägledning.– Utbudet av märkta produkter växerför varje år. I <strong>Falu</strong>n är butikerna bra påatt erbjuda varor med etisk och ekologiskmärkning, det visar en undersökning somvi gjorde i somras, berättar hon. nSkridskolekför alla åldrar<strong>Kommun</strong>en spolar och sköterett flertal islekbanor från mittenav december till slutet av februari.Banorna är till för lek och lättareidrott. Välkommen att kommaoch åka!Många av islekbanorna ligger i anslutningtill skolor. De spolas två gånger i veckanoch plogas eller sopas varje dag. Övrigabanor plogas, sopas och spolas två gångerper vecka.På varje islekbana finns två mål och enbänk.Islekbanorna är förstås beroende avvinterväder. Under en normalvinter avslutasunderhållet i slutet av februari, i sambandmed skolans februarilov.Läs mer på falun.se#4, november 2011 21


falun.se/Strategi för framtidens trafikNu finnsriktlinjer förbeslutenGruvgatan idag. Hur ser bilden ut om några år? Och om tjugo år?Hur kan trafiksystemetbli en del av det hållbarasamhället? Vad kan vi göraför att fler ska känna sigtrygga i trafiken? Cykelvägareller kollektivtrafik?– Trafikfrågorna är mångaoch de påverkar alla isamhället. Därför är det braatt vi nu får en trafikstrategisom vägvisare, konstaterarLina Gozzi, planarkitektoch projektledare vidstadsbyggnadskontoret.TEXT: Kerstin Lundin FOTO: Peter Bergmann trafik/ Uppdraget att ta fram enlångsiktig trafikstrategi kommer frånkommunstyrelsen. Arbetet med trafikstrategininleddes ifjol och nu är ettsamrådsförslag klart.Hållbara resorTrafikstrategin gäller det geografiskaområdet <strong>Falu</strong> kommun och tar avstampi kommunens program för hållbar utveckling.– Hur vill vi att trafiken ska se ut i<strong>Falu</strong>n 2030 och hur ska vi nå dit? Det ärvad trafikstrategin handlar om, säger Lina.I förslaget som nu är ute på samrådfinns tre huvudstrategier.– Först och främst gäller det att tänka”hela resan” och fokusera på helheten. Detinnebär att vi ska fokusera på själva resan istället för färdmedlet. En och samma resakan ju innehålla fler färdsätt, till exempelcykel och buss, förklarar Lina.Den andra delen handlar om att flyttafokus från rörlighet till tillgänglighet.– Det som är intressant är tillgänglig-/Vision för trafiken i <strong>Falu</strong> kommun 2030Den hållbara resan är det självklara valet.Den hållbara trafiken för <strong>Falu</strong>n framåt. Den bidrar till en attraktivlivsmiljö att bo och verka i, både i staden och på landsbygden.Den goda tillgängligheten till arbete, studier, skolor, fritid ochservice gör att det mesta känns nära i <strong>Falu</strong> kommun. Att gå,cykla, åka kollektivt eller välja andra miljöanpassade transportsättär det självklara valet året om. Transportsystemet ärekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart för medborgareoch näringsliv i hela kommunen. Nytänkande, kreativa idéeroch samarbete förverkligar visionen.Detta innebär:• Goda resmöjligheter för alla• Människor är friskare, mår bättre och ingen dödas i trafiken• Funktionellt och miljöanpassat transportsystem• Goda kommunikationer med omvärlden• Transportsystem för en levande landsbygd och en levande stad• Nytänkande inom hållbart resandeLäs mer och tyck till om trafikstrategin på falun.se/trafikstrategi22 Vårt <strong>Falu</strong>n


Foto: Håkan EdvardssonLina Gozzi lederarbetet med <strong>Falu</strong>nstrafikstrategi.heten, det vill säga möjligheten att ta delav olika slags utbud av varor och tjänster.Den tredje och sista strategin handlarom att överväga alternativ innan man sätterspaden i backen.– Innan vi förändrar infrastrukturen skavi fundera över om vi kan förändra människorsval av färdsätt genom informationoch inspiration. Kan vi till exempel utnyttjatrafiksystemet mer effektivt eller genomföramindre förbättringsåtgärder?Tyck till!Trafikstrategin finns att läsa och ladda nerfrån kommunens hemsida falun.se ochfinns anslagen på biblioteken. Den kommerockså att finnas utställd i en av galleriornadär det också finns chans att ställafrågor till tjänstemän och politiker –datum och detaljer finns snart på falun.se– Hittills har många deltagit i arbetet ochdet har funnits ett stort engagemang ochintresse. Nu hoppas vi att många fler ska tachansen att tycka till om samrådsförslaget,säger Lina. nKrögaren och vinkännaren Carl Jan Granqvist är även adjungerad professor i matkonstvid Norsk hotellhøgskole. Torsdag 24 november föreläser han i <strong>Falu</strong>n.Carl Jan berättar ommänniskor, möten och matKvalitetsveckan är en årligaktivitet som arrangerasav <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>s omvårdnadsförvaltning.Årets tema ärmåltidssituationen och föreläsergör bland andra Carl JanGranqvist.n Kvalitetsveckan/ Den årligaKvalitetsveckan riktar sig främst tillomvårdnadspersonal, men utställningenProgram – föreläsningarTisdag 22 novemberÅsa Carlstein, kostekonom:”...och vad kan jag göra?”Onsdag 23 novemberTre stiftelsers äldreboende:”Måltidsmiljöns betydelseför livskvalitet”Torsdag 24 novemberCarl Jan Granqvist,krögare, vinkännare ochtv-profil: ”Människan,mötena, måltiden”Anna Whitaker, docent isocialt arbete: ”Utvecklaanhörigstödet”och föreläsningar är även öppna förallmänheten – i mån av plats.–Med årets tema vill vi uppmärksammaden goda måltiden som ger näring åtbåde kropp och själ, säger Jonas Hampus,projektledare för Kvalitetsveckan.Platsen är som vanligt Folkets husi <strong>Falu</strong>n. I en utställning visar omvårdnadsförvaltningenupp projekt och utvecklingsarbetensom sker ute på deolika enheterna./Rätt gränsvärde för radonI det senaste numret av Vårt<strong>Falu</strong>n var gränsvärdet för radon felangivet i en notis. Rätt gränsvärdeär 200 Bq/m 3 .n Miljö/ Radon är en osynlig gas somfinns naturligt i vår inomhusluft. Denkan komma från marken under huset,från olika byggnadsmaterial eller frånkran vattnet. Om halten är hög innebär denen hälsorisk, därför är mätningen viktig.Skulle det visa sig att radonhalten överstigergränsvärdet 200 Bq/m 3 finns detflera olika sätt att komma tillrätta medproblemet.Föreläsningarna är öppnaför alla i mån av plats. Föranmälantill omvardnadsforvaltningen@falun.se.Priset är 200 kr/föreläsning(kostnadsfritt föromvårdnadsförvaltningenspersonal). Mer informationhittar du på falun.se/omvardnadsforvaltningen.Nu är det eldningssäsong och därmedmätsäsong. Beställ mätdosor hos miljöförvaltningen,<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>, tfn 023-832 85. Priset är 275 kr för ett paket medtvå dosor – man behöver en dosa pervåningsplan. Extradosor kostar 95 kr.Foto: Susanne Kronlund Foto: Magdalena Forsberg#4, november 2011 23


Kalendariet december–februariKänner dudin kommun?Niklas Almesjö/Bildarkivet.seBirger Lallo/Bildarkivet.se Tomas Andersson/Bildarkivet.seHeidi-Kristin Andersson/Bildarkivet.seT. Jörgen Wiklund/Bildarkivet.seRunt om i vår kommunfinns många kulturminnen,konstverkoch speciella platser.På den här bildenser du en del av enskulptur som finnsnågonstans i centrala<strong>Falu</strong>n, vet du var?n Tävling/ Skicka svaret tillredaktionen@falun.se eller ett vykort tillVårt <strong>Falu</strong>n, Informationsavdelningen, 791 83<strong>Falu</strong>n. Vi vill ha ditt svar senast 15 januari.Fem vinnare belönas med två biobiljettervardera – vinsten kommer med posten.Rätt svar och namn på vinnarna presenterasi nästa nummer av Vårt <strong>Falu</strong>n.4 Julmarknad. <strong>Falu</strong> gruva11 Julmarknad. I Sundborns byoch Lucia11 Julkonsert. med <strong>Falu</strong>ns Lucia,Kristine kyrka15 Lunchkonsert. med Dans-ochMusikskolan, Dalarnas musum16–31 Ruggugglan på solsemester.Stadsteatern2–8 Jullovsöppet. Vid <strong>Falu</strong> Gruva4–25 ”Ruggugglan på solsemester”.Stadsteatern1–5 EM i korp- och företagsidrott.Lugnet2–19 Runn Winter Week17 ”Christmas Carols”. Kkl 17.00,Kristine kyrka17–18 DM-Innebandy. Lugnets Sporthall/<strong>Falu</strong> Kuriren Arena18 Julkonsert. <strong>Falu</strong> Kammarkörkl 18.00, Stora Kopparbergs kyrka21 Kvällsöppet i <strong>Falu</strong> centrum.Till kl 21.006–8 Kopparcupen 2012 handboll.Lugnet7 Julkonsert. Grycksbo kyrkoköroch Grycksbo flickkör kl 18.00,Grycksbo kyrka4 RunnskrinnetDecember/Januari/februari/11 Digital Opera. Wagner Ragnarök,<strong>Falu</strong> Folkets Hus26–29 Kopparpucken. Ishockey,Lugnets Ishall27–29 Maxi Cup. Innebandy Lugnetssporthall/<strong>Falu</strong> Kuriren Arena26 Orgelmusik. Kl 15.00, Kristine Kyrka26–31 Jullovsöppet. vid <strong>Falu</strong> gruva31 Nyårsandakt. <strong>Falu</strong> gruva17 Konsert. Sjöströmska kvartetten,Dalarnas museum12 Dalarnas Orkesterförening:”Galant gitarr under valven”.Kristine kyrka19 <strong>Falu</strong>nBorlänge-loppet.Stångtjärn/BergeboStatyn Snöklockan iförra numrets tävlingfinns i parken Kronbergsminne (intill Nybro gatanmellan Åsgatan ochTrotzgatan). Det visstebland andra:• Kamal Shikhani• Angelica Gawell• Anna-Stina Sahlqvist• Tina Sjödén• Elin Bengtsar.Ni får två biobiljetter vardera – grattis!Vinsterna kommer med posten.Lyssna på Vårt <strong>Falu</strong>n!Vårt <strong>Falu</strong>n finns ocksåsom taltidning.För att få tillgång tilltaltidningen, kontaktaAV Media på tfn023-77 70 70.Tjänsten är kostnadsfri.Foto: Bodil Johansson/bildarkivet.seKalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen september–november. Detaljer och tider hittar du hos Visit <strong>Falu</strong>n Borlänge på Trotzgatan 10–12 eller www.visitfalunborlange.seNästa nummer kommer 12 februari 2011. Nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!