12.07.2015 Views

(Löneutveckling på det statliga området) i PDF ... - Arbetsgivarverket

(Löneutveckling på det statliga området) i PDF ... - Arbetsgivarverket

(Löneutveckling på det statliga området) i PDF ... - Arbetsgivarverket

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Löneutveckling på <strong>det</strong><strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong>Statistikperioden september 2011 - september 2012Avtalsperioden 2010 - 2012Rapportserie 2013:5


Löneutveckling på <strong>det</strong><strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong>Statistikperioden september 2011 - september 2012Avtalsperioden 2010 - 20122013-04-30Dnr 1305-0216


Förord<strong>Arbetsgivarverket</strong>s årliga rapport Löneutveckling på <strong>det</strong> <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong> geren översiktlig bild av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling inom <strong>det</strong> <strong>statliga</strong>avtalsområ<strong>det</strong>. Uppgifterna baserar sig på den partsgemensamma lönestatistiken somsamlas in i september varje år. Denna rapport redovisar utfallet från statistikperiodenseptember 2011 - september 2012 och för hela avtalsperioden 2010 - 2012.Ansvariga för arbetet med rapporten är Anders Emlund och Malin Sundeby.Stockholm i april 20134


InnehållFörord 4Innehåll 5Det <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong> 6Partsgemensam förhandlingsstatistik 6Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 7Lönespridning i staten 8Nominell och real löneutveckling 1997-2012 9Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september 2011 -september 2012 och avtalsperioden 2010 - 2012 10Kollektiv löneutveckling 10Analys av löneutvecklingen 10Löneutveckling för identiska individer 11Löneutveckling under avtalsperioden 2010-2012 12Löneutveckling på individnivå 14Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer 155


Det <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong>Partsgemensam förhandlingsstatistik<strong>Arbetsgivarverket</strong> träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackligamotparterna OFR:s förbundsområden inom <strong>det</strong> <strong>statliga</strong> förhandlingsområ<strong>det</strong> sammantagna,Saco-S och SEKO. <strong>Arbetsgivarverket</strong>s medlemmar är dels <strong>statliga</strong> myndigheterunder regeringen, dels ett antal icke-<strong>statliga</strong> arbetsgivare som har naturlig koppling till<strong>det</strong> <strong>statliga</strong> områ<strong>det</strong>. Bland de icke <strong>statliga</strong> medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare.I samarbete med de fackliga organisationerna producerar <strong>Arbetsgivarverket</strong> varje årlönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensammaförhandlingsstatistiken omfattar cirka 253 500 tjänstemän, per september 2012. I förhandlingsstatistikeningår samtliga medlemmar hos <strong>Arbetsgivarverket</strong>.Av de anställda som ingår i statistiken har 236 200 månadslön i form av individuell löneller tarifflön och 17 300 har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningenär jämn bland de anställda, 49,5 procent män och 50,5 procent kvinnor. Av de anställdamed månadslön arbetar cirka 85 procent heltid.Diagram 1. Andel män och kvinnor på <strong>det</strong> <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong> september 2012MånadsavlönadeKvinnor47,4%Män45,7%Kvinnor3,1%Män3,7 %Timavlönade m. fl.6


Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning<strong>Arbetsgivarverket</strong>s medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammetnedan visar hur de cirka 253 500 arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktningenligt den internationella klassifikationen COFOG 1 . Som framgår av diagrammetåterfinns flest antal anställda inom COFOG verksamhetsinriktningen Utbildningoch inom verksamhetsinriktningen Samhällsskydd och rättsskipning.Jämfört med föregående års statistik i september 2011 har antalet anställda ökat medknappt 4 000. Störst ökning har skett inom gruppen Socialt skydd m.m. som ökat medcirka 3 100 anställda. Gruppen Försvar har ökat med nästan 600 anställda och gruppenAllmän offentlig förvaltning med 400. Övriga grupper är i stort sett oförändrade.Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2012Utbildning77 600Allmän offentligförvaltning28 500Fritidsverksamhet,kultur och religion3 200Försvar25 800Näringslivfrågormm29 800Socialt skydd mm37 900Samhällsskydd ochrättsskipning50 800Socialt skydd mm inkluderar Hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor mm inkluderar Miljöskydd samtbostadsförsörjning och samhällsutveckling.1 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktioneller ändamål7


Lönespridning i statenUnder de senaste femton åren har lönespridningen 2 för månadsavlönade ökat från 72procent 1997 till 79 procent 2012. Jämfört med föregående år är lönespridningen oförändrad.Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september 201216,0%Andel anställda i löneintervallet 14,0%12,0%10,0%8,0%6,0%4,0%2,0%0,0%SamtligaKvinnorMän


Nominell och real löneutveckling1997-2012Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de <strong>statliga</strong> arbetsgivarna varierar överåret samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta är olika mellan enskildaverksamheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistikenför ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just <strong>det</strong> årets löneavtal. För attfå en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalensavtalsperioder har löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyntill tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna.Tabell 1. Nominell och real löneutveckling 1997-2012Statistikperiodsept-septAvtalsperiod förcentralt löneavtalStrukturrensadlöneutveckingistatistikenLöneutvecklingomräknadtill årstaktKonsumentprisindex(KPI)Reallöneutvecklingiårstakt1997-98 RALS 1998-2001 0,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 %1998-99 RALS 1998-2001 4,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 %1999-00 RALS 1998-2001 4,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 %2000-01 RALS 2001 2,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 %2001-02 RALS 2002-2004 4,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 %2002-03 RALS 2002-2004 5,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 %2003-04 RALS 2002-2004 2,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 %2004-05 RALS 2004-2007 2,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 %2005-06 RALS 2004-2007 3,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 %2006-07 RALS 2004-2007 3,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 %2007-08 RALS 2007-2010 3,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 %2008-09 RALS 2007-2010 4,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 %2009-10 RALS 2007-2010 3,0 % 4,1 % 1,3 % 2,8 %2010-11 RALS 2010-2012/ 2,9 % 2,9 % 2,6 % 0,0 %RALS-T2011-12 RALS 2010-2012/ 2,3 % 2,3 % 0,9 % 1,4 %RALS-TTotalt Genomsnitt per år 3,4 % 3,5 % 1,4 % 2,1 %I <strong>det</strong> löneutvecklingstal som redovisas för perioden 2011-12 i tabellen ovan ingår samtligamyndigheter. Beräkningen av löneutvecklingen beskrivs närmare på sidorna 10-12 idenna rapport. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal.Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen uppgår till igenomsnitt 2,1 procent per år för perioden 1997-2012. Motsvarande nominella löneökninghar uppgått till 3,5 procent per år i genomsnitt för samma period.9


Analys av löneutvecklingenunder statistikperioden september2011 - september 2012och avtalsperioden 2010 - 2012Kollektiv löneutvecklingDen genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare3 inom <strong>det</strong> <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong> ökade enligt den partsgemensamma lönestatistikenmed 2,5 procent mellan september 2011 och september 2012.Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2011- september2012September 2011 September 2012 Ökning %Kvinnor 30 106 30 945 2,8Män 32 925 33 726 2,4Samtliga 31 520 32 320 2,5De flesta av <strong>Arbetsgivarverket</strong>s medlemmar hade vid mättillfället september 2012 genomförtsamtliga lönerevisioner enligt RALS 2010-2012 och slutfört två revisioner avRALS-T. Försvarsmakten har enbart genomfört en lönerevision för merparten av sinaanställda vilket påverkar genomsnittslönen. Detta medför till den relativt stora skillnadpå löneökningar mellan kvinnor och män, då de flesta som har oförändrad lön är mäninom militärt arbete. Ökningen av den genomsnittliga månadslönen för <strong>det</strong> <strong>statliga</strong> avtalsområ<strong>det</strong>exklusive Försvarsmakten uppgår till 2,8 procent.Analys av löneutvecklingenDen löneutveckling som registrerats i statistiken har i huvudsak uppkommit genom lokalalönerevisioner som härrör från RALS 2010-2012 och RALS-T och som genomförtsunder statistikperioden. Vid föregående mättidpunkt, september 2011, hade enbart tvåtredjedelar av verksamheterna genomfört lönerevision enligt ovan nämnda ramavtal omlöner m.m. Detta medför att den kollektiva löneutvecklingen för statistikperioden september2011 – september 2012 uppgår till 2,8 procent. Löneutvecklingen beräknad somårstakt blir dock betydligt lägre, se nedan.I analysen har Försvarsmakten exkluderats på grund av den ovan beskrivna effekten pålöneutvecklingen i statistiken.3 Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de arbetstagare som ingår i en redovisningsgruppi statistiken.10


Tabell 3. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2011 - september2012, exklusive FörsvarsmaktenÖkning %Genomsnittlig revisionsperiodi månader Ökning i årstakt %Kvinnor 2,8 14,0 2,4Män 2,9 15,3 2,2Samtliga 2,8 14,6 2,3Den fasta lönen har ökat med 2,8 procent i genomsnitt under perioden september 2011till september 2012. Löneutvecklingen beräknad som årstakt, <strong>det</strong> vill säga med hänsyntagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,3 procent. Kvinnornasgenomsnittslön har ökat något mer än männens genomsnittslön under perioden, 2,4 procentjämfört med 2,2 procent i årstakt.I beräkningsunderlaget ingår drygt 203 000 årsarbetare vilket motsvarar cirka 90 procentav <strong>det</strong> totala antalet årsarbetare som ingår i lönestatistiken i september 2012.Löneutveckling för identiska individerMed identiska individer menas här anställda som finns vid samma medlem under helamätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individerär att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstågenom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken.Däremot får andra löneökningar än de som uppkommit genom lönerevisionsom till exempel tariffer och befordringar genomslag fullt ut i beräkningen av löneutvecklingenför identiska individer. Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individerär normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet.Tabell 4. Löneutveckling för identiska individer statistikperioden september 2011 -september 2012, exklusive FörsvarsmaktenÖkning %Genomsnittlig revisionsperiodi månader Ökning i årstakt %Kvinnor 3,8 14,0 3,3Män 4,0 15,5 3,1Samtliga 3,8 14,7 3,3För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar harlöneutvecklingen även beräknats för identiska individer som finns vid samma medlemoch har samma BESTA-kod under mätperioden.11


Tabell 5. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA - kod bådaåren statistikperioden september 2011 – september 2012, exklusive FörsvarsmaktenÖkning %Genomsnittlig revisionsperiodi månader Ökning i årstakt %Kvinnor 3,5 14,0 3,0Män 3,7 15,7 2,8Samtliga 3,6 14,8 2,9Löneutveckling under avtalsperioden 2010-2012<strong>Arbetsgivarverket</strong>, OFR/S,P,O och SEKO avslutade i och med 30 september 2012 entvåårig avtalsperiod. Saco-S och <strong>Arbetsgivarverket</strong> har ett avtal som gäller tillsvidaremed start 1 oktober 2010. För att på ett bra sätt kunna mäta löneutvecklingen i statenjämfört med utvecklingen inom andra områden på arbetsmarknaden följer nedan en redovisningöver löneutvecklingen under hela avtalsperioden för samtliga anställda inomstaten. Försvarsmakten är exkluderade dels på grund av att de enbart genomfört en lönerevision,som nämns ovan, och dels på grund av stora strukturella förändringar underavtalsperioden. Försvarsmakten har anställt stora grupper i lägre lönenivåer, till exempelsoldater och sjömän under utbildning, vilket påverkar genomsnittslönen för hela staten.Tabell 6. Förändring av genomsnittlig fast månadslön under avtalsperioden 2010-2012, exklusive FörsvarsmaktenÖkning % Ökning i årstakt %Kvinnor 5,5 2,7Män 5,1 2,5Samtliga 5,2 2,6Tabell 7. Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden 2010-2012,exklusive FörsvarsmaktenÖkning % Ökning i årstakt %Kvinnor 7,2 3,6Män 7,2 3,5Samtliga 7,2 3,6Kvinnor och män som är identiska individer vid samma medlem har under hela avtalsperiodenhaft samma löneutveckling om 7,2 procent.För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar harlöneutvecklingen även beräknats för identiska individer som finns vid samma medlemoch har samma BESTA-kod under mätperioden.12


Tabell 8. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA-kod, helaperioden, under avtalsperioden 2010-2012, exklusive FörsvarsmaktenÖkning % Ökning i årstakt %Kvinnor 6,4 3,2Män 6,3 3,1Samtliga 6,3 3,113


Löneutveckling på individnivåFör att få en bild över hur löneökningar fördelats på individnivå under avtalsperioden2010 - 2012 har löneutvecklingen för de individer i lönestatistiken som är anställda vidsamma medlem mellan september 2010 och september 2012 analyserats. Analysen omfattar<strong>Arbetsgivarverket</strong>s medlemmar exklusive Försvarsmakten, vilket motsvarar166 000 identiska individer.Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivåsom beror på lönerevision eller annan löneökning som till exempel löneökning till följdav befordran. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför avden totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september2010 och september 2012.Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer underavtalsperioden 2010 - 201235,0 30,0 29,6Andel individer i procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 6,923,313,57,54,63,111,50,0


Löneutvecklingen i olika befattningsnivåerAv de cirka 166 000 identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka161 000 individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik).BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområ<strong>det</strong>anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel utredningsarbeteoch IT-arbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternasomfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som derasutförande förutsätter.På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art.Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. Pånivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samtvissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningarvars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på verksamheten.En indelning av anställda efter grupperingsnivå men över arbetsområdesgränser, somgörs nedan, är relativt grov men gör <strong>det</strong> ändå möjligt att visa hur de anställda fördelarsig på olika svårighetsnivåer.Diagram 5. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiskaindivider september 2010 - september 2012KvinnorMän35 00031 435Antal identiska individer30 00025 00020 00015 00010 0005 0007 7306 96717 21412 10321 36520 23119 19410 6058 2501 6874 1310Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6GrupperingsnivåDessa diagram speglar samtliga anställda inom staten som är identiska individer vidsamma medlem. Mansdominerade Försvarsmakten är inte inkluderad.15


I diagram 6a redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåeri BESTA för de cirka 11 600 chefer som ingår i underlaget.Diagram 6a. Löneutveckling i årstakt för chefer under avtalsperioden 2010 - 2012,per nivå i BESTA för identiska individerKvinnor, chefMän, chefLöneutveckling i procent6,05,04,03,02,01,04,75,24,8 5,04,5 4,4 4,34,00,0Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6Antal 884 1 283 1 748 2 356 1 611 1 997 666 1 029GrupperingsnivåDen genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under avtalsperioden 2010 - 2012 harvarit högre för de kvinnliga cheferna än för de manliga chefer som ingår i underlaget tillovanstående diagram och uppgår till 5,0 procent för kvinnorna och 4,3 procent för männen.Kvinnorna har haft en högre löneutveckling i samtliga grupperingsnivåer. I nivå 4 och 6har kvinnorna haft en markant högre genomsnittlig ökning än männen.16


Diagram 6b. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under avtalsperioden2010 - 2012, per nivå i BESTA för identiska individerKvinnorMän6,0Löneutveckling i procent5,04,03,02,01,02,62,63,03,5 3,4 3,5 3,53,24,44,83,9 4,00,0Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6Antal 6 967 7 730 17 214 12 103 30 551 20 082 18 483 16 838 6 639 8 608 1 021 3 102GrupperingsgnivåFör övriga cirka 150 000 anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittligalöneutvecklingen i årstakt varit 3,5 procent för kvinnorna jämfört med 3,4procent för männen.Kvinnorna har haft en något lägre löneutveckling i genomsnitt än männen i nivå 2 och3. Men högre löneutveckling än männen i nivåerna 4, 5 och 6.17


Box 3267, 103 65 StockholmTelefon 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40www.arbetsgivarverket.seRapportserie 2013:5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!