SnellmanS infotidning till primärproduktionenS SamarbetSparter ...

Figen övergick tillkoncentrerad avelsplaneringFigen Ab övergick i början av maj till en så kallad koncentrerad avelsplanering föravelsgårdarnas djurmaterial. Målsättningen med bytet till koncentrerad avelsplaneringär att maximera den ärftliga utvecklingen i de finländska svinraserna ochsamtidigt minimera ökad inavelsgrad.I avelsplaneringen utnyttjas programmet EVA, som utvecklatsi Danmark och som bl.a. används av danska DanBred och detfinsk-svensk-danska nötavelsbolaget Viking Genetics.Planen görs med två veckors mellanrum och i praktiken ärgrundidén för planen att välja föräldrar till de galtgrisar som skatill testavdelningen på Längelmäki försöksstation. Med en avelsplaneringsom går utanför gårdsnivå försäkrar man sig om attgrisarna som kommer till försöksstationen har en tillräckligt bredsläktbakgrund. Med hjälp av planen säkerställer man också att debästa galtgrisarna fås till försöksstationen och en hårdare gallringi valet av semingaltar.Effekterna synliga nästa vinterFigen Ab:s mål är att via försöksstationstester årligen välja ca80 semingaltar till galtstationen i Tuomikylä, Ilmajoki. Ungefär 20galtar väljs direkt från avelsgårdarna. De första galtgrisarna somfötts genom EVA-planerad seminering kommer till Längelmäki imånadsskiftet augusti-september. I seminproduktion fås de förstaEVA-galtarna strax efter nyår. Snellmans grisproducenter kommerunder inkommande vinter att se effekterna av förnyelsen iform av ett bredare galtutbud.Alla de gårdar som har ett producentförhållande till Snellman,uppfyller kraven på Sikavas specialnivå och kraven på ursprungsgårdarenligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning 2/EEO/2007 kan tas med till den koncentrerade avelsplaneringen.På så sätt säkras den högsta möjliga smittskyddsstatusen i FigenAb:s produktionskedja för avelsdjur.Längelmäki Försökstation i JämsäBetydelsen av smittskydd ökarSmittskyddet och att säkra därtillhörande åtgärder kommer attbetonas kraftigt inom den närmaste tiden i Figen Ab:s verksamhet.En av orsakerna till detta är att lagstiftningen ändras till sommaren,vilket möjliggör import av levande semingaltar från ländersom inte är PRRS- och PRCV- fria. Figen Ab:s största konkurrenti Finland har meddelat att bolaget kommer att importera levandegaltar från Danmark ännu under den här sommaren. Galtarnakommer att tas i bruk för seminproduktion antagligen redanunder slutet av sommaren. Importen görs i samarbete med ETT.De centrala målsättningarna i Figen Ab:s avelsprogram står i linjemed Snellmankoncernens målsättningar. I dessa målsättningarbetonas inhemsk produktion ända från generna, svinköttsproduktionpå finländska, högklassiga och kunniga familjegårdar. Alltdetta har också ett värde hos konsumenterna, vilket för sin delgör det möjligt för Snellman att profilera sig med en helt finländsksvinkedja. Verksamheten präglas också av öppenhet ochatt styrningen av avelsprogrammet finns i våra egna händer.Den finländska genetiken klarar sig bra ute i världen. Figen Abvill inte riskera den inhemska svinköttproduktionens lönsamhetmed att hämta in svingenetik frånfrämmande länder. Istället vill FigenAb vara med och utveckla de inhemskasvinraserna i samarbete med definländska svinproducenterna och enligtde finländska målsättningarna.Även i Kanada villman ha finländsk genetik:suggorna härhar kortare kroppoch är inte lika köttigasom finsk lantras,men är mycketfruktsamma.Grisarna med 50 %finsk genetik slårsina nord-amerikanskarasfränder i köttighet,tillväxt ochfoderutnyttjande.Bild från kanadensiskteststation.Finländska svin klarar sigbra även utomlandsExport av finländsk svingenetik har alltid varit en del av FigenAb:s verksamhet. Genetik har exporterats till så gott som allakontinenter i världen och responsen har nästan utan undantagvarit mycket god. De två senaste åren har de viktigaste kundernakommit från Ryssland, Mellan- och Sydeuropa och Nordamerika.Figen genomförde sin genom historien största avelsdjursförsäljningtill Ryssland vid årsskiftet 2010-2011. Kunden var en jättekoncerni livsmedelsbranschen, Charoen Pokphand, med huvudsätei Bangkok, Thailand. Ca 500 avelsdjur såldes till en gård inärheten av Moskva. Djuren har klarat sig utmärkt i sitt nya hemoch nu pågår diskussioner med samma kund om flera leveransertill koncernens andra enheter runtom i Asien.Figens mest betydande kund i Nordamerika är just nukontinentens tredje största svinavelsföretag, Geneticporc,vars hemort är Quebec i Kanada. Geneticporcär en del av den familjeägda Breton Foods-koncernen,som allmänt påminner förvånansvärt mycket omSnellmankoncernen.En stor mängd lantrassemin har skickats till Quebecunder det gångna året och de första”halvfinska” lantrassvinens tillväxtresultatblev klara i april. Mer testresultatsamlas in under resten av året för attse hur den finska grisen klarar sig i fertilitetsegenskapernajämfört med delokala raserna.LB svinPå basen av resultaten kan man ändå konstatera, att den finskagrisen är mycket muskulös, den är lång, har långa ben och enutmärkt foderomvandlingsförmåga. I de här egenskaperna klaradesig den finska grisen bättre i testet än de andra grisarna.Fastän den finska grisen har en låg fettprocent, har den överraskandenog mer intramuskulärt fett (som bidrar positivt tillköttets smak) än de amerikanska eller kanadensiska lantraserna.De finska grisarna fick anmärkningar i testet på de typiska krokigaframben.Sperma från finländska svin exporteras även regelbundet till Spanienoch Frankrike. Från båda länderna har responsen varit god,speciellt för den finska lantrasen, och Figen har ett långvarigtkontrakt med den franska kunden. De galtar som exporteradestill Ungern för några år sedan gick snabbt upp i toppen på bedömningslistornaefter att galtarna tagits i seminproduktion. Världensnästa största avelsbolag, det holländska Topigs, har en berömdsugglinje som baserar sig på finsk lantras. Begreppet ”finsklantras” är allmänt känt speciellt i Mellaneuropa som ett begreppför kvalitativ lantras.Jussi PeuraKanadensiska svinhus har vanligtvisinga fönster. I den allmänna,kommersiella svinproduktionenär man långt ifrånde finländska kraven på välmående.Däremot är certifieradeoch mer naturliga uppfödningsmetoder,som påminnerom finländsk svinproduktion,på frammarsch och yrkeskunnandetär på hög nivå.10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

LB svinLantgrisprogrammetvidareutvecklasLB-avtalen förnyasSnellman förnyar Lantgårdens Bästa-avtalen med svinproducenternaföre slutet av detta år. Avtalen förnyas i elektronisk formoch för att bättre motsvara den utveckling av kvalitetsprogrammetsom skett under det senaste decenniet. Lantgårdens Bästabasavtaletinnehåller de huvudsakliga principerna för samarbetemellan Snellman och primärproducenten. LB-basavtalet kan kompletterasmed specialavtal för t.ex. avelsproduktion och medolika utvecklingsprogram.Avtalsförnyelsen är till stor del av teknisk natur och innebär isig inga väsentliga förändringar i samarbetsformerna eller prissättningen.Tilläggsinformation ges under sommaren via Anelma.Snellman fortsätter förnyelsen av sitt svinkonceptunder temat Finländsk lantgris från familjegården. Fr.o.m. börjanav 2012 får GMO-soja inte användas i svinens utfodring. Dettagäller även foder för suggor och smågrisar. Från början av dettaår måste också alla grisar ges smärtlindring i samband med kastrering.Under sommarträffen med svinproducenterna kommervi att diskutera vidare om följande skeden i konceptets utvecklingoch behovet av åtgärder för att förbättra lönsamheten förutvecklande svinproducenter.Alla förmedlingsgrisar är snart kvalitetsgranskadeoch cirkovaccinerade.Normal förmedling av smågrisar utan MP-index upphörde frånårsskiftet. På detta sätt vill vi säkra en genetiskt jämn nivå hossmågrisarna.En jämn smågriskvalitet blir tydlig i gödsvinhuset.Skillnaderna i tillväxt mellan individerna i sammabox är små. På så vis hålls svinplatsernas användningsgradhög.Av de förmedlade grisarna är för närvarande 77 % även kvalitetsgranskade.Under kvalitetsgranskningen går man igenom de viktigastebasfaktorerna som stöder en god djurhälsa och välmående.Kvalitetsgranskningen, som görs av Figens rådgivare, är ett utmärkttillfälle att gå igenom gårdens skötselrutiner för att minskasmågrisdödligheten. Kvalitetsgranskningen är i kraft 4 månader itaget, den måste alltså uppdateras före periodens slut. På dettasätt skall alla grisar som säljs från gården bli granskade minst engång innan förmedlingen. Ju tidigare i produktionskedjan svinnetkan minskas, desto mer sparar alla parter (producenter, personal,rådgivare m.fl.) tid och resurser till sitt egentliga arbete i ställetför att korrigera fel.Priset som betalas för kvalitetsgranskade grisar steg i mitten avmaj. Priset för grisar i högsta klassen är nu 8 € högre än senastehöst. Vi vill ännu mer betona vikten av den förebyggandeskötselns inverkan på förmedlingsgrisens kvalitet. Ju mindre motgångargrisen har upplevt under uppväxten före förmedlingen,desto bättre förutsättningar har en noggrann producent, somspecialiserat sig på slaktsvinsuppfödning, att nå utmärkta resultati dagstillväxt, effektivt foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet ochekonomiskt resultat.Även andelen cirkovirusvaccinerade grisar ökar i förmedlingenoch för tillfället är ungefär 90 % av grismängden vaccinerad. Engård som börjar cirkovaccinera måste meddela primärproduktionspersonalenom det för att ha möjlighet till tilläggspriset.Sommarens producentträffDen sedvanliga sommarträffen för svinproducenter hålls i år justföre tröskningssäsongen på sommarrestaurangen Pavis i Jakobstadenligt följande: 8.8 avelsbesättningar, 9.8 finska svinproducenteroch 10.8 svenska svinproducenter. Se mer info om programmetpå Anelma.MHÖvergångsperioden för djurhållning i svinhuslöper ut i slutet av 2012 – kontrolleraatt kraven uppfyllsÖvergångstiden för de minimikrav som ställs på svinhållningtar slut för en del krav i slutet av detta år. Förordningen (14/EEO/2002) trädde i kraft 2003 och de produktionsbyggnadersom då var i användning gavs till vissa delar en övergångstidtill slutet av 2012. Evira har publicerat ett meddelande omdetta 16.3.2012, www.evira.fi. I Anelmas Aktuellt-spaltfinns också en länk till meddelandet. Kontrollera att de iförordningen ställda kraven uppfylls i era produktionsutrymmen.Experthjälp när det gäller tolkningarna kan vid behov fås avbl.a. ProAgria, www.proagria.fi.Djurskyddsförordningen kommer också att förnyas underdetta år. Vi informerar via Anelma om när den nya förordningenträder i kraft och om dess innehåll.Blicken på suggorna■ Även i svinhuset kan man fundera över vem som kom före,grisen eller suggan? Produktionen är som ett ständigt snurrandemaskineri där det kan vara svårt att sätta fingret på startpunkten,åtminstone i integrerade besättningar. Låt oss ändå börja dennoggrannare fördjupningen i svinens iakktagande med suggorna,vars hälsa och produktion långt avgör hur hela kedjan lyckas.I naturen har suggan bara en brunst per år, i produktionen ärmålet ändå minst två brunstcykler per år. Vilka är tecknen vi skaiaktta för att brunstcyklarna ska fungera problemfritt?Är suggorna nöjda och friska?Suggorna är nöjda när deras behov är tillfredsställda och ingasjukdomar besvärar dem. Suggan är nöjd när den är mätt ochfår vila på ett bekvämt underlag tillsammans med sina kamrater.Ett djur som upplever smärta känns igen på dess sätt och hurdet rör på sig. Om ryggen är spänd i båge är det ett tecken påsmärta. Suggor som står eller går med ryggen i en båge har oftastont i benen. Sköt om djuren med symptom innan de flyttastill gruppboxar eller lösdrift. Om djuret sitter kan det tyda påbensmärta, men också vara ett tecken på andra problem. Fästockså uppmärksamhet vid hur djuren ligger. En sugga som liggerpå sida är på riktigt avslappnad och vilar, medan en som ligger påbröstkorgen är missnöjd och mår dåligt. Om en sugga drar sigundan gruppen är det ett tecken på att den inte mår bra – antingenär suggan sjuk eller så har den inte anpassat sig till gruppen.Märk ut de djur som ska följas med och ta genast hand omdem som behöver skötsel.Äter suggorna?Suggorna ska repa sig så fort som möjligt efter påfrestningarnafrån föregående digivningsperiod. Målsättningen är förstås attsuggan magrar så lite som möjligt under digivningen. Under förstahälften av dräktigheten går största delen av suggans energiintag åttill att förbättra dess egen konditionsklass. Ett tillräckligt näringsintagunder dräktighetens första tid säkrar också en jämnstorkull, för under denna tid utvecklas de vävnader som är viktiga förfostrets näringsintag. Under dräktighetens slut går näringen tillgrisarnas tillväxt.Fäst alltså särskild uppmärksamhet vid om suggorna äter tillräckligt.Lämnar suggorna som ska semineras foder i tråget, äter alladjuren i gruppboxen? Kontrollera om magarna är fulla. Märk utde djur vars ätande kräver uppföljning. Om man inte vill prutapå grisarnas mängd och kvalitet ska man inte pruta på fodretsmängd och kvalitet.Hormonturbulens vid avvänjning och dräktighetVid avvänjningen är vi ofta oroliga endast för grisarna som blirutan moder. Vi bör ändå komma ihåg att avvänjningen är enSvinnet i skick! 2/5stressig upplevelse också för suggan. Tyvärr är det så, att ju bättremoderegenskaper en sugga har, desto större stress upplever denvid avvänjning.Veckan efter avvänjningen går suggan igenom många förändringar:mjölkproduktionen avstannar, återhämtningen efter digivningsperiodensansträngning börjar, brunsten sätter igång och dräktighetentar vid. Allt det här kräver mycket av djuret, så det lönar sigatt inte anstränga djuret med något extra under den här tiden.Om det förekommer problem med att få igång brunsterna, fästuppmärksamheten vid belysningen redan på grisningsavdelningen:en vecka före avvänjningen lönar det sig att ha på belysningen 14h/d. Det är bra att med jämna mellanrum kontrollera belysningensstyrka på semineringsavdelningen med en lux-mätare, måletär 200 lux i höjd med suggans ögon. Rengör lampornas hölje ochbyt lampor tillräckligt ofta.Iakkta också hur djuret reagerar på skötaren. Rädsla orsakarstress, som i sin tur minskar på fertiliteten bl.a. genom minskadmängd ovulerade äggceller. Alltså ska man fundera på hur det egnabeteendet och anställdas beteende inverkar på produktionsresultaten.Att ändra på det egna beteendet kostar inget och det lönarsig inte att betala en arbetstagare för dålig behandling av djuren.Den rofyllda sinsugganSuggornas aggressivitet vid utfodringen syns särskilt undersinsuggsperioden då suggorna har en ganska snål utfodring. Minimeraslagsmålen genom att öka suggornas mättnadskänsla medhjälp av tillräckligt med fiber och öka på utfodringsgångerna. Samtidigtförebygger man att magsäcken krymper, varvid förmåganatt äta foder under digivningen hålls på en bra nivå. Ordnar manen trygg utfodringssituation för alla djur minskar det stressensom djuren med lägre rang upplever.Fäst speciell uppmärksamhet på foder som delas ut som blötfoder.Om det upprepade gånger känns som att suggan som stårsist på linjen beteer sig stereotypiskt, tuggar luft eller biter på rör,kontrollera då om dess näringsbehov stillas eller om djuret barafår färgat vatten. Det är svårt att leva på bara vatten.En rofylld sugga är ofta en mätt sugga. Skuggsidan av mättnadskänslankan ändå vara fethet. Notera de feta suggorna, som oftaär högt i rang, och begränsa deras tillgång till energi. På så sätt förebyggerman de grisningsproblemen som uppkommer vid fetma.I nästa del granskar vi nogrannare suggan och grisarna i grisningsboxen.Terhi Jääskeläinenprojektchef,Sikojen hyvinvoinnin edistäminen-projektet12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

Kommande evenemangVälkommen tillProducentdagar i butiken!Nytt kassasystem i producentbutiken■ Snellmans producentbutik har skaffat ett nytt kassasystem.Snellmans personal och producenter har rätt att handlai butiken. Med hjälp av det nya systemet kan vi registrera allapersoner som handlar i butiken och undvika att personer sominte har rätt att besöka butiken handlar här.Kurs i vallproduktion2012Produktionsinsatsernas och fodrens kraftiga prisvariationer ställernötköttsproducenten inför allt större utmaningar. Hemmaproduceradefoder skall vara av bra kvalitet och mängden skall vara stor. Idagens läge är ensilage av god kvalitet avgörande med tanke på helhetsekonomin.Höga skördenivåer och hög kvalitet på grovfodretär avgörande i spelet på åkern och ladugården.InnoNöt-skolningsprojektet erbjuder tillsammans med Snellman enkurs i vallproduktion. Skolningen består av två teoridagar och en/två fältdagar. Deltagarna har möjlighet till individuell skolning somen del av kursen, den individuella skolningen kostar 50€ + moms.Sommarens vallproduktionsdag11.6.2012 kl. 9.30Yrkesakademin i Österbotten,Kungsgårdsvägen 30 R, VasaFöreläsningarna under dagen gäller bl.a. undersökning av jordensuppbyggnad, att avgöra D-värdet och skördemängden, råvaruprovoch -analys. Det finns möjlighet att äta lunch vid skolan.Vallens tillväxtprogram-evenemang ochförevisning av arbetsmaskiner6.6.2012 kl. 11–14, KaustbyAsko Hunttus försöksfält, 1 km från Kaustby mot Vetil. Skyltning vidvägen. Snellmans primärproduktionspersonal på plats.Välkommen till Producentdagar i producentbutiken torsdagen den 7.6 och 14.6.2012.Vi bjuder på kaffe och grillkorv! Primärproduktionens personal på plats.Producenter som av en eller annan anledning inte fått sitt producentkortkan begära det av Brita Wiik, 06 786 6323, eller pere-post på adressen anelma@snellman.fiTelefonbeställningar på måndagarBrukar du göra beställningar i producentbutiken per telefon?Det har varit svårt att nå fram till butiken via telefon, så dettaförsöker vi förbättra. Vi har börjat med ny praxis där vi har telefontidpå måndagar kl. 9.30-13.30. Under denna tid har vi personalsom svarar i telefon och tar emot beställningar, som sedanskickas på samma sätt som tidigare.Naturligt friafrån tillsatsämnenAlla Herr Snellmans biffar och filéer är fr.o.m. maj naturligt fria fråntillsatsämnen. Har du redan testat årets nyheter – gris filébiffarmed honungs- eller äppelsmak och kasslerbiff naturell?Biff av grisfilé medhonungssmak 2 st 280 gBiffar, naturellMör biff av grisfilé 2 st 280 gLövbiff av korngris ytterfilé 2 st 240 gTunn biff av gris 8 st 600 gMör biff av griskassler3 st 480 gGris innerfiléGris innerfilé ca 600 gPaprikakryddad gris innerfilé ca 700 gBiff av grisfilé medäppelsmak 4 st 440 gPrimärproduktionenskontaktuppgifter:LB nötVesa HihnalaLB fältchef, 044-796 6345Matti KastarinenLB fältrepresentant0500-263 995Mårten Lassfolkområdesrepresentant, södraområdet, 044-796 6545Pekka Taipaleområdesrepresentant, norraområdet, 0500-265 635Jarmo Niemeläombud, södra området0500-369 597Anumaija Viitalakalvförmedling06-786 6397, 044-796 6397Saara RantanenLimousin-produktionshandledare044-796 6531LB svinMartti HassilaLB fältchef(06) 786 6344, 044-796 6344Reijo LintulahtiLB svinkonsult, 044-796 6542Laura EhlersLB produktionshandledare044-796 6398Lisa Ahlgrensmågrisplanerare, (06) 786 6331TrafikanterHenry Ahlvikgrisförmedling, trafikant044-796 6555Christer Sundqvistkalvförmedlingstrafikant,slakttrafikant, 0500-264 570Peter Björkanskaffningstrafikant, södaområdet, 0500-263 996Kari Peltolaslaktsvinstrafikant0400-521 520Jukka Takanenanskaffningstrafikant, norraområdet, 040-515 5702Eero och Antti Sallinenanskaffningstrafikant, kalvförmedlingnorra området0400-384 180, 040-554 3621Timo Hartikainenkalvförmedlingstrafikant, norraområdet, 0400-379 977När du handlar i butiken och betalar dina inköp i kassan ska duLB kontoretmeddela ditt producentnummer, så känner kassasystemet igenMona Julinlogistikchef, (06) 786 6343dina personuppgifter vid betalningen. Om du inte kommer ihågBrita Wiikditt producentnummer kan vi även ta fram uppgifterna på basenlikvidansvarig, (06) 786 6323av namnet. Endast producentnummer berättigar inte till köp iTomas Gäddnäsbutiken, utan man måste också ha ett aktivt producentavtal medprimärproduktionens direktörSnellman. Alla betalningar sker med antingen bank- eller kreditkort.Hälsningar, butikspersonalen(06) 786 6342, 044-796 6342http://anelma.snellman.fi14 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens www.figen.fi Bästa info 15GrillsidaGrillsida, naturell ca 900 gGrillsida BBQ kryddad ca 900 g

120865www.snellman.fiVad smakar korven?FOSFAT?(E450, E451)ELLERRIKTIGT KÖTT?När du smakar på Snellmans Riktiga Grillkorv, märker du genast,att den är knaprigare än vanligt. Hemligheten är enkel: vi tillsätteringet fosfat som binder vätska. Därför är korvens struktur tätareoch smaken bättre. Tänd på grillen och pröva den traditionellaEetvartti, Eetvartti Ost eller den fi nfördelade Iivari.Inget tillsatt fosfat, utan ännu mer riktigt kött. Goda är de!