12.07.2015 Views

Moderaterna i Skåne Förbundsstämma 13 april 2013 Törringelund ...

Moderaterna i Skåne Förbundsstämma 13 april 2013 Törringelund ...

Moderaterna i Skåne Förbundsstämma 13 april 2013 Törringelund ...

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Moderatern a iSk ån eFörbu n dsstäm m a<strong>13</strong> <strong>april</strong> 20<strong>13</strong>Törrin gelu n d Sv edala


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>In n eh ållsförteck n in gInnehållsförteckning ........................................................................................................ 2Program ........................................................................................................................ 4Procedurregler ............................................................................................................... 5Röstlängd ...................................................................................................................... 6Föredragningslista ........................................................................................................ 14Verksamhetsberättelse ................................................................................................... 15Årsbokslut 2011 .......................................................................................................... 24Revisionsberättelse 2011 .............................................................................................. 27Årsbokslut 2012 .......................................................................................................... 28Revisionsberättelse 2012 .............................................................................................. 31Beslutsförslag angående årsbokslut 2011 - 2012 ............................................................ 32Proposition 1 – ang. Äldrepolitik .................................................................................... 33Proposition 2 – ang. Arbetsförmedlingen behövs närmare arbetsmarknaden ....................... 39Proposition 3 – ang. Inför patientrörlighetsdirektivet nationellt ........................................... 42Proposition 4 – ang. En rikssjukvård byggd på kompetens och konkurrens ......................... 43Proposition 5 – ang. Infrastruktur för ökad tillväxt ............................................................. 44Proposition 6 – ang. Regionförstoring ............................................................................. 46Proposition 7 – ang. Medlemsavgift för åren 2015 respektive 2016 .................................. 49Proposition 8 – ang. Förslag till stadgar för förbundet ...................................................... 51Motion 1 – ang. Skatter i Danmark och Sverige .............................................................. 64Motion 2 – ang. Avskaffandet av broavgiften för samåkande ............................................ 65Motion 3 – ang. Barnkonventionen ................................................................................ 67Motion 4 – ang. Beskatta inte sparande ......................................................................... 70Motion 5 – ang. Bättre sjukvård för psykiskt sjuka ............................................................ 72Motion 6 – ang. Förstatliga kvinnojourerna ..................................................................... 73Motion 7 – ang. Vårt centralstyrda parti är i otakt med många trogna väljare. ................... 76Motion 8 – ang. Försvaret av Sverige ............................................................................. 78Motion 9 – ang. Infrastruktursatsningar Södra Skåne........................................................ 81Motion 10 – ang. Kundvalssystem inom Musik & Kulturskoleverksamhet - Barns möjlighet tillkulturutövande ............................................................................................................. 83Motion 11 – ang. Körkort sänker trösklar till arbetsmarknaden .......................................... 86Motion 12 – ang. Maxtaxa för barn- och ungdomar i färdtjänsten ..................................... 88Motion <strong>13</strong> – ang. Angående migrations- och integrationspolitik ........................................ 902


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 14 – ang. Näringslivsnätverk ............................................................................. 95Motion 15 – ang. Politiska beslut som rör sjukvården ....................................................... 96Motion 16 – ang. Svenska som andraspråk - ett slöseri av mänskligt kapital ochkommunala resurser ..................................................................................................... 98Motion 17 – ang. Sveriges nationalsång ...................................................................... 100Motion 18 – ang. Särskilda Insats/kampanjgrupper i utanförskapsområden ..................... 102Motion 19 – ang. Tunnel från södra Sverige till nordöstra Tyskland ................................. 105Motion 20 – ang. Ökad avdragsrätt för välgörenhetsbidrag ........................................... 107Motion 21 – ang. Reform av arbetslöshetsförsäkringen ................................................... 111Motion 22 – ang. EMU ............................................................................................... 1<strong>13</strong>Valberedningens förslag ............................................................................................. 116Bilaga 1 – Verksamhetsberättelse för Moderata Kvinnor i Skåne 2011 - 20<strong>13</strong> .................. 1223


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P rogram08.45 – 09.30 Registrering och fika.09.30 – 11.40 Stämmans öppnande. Förhandlingar.11.40 – 12.00 Information sjukvården i Region Skåne12.00 – <strong>13</strong>.00 Lunch<strong>13</strong>.00 – <strong>13</strong>.45 Anförande av vice partiordförande och biståndsministerGunilla Carlsson.<strong>13</strong>.45 – ca 16.30 Fortsatta stämmoförhandlingar.4


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P rocedu rreglerYttran denSamtliga ombud, medlemmar i förbundet samt särskilt inbjudna gäster äger rätt attyttra sig på stämman. Samtliga yttranden skall göras från talarstolen. Stämman ägerrätt att besluta om tidsbegränsning om så begärs.Begäran om ordetBegäran om ordet skall ske till stämmopresidiet. Begäran skall lämnas in skriftligen påför ändamålet avsedd lapp. Samtliga stämmoblanketter finns utlagda i stämmosalen.Beslu tEndast föreningarnas valda ombud, tjänstgörande ersättare för dessa samtförbundsstyrelsens ledamöter äger rätt att delta i beslut på stämman.Beslut fattas med acklamation. Votering kan begäras och sker med handuppräckningom inget annat yrkas. I personvalfrågor är votering alltid sluten. Vid votering skallpersonligt röstkort användas. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom ipersonvalfrågor där lotten avgör.I beslut om stadgeförändringar erfordras två tredjedelars majoritet.Hu v u dförslagDet är förbundsstyrelsens förslag till stämman som är huvudförslag.Yrk an denYrkanden skall för att tas upp till behandling lämnas skriftligen till stämmopresidiet.R eserv ation erFör att tas upp till behandling och till protokollet skall reservationer lämnas skriftligentill stämmopresidiet innan stämmans avslutande. Reservationen ska vara utformad tillförmån för ett yrkande.J u sterin g av röst län gdOmbud som anländer efter föredragningslistans paragraf rörande fastställande avröstlängd eller ersättare som inträder i ombuds ställe skall meddela detta skriftligen tillstämmopresidiet.5


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>R östlän gdFörbu n dssty relsen 151 Lars-Ingvar Ljungman led2 Åsa Herbst led3 Håkan Fäldt led4 Pontus Lindberg led5 Håkan Rosenkvist led6 Mats Helmfrid led7 Karin Axelsson led8 Patrick Reslow led9 Patric Åberg led10 Magnus Jälminger led11 Anna Palm led12 Michael Sandin<strong>13</strong> Louise Meijer (MUFordförande)led14 Ulrica Fors Stenmarck (MQordförande)led15 Käthe Berggren (MSSordförande)ledBark åk ra 216 Bengt Ståhl omb17 Christina Hanståhl ombUtses av styrelsenersBju v 118 Bertil Olsson ombNinnie LindellersBea LundhersLisbeth MadsenersAnn-Charotte Hammar ersJohnssonSven-Yngve PerssonersGöran PalmkvistersZofia SvenssonersBjärn u m - V an k iv a 119 Richard Bernsheim ombKarin PaulssonersBengt TroedssonersBrom ölla 120 Johan Larsson ombLotta HellströmersHenry JohanssonersRolf MårtenssonersMalin FribergersBrösarp 121 Nicki Håkansson ombMats AnderssonersBu rlöv 222 Nils Holmqvist omb23 Lars Johnson ombJosef JanosiersBåstad - Bjäre 324 Benkt Ragnarsson omb25 Jan-Erik Englund omb26 Gunilla Linghoff ombSusanna HeiskanenersCen tru m Malm ö 327 Tomas Petersson omb28 Ulrika WennerbergombNorvenius29 Margareta Appel ombUlf StaafgårdersGreta RafstedtersNicola RabiersLinda LibergersRamtin MasoumiersCity m oderatern a 3Helsin gborg30 Marie Weibull Kornias omb6


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>31 Hans Bosson omb32 Kristofer Kruuse ombAndré VargaersSven BorgvaldersCarl-Johan Carlborg ersCatarina Ruler Liljestrand ersGertrud Ekenbergers43 Anna Linell omb44 Lynn Thulin omb45 Peo Lindholm ombUrban WidmarkersGöran BlombergersMargreth Segerstein ersDouglas RothersDalby <strong>13</strong>3 Louise Rehn WInsborg ombRoger LööfersHästv eda 146 Ernst Herslow ombLars JohssonersDegeberga <strong>13</strong>4 Sylvia Olander ombEslöv 235 Jonas Falk omb36 Daniel Sonesson ombFörslöv - Grev ie <strong>13</strong>7 ombersGen arp <strong>13</strong>8 Rikard Anehus ombLeif PerssonersHöllv ik en 347 Gustav Schyllert omb48 Christer Tedestål omb49 Anna Mannfalk ombMikael StåhlforsersLena WendtersLars OlinersHörby 250 Eva Lindholm omb51 Lars Lindwall ombLars-Göran RitmerersMartin NilssonersGunilla JanssonersHjärnarp <strong>13</strong>9 ombersHu saren 140 Bertil Ekelund ombAnna GustafssonersHu sie- V :a Sk räv lin ge 141 Robert Lenir ombIng-Marie HultbergersHässleh olm 442 Pär Palmgren ombHöör 252 Björn Andreasson omb53 Camilla Källström ombKrister OlssonersJohan SvahnbergersK iv ik - Gärsnäs 154 Stefan Lamme ombK lippan 455 Hans-Bertil Sinclair omb56 Björn Samuelsson omb57 Kenneth Dådring omb58 Jesper Hansen omb7


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Bengt SvenssonersKristina JonssonersChrister PerssonersK ristian stad C4 259 Maria Stenergard omb60 Fredrik Axelsson ombBo SilverbernersCaroline Hedenström ersK ristian stad Norra 261 Stefan Haskå omb62 Torgil Rundcrantz ombBo EricssonersK ristian stad Södra 163 Bengt Mohlin ombEwa JakobsenersK u llaby gden 564 Göran Bengtsson omb65 Margareta Ölwe omb66 Anita Söderlind omb67 Anders Ståhl omb68 Peter Schölander ombLars LinderotersAnders MelinersGunvor AnderssonersK äv lin ge 269 Johan Ericsson omb70 Pia Almström ombResterande styrelsen ersLan dsk rona 271 Erik Raita omb72 Johanna Kyander ombLim h am n 573 Göran Wiberg omb74 Karin Olsson omb75 Lars Hedåker omb76 Johan Ohlson omb77 Danica Srnic ombTorgil LarssonersMarianne FlygareersPhilip ScolariersPeter OllénersJohn EklöfersCornelia RöjnerersMargith LindgrenersHåkan LindgrenersChristian AskerersAnders YdstedtersAnna AdellersOlle YdstedtersLom m a- Bjärred 478 Mozhgan Zachrison omb79 Anders Berngarn omb80 Carin Hansson omb81 Elisabeth Svensson ombLena ArchenholtzersLars ArhedenersAttila BeckersSofia Forsgren-Böhmer ersClaes HedlundersChristian IdströmersKristina Kinnman-Starck ersElisabeth Rosenquist ersAnders RydströmersThomas HåkanssonersLu n d 782 Ulla Stålberg omb83 Edith Escobar omb84 Birger Swahn omb85 Christer Wallin omb86 Adrian Borin omb87 Jan O Carlsson omb88 Daniel Nilsson ombCarl Lingers8


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Ronny JohannessenersRolf HallgrenersTamas OstvathersThomas FalkenstedtersMartin AskerersAnnika Annerby Jansson ersLouise BurmanersNicole LindbomersNicolas BurmanersBörje AnehamreersKarl Axel AxelssonersBirgitta HanssonersBerit DahlbäckersUrban SwahnersMårten HanssonersArne JanssonersLaila GribelersMarianne WallinersAnn-Christine Larsson ersRune RydénersElisabeth LindquistersMaria- Filborna 289 Rima Axelsson Alamin omb90 Martina Röhmer ombMaria HäggersMarcus Waltermark ersMellersta Helsin gborg 291 Mathias Johansson omb92 Lars-Göran Ljunggren ombSophia NevalainenersMargaret ForssellersMu n k a- Lju n gby 193 Daniel Jönsson ombOla CarlssonersNordv ästra2Helsin gborg94 Peter Danielsson omb95 Mats Sander ombPatrik BellnerersBo Lambertsson Persson ersNorra och Östra Färs 196 Gunborg Johansson ombMona Rosell-Jönsson ersOn slu nda 197 Carl Malmqvist ombLillemor RamsbyersOsby 198 Maria Svensson ombLars-Erik SvenssonersP erstorp 199 Håkan Abrahamsson ombLars HolmströmersP etri 2100 Torbjörn Tegnhammar omb101 Kerstin Svenonius ombDajana ZonersR au s 3102 Sven-Anders Christensson omb103 Johan Rausgård omb104 Carl Herbertsson ombMarie RosenquistersLena JacobssonersLars JacobssonersR y debäck - Mörarp 2105 Carin Wredström omb106 Hans Borg ombPeter KnutssonersSigvard OhlssonersMartin BrolinersPeter CederwallersJenny Åström Jansson ers9


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Sim risham n 3107 Sven Olsson omb108 Karin Fellström omb109 Christer Akej ombSjöbo- Blen tarp 1110 Berit Lundström ombStefan LundgrenersSk anör - Falsterbo 5111 Agneta Löfberg omb112 Carina Gerthel omb1<strong>13</strong> Britt Lindahl omb114 Kristina Fredin omb115 Jan Nyberg ombGisela Cavalli Björkman ersGunilla FranksonersLillemor PerssonersGunilla BjörckersLennart BlendzersChrister OhmersGert LindalersAnna KjellknerersAnders AlmérersAnders HanssonersSk u ru p 2116 Anders Kristiansen omb117 Björn Hortevall ombEnligt KF-listaners123 Ewa Thalén Finné omb124 Christian Sonesson omb125 Henrik Lethin omb126 Nino Vidovic ombLiliana LindströmersNils-Ove Mårtensson ersBertil PerssonersBerit LagergrenersShkurte XhemajliersLine WeckströmersMorgan JonssonersAnders OlinersMargareta PauliersSv alöv 1127 Olof Röstin ombCharlotte Wachtmeister ersThomas LöfgrenersTorsten VigreersSv edala 2128 Sverker Nordgren omb129 Linda Allansson Wester ombLennart WikströmersSy dv äst Malm ö 1<strong>13</strong>0 Ragnhild Ståleker ombSöder- Ox ie 2<strong>13</strong>1 Uno Hansson omb<strong>13</strong>2 Tony Rahm ombSlottsstaden 4118 Caroline Wessel omb119 John Karlsson omb120 Lena Hamilton omb121 Anja Sonesson ombRobert MaricicersStaffan storp 5122 Carl Sonesson ombSödra Sandby 1<strong>13</strong>3 Göran Brinck ombResterande styrelsen ersSösdala - Torm estorp 1<strong>13</strong>4 Rolf Tronäss ombPer Åke OlssonersTom elilla 110


Förbundsstämma 20<strong>13</strong><strong>13</strong>5 Mikael Brorsson ombMargith SvenssonersMarianne Åkerblad ersJohn JohanssonersTrelleborg 4<strong>13</strong>6 Inger Hansson omb<strong>13</strong>7 Bertil Tomelius omb<strong>13</strong>8 Matilda Malmgren omb<strong>13</strong>9 Eric Samuelsson ombGunnar HedinersLinda StrandfjällersMårten BönnemarkersMikael RubinersTy rin ge 1140 Johan Berglund ombMats ErlingssonersTågaborg 4141 Lena Bjerne omb142 Lars Mämpel omb143 Jens Falkvall omb144 Moana Widell ombAndrée LagerlöfersEleonora Johansson ersEbbe Nilssoners150 Katarina Johansson omb151 Cecilia Fahlborg ombÅh u s 2152 omb153 ombersÅstorp 2154 Henrik Danielsson omb155 Pontus Pålsson ombUlf G PerssonersSven EkelundersGöran HasselersLotta KallerupersFredrik KarlssonersStefan FredrikssonersAnders HanssonersEva NilssonersÄn gelh olm 5156 Elisabeth S Kullenberg omb157 Hans Wallmark omb158 Esa Jäskeleinen omb159 Britt-Inger Tinnert omb160 Mona Sturesson ombJonny HagmanersV eberöd 1145 Klas Svanberg ombPer JakobssonersÖrk ellju n ga 2161 Lennart Svensson omb162 Carina Zachau ombV ellin ge- Mån storp 1146 Carina Wutzler ombÖstra Göin ge 1163 Siv Larsson ombV ittsjö 1147 Anita Johannesson ombYstad 4148 Tommy Andersson omb149 Curt Hansson ombMUF Sk ån e 52164 Marcus Lantz omb165 John Eklöf omb166 Agnes Skyman omb167 Albin Schyllert omb168 Peter Lindqvist omb11


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>169 Kenny Hansson omb170 Sara Chermiti omb171 Noria Manouchi omb172 Dan Ishaq omb173 Ludvig Ceimertz omb174 Helena Nanne omb175 Josefine Hegbrant omb176 Linus Eriksson omb177 Charles Ye omb178 Alexis Hekmatfar omb179 Magda Lukaszewicz omb180 Emelie Nyberg omb181 Bill Gärtner omb182 Felix Solberg omb183 Julia Persson omb184 Ola Holstein omb185 Eric Åhlander omb186 Aron Jonsson Regnéll omb187 Lina Möllerstedt omb188 Victor Elf omb189 Evelina Mattsson omb190 Erik Sjögren omb191 Adéle Olander omb192 Nils Hjalmarsson omb193 Oscar Magnusson omb194 Jonathan R Jönsson omb195 Martina Roslund omb196 Hannah Qvarsebo omb197 John Karlsson omb198 Emily Strömbäck omb199 Elna Larsson omb200 Setenay Özbeck omb201 Kasper Gieldon omb202 Fredrik Häck Björklund omb203 Sebastian Süllman omb204 Bob Ericsson omb205 Michelle Morgan omb206 Alexander Svensson omb207 Fredrik Holmgren omb208 Liv Viktorsson Tillberg omb209 Emil Eriksson omb210 Gustav Carlberg omb211 Erik Smith omb212 Philippa Rosander omb2<strong>13</strong> Fredrik Ström omb214 Elias Eriksson omb215 Emil Svensson ombAndreas Langhammar ersJohan WittgrenersFrida WallgrenersUljanna Torstensson ersLinda AnderssonersBjörn OlssonersNicolin JerhammarersIda EderlöfersTilde HenrikssonersSofia JönssonersJoy NilssonersErik OlinersAlexander Lundborg ersCaroline WesselersJohan SvahnbergersMartin KarlströmersNils PaulssonersAugust CarlssonersAnna GustafssonersOskar SkäremoersCarl FlivikersJonathan NyqvistersNils LarssonersMattias AnderssonersHugo NorinderersOscar RöstinersAlbert BengtssonersChristopher Svensson ersLudwig LehrneckeersJane Ange Musekura ersMathilda Widerberg ersLina HallbergersMoa BrinkersIsac BernhartersCarl Åhlanderers12


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Lina CronquistersEmma MartinssonersJohanna ElmersSandra RosénersSimon RöstinersEllen RosénersAxel MöllerersVictor MathiassonersFajer FajerssonersDaniel KolmersLudvig NevhageersEmma Li Doverbäckers<strong>13</strong>


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Föredragn in gslista1. Stämmans öppnande2. Val av ordförande och två vice ordförande att leda förhandlingarna3. Val av sekreterare att föra stämmans protokoll4. Val av två justerare, tillika rösträknare5. Föredragningslistans godkännande6. Fastställande av procedurregler7. Fastställande av röstlängd8. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande9. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse10. Revisorernas berättelse och fastställande av resultat- och balansräkning11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen12. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen<strong>13</strong>. Val av ordförande och tre vice ordförande i förbundsstyrelsen14. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en tillika ansvarig för ModerataSeniorers verksamhet samt ersättare för denne15. Val av ordförande, vice ordförande samt 2:e vice ordförande förModeratkvinnorna i Skåne16. Val av två revisorer och två revisorsersättare17. Val av 29 ombud jämte ersättare till partistämman18. Val av sex representanter till partiråd utöver förbundsordföranden jämteersättare19. Val av fem ombud jämte ersättare till Studieförbundet Medborgarskolansdistriktsstämma20. Val av riksdagsnomineringskommittéer21. Val av ordförande, vice ordförande, ledamöter och ersättare i valberedningen22. Proposition nr 1 – ang. Äldrepolitik23. Proposition nr 2 – ang. Arbetsförmedlingen behövs närmare arbetsmarknaden24. Proposition nr 3 – ang. Inför patientrörlighetsdirektivet nationellt25. Proposition nr 4 – ang. En rikssjukvård byggd på kompetens och konkurrens26. Proposition nr 5 – ang. Infrastruktur för ökad tillväxt27. Proposition nr 6 – ang. Regionförstoring28. Proposition nr 7 – ang. Medlemsavgift för åren 2015 respektive 201629. Proposition nr 8 – ang. Förslag till stadgar för förbundet30. Motionerna nr 1 - 2231. Övriga ärenden32. Stämman avslutas14


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Verk sam h etsberättelse<strong>Moderaterna</strong> i Skåne avseendeperioden 2011-05-21 – 20<strong>13</strong>-04-<strong>13</strong>Organisationsnummer 846000-446115


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Sty relsenFörbundsstyrelsen för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne har under verksamhetsåren haft följandesammansättning:Ordförande:Lars-Ingvar Ljungman, VellingeVice ordförandeÅsa Herbst, Ängelholm2:e vice ordförande Håkan Fäldt, Malmö3:e vice ordförande Pontus Lindberg, KristianstadLedamöterPatric Åberg, Östra GöingeAnna Palm, HöörKarin Axelsson, HässleholmPatrick Reslow, MalmöHåkan Rosenkvist, SimrishamnMichael Sandin, StaffanstorpMats Helmfrid, LundMagnus Jälminger, HelsingborgI styrelsen har också MUF:s distriktsordförande, MSS-ansvarig samt MQ-ordförandeingått som självskrivna ledamöter med respektive vice ordförande som ersättare.Till styrelsen har följande personer varit adjungerade:Regionstyrelsens ordförande i Region SkåneOrdförande för Skånebänken i RiksdagenOrdförande i Kommunförbundet SkåneStyrelsen har avhållit16 protokollförda sammanträden under perioden.Förbu n dssty relsein t ern atDen 31 augusti – 1 september 2011 samlades den nyvalda förbundsstyrelsen påpensionat Enehall i Båstad för ett internat. Under internatet disskuterades bland annatregionalt och lokalt utvecklingsarbete samt påbörjade arbetet med denverksamhetsplan som förbundsstyrelsen senare kom att anta. Verksamhetsplanen syftartill att långsiktigt bygga förtroende inom en rad frågor inför valen 2014. Mer om dettaunder avsnittet verksamhetsplan.V erk sam h etsplanFörbundsstyrelsen antog den 14/11 2011en verksamhetsplan som man till stor delkom att arbeta utifrån. Denna går under namnet ”Verksamhetsplan för <strong>Moderaterna</strong> iSkåne 2012-2014” och finns att tillgå på förbundskansliet. Syftet med denna var attfördjupa sig och utveckla politiken inom nio utvalda områden som man valde att kallautvecklingsområden. Dessa var:- Valbarhet16


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>- Ledarskap- Röststöd- Äldre- Barn och unga- Miljö- Jobb och företagande- Livskvalitet- GrundtrygghetInom dessa utvecklingsområden bildades sedan arbetsgrupper där medlemmar ochföreträdare från våra skånska föreningar inbjöds att delta. Förbundsstyrelsen varrepresenterad i samtliga i egenskap av ansvarig och biträdande ansvarig förgrupperna. Dessa arbetsgrupper har arbetat under åren och har nått olika långt.Några har nått så långt som att presentera en färdig proposition till förbundsstämman.Även toppkandidatutbildningen som går att läsa mer under rubrikenSkånemoderaternas toppkandidatutbildning är ett exempel på ett resultat avverksamhetsplanen.Medlem m ar och fören in garSlutsiffran för Skåneförbundet 2011 när det gäller antalet medlemmar var 8100, varav6156 medlemmar i partiet och 1944 i Moderata Ungdomsförbundet. Motsvarandesiffror för 2012 var 7730, varav 5731 medlemmar i partiet och 1999 i ModerataUngdomsförbundet.Under 2012 nyvärvades 430 medlemmar till partiet.Förbundet har 68 partiföreningar fördelade på 33 kommuner.K an sli och person alFörbundets fast anställda personal har under verksamhetsperioden varit:Nuvarande:Mikael Larsson, chefsombudsmanAnställd av ROLars Johansson, partiombudsman (tjl 20%)Anställd av ROAnne Marie Melin, medlemsadministrationFörbundsanställdMonica Ajdin, ekonomi och administrationFörbundsanställdDaniel Runemalm, partiombudsmanFörbundsanställdAnders Lunderquist, ombudsmanFörbundsanställdCaroline Wessel, ombudsman (fr.o.m. 20<strong>13</strong>-03-01)FörbundsanställdAxel Skröder, kampanjansvarig (fr.o.m. 20<strong>13</strong>-01-06)17


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>FörbundsanställdMatilda Brondin, MUF-ombudsman (fr.o.m. 20<strong>13</strong>-01-06)FörbundsanställdTidigare:Caroline Wessel, MUF-ombudsman (2011-09-26 – 20<strong>13</strong>-03-01)FörbundsanställdMarko Terzic, MUF-ombudsman (t.o.m. 2011-08-21)FörbundsanställdDärutöver med placering på förbundskanslietCamilla Andersson, utvecklingssamordnareAnställd av RiksorganisationenOla Wemmert, extra resursStäm m or och k on feren serP artistäm m aPartistämma ägde rum den 20-23 oktober 2011 i Örebro. Skåne hade 29 ombud, avsammanlagt 200, på plats. Partistämman beslutada bland annat om ett nyttidéprogram och nya stadgar.Förbu n dsrådEtt förbundsråd genomfördes den 17 <strong>april</strong> 2012 på Frostavallen i Höör. Kalladeombud var förenings- och kretsordförande, MUF-ordförande, MUFs distriktsstyrelsesamt Förbundsstyrelsen. På rådet fastställdes bland annat nomineringsregler införriksdag- och regionvalet 2014.Sk ån em ötetSkånemötet har genomförts årligen och har varit en nytappning av det som tidigarekallats skånekonferensen. Inbjudna har varit föreningsordföranden, moderataföreträdare och aktiva medlemmar. Utgångspunkten har varit att skapa ett skånsktkomplement till sverigemötet med fokus på vårt lokala utvecklingsarbete.Uppslutningen har varit god och deltagarantalet har sträckt sig mellan mellan<strong>13</strong>0-190personer.Ordföran defok u sDen 15-16 september 2012 samlades föreningsordföranden från hela landet för endygnskonferens på en Finlandsfärja. Skåne var representerat av 41föreningsordförande på denna konferens där fokus låg på politik, föreningsutveckling,medlemsvärvning och nyrekrytering.18


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Utbildn in gSk ån em oderatern as toppk an didatu tbildn in gUnder perioden har Skånemoderaterna initierat och genomfört entoppkandidatutbildning, vars syfte har varit att utbilda ett antal personer och rusta demför att kunna besätta tyngre politiska uppdrag efter valet 2014. Med tyngre uppdragmenas exempelvis regionfullmäktigeledamöter och ordförandepost eller viceordförandepost i kommunala nämnder och bolag.Ansökningsförfarande har bestått av två steg. I det första steget fick den sökande i sinahandlingar ange kontaktuppgifter, meriter, eventuella politiska uppdrag samt skriva ettpersonligt brev. En urvalskommitté, bestående av ledamöter ur förbundsstyrelsen, harsedan prioriterat bland de över 90 inkomna ansökningarna och tagit ut dem som gåtttill steg 2.I steg 2 har de sökande genomgått en längre intervju och efteråt har urvalskommitténbland dem som gick vidare från steg 1r tagit ut 30 personer som erbjöds en plats iutbildningen. Ett antal kandidater har fallit ifrån under resans gång och totalt har 24personer genomgått hela utbildningen.Själva utbildningen har bestått av fyra fysiska träffar med utbildningsinnehållbestående av bland annat retorik och debatteknik, politik, mötesteknik, kampanj ochvalrörelse samt skrivteknik. Utöver detta har det förekommit hemuppgifter,motionsskrivande, en lunch med statsministern samt medverkan i skånemoderaternasförbundsstämma.Moderat - in troModerat-intro är en utbildning som riktar sig till nya medlemmar och ger engrundläggande kunskap inom ideologi, <strong>Moderaterna</strong>s arbete i kommun- ochregionfullmäktige samt riksdagen. Fokus har även legat på <strong>Moderaterna</strong>s organisationsamt hur man vidare kan engagerar sig. Ett 50-tal nya medlemmar har genomgåttheldagsutbildningen.Med sik te på 2014Camilla Andersson, som arbetar som utvecklingssamordnare från RO med placeringpå förbundskansliet, har under verksamhetsåren genomfört en rad utbildningar undernamnet ”Med sikte på 2014”. Fokus för utbildningen har legat i att främja det lokalautvecklingsarbetet, men även hur man på ett nytänkande sätt med hjälp av så kalladstorytelling, kan på ett nytt sätt förmedla de frågor vi vill nå ut med. Intresset har varitstort och de flesta kommuner har besökts och utbildats. Så även den moderataregionfullmäktigegruppen.In form ation och w ebbWebbsida19


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Hemsidan www.skanemoderaterna.se har under perioden varit kontinuerligtuppdaterad och med relevant information för medlemmar och väljare. Mycket av deninformation, så som utbildningar, inbjudningar, viktiga datum, statsrådsbesök ochenkäter har spridits via hemsidan.Den <strong>13</strong> augusti bytte skånemoderaternas hemsida dock utseende. Med en helt nyplattform gjordes en modernisering av vår hemsida som bättre håller måttet gemtemotdagens moderna hemsidor och krav på att nå ut via sociala medier. Många avföreningarna har redan anslutit sig till den nya plattformen för sina lokala hemsidorIn tran ätIntranätet har under perioden varit ett stort stöd. Både för kansliet att lätt kunna spridarelevant information till olika grupper och även för Skånes medlemmar att lätt kunnahitta den information de behöver. Intranätet kommer dock succesivt att börja användasmindre då mycket av de funktioner som vi använt oss av där kommer att flyttas över tillvårt nya intranät OPUS som är en del av mailsystemet FirstClass-moderat.E- postu tsk ickFörbundets interninformation samt all information i valrörelsen har distribueratselektroniskt. Vår interninformation når varje vecka ca 1 500 skånemoderater. Dettagör att informationen är snabb och tillgänglig.Sk ån em oderatern as app för sm artph on esSkånemoderaterna har under perioden lanserat en applikation för smartphones. Denfinns att tillgå både för iPhone- och Androidtelefoner. Syftet med appen är både attvara en informationskanal för våra medlemmar men även ett sätt att knyta till osspersoner som delar vår politik men ännu ej tagit steget att bli medlem.I appen kan man hitta information om hur man blir medlem, kontaktuppgifter tillförbundet och lokala föreningar, nyheter från moderaterna både lokalt och nationellt,svara på frågor samt följa våra företrädares twitterflöde.Blå Sk ån eSkånemoderaternas medlemstidning – Blå Skåne – har utkommit med fyra nummer perår. Varje nummer har innehållit för medlemmarna relevant och aktuell information.Våra nätverk Moderatkvinnorna och Moderata Seniorer har i varje nummer funnitsmed. Strävan har varit att utveckla och förbättra tidningen för att höja informationsochläsvärdet, både vad gäller layout och textinnehåll. Mittuppslaget har underperioden disponerats av MUF Skåne som haft sin medlemstidning Blå Bladet på dettauppslag.Sk ån eforu mAlla kommunalråd och oppositionsråd, gruppledare i kommunerna, regionstyrelsensledamöter och regionråd, politiska sekreterare, riksdagsledamöter samt ombudsmänträffas regelbundet i detta forum. Antalet möten är cirka fyra till fem per år och20


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>däremellan förs diskussioner via en särskild mapp på First Class BBS-moderat. Syftetmed Skåneforum är att samverka politiskt i de frågor där detta är lämpligt, mötasmellan de olika politiska nivåerna samt att ta upp skåneövergripande frågor tilldiskussion.Hörn träffarFörbundskansliet har under en vecka i mars 2012 åkt ut till olika hörn av förbundet föratt informera om förbundet, dess verksamhet, utbildning, information, kampanj ochsvarat på frågor. Detta gjorde man följande datum och platser.12 mars - Kristianstad<strong>13</strong> mars - Ystad14 mars - Helsingborg15 mars – MalmöR ik sdag och regerin gR ik sdagsledam öter och deras u tsk ottRiksdagsledamöterna har under perioden arbetat i sina respektive utskott ochprioriterat besöksverksamhet. Varje ledamot har kunnat förfoga över en halv politisksekreterartjänst. Dessa politiska sekreterare har varit ett stöd vid framtagning avunderlag, research, besöksverksamhet och annat. Förbundskansliet och de politiskasekreterarna har, tillsammans med ledamötena, haft regelbunden kontakt underperioden.För att förstärka sammarbetet mellan de skånska kommunerna och de skånskariksdagsledamöterna gjorde utvecklingssamordnaren och regionchefen för de politiskasekreterarna i riksdagen en Skåneturné. De besökte Skånes samtliga 33 kommuneroch träffade våra moderata företrädare för att diskutera hur man kan stärkasamarbetet dem emellan.R egerin genFlertalet statsråd har gjort besök i Skåne. Skånes egen minister, migrationsministerTobias Billström, har flitigt besökt Skåne för att delta i konferensen, medlemsträffar,besök med mera.Sk ån ebän k enDe moderata ledamöterna från Skåne träffas regelbundet. Ordförande förSkånebänken har varit Ewa Thalén Finné fram t.o.m. hösten 2012 då hon lämnade detuppdraget till förmån för att bli vice gruppledare i moderaternas riksdagsgrupp.Ordförande för Skånebänken har därefter varit Olof Lavesson.21


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>R egionRegionen styrs av en femklöver, bestående av moderaterna, folkpartiet, miljöpartiet,kristdemokraterna och centerpartiet. <strong>Moderaterna</strong> är största parti i regionfullmäktige.Under perioden har man haft ett gott samarbete och drivit igenom mycket av denpolitik man gått till val på 2010.Förbundet är genom förbundsordföranden och partiombudsmännen representerade iregionfullmäktigegruppen. Chefsombudsmannen är adjungerad till gruppstyrelsen.In för v alen 2014R ek ry terin g och n om in erin gRekryteringskommittéerna, som är fyra till antalet (Norra och Östra, Västra, Malmö ochSödra), har bildats och arbetar med att ta fram kandidater till Riksdagsvalet 2014.V alledark on feren sEn första valledarkonferens arrangerade den 25 februari 20<strong>13</strong> på förbundskansliet iMalmö. Där samlades ett 50-tal valledare, förbundsstyrelseledamöter ochrepresentanter från regiongruppen för att lyssna till representanter frånriksorganisationen som föredrog deras tankar och planer kring valstrategi, dencentrala valplanen, kampanj samt press och sociala medier.Även Skånes valplan presenterades och diskiterades för första gången.Moderata Sen iorerI Skåne finns det ett nätverk av moderata seniorer, som leds av ett seniorråd.Seniorerna är representerade i förbundsstyrelsen med ordförande som ordinarieledamot och vice ordförande som ersättare.Den 1 mars 2012 antog förbundsstyrelsen en ny arbetsordning för moderata seniorer iSkåne. Detta förtydligade och förbättrade organisationen i Skåne och fungerar ävensom inspiration för andra seniorråd runt om i landet. Som ett resultat av den nyaarbetsordningen träffas nu, ett antal gånger per år, seniorrepresentanter från Skånesalla kommuner vid ett stort seniorrådsmöte. Detta för att stärka sammarbetet mellankommunerna, lyssna till aktuella talare samt att utveckla politik ur ett seniorperspektiv.Seniorrådsmötena har varit välbesökta och mycket uppskattade.Moderata seniorer har under verksamhetsperioden fortsatt anordna sina välbesöktavår- och höstträffar varje år. De har även varit representerade på Moderata seniorersriksårsmöte.Käthe Berggren har varit ordförande för MSS och Karl-Gustav Högberg viceordförande under verksamhetsperioden.Moderata K v in n or i Sk ån eModerata kvinnor i Skåne har skrivit en egen verksamhetsberättelse. Se bilaga 1.22


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Moderata Un gdom sförbu n detDistriktets medlemssiffra var 2059 medlemmar vid årsskiftet 2012-20<strong>13</strong> vilket innebäratt distriktet ökar sitt medlemsantal med 55 medlemmar. Detta följer också den positivamedlemsutvecklingen i Moderata Ungdomsförbundet för 2012 vars slutsiffra blev 12437 medlemmar.Louise Meijer, med Noria Manouchi som ersättare, har ingått som ledamot iSkånemoderaternas förbundsstyrelse under perioden.För den som önskar läsa MUF:s fullständiga verksamhetsberättelse finns den tillgängligpå distriktskansliet.Slu tordSå har då två år gått sedan vi sågs på Förbundsstämman i Kristianstad 2011 och detär dags att summera inför en ny stämma.De gångna åren har varit typiska mellanvalsår. Vi är det ledande politiska partiet iSkåne och som sådant har vi ansvaret i de flesta av Skånes kommuner och i RegionSkåne. Ett ansvar som vi oftast delar med våra alliansvänner i lite olika konstellationer.Att vara störst och ledande innebär att ta ansvar för det dagliga. Vi måste ha respektför att det vi beslutar påverkar många människors vardag. Samtidigt måste vi också haförmåga att utveckla vår politik inför morgondagen.Vi är ett lyssnande parti. Vi hör vad våra väljare säger och vi kommer med svaren påde frågor som ställs inför framtiden. Det är så vi lägger grunden till en valframgång2014.En annan grund är vårt ekonomiska resultat. De år som gått har genererat ett överskottsom gör att vi går in i valrörelserna (glöm inte EU-valet!) 2014 med mer resurser ännågonsin.Dessa kommer att behövas eftersom vi kommer att möta en socialdemokrati pådesperat jakt efter valframgångar. Detta gör att vi kan förutse en mycket hård och långvalrörelse.Det är nu det börjar! Med denna stämma lägger vi grunden för framgångsrika val2014 och ett än blåare Skåne!Lars-Ingvar LjungmanFörbundsordförande23


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Årsbok slu t 201124


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>25


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>R ev ision sberättelse 201127


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Årsbok slu t 201228


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>29


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>30


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>R ev ision sberättelse 201231


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Beslu tsförslag an gåen de årsbok slu t 2011 -2012Årsbok slu t 2011- 12- 31Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattattattattavsätta 2 860 000 kronor till marknadsföringsfonden,avsätta 500 000 kronor till reservfonden,avsätta 26 610 kronor till kyrkovalfonden,överföra årets resultat, 345 927,26 kronor i ny räkning, samtatt därmed fastställa resultat- och balansräkningen för 2011.Årsbok slu t 2012- 12- 31Förbundsstyrelsen föreslår stämman beslutaattattattattavsätta 2 710 000 kronor till marknadsföringsfonden,avsätta 500 000 kronor till reservfonden,avsätta 16 993 kronor till kyrkovalfonden,överföra årets resultat, 596 006,31 kronor i ny räkning, samtatt därmed fastställa resultat- och balansräkningen för 2012.32


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposition 1 – an g. ÄldrepolitikIn ledn in gÅlderns betydelse spelar olika roll för oss i olika faser av livet. I unga år längtar viefter att uppnå olika åldrar som gör att vi får nya möjligheter i livet. Exempel på dettaär att börja skolan, att få köra moped, att få ta körkort, bli myndig och få rösta och attfå gå på systembolaget. Vissa av oss gillar dessutom att fylla år långt upp i åldrarnaoch att fylla jämt och fira stort. För andra är detta en fasa och man kanske t o m bävarför att behöva ta steget in i en viss ålder.Pensionsåldern har varit ett sådant riktmärke då en del längtat och andra förfasat sig. Idag börjar även den av tradition så definitiva 65-årsåldern att suddas ut. Arbetslivethar förändrats och gått från krav på åtta timmars dag, semester och fem dagarsarbetsvecka till att kunna plocka ut pension i förtid. Nu står vi vid en punkt där vi talarom att tiden som vi benämner pensionsåldern kommer att se olika ut och allt flerkommer att arbeta längre. När pensionsåldern infördes i början av 1900-talet varlivslängden i genomsnitt strax över 50 år, och pension fick man vid 65 år. I dag levervi allt längre och därför kommer också pensionsåldern att förändras för många av oss.Vi svenskar tillhör de friskaste folken i världen och lever allt längre med en medelålderstrax över åttio år. De allra flesta av oss har lagt sig till med vanor och fritidsintressensom vi odlat under vår arbetsföra tid. Kanske har vi längtat och planerat för ledighetenefter arbetslivet.Vi spår att allt fler valmöjligheter under arbetslivet nu också skapar efterfrågan på alltfler boendeformer kopplade till fritidsintressen. Dagens och framtidens pensionärerkommer att vilja bo nära golfbanor, vid promenadstråk nära natur och vid hav eller istadslivets kärna. Detta är en resursstark grupp som kommer att vilja konsumeratjänster och upplevelser många år framåt. Samtidigt efterfrågar andra pensionärerockså boendeform av skilda slag, lägenheter, radhus, enplansvillor i lagom storlek förtvå. När den dagen kommer och vi börjar bli i behov av viss hjälp och stöd vill vikanske flytta till ett boende i närheten av serviceinrättningar där vi själva väljer gradenav insatser efterhand.Allt detta kommer vi att sitta hemma och fundera på i god tid före pensionsåldern. Dåkommer också datorer, surfplattor och ny teknik att ta oss in i boenden på hemsidorliknande dagens Hemnet, men med den skillnaden att tekniken gjort det möjligt attutifrån ett tredimensionellt perspektiv kunna möblera rummen med befintliga möbler. Vikommer att titta på närmiljön kring våra boenden och se vad omgivningarna erbjuder.33


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Allt detta ställer krav på oss beslutsfattare och på våra myndigheter. Smarta lösningarför boenden och flexibla lösningar i planerna.De som driver och verkar inom omsorgen måste ha i beaktande att denna krets avpersoner som redan i dag och framöver söker boende, hjälp och stöd inom omsorgenkräver ett annorlunda innehåll i den aktiva delen av dagen, då dessa personer harvanor och har levt med teknik på ett helt annat sätt än man bara gjorde för 25 årsedan.Redan i dag erbjuder och efterfrågar anhöriga och de som söker bostad en önskanom att få komma till boenden och se sig omkring, ungefär som när vi går på enhusvisning.Många sitter fast i en gammal föreställning om vad det innebär att ha sitt boende inomomsorgen. Inte minst media bidrar emellanåt till den bildsättningen. Vi kan varaöverens om att bilden ser olika ut. Många kommer aldrig till ett boende, medan andrakommer dit då de blivit mycket sjuka och inte längre klarar av att bo kvar hemma.Vi befinner oss mitt i en samhällsfas på en resa där äldreomsorgen tar nya skepnaderoch där gamla tankemönster går över i nya. Vi har som tur är lämnat bakom oss enomsorg med duschdagar, lavemangsdagar och fasta tider för uppgång och läggdagsmed start på sen eftermiddag. Det var rätt då, men sedan dess har kunskap ochlärande förändrat vårt synsätt. I dag erbjuds oftast frukost när man vaknar efter tyckeoch smak oavsett tid och omsorgstagarna sitter i flera fall uppe så länge på kvällarnaatt man i verksamheter börjar lägga om arbetstider för kvälls- och nattpersonal.Däremellan finns allt från morgongympa till eftermiddagsbingo, en egen tur tillbiblioteket eller en promenad runt kvarteret. Fortfarande finns också mer passivaboenden och en av mer traditionell verksamhet, men gamla tiders terapi med inslagsom att väva, sy och tillverka olika saker i trä har bytts ut mot solterapi, färganalyseroch frågesport. Detta är bara några av de aktiviteter som sker på olika boenden. Deförsta smarttelefon- och surfplatteanvändarna börjar anlända till boendena och snartkommer nya gäster att flytta in med appar utformade just för dem och deras liv. Dekommer att vara piggare än många av dagens omsorgstagare och ställa krav på ett livsom i mycket liknar det aktiva liv de nyss lämnade i det egna hemmet.V erk sam h etTyvärr har medias inslag gjort att den svenska omsorgen fått ett felriktat fokus på vaddet står på dörren, d v s privat eller offentlig omsorg istället för innehållet iverksamheter. Fokus på vad den enskilde behöver för att känna sig trygg – väl bemött,förstådd och att ha en värdefull vardag – är tillsammans med en bra arbetsmiljö förpersonalen det centrala.34


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Ledarskapet är A och O i all verksamhet och de resultat man uppnår handlar mycketom förtroende och tillit till att alla vill göra ett gott arbete och att det kan ske på likasätt med omsorgstagarens behov i fokus.Det finns verksamheter där personal i dag vet att man inte behöver springa fortare utanatt man arbetar smartare för att skapa sig tid och därmed en avslappnad tidtillsammans med den som man är till för. Då blir också arbetet och välmående förpersonalen bra, det blir roligt att gå till jobbet.Om sorgstagarePersoner som behöver lämna delar eller hela sitt liv i någon annans händer kommer ien beroendeställning. Ofta vill man inte ligga samhället till last och inte vara tillbesvär. Därför är bemötandefrågor en av de viktigaste delarna i omsorgen. En personsom ber om en tjänst har många gånger funderat och grunnat på detta en längre tidinnan man vågar sig på att fråga. Då är det också viktigt att som personal och ledareinom verksamheten ha utarbetat strategier för flexibla lösningar för att möta kunden ikommunikation och utförande.P erson alFörändring kostar på, även om man är positiv så kan det vara stora omställningar förden som i flera år arbetat på ett visst sätt inom en organisation. Resan framåt blirsvårare när gårdagens lösningar ska förändras till morgondagens. Detta påverkarsjälvklart innehållet i vardagen för den person som behöver hemhjälp eller som har ettomsorgsboende. Den boende ska vara delaktig, kunna påverka och ha inflytande översin vardag och personalens roll är därmed en annan än den var på den institutionellatiden. Fokus och strategi i arbetet och mötet med omsorgstagaren handlar om att förståoch känna av värden som är viktiga för den enskilde. Som personal arbetar man i denenskildes hem, med allt vad det innebär.Vi vet att olika sätt att bemöta och lösa uppgifter får helt olika resultat för den äldre.Detta handlar många gånger inte om pengar utan om att se individen i sin vardag ochatt kunna sätta sig in i hur man själv vill bli bemött och att vara flexibel i de mötena.Detta ställer krav på en flexibel organisation med tydliga bilder av vad man villåstadkomma.Moderatern aDet är viktigt att moderaternas politik utgår från tankar som finns i alla generationerom hur vi i nya moderaterna sköter en av de allra viktigaste välfärdsfrågorna. Hurupplevs vi som det framgångsrika partiet när frågan om politik för äldre avgörpartivalet.35


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Vi moderater har många starka sidor i människors värderingar. Men när det gällerfrågor som betraktas som äldrefrågor har vi en förbättringspotential. Vi upplever attbilden som presenteras av vår politik får en felaktig vinkel och vi har inte lyckatsöverrösta de myter som sprids om att all den offentligt finansierade vård som bedrivspå entreprenad är av ondo och den offentliga av godo. De som läser faktaunderlagvet att det finns mycket god verksamhet inom såväl privat som offentlig verksamhet.Tyvärr har det inte blivit det fokus utan istället en fråga som ligger utanför innehålletoch som kommit att handla om vinster i vården. Just detta måste vi ändra på ochförflytta fokus till omsorgstagaren och dennes behov.Omsorgsfrågor är en kommunal angelägenhet och ansvaret för den vilar tungt här. Ioberoende mätningar, som görs av främst Sveriges Kommuner och Lansting (SKL), omkvalitén i äldreomsorgen i moderatledda kommuner visar de sig vara bättre generelltän i socialdemokratiskt ledda kommuner. Utmaningen ligger inte bara i att visapolitiskt ledarskap och att genomföra bra reformer som attraherar äldre och personer ibehov av hjälp och stöd. Svaret ligger också i att kunna kommunicera så att väljare ialla åldrar upplever oss som ett tryggt och bra val när frågan om äldre är dencentrala.Vi åstadkommer en sådan utveckling genom att tillsammans mellan de skånskakommunerna ta fram goda exempel på omsorgsverksamhet, där vi hittar arbetsmiljöer,arbetsrutiner och flexibilitet till förmån för omsorgstagande. Alla dessa erfarenheterbidrar till att vi kan styra och leda verksamheter där personalen trivs och där vårakommuninvånare känner tilltro och trygghet till vårt ledarskap. <strong>Moderaterna</strong> ska varalyssnande till önskemål och hitta sätt att motsvara de förväntningar som framtidensäldre kommer att ställa och som innebär livskvalité utifrån var och ens intressen.Ny a m oderatern as m oderata sen iorerI arbetet kring vår äldrepolitik har synpunkter framställts successivt i arbetet frånmedlemmar som också är aktiva i moderata seniorerna. Självklart finns det i våra egnagrupper stor kunskap om vad som är väsentligt och tänkvärt. Men vi har också haft envilja att fråga nya grupper som nödvändigtvis inte är aktiva i något politiskt parti.Även om de öppna frågor som ställts inte utgör ett säkerställt statistiskt underlag, såfinns det svar som återkommer och som vi här redovisar.V em är äldreFrågan kring vilken grupp vi beskriver har blivit allt svårare att avgränsa. Det finnsegentligen ingen homogen grupp vilket också beskrivs av våra moderata seniorer, menockså från forskning. Själva begreppet äldre kan av vissa upplevas somnedvärderande och exkluderande och av andra som ett självklart begrepp för attbeskriva att man inträtt i pensionsåldern.36


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P erson liga sam talFlera i arbetsgruppen har genomfört ett antal personliga intervjuer då mycket öppnafrågor ställts och diskuterats. Dessa grupper är vård- och omsorgstagare, personalinom omsorg. anhöriga, pensionärsgrupper och övriga, som kan vara personer ivänkretsen.Ty dliga sign aler1. Samhället och det politiska ledarskapet skall stå för trygghet. Man skall kunnautgå ifrån att sjukvård och omsorg fungerar när behovet uppstår. Fram till dessskall det inte finnas oro eller särskild beredskap.2. Man vill ha makt över sitt liv och kunna välja. Här finns egentligen inga gränserför vad man skulle vilja ha för valmöjligheter. Precis samma val som alla villgöra oavsett ålder – kultur eller att gå på gym, vegetariskt eller husmanskost –man skall kunna välja till och från. Valfrihet kommer inte att handla om utförareutan om innehåll.3. Kontinuitet i livet är viktigt. Det är inte märkvärdigt att man vill fortsätta med sittfullödiga liv oavsett ålder. Särskilt som nya behandlingsformer kringåldersrelaterade krämpor gör det möjligt på ett helt annat sätt än förr. Detinnebär möjlighet till alla typer av engagemang i samhället där ocksåföretagande och lönearbete finns. I intervjuer framkommer också en frustrationöver att det fortfarande finns en typ av åldersdiskriminering.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattattattattmoderatledda kommuner i Skåne aktivt verkar för att uppmuntraarbetsgivare till att den erfarenhet och kunskap som äldre erbjudervärderas på arbetsmarknaden genom att som arbetsgivare vara ett gottföredöme,moderaterna i Skåne ska verka för att bli det parti som väljarna i förstahand tänker på i trygghetsfrågor, inte bara på i våra utemiljöer utanockså i vård och omsorg,moderaterna i Skåne ska vara initiativtagare i arbetet som syftar till enhelhetssyn i samverkan mellan sjukvård och omvårdnad, mellankommuners och regionens uppdrag,moderaterna i Skåne ska stå för det fria valet att välja innehåll i livet vilketinnebär att moderatledda kommuner skall vara föredömen på LOV (Lagenom valfrihet), samt kreativt utveckla de tjänster som kan erbjudas,37


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attattattattattmoderaterna i Skåne ska verka för att LOV ska vara obligatorisk attgenomföra i alla kommuner,moderaterna i Skåne ska vara föredömen på bra upphandlingar avomsorg,moderaterna i Skåne verkar för att kommuners egna verksamheter är såvälplanerade så att omsorgen om kunden är det centrala,moderaterna i Skåne tillsammans tar in erfarenheter från goda exempelpå verksamhetsinnehåll som lär av varandra och presenteras i enbroschyr, samtverka för att moderaterna i de skånska kommunerna ska vara kända föratt ha den bästa omsorgspolitiken inför valet 2014.R eserv ationLars-Ingvar Ljungman och Åsa Herbst reserverade sig till förmån för avslag på att-satsfem.38


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 2 – an g. Arbetsförm edlin genbeh öv s n ärm are arbetsm ark n adenIn ledn in gI södra Europa har den finansiella krisen och dess vapendragare skuldkrisen skördat100 000-tals offer på arbetsmarknaden och lett till negativ tillväxt. Arbetslösheten harvuxit dramatiskt och framförallt har ungdomsarbetslösheten utvecklats på ett sätt somkan visa sig vara farligt för den demokratiska utvecklingen. Ropen på enkla lösningarhar blivit en grogrund för populistiska partier som tyvärr redan har vunnit mångaröster.I Sverige är vi än så länge förskonade från den här europeiska sjukan. Den svenskaarbetsmarknaden återhämtade sig snabbt efter finanskrisen 2008-2009 och dagensskuldkris har visserligen skapat ett ökat antal varsel på den svenska arbetsmarknaden,men arbetslösheten har stigit ganska långsamt. Sverige tillhör en mycket exklusiv skaraländer med god ordning på statens finanser och en arbetsmarknad som fortsätter attskapa nya jobb varje månad.Fakta är att aldrig förr har så många varit sysselsatta i Sverige som nu ochutanförskapet i Sverige har minskat med nästan 200 000 personer sedan 2006.Bak gru n d – Den sk ån sk a arbetsm ark n adenDen skånska arbetsmarknaden avspeglar i mångt och mycket den svenska bilden. Detskapas hela tiden nya arbetstillfällen i Skåne och sysselsättningen har ökat de senasteåren. Utmaningen för Skåne ligger främst i en stark koncentration av tillväxten i västraSkåne. Den samlade arbetsmarknaden i västra Skåne har de senaste åren skapat 44000 nya arbetstillfällen. Problemet är att utvecklingen i östra Skåne går betydligtlångsammare, under samman tidsperiod har det bara tillkommit 61 arbetstillfällen inordöstra Skåne.Dessutom dras Skåne, trots en kraftig tillväxt i framförallt sydvästra Skåne, med enförhållandevis låg sysselsättningsgrad. Detta är en gammal utmaning för Skåne somgår tillbaka till 1990-talskrisen. Det saknas uppemot 30 000 arbetstillfällen i Skåne föratt nå riksnivån, och det handlar om mycket pengar. OECD beräknar i sin rapport omSkåne att det handlar om 40 Miljarder SEK i mindre bruttoregionalprodukt varje år.Skåne visar dessutom på stora skillnader i utbildningsnivå, från enutbildningskoncentration i Sydvästra Skåne som bara Stockholmsregionen kan mätasig med, till lägre formell utbildningsnivån i delar av östra Skåne.39


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Ungdomsarbetslösheten i Skåne uppvisar också stora skillnader. I Lomma och Lund ärproblemet förhållandevis litet, men samtidigt är ungdomsarbetslösheten i till exempelBromölla och delar av Malmö på nivåer som är verkligt oroande.Utm an in gar som k räv er n y a greppDagens arbetsmarknad ställer nya krav på formell utbildning. Det är tydligt attinträdesbiljetten till arbetsmarknaden idag stavas gymnasieexamen, utan avslutadutbildning på gymnasienivå kan det vara svårt att få ett jobb. Jämför man resultat igymnasieskolan med siffrorna för ungdomsarbetslösheten blir detta samband ännutydligare. Kommuner med dåliga resultat bland sina gymnasieelever har nästan perautomatik också stora problem med stigande och ihållig ungdomsarbetslöshet.Dagens arbetsmarknad ställer också betydligt högre krav på alla anställdas förmågaatt hantera information och ny kunskap för att utföra arbetsuppgifter som allt mer fyllsmed någon form av kunskapsinnehåll.Tillsammans med en långt gången rationalisering inom hela arbetsmarknaden, bådeoffentlig och privat, har tröskeln höjts betydligt för den som vill in på arbetsmarknaden.K om m u n ern a h ar t agit öv er an sv ar från StatenDe senaste 20 åren har kommunerna tagit ett allt större ansvar förarbetsmarknadspolitiken, med varierande framgång, och på den nyaarbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen trots stora resurser begränsade framgångar iarbetet med de grupper som står långt från arbetsmarknaden.De kommunala arbetsmarknadsinsatserna som lyckats bäst är de som sker i närasamverkan med det lokala näringslivet/samhället och där lösningar är tydliga ochindividuellt anpassade. EU-projektet Kompetensare 2.0 i östra Skåne och västraBlekinge är ett sådant exempel.På den lokala nivån finns idéerna, men statens närvaro genom Arbetsförmedlingenfungerar trots goda intentioner inte på ett sätt som känns anpassat efter det som delokala förutsättningarna behöver. Statens ambition att tillhandahålla liknande service ihela Sverige blir ett hinder för den flexibilitet som behövs.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkarför attattSkåne blir pilotlän för en lokalt organiserad arbetsförmedling medregional samordning, samt40


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attde statliga resurserna för arbetsförmedlingen inom ramen för enpilotlänssatsning fullt ut hanteras av de skånska kommunerna och RegionSkåne.41


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 3 – an g. In förpatien trörligh etsdirek tiv et n ation elltI början av 2011 antogs patientrörlighetsdirektivet av Europaparlamentet ochMinisterrådet. Direktivet ska vara instiftat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober20<strong>13</strong>. Patientrörlighetsdirektivet handlar om gemensamma regler för att ge patientermöjlighet till betald vård i ett annat EU-land. Kostnaden ska hemlandet stå för om dethandlar om vård som normalt sett ersätts i landet.Svensk sjukvård håller en internationellt hög kvalitet och ligger på många områden ikonkurrenskraftiga positioner. Möjligheterna att använda den höga kvaliteten ochdärmed öka den kritiska massan för att uppehålla kompetens och kvalitet ökar radikaltmed det nya patientrörlighetsdirektivet. Här skapas en valfrihet för svenska patientermen också en möjlighet att utveckla en tjänsteexport som vore nyttig även för deninhemska sjukvården.Det finns idag stora kapitalinvesteringar i de svenska regionerna och landstingen ibåde utbildning, kunskap, teknik och spetskompetens som riskerar att bli inlåst inom denuvarande förvaltningsgränserna. Det riskerar att lägga hinder i vägen för fortsattpositiv utveckling. Det riskerar möjligheten för övriga europeiska patienter att hitta in ivåra administrativa system. I stark kontrast står även den valfrihet och rörlighet somsvenska patienter nu vinner i övriga EU men som inte finns i Sverige.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkarförattattattinförandet av lag om valfrihet blir obligatoriskt för landsting och regioner,skapa en nationell vårdpeng som följer patienten, samtimplementera ett nationellt patientrörlighetsdirektiv som garanterarpatientens fria val mellan landsting/region.42


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 4 – an g. En rik ssju k v ård by ggd påk om peten s och k on k u rren sDen högspecialiserade sjukvården går mot mer och ökad koncentration. Förmåganoch kompetensen att lösa mer komplexa diagnoser växer hela tiden. Den tekniskautvecklingen går lika fort på detta område som inom andra och gör det även möjligtatt idag lösa problem som tidigare var omöjligt. Detta är en positiv utveckling som skabejakas. Den ställer dock krav på större upptagningsområden och störrepatientunderlag. Utmaningarna att hålla uppe den bästa kompetensen i små ländersom Sverige blir fler för varje år som går.Det initiativ som har tagits på nationell nivå kring rikssjukvård fångar dennaproblematik tydligt. Det har lett till en positiv utveckling och koncentration vilket lett tillhögre kvalitet. Urvalet av områden och aktörer sker idag i en till vissa delar doldprocess. Detta bör utvecklas. Utgångspunkten borde vara en öppen process därprövningen sker i konkurrens. Ramar och krav sätts av nationella aktörer för att heltenkelt höja ambitionsnivån för vad en kvalitativ vård innebär och kräver.Ett sådant angreppssätt i kombination med EUs patientrörlighetsdirektiv gör att flerkompetenta team kan skapas. Här kan spets utvecklas av egen kraft och dessutombejakas positiv utveckling utan geografiska begränsningar. Ett ytterligare argumenthandlar också om gränsöverskridande samarbete och internationella team som ocksåär viktigt både ur global synpunkt för de olika medicinska specialiteterna samt förgränsregioner.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkarförattattattattför rikssjukvårdsuppdrag införa ett nationellt kvalificeringssystem,låta team/avdelning/klinik pröva för godkännande,med ett statligt riktat bidrag garantera verksamheten under en begränsadperiod för att sedan pröva riksuppdraget igen, samttillåta gränsöverskridande team som underlag för rikssjukvård.43


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 5 – an g. In frastru k tu r för ök adtillv äx tI mitten av adertonhundratalet togs radikala mått och steg för att lyfta ett av Europasvid den tiden, fattigaste länder. Det handlade om reformer och investeringar på ettantal olika områden. Bland annat fanns en vision om att fånga den tidens storastrukturomvandling i den pågående men fortfarande nya industrialiseringen. De ladegrunden för tro på marknaden, rörlighet och frihandel på ett sätt som för tiden måsteha varit mycket framsynt och progressivt. Bland de frågor som då gjordes var enutomordentligt stor investering i infrastruktur. Detta lade grunden för en utveckling avSverige som nådde sin höjdpunkt 100 år senare då Sverige blev ett av världens rikasteländer. Från Europas fattigaste till ett av världens rikaste länder på 100 år är enganska imponerande prestation. De senaste decennierna har tätpositionen varit någotpå glid. Ekonomiskt står Sverige stabilt men det finns tydliga utmaningar för destrukturer som då var progressiva men idag inte riktigt håller måttet.Däremot krävs inga stora radikala reformer för att återställa Sverige i en globaltätposition. Det handlar mer om justeringar, prioriteringar och förmåga att se denomvandling som sker idag.Ett område som behöver några mindre ändringar och förbättringar ärinfrastrukturområdet. Här har den borgerliga regeringen gjort stora insatser genomökade investeringar och fokus på drift och underhåll vad gäller både materiellinfrastruktur som immateriell dito. Dock finns några förslag på förbättringar.Det sker just nu stora investeringar i två forskningsanläggningar i Skåne, ESS och MaxIV. Två viktiga investeringar i forskningsinfrastruktur som stärker hela det svenskaforskarsamhället. ESS är dessutom en europeisk anläggning som ger hela Sverige ettstörre fokus. Det är även pekuniärt två stora investeringar. Redan idag finns löften omregional medfinansiering. Den blir dock svår att leva upp till om inte förutsättningarnablir samma som för medfinansiering i väg och järnväg. Hela det offentliga Skåne harvia projektet TITA under tre år studerat vilka och hur full effekt ska fås ut avanläggningarna. Här finns mycket att göra och hämta hem för hela Sverige som ledertill ökad tillväxt och ökad köpkraft. Därför vill ingen att investeringarna ska riskeras.Trans-European Transport Network (TEN-T) startade 1996 och syftar till att stärka helatransportsystemet i Europa. Sedan 2011 är TEN-T uppdelat i två delar Core-Networkoch Comprehensive Network. Förändringarna 2011 syftade till att fokusera insatsernapå de viktigaste korridorerna. Efter ansökan från respektive nation kan EU genom sininfrastrukturfond bidra med medel till förverkligandet av dessa utpekade korridorer till2030 (Core-Network) och 2050 (Comprehensive Network).44


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att verka förattattattattreformera järnvägslagen så att den får en utformning i enlighet medväglagen,överföra även regionala tåginvesteringar till de regionalainfrastrukturplanerna och därmed renodla den nationellainfrastrukturplanen till de nationella och internationella stråken och dessinvesteringar,regeringen utser samordningsansvariga för EUs TEN-T revision, samtgöra en särlagstiftning och tillåta kommunal medfinansiering tillforskningsanläggningarna ESS och Max IV som kommunal investering.45


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 6 – an g. R egion förstorin gIn ledn in gRegion Skåne bildades genom sammanslagning av landstingen i Kristianstad län ochMalmöhus län. Skåne är en naturligt avgränsad region med över 1,2 miljonerinvånare och i samband med bildandet fick regionen ett tydligt ansvar för denregionala utvecklingen. Den nya organisationen skulle ansvara för mer än barasjukvård. Kollektivtrafik, viss kulturverksamhet och samordning av den regionalainfrastrukturplaneringen, näringslivsutvecklingen, det miljö- och planeringsstrategiskaarbetet samt det interregionala samarbetet var alla verksamhetsområden för detnybildade Region Skåne.Huvudsyftet med Region Skåne var att flytta beslutandemakten över frågor som rörskåningarna närmare medborgarna. Genom att flytta utvecklingsuppdraget frånstatens ansvarsområde till Skånes folkvalda församling och dess nämnder ökadeväljarnas inflytande över regionens framtid.Sedan Region Skåne bildades för över tio år sedan har arbetet pågått för attsammanföra de gamla landstingsorganisationerna inom ramen för den nyaregionbildningen. Först 2011 blev regionen permanent. Försöksperioden är såledesöver och Region Skåne har fått ett kvitto på att tanken att flytta besluten närmaremänniskorna i Skåne var riktig. Regionen har inneburit mycket positivt för Skåne, mendet är tveklöst så att arbetet med att slå samman de gamla landstingen ännu inte kananses avslutat. Mycket arbete återstår innan Region Skåne når sin fulla potential.Fram tida region bildn in g i södra Sv erigeSedan ett antal år pågår diskussioner om en ny framtida regionbildning i södraSverige. Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne har fört samtal om förutsättningarnaför en framtida regionförstoring.Vid förbundsstämman i maj 2011 tog <strong>Moderaterna</strong> i Skåne ställning för att det inte äraktuellt med en utökad region inför valet 2014. Stämman beslutade också att fråganska upp för diskussion igen i god tid före valet 2018 och att nya beslut krävs för att gåvidare. Det går inte att tolka detta beslut på annat sätt än att Skånemoderaterna inuläget är negativa till framtida regionförstoring.R isk för m in sk ad legitim itetEn välfungerande regional nivå är i grunden positivt för att hantera de frågor som bästhanteras på denna nivå. Det kan även vara lämpligt att utöka den regionala nivåns46


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>kompetens om det finns goda argument för detta genom att flytta beslutanderätten frånstatlig till regional nivå. Det finns dock en rad problem med att bilda en ny storregion.Ett av de största problemen är av demokratisk karaktär. Skåne är en väl avgränsadregion både geografiskt och kulturellt. Skåne som enhet har en given legitimitet dåskåningen generellt kan identifiera sig som just skåning. Politiskt skapade storregionerriskerar att rasera denna legitimitet och få till följd att den folkliga förankringenminskar. I en större administrativ politisk enhet blir även avståndet mellan politiken ochmedborgarna större. Det blir svårare att få till stånd viktig dialog som gör att regionensinvånare känner sig delaktiga i verksamheten och förstår politiska beslut ochprioriteringar.Ytterligare en tydlig risk är att en ny sydsvensk storregion blir en svårstyrd administrativkoloss. Vi ser redan i dag att det finns problem med styrningen inom Region Skåne ochatt gamla strukturer lever kvar. En ny sammanslagning riskerar att skapa än mindreintern och extern förståelse för det förändrings- och effektiviseringsarbete som regionennu genomgår. Detta arbete är absolut nödvändigt för att garantera välfungerande vårdoch kollektivtrafik i framtiden, men en ny förstoring riskerar att rasera redan påbörjadeprocesser. Istället förlängs sammanslagningsarbetet så att mindre kraft kan ägnas åt demer angelägna frågorna.Mer region alt sam arbeteSkåne vinner på att samarbeta mer med andra regioner. Det är alldeles uppenbart attframtidens utmaningar vad gäller specialiserad sjukvård och storainfrastruktursatsningar förutsätter att flera regioner samverkar för att nå gemensammafördelar. Region Skåne behöver samverka mer med Danmark och Tyskland, såväl sommed andra svenska regioner. Vi moderater måste se förbi nationsgränserna ochidentifiera de regioner som är mest intressanta att samarbeta med sett ur perspektivetvad samarbete kan ge Skåne.Utvecklingen i Skåne går mot ökad Öresundsintegration. Skåne och Själland fortsätteratt smälta samman till en arbetsmarknad där det är möjligt att arbeta på ena sidansundet och bo på den andra. Öresundsregionen börjar även vinna mark i människorsmedvetande genom att det blivit enklare att resa över sundet; gamla gränser minskar ibetydelse.Behovet av ökad samverkan innebär dock inte att nya administrativa enheter måsteskapas varje gång samarbetet utökas inom fler områden. De utmaningar som finnsmåste gå att lösa på andra sätt, exempelvis genom samverkansavtal, gemensamt ägdabolag och kommunal-/regionförbund.Sam m an fattn in g47


Förbundsstämma 20<strong>13</strong><strong>Moderaterna</strong> i Skåne inser vikten av fortsatt samverkan mellan svenska och europeiskaregioner för att lösa nuvarande och kommande utmaningar. En regionförstoring ärdock en tveksam väg att gå i ett så här tidigt skede. Den allmänna bilden av läget iRegion Skåne kombinerat med behovet av fortsatt reformarbete av organisationen göratt det för tillfället är ofördelaktigt att fördjupa diskussionerna omregionsammanslagning ytterligare. <strong>Moderaterna</strong> i Skånes huvudfokus måste vara attfortsätta vara den kraft som tydligast verkar för ett effektivt och välfungerande RegionSkåne. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne vill därför verka för en kraftsamling kring att fortsättautveckla regionens kärnverksamhet. Det är vår uppfattning att detta arbete måste hakommit längre innan diskussionerna med Blekinge, Kronoberg och Kalmar fördjupas.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattattattmoderaterna i Skåne uttalar att det inte inom överskådlig framtid äraktuellt med regionförstoring avseende Skåne, Blekinge, Kalmar ochKronoberg,moderaterna i Skåne uttalar vikten av fortsatt samverkan med andraregioner, samtmoderaterna i Skåne verkar för en kraftsamling kring att fortsätta utvecklaoch förbättra Region Skånes kärnverksamhet.48


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 7 – an g. Medlem sav gift för åren2015 respek tiv e 2016Vid 2011 års förbundsstämma beslöts att medlemsavgiften till <strong>Moderaterna</strong> i Skåne förår 20<strong>13</strong> och 2014 skulle vara 80 kronor per medlem. Till denna avgift kommermedlemsavgiften till Riksorganisationen på 140 kronor per person, vilken är fastställdav partistämma till och med år 2018.Förbundsstyrelsen föreslår i likhet med 2011 följande principer för medlemsavgifternaåren 2015-2016.1. Enhetlig avgift 220 kr per medlem till förbundet för år 2015 och 2016 (80 kr +140 kr).2. Rekommenderad föreningsavgift lägst 270 kr per medlem för år 2015 och2016.3. Frivillig möjlighet för föreningar som så vill att besluta om rabatt för samsändamedlemmar. Rekommenderad medlemsavgift lägst 470 kr för två samsändamedlemmar (235 kr per person). Föreningen erhåller i så fall alltid minst 50 krper medlemshushåll.4. Avgiften för direktanslutna medlemmar till förbundet skall vara 310 kr för år2015 och 2016 eller minst det belopp den högsta medlemsavgiften inomförbundet uppgår till (direktanslutna skall aldrig ”priskonkurrera” medföreningarna).5. Föreningarna erhåller inbetalda bidrag utöver medlemsavgifterna.6. Föreningarna erhåller 100 kr för nya medlemmar med avdrag för avgiften förRO:s nymedlemspaket (f n 20 kr/styck). (Såvida inte annat regleras i särskildöverenskommelse med RO.)7. Nya medlemmar som registreras efter 1 september är medlemmar innevarandeår samt året efter.8. Förbundsstyrelsen anser också att det skulle vara synnerligen värdefullt om denrekommenderade avgiften för enskilda medlemmar följs av samtliga föreningar.Det är en mycket osmidig hantering med olika avgifter och i synnerhet avrabatter för samsända medlemmar.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta49


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attattattattattattmedlemsavgiften till förbundet för år 2015 respektive 2016 skall vara220 kronor per medlem,rekommendera föreningarna en lägsta medlemsavgift om 270 kr permedlem för år 2015 respektive 2016,om föreningar beslutar om rabatt för samsända medlemmarrekommendera föreningarna en lägsta medlemsavgift om minst 470 kr förtvå samsända medlemmar för år 2015 respektive 2016,avgiften för direktanslutna medlemmar till förbundet skall vara 310 kr förår 2015 respektive 2016, eller minst det belopp den högstamedlemsavgiften inom förbundet uppgår till,enligt nu gällande överenskommelse med RO, nya medlemmar erläggeren avgift om 100 kr första året vilken gäller längst from 1 september tilloch med 31 december året efter om medlem registreras efter 1september, samtföreningarna erhåller inbetalda bidrag utöver medlemsavgifterna.50


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>P roposit ion 8 – an g. Förslag till stadgar förförbu n detFörslag till reviderade stadgar för förbundet följer av partistämmans år 2011fastställda normalstadgar för förbund. Avvikelser från normalstadgarna har gjorts vilkaframgår av stadgeförslaget i den högra kolumnen i texten på sidorna 52 – 62. Dessaavvikelser är desamma som år 2004 utom i de fall normalstadgarna ”kommit ikapp”förbundets tidigare stadgar.I § 12, Kandidatnominering, finns en ny text som funnits några mandatperioder inormalstadgar för krets respektive förening. Den texten är nu inlyft även iförbundsstadgarna så dessa innehåller all relevant information.”Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget initiativpröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsenkan med två tredjedelars majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de avnomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater.Förbundsstyrelsens beslut skall senast ha ägt rum fyra veckor efter det attnomineringsstämma ägt rum.Ett beslut om överprövning skall meddelas partistyrelsen för kännedom.”Förbundsstyrelserna föreslår förbundsstämman beslutaattattfastställa bilagda stadgar för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne att gälla från och medpartistyrelsens beslut i ärendet, samthemställa hos partistyrelsen att fastställa stadgar för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne.51


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Norm alstadgar fastställda avpartistäm m a 2011§ 1 Än dam ålFörbundets strävan är att vinna människorför den samhällssyn som partiet företräder.Förbundets uppgift är därför attmålmedvetet bilda opinion för och utvecklamoderata idéer, att vinna väljare till partietoch att i praktisk politik förverkliga idéer ienlighet med partiets samhällssyn.§ 2 Organ isationMom .1. Förbundet är det centralaorganet för partiets arbete inom sittverksamhetsområde. Inom detta skallförbundet planlägga och leda partietsorganisation och politik, ansvara förvalarbetet samt anskaffa medel förverksamhetens bedrivande. Särskildainsatser skall göras för kampanjer,föreningsverksamhet, rekrytering ochutbildning.Mom .2. Förbundet utgör ensammanslutning av dess partiföreningar.Mom .3. Partistyrelsen fastställerförbundets verksamhetsområde i samrådmed förbundet.§ 3 Medlem sk apMom .1. Medlem i förbundet är den somär medlem i partiförening inom förbundetsverksamhetsområde, delar partietsgrundvärderingar, följer stadgarna ochsom betalat fastställd medlemsavgift. Eftersärskild prövning kan förbundsstyrelsenbevilja direktanslutning till förbundet.Mom .2. Medlem i Moderatkvinnornarespektive Moderata Ungdomsförbundet ärmedlem i förbundet och i den partiföreninginom vars verksamhetsområde medlemmenär bosatt eller sökt och erhållit medlemskapFörslag t ill av v ik elser för Sk ån eIngen avvikelse.Förbundets verksamhetsområde omfattarSkåne län.Ingen avvikelse.52


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>i.Mom .3. Förbundsstyrelsen kan hospartistyrelsen begära att medlem som aktivtarbetar för någon med partietkonkurrerande politisk organisation, ellergenom sitt handlande skadar partiet,utesluts ur partiet, förbundet och denpartiförening medlemmen tillhör. Från detatt ett uteslutningsärende behandlats iförbundsstyrelsen tills dess att ärendetavgjorts av partistyrelsen saknarmedlemmen rösträtt i partiet.Mom .4. Förbundsstyrelsens beslut ombegäran om uteslutning skall fattas medminst två tredjedels majoritet och skallföregås av att medlemmen och styrelsen iden partiförening vederbörande tillhörberetts tillfälle att yttra sig. Uteslutenmedlem kan endast skriftligen ansöka omåterinträde hos förbundsstyrelsen därsenaste medlemskapet fanns.§ 4 Fören in garInom varje område som kan utgöraunderlag för föreningsverksamhet bör enpartiförening finnas.Finns flera partiföreningar inom sammakommun skall en krets, eller förbund,inrättas för dessa.En kommuntäckande partiförening eller enpartiförening som omfattar flera kommuner,kan delas in i geografiska, intresse- ellerverksamhetsbaserade sektioner.Partiföreningsstadgar och kretsstadgar,som avviker från av partistämman antagnanormalstadgar, skall fastställas avförbundsstyrelsen.Förbundsstyrelsen äger påkallasammanträde med förenings- ochkretsstyrelse. Till sammanträde medförenings- och kretsstyrelse eller årsmöteeller till annan sammankomst iföreningen/kretsen äger förbundsstyrelsenIngen avvikelse.53


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>sända företrädare med närvaro-, yttrandeochförslagsrätt.Partiförening och krets skall tillförbundsstyrelsen lämna begärda uppgifterom organisation, medlemmar, ekonomi ochverksamhet.Partiförening och krets som inte uppfyllerkraven att till förbundsstyrelsen lämnabegärda uppgifter om organisation,medlemmar, ekonomi och verksamhet kanav förbundsstyrelsen nekasrepresentationsrätt vid förbundsstämma ochförbundsråd.§ 5 Av gifterPartiförening skall betala en årlig avgift tillförbundet för varje medlem ipartiföreningen, medlemmar i ModerataUngdomsförbundet undantagna. Dennaårliga avgift fastställs av förbundsstämman.Medlemsavgift för till förbunddirektansluten medlem fastställs avförbundsstyrelsen. Avgift för ny medlemsom betalas från och med den 1 septembergäller även för påföljande kalenderår.§ 6 Förbu n dsstäm m aMom .1. Förbundsstämman är förbundetshögsta beslutande organ och består av ettfast antal ombud från partiföreningarnaoch förbundsstyrelsens ledamöter.Förbundsstämman fastställer antalet ombudfrån partiföreningarna.Antalet ombud som respektive partiföreninghar att utse grundar sig på antaletbetalande medlemmar i partiföreningen.Den 31 december varje år fastställs hurmånga som under året betalatmedlemsavgift till partiföreningen. I antaletbetalande medlemmar inräknas de somunder året betalat medlemsavgift tillModeratkvinnorna eller ModerataUngdomsförbundet och som är bosattainom partiföreningens verksamhetsområdeIngen avvikelse.Mom .1. Förbundsstämman ärförbundets högsta beslutande organ ochbestår av 200 ombud frånpartiföreningarna och ungdomsdistriktetsamt därutöver förbundsstyrelsensledamöter.Antalet ombud som respektivepartiförening och ungdomsdistriktet haratt utse grundar sig på antalet betalandemedlemmar i partiföreningen ochungdomsdistriktet. Den 31 decembervarje år fastställs hur många som underåret betalat medlemsavgift tillpartiföreningen och ungdomsdistriktet. Iantalet betalande medlemmar ipartiföreningen inräknas de som underåret betalat medlemsavgift till54


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>eller sökt och erhållit medlemskap ipartiföreningen. Fördelningen av ombudenmellan partiföreningarna skall skeproportionellt. Varje partiföreningtillförsäkras minst ett ombud. Det åliggerförbundsstyrelsen att snarast efter varjeårsskifte meddela partiföreningarna hurmånga ombud de skall välja.Varje ombud har en röst. Medlem har efteranmälan närvaro- och yttranderätt. Enskildkan efter anmälan ges närvarorätt avförbundsstyrelsen.Mom .2. Protokollsutdrag, som visar vilkasom utsetts till ombud, skall varaförbundsstyrelsen tillhanda senast treveckor före stämman.Mom .3. Förbundsstämman sammanträderpå kallelse av förbundsstyrelsen. Ordinarieförbundsstämma hålls varje år, ellervartannat år före maj månads utgång.Kallelse till förbundsstämma utsändes avförbundsstyrelsen till partiföreningarnasenast åtta veckor före stämman.Beslut om periodicitet mellanförbundsstämmorna fastställs avförbundsstämman.Mom .4. Extra förbundsstämma hålls dåförbundsstyrelsen så finner erforderligt ellerdå minst en tredjedel av antaletpartiföreningar begär detta. Kallelse tillextra förbundsstämma utsändes avförbundsstyrelsen till partiföreningarna såsnart beslut fattats om extra stämma.Mom .5. Rätt att till förbundsstämmanväcka förslag tillkommer förbundsstyrelsen,Moderata Ungdomsförbundet,Moderatkvinnorna, förening, krets,fullmäktigegrupp samt enskildamedlemmar. Förslag skall senast sex veckorföre stämman ha inkommit tillförbundsstyrelsen. Senast två veckor föreModeratkvinnorna och som är bosattainom partiföreningensverksamhetsområde. Fördelningen avombuden mellan partiföreningarna ochungdomsdistriktet skall skeproportionellt. Varje partiförening ochungdomsdistriktet tillförsäkras minst ettombud. Det åligger förbundsstyrelsen attsnarast efter varje årsskifte meddelapartiföreningarna och ungdomsdistriktethur många ombud de skall välja.Mom .3. Förbundsstämmansammanträder på kallelse avförbundsstyrelsen. Ordinarieförbundsstämma hålls vartannat år,samma som partistämma, före majmånads utgång.Mom .5.Förslag skall senast åtta veckor förestämman ha inkommit tillförbundsstyrelsen.55


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>stämman skall förbundsstyrelsens yttrandenoch stämmohandlingarna sändas tillombuden.Ärenden av brådskande natur kan dockefter stämmans beslut omedelbart upptas tillbehandling.Mom .6. Vid val av ombud tillpartistämman och ersättare för dessa börtillses att såväl Moderatkvinnorna somModerata Ungdomsförbundet blirrepresenterade. Ombud och ersättarefungerar intill dess nya utsetts.Mom .7. Omröstning vidförbundsstämman sker öppet, utomvotering vid personval som skall varasluten. Stämmoombud skall personligenutöva sin rösträtt vid stämman. Röstning fårinte ske med fullmakt.Öppen omröstning sker genom uppvisandeav röstkort eller med voteringsanläggning.Efter sådan omröstning skall rösträkningske med upprop, om röstberättigadstämmodeltagare så begär.Vid sluten omröstning skall valsedel, för attvara giltig, uppta så många namn av deföreslagna kandidaterna som valet avser.Utgången av omröstning bestäms genomenkel majoritet, utom vid omröstning istadgefrågor varvid två tredjedels majoritetkrävs. Vid lika röstetal avgörs personvalmed lotten och övriga frågor i enlighet medden mening som ordföranden biträder.Saknar särskilt vald mötesordförandeformell rösträtt avgörs även övriga frågorgenom lottning.Vid personval som avser en plats skall densom blir vald erhålla minst hälften avantalet avgivna giltiga valsedlar. I annatfall genomförs ytterligare en omröstningmellan de två kandidater som erhållit dehögsta röstetalen.Mom .8. Ledamot av förbundsstyrelsenäger inte delta i beslut om ansvarsfrihet för56


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>denna eller i val av revisor.Mom .9. Vid ordinarie förbundsstämmaskall minst förekomma:a) Val av ordförande och vice ordförandeatt leda förhandlingarna.b) Val av sekreterare.c) Val av justeringsmän.d) Fastställande av röstlängde) Fastställande av stämmans stadgeenligautlysning.f) Styrelsens årsredovisning/-arg) Revisorernas berättelse och fastställandeav resultaträkning och balansräkningh) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.i) Fastställande av årsavgifter till förbundetfrån partiföreningarna för året efternästkommande år eller till och med åretefter nästa ordinarie förbundsstämma.j) Förslag från styrelsen (propositioner).k) Inkomna övriga förslag (motioner).l) Fastställande av antalet ledamöter iförbundsstyrelsen.m) Val av ordförande och två viceordförande för förbundet och styrelsen.n) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen,varav en länsordförande förModeratkvinnornas verksamhet samt enersättare för denna.o) Val av två revisorer med ersättare.p) Val av ombud till partistämman medersättare.q) Val av representation i studieförbundetMedborgarskolan i enlighet med dessstadgar.r) Val av valberedning och ordförande idenna.c) Val av två justerare samt rösträknare.f) Styrelsens årsredovisningar.g) Revisorernas berättelser ochfastställande av resultaträkningar ochbalansräkningari) Fastställande av årsavgifter tillförbundet från partiföreningarna för tvåår efter nästkommande år.m) Val av presidium för förbundet ochstyrelsen.n) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen,varav en länsordförande förModeratkvinnornas verksamhet, enlänsansvarig för Moderata Seniorersamt ersättare för dessa.q) Val av representanter till partirådutöver förbundsordföranden.r) Val av representation iStudieförbundet Medborgarskolan ienlighet med dess stadgar.s) Val av valberedning samt ordförandeoch vice ordförande i denna.57


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>s) Övriga ärenden. t) Övriga ärenden.§ 7 Förbu n dsrådMom .1. Förbundsrådet består avförbundsstyrelsens ledamöter samtordförandena, eller som ersättare annanföreträdare, för partiföreningar,kvinnoföreningar och ModerataUngdomsförbundets föreningar i förbundet.Förbundsstyrelsen får inbjuda även andrapersoner att närvara och yttra sig iförbundsrådet.Förbundsordföranden är ordförande iförbundsrådet.Mom .2. Förbundsrådet sammankallas avförbundsordföranden, förbundsstyrelseneller då minst en tredjedel av antaletledamöter i förbundsrådet begär detta.Förbundsrådet äger endast fatta beslut iärenden, som hänskjutits dit avförbundsstämman eller förbundsstyrelsen.Mom .1. Förbundsrådet består avförbundsstyrelsens ledamöter, MUF:sdistriktsstyrelse samt ordförandena, ellersom ersättare annan företrädare, förkretsar, partiföreningar kvinnoföreningaroch ungdomsföreningar i förbundet.Mom .3. Under år då förbundsstämmainte hålls skall förbundsstyrelsen lämnarådet redogörelse för partietsverksamhet och förvaltning, samt förrättaeventuella fyllnadsval.§ 8 Förbu n dssty relsenMom .1. Förbundets verksamhet leds avförbundsstyrelsen.Mom .2. Förbundsstyrelsen består avförbundsordföranden och två viceförbundsordförande, de av stämman valdaledamöterna varav en länsordförande förModeratkvinnorna samtdistriktsordföranden i ModerataUngdomsförbundet.Vid förfall för Moderatkvinnornaslänsordförande eller distriktsordföranden iModerata Ungdomsförbundet fungerarvald ersättare respektive vice ordförandesom ersättare.Mom .2. Förbundsstyrelsen består avpresidiet, de av stämman valdaledamöterna varav en länsordförandeför Moderatkvinnorna, en länsansvarigför Moderata Seniorer samt ordförandeni ungdomsdistriktet.Vid förfall för Moderatkvinnornaslänsordförande, länsansvarig förModerata Seniorer eller ordföranden iungdomsdistriktet fungerar vald ersättarerespektive vice ordförande somersättare.58


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbundsstyrelsen har rätt att till sinasammanträden adjungera ledamöter.Adjungerad ledamot har yttranderätt ochrätt att till protokollet anteckna avvikandemening. Partiombudsmannen i förbundet ärständigt adjungerad och har ävenförslagsrätt.Mom .3. Förbundsstyrelsen sammanträderminst fyra gånger per år och i övrigt dåordföranden så beslutar eller då minst entredjedel av styrelsens ledamöter begärdet.Mom .4. Förbundsstyrelsen är beslutför dåminst halva antalet ledamöter ärnärvarande.Mom .5. Förbundsstyrelsen åligger:att planlägga, leda och införförbundsstämman ansvara för förbundetsverksamhet enligt stadgans § 1,att leda Moderatkvinnornas verksamhet iförbundet enligt Moderatkvinnornasstadgar.att fastställa verksamhetsområden förpartiföreningarna,att fastställa inom vilka månaderpartiföreningarna skall hålla ordinarieårsmöten,att stödja och bistå partiföreningar, kretsaroch ungdomsdistrikt i deras verksamhetsamt verka för att deras arbete bedrivsenligt stadgar och program,att fastställa partiföreningarnas ochkretsarnas räkenskapsår, företrädesvis likaför alla,att inför allmänna val förbereda rekryteringoch nominering av kandidater enligtfastställda rekryterings- ochnomineringsregler och ge föreningar ochkretsar erforderliga anvisningar omrekryterings- och nomineringsarbetet,att planlägga, leda och övervakaFörbundsstyrelsen har rätt att till sinasammanträden adjungera ledamöter.Adjungerad ledamot har yttranderättoch rätt att till protokollet antecknaavvikande mening. Partiombudsmänneni förbundet är ständigt adjungerade ochhar även förslagsrätt.59


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>valrörelsen inom verksamhetsområdet,att inför allmänna val utarbeta politisktregionalt handlingsprogram,att i samråd med landstingsgruppen ellerregionfullmäktigegruppen förberedanominering till uppdrag som utses avlandstinget eller regionen samt i samrådmed berörda, förbereda nomineringar tillstatliga och regionala organ, och därlandsting saknas, i samråd medkommunfullmäktigegruppen förberedanominering till kommunal representation,att utse de råd, kommittéer ocharbetsgrupper som behövs för förbundetsverksamhet,att samverka med riksorganisationen ochpartistyrelsen samt att ansvara för attpartistyrelsen i föreskriven tid erhållerinfordrade remissyttranden och uppgifterom länsförbundets organisation,medlemmar, ekonomi och verksamhet,att med undantag för den personal somanställs av riksorganisationen, anställaarbetskraft vid förbundet samt utfärdainstruktioner och föreskrifter för denna,att besluta om firmatecknare ochattestregler samt tillse att förbundetsekonomiska hantering är organiserad påett betryggande sätt,att tillse att personuppgifterna i partietsmedlemsregister hanteras i enlighet medgällande lagstiftning. Personuppgifter fårinte spridas vidare om inte personenlämnat sitt samtycke,att upprätthålla kontakt och samråda medlandstingsgruppen,regionfullmäktigegruppen, andra regionalaorgan och kommunfullmäktigegruppernainom verksamhetsområdet samt biträdadessa i deras verksamhet,att hålla kontinuerlig kontakt medföreningarna och deras ordförande,att i samråd medregionfullmäktigegruppen förberedanominering till uppdrag som utses avregionen samt i samråd med berörda,förbereda nomineringar till statliga ochregionala organ,…..att utse de råd, kommittéer,arbetsgrupper och andrasamverkansorgan som behövs förförbundets verksamhet samt utfärdaanvisningar för dessa60


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>att uppbära och bestämma användandetav partistöd från landsting, respektiveregion eller kommun där landsting saknas.§ 9 Arbetsu tsk ottFörbundsstyrelsen kan utse ett arbetsutskottsom på förbundsstyrelsens ansvar fullgör avstyrelsen anförtrodda uppgifter samtavgöra sådana brådskande ärenden somej kan anstå till styrelsens sammanträde.I arbetsutskottet skall då länsordförande förModeratkvinnorna och distriktsordförandeni Moderata Ungdomsförbundet ingå.§ 10 P åk allan de avsam m an trädenPartistyrelsen äger påkalla sammanträdemed förbundsstyrelsen. Till sammanträdemed denna samt till förbundsstämma ellerannan sammankomst äger partistyrelsensända företrädare med närvaro-, yttrandeochförslagsrätt.§ 11 V alberedn in gFör att bereda inom förbundetförekommande val skall tillsättas envalberedning. I valberedningen skall avModerata Ungdomsförbundet direktutseddledamot ingå, samt representant förModeratkvinnorna. Valberedningen avgörsjälv sina arbetsformer.§ 9 Utsk ottFörbundsstyrelsen kan utse ett eller flerautskott som på förbundsstyrelsens ansvarfullgör av styrelsen anförtroddauppgifter. I utskott skall länsordförandeför Moderatkvinnornas verksamhet ochordföranden i ungdomsdistriktet ingå,eller annan av respektive organisationutsedd representant.Utskott har rätt att till sina sammanträdenadjungera ledamöter. Adjungeradledamot har yttranderätt och rätt att tillprotokollet anteckna avvikande mening.Partiombudsmännen i förbundet ärständigt adjungerade och har ävenförslagsrätt.Ingen avvikelse.För att bereda inom förbundetförekommande val skall tillsättas envalberedning bestående av 9 ledamöteroch 9 ersättare varav 4 + 4 skallrepresentera var sitt samverkansområdesamt därutöver 5 + 5 mandat. Härutöverär 1 + 1 representant för M-kvinnornarespektive ungdomsdistriktet självskrivnaledamöter.Bland valberedningens ledamöter utsesordförande och vice ordförande.§ 12 K an didatnom in erin g61


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Regler för rekrytering och nominering avkandidater för allmänna val till riksdag,landsting och kommun fastställs avförbundsstämman, varvid av partistämmanrekommenderade rekryterings- ochnomineringsregler bör följas. För att rösta iprovval och delta i beslut rörandekandidatnominering fordras att medlem ärfolkbokförd i den riksdagsvalkrets,landstingsvalkrets, kommun eller församlingvalet gäller.§ <strong>13</strong> R ev isionEn av förbundets revisorer skall varaauktoriserad eller godkänd revisor.Räkenskapsåret sammanfaller medkalenderåret. Årsredovisning, innefattandeav förbundsstyrelsen avgivenförvaltningsberättelse, resultaträkning ochbalansräkning skall vara revisorernatillhanda senast fem veckor före ordinarieförbundsstämma. Revisorernas granskningav räkenskaper och förvaltning skall varaavslutad och revisionsberättelse med tillelleravstyrkande av ansvarsfrihetavlämnad till förbundsstyrelsen senast treveckor före stämman.§ 14 Stadgar ochstadgeändrin g(Nedanstående följer av normalstadgarför förening § 6, mom 2 samt krets § 6,där samma text återfinns.)Förbundsstyrelsen kan efter begäran avpartiföreningens styrelse eller på egetinitiativ pröva nomineringsförfarandet ikommunen eller landstingsvalkretsen.Förbundsstyrelsen kan med tvåtredjedelars majoritet fastställa en nyvalsedel samt återkalla de avnomineringsstämma beslutadevalsedlarna eller avföra enskildakandidater. Förbundsstyrelsens beslutskall senast ha ägt rum fyra veckor efterdet att nomineringsstämma ägt rum.Ett beslut om överprövning skallmeddelas partistyrelsen för kännedom.Ingen avvikelse.Ingen avvikelse.62


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Mom .1. För förbundet gäller avpartistämman antagna normalstadgar.Avvikelser från dessa skall fastställas avpartistyrelsen.Mom .2. Ändring av förbundets stadgarkan beslutas endast av ordinarieförbundsstämma, varvid två tredjedelsmajoritet erfordras.63


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 1 – an g. Sk atter i Dan m ark och Sv erigeMotion är: Peter Ollén, LimhamnDe flesta danska och internationella företag har ingen aning om de mycket förmånligaskattevillkor som gäller för utländska företag som etablerar sig i Sverige och därarbetskraften bor utomlands. Bara 25 procent betalar man i skatt när man bor iDanmark och arbetar i Sverige. De 25 procenten + de sociala avgifterna rasslar raktin i den svenska kassan utan att speciellt mycket ges tillbaka. De mångdubbelt fler sompendlar från Sverige till Danmark betalar ofta uppemot det dubbla i skatt. Varje nyarbetsplats som på detta sätt drivs i Sverige, bör ge en netto skatteeffekt på åtminstone100 000 kronor.Jag föreslår förbundsstämman beslutaattattaktivt informera danska företag om varför de ska etablera sig i Skåne,samtvia lämpliga fora skapa en sajt där danskar kan läsa om svenska socialaförmåner och skatter – och sedan marknadsföra denna.Förbu n dssty relsen s y ttran deSkånemoderaterna vill främja ett konkurrenskraftigt och vitalt skånskt näringsliv ochdessutom få bort gränshinder som bland annat försvårar arbetspendling övergränserna. Motionären argumenterar för att Skånemoderaterna aktivt ska engagerasig i marknadsföring riktad mot danska företag i syfte att få fler av dem att etablera sigi Skåne. Skälet som anförs är att skillnaden i ländernas skattevillkor skulle gearbetstagarna lägre skatt och samtidigt resultera i positiva nettoeffekter för Sverige,förutsatt att arbetstagarna är bosatta i utlandet. Förbundsstyrelsens uppfattning äremellertid att det rimligtvis inte kan vara Skånemoderaternas uppgift att somorganisation försöka marknadsföra Skåne för utländska företag. Den uppgiften lämnasmed fördel till andra relevanta aktörer, till exempel de skånska kommunerna ochRegion Skåne. Det finns en motsägelse i att arbeta mot gränshinder och samtidigtmarknadsföra skillnaderna.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed vad som ovan anförts anse motionen besvarad.64


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 2 – an g. Av sk affan det av broav giftenför sam åk an deMotion är: Ann-Sofie Hörlin, Skanör-FalsterboÖver 18 000 personer pendlar över Öresund för att arbeta varje dag, pendlingen hartotalt ökat med 600 procent sedan bron byggdes. Öresund är en av Europas mestdynamiska regioner som enligt prognoserna passerar 4 miljoner invånare år 2030och står för mer än 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade BNP.De senaste åren kan vi se att Öresundsintegrationen har avstannat. En del beror påkonjunkturläget, men flera redan kända problem har också visat resultat. Vid sidan avskillnader i regleringar och skatter är ett av dessa problem överbelastadekommunikationer, där tågförbindelsen allt som ofta står med förseningar vilket drabbararbetspendlare.Samtidigt står vi inför en klimatutmaning där transporternas påverkan på utsläppen avväxthusgaser fortsätter att öka. År 2010 uppgick den skånska trafikens andel av detotala utsläppen av växthusgaser i Skåne till 33 procent. Personbilarna står för denstörsta delen av utsläppen från transportsektorn, cirka 62 procent, vilket är något merän på nationell nivå.Omställningen till de hållbara alternativen behöver en rejäl knuff framåt. Alternativenfinns – tekniken, de alternativa drivmedlen, kollektiva alternativ – vad som saknas ärde ekonomiska incitamenten att för att göra det lätt att välja rätt i vardagen somarbetspendlande bilist. Först när de finns på plats kommer en hållbar bilism och etthållbart transportsystem att växa fram.Politiken kan på flera sätt bidra till förenklade förbindelser över Öresund, dels när detgäller lagstiftning och andra regelverk, dels när det gäller de fysiska förutsättningarnaatt förflytta sig effektivt och resurssnålt över Sundet.Broavgiften över Öresundsbron är inte en trängselskatt utan en skatt som instiftades föratt finansiera brobygget, där lånen beräknas vara återbetalda omkring 2035-2040.Genom att avskaffa broavgiften för samåkande bilresenärer över Öresundsbron kanbiltrafiken minska samtidigt som allt fler kan pendla över sundet utan att skrämmas avhöga transportkostnader. Därmed kan vi minska utsläppen, öka integrationen och görapendlandet mer resurseffektivt för den enskilde pendlaren.En avskaffad broavgift för samåkande resenärer bör i ett första skede införas på försökunder en ettårsperiod. Då kan det finansiella resultatet utvärderas och se om denönskvärda effekten kan uppnås.65


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Politiken har ett ansvar för att förenkla medborgarnas vardag och att med morotsnarare än piska göra det lätt att välja rätt. Därför bör vi med detta enkla steg fortsättaatt integrera Öresundsregionen och därmed fortsätta skapa förutsättningar för jobboch tillväxt.Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman beslutaattattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en reglering av broavgiften överÖresundsbron, där den avskaffas alternativt kraftigt reduceras församåkande bilresenärer.<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att broavgiften över Öresundsbronavskaffas helt för samåkande bilresenärer under ett års tid och attresultatet utvärderas därefter.sända motionen till de moderata riksdagsledamöterna från Skåne attverka för i riksdagen.Förbu n dssty relsen s y ttran deFörbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att ökad Öresundsintegration är avstörsta vikt för Skånes utveckling. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne tog vid förbundsstämman 2011ställning för att underlätta integrationen genom att verka för att skatteavtalet mellanSverige och Danmark görs om, för att regelverket kring statliga investerings- ochforskningsfonder förenklas och för att ytterligare en fast förbindelse över Öresundbörjar projekteras inom en snar framtid. Det är exempel på viktiga åtgärder som ökarintegrationen och som bidrar till att Öresundsregionens fulla potential kan nås. Det ärdäremot inte önskvärt att snedvrida konkurrensen genom att gynna den enaförbindelsen över Öresund, fast eller via färjor, över den andra. Bron betalas avbrukarna genom avgifter. När investeringen väl är slutbetald måste det vara öppet attbestämma hur pengarna från broavgifterna ska användas i framtiden, exempelvis tillframtida infrastruktursatsningar i Skåne. <strong>Moderaterna</strong>s utgångspunkt måste vara attlika villkor ska råda på marknaden.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämmanattavslå motionen.66


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 3 – an g. Barn k on v en tion enMotion är: Fredrik J Eklund, Söder-OxieUnder första världskriget for många barn illa och till följd av det skrev Rädda Barnensgrundare Eglantyne Jebb ”Deklarationen om barns rättigheter” som antogs avNationernas Förbund i Genève den 26 september år 1924. Genèvedeklarationensäger att det är en plikt för män och kvinnor i alla länder att försvara barns rättigheter.FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20november år 1989 och trädde i kraft som internationell lag den 2 september år 1990.Bakom konventionen ligger många års arbete. Konventionen säger att det ärregeringen i varje land som skall skydda barnet och ta ansvar för att barnet får sinarättigheter. Det står även att länder skall samarbeta för barnets rättigheter.FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, är ett rättsligtbindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständigarättigheter. Barnkonventionen är uppdelad i 54 artiklar varav 41 artiklar är s.k.sakartiklar som fastställer rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen har alla barnmedborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.Barnkonventionen bygger på följande fyra grundläggande och vägledande principer:Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2)Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3)Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6)Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sinmening (artikel 12)Barnkonventionen har hittills ratificerats av 193 stater och Sverige ratificeradebarnkonventionen år 1990. USA och Somalia har signerat/undertecknatbarnkonventionen men inte ratificerat den. När en stat ratificerar en konvention,förpliktigar den sig att följa konventionen och på så vis blir den juridiskt bindande förstaten. Sverige har åtagit sig att följa barnkonventionen men den gäller inte somsvensk lag. Vi har istället valt att anpassa och ändra våra lagar så att deöverensstämmer med barnkonventionens bestämmelser. Det innebär attbarnkonventionen inte har samma status som de nationella lagarna och därför inteheller åberopas av våra domstolar och myndigheter.År 2009 granskade FN:s barnrättskommitté hur Sverige följer barnkonventionen.Dessa granskningar genomförs vart femte år för de stater som har skrivit på67


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>konventionen. FN:s barnrättskommitté ansåg att Sverige behöver förbättra sig på fleravis för att leva upp till barnkonventionens regler genom:Att barnkonventionen får ställning som svensk lag.Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.Att alla barn i Sverige måste skyddas mot diskriminering.Att gömda barn och papperslösa barn får rätt till utbildning.Att papperslösa barn får rätt till sjukvård.Att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylprocessen.Att förebygga självmord bland barn och att öka insatserna för att förbättra barnspsykiska hälsa.Att barnkonventionen skrivs in i läroplanen.Att god man för ensamkommande barn utses inom 24 timmar.Att regler vid familjeåterförening inte strider mot barnkonventionen (med anledning avförsörjningskravet).Att stärka skyddet för barn som är utsatta för människohandel (trafficking).Att se över lag och praxis när det gäller isolering av barn placerade på institution.I mina politiska uppdrag har jag sett hur barn ibland behandlas dåligt eller mindre braän vad som är lämpligt och möjligt, beroende på att Sverige än så länge har valt attinte låta barnkonventionen gälla som svensk lag. När jag har frågat jurister ochmänniskor med omfattande kunskap och lång erfarenhet inom området ifall de anseratt det vore bättre om barnkonventionen istället börjar gälla som svensk lag, harsamtliga utan tvekan svarat ja på den frågan. Jag har även sett myndigheter anmälavarandra i ärenden som gäller barn där det är min övertygelse att så aldrig hadebehövt ske om barnkonventionen istället hade varit svensk lag. Vi talar då om ärendensom har pågått under år, snarare än under månader. En förändring behöver därförske för att förenkla myndigheters beslutsfattande, tillse att barns rättigheter tas på störreallvar, minska mänskligt lidande, skydda och bättre ta hand om barn, för atteffektivisera myndigheters handläggning av ärenden och för att tydligare markera vemsom bär ansvar för barnet.Om barnkonventionen blir svensk lag skulle förbudet mot diskriminering direkt få tillföljd att papperslösa och gömda flyktingbarn får rätt att gå i skolan och rätt tillsjukvård. Asylsökande barn skulle få egna rättigheter och på så vis skyddas mot våld68


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>och övergrepp från anhöriga. Domstolarnas kunskap om barns rättigheter skulle ökaeftersom de då blir skyldiga att tillämpa barnkonventionen som lag. Det skulle ävenpåverka vårdnadstvister på så vis att barnet skulle få en röst i rättssalen genom egenadvokat.Jag föreslår förbundsstämman besluta:attverka för att barnkonventionen skall börja gälla som svensk lag.Förbu n dssty relsen s y ttran deBarnkonvention har allt eftersom den ratificerats av fler stater bidragit till att frågor ombarns utsatthet kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Ett fortsatt arbete meddessa frågor såväl här hemma i Sverige, som internationellt, är självklart viktigt. Attdäremot införliva barnkonventionen i svensk lag, och därmed addera ytterligarerättighetslagstiftning till vad som redan finns, tror inte förbundsstyrelsen är rätt väg attgå.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattavslå motionen.69


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 4 – an g. Besk atta in te sparan deMotion är: Markus Hansson, Lomma-Bjärred och Erik Raita, LandskronaSom moderat anser vi att både arbete och sparande skall löna sig. Sveriges historiskthöga beskattning under lång tid på såväl arbete som sparande är en starktbidragande orsak till svenskarnas höga privata skuldsättning, vars förhållande tilldisponibel inkomst är bland den högsta i världen (164%).Avsaknaden av eller den låga nivån på privat sparande är betydande ochoroväckande. Över två miljoner svenskar saknar helt finansiella tillgångar och överfyra miljoner svenskar har tillgångar mellan 1 – 99 000 SEK. Medianförmögenhetenför befolkningen i sin helhet är 71 000 SEK (Finansiella tillgångar som kapital påbankkonto, aktier och fonder).Detta generellt låga sparande och avsaknaden av tillgängligt kapital hos en stor del avbefolkningen gör både individen och samhället i stort sårbart för negativa ekonomiskaförändringar. Systemriskerna med lågt sparande tillsammans med hög skuldsättning ärhistoriskt vedertagna och mycket uppenbara i Europas ekonomiska kris.Dessutom är den administrativa kostnaden att korrekt beskatta så mångaskattebetalares obetydliga ränteinkomster i förhållande till statens övriga inkomster ärinte samhällsekonomiskt förvarbart.Regeringen har framgångsrikt reformerat så att arbete lönar sig bättre än tidigare,detta har tillsammans med en sund budgetdisciplin kunnat hålla krisen på avstånd frånSverige.Nu är det hög tid att även se till att privat sparande lönar sig bättre än tidigare ochbygga upp individens och Sveriges motståndskraft mot ekonomiska påfrestningar.Källa till information och data: SCBVi föreslår förbundsstämman beslutaattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att skatt på ränteinkomster avskaffas förprivatpersoner, samtdelge motionen de skånska moderata riksdagsledamöterna i Riksdagen.Förbu n dssty relsen s y ttran deFörbundsstyrelsen delar helt motionärens uppfattning att både arbete och sparandeska löna sig. Trots de skattesänkningar som alliansregeringen genomfört sen dentillträdde är Sverige fortfarande ett av de länder som har allra högst skattetryck i hela70


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>världen. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta att driva en politik där sänkta skatterär ett mycket viktigt inslag. Att däremot ensidigt avskaffa beskattningen påränteinkomster för privatpersoner tror vi är fel väg att gå. Det är viktigt att försökaupprätthålla någon form av likformighet i skattesystemet, så att olika inkomstslagbeskattas någorlunda likvärdigt. Detta för att inte få snedvridningseffekter ellerstimulera till transaktioner där inkomst flyttas mellan olika inkomstslag enbart i syfte attundvika beskattning.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattavslå motionen.71


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 5 – an g. Bättre sju k v ård för psy k isk tsju k aMotion är: Johan Fischer, KullabygdenI prioritetssammanhang och högtidstal håller man fram behovet att hjälpa psykisktsjuka. Trots dessa utfästelser har psykiatriska vården stora brister, något som oftapåpekas i olika nationella och lokala media. Tilläggas bör att det i vår kommun intelängre finns någon regionledd mottagning för dessa patienter.Att reparera den specialiserade psykiatrin kan med stor sannolikhet komma att tamycket lång tid. Inseende detta måste man finna andra lösningar. En tänkbarframgångsväg vore att, inom hälsovalets ram, lockade engagerade allmänläkare attkomplettera sin psykiatri. De primärvårdsenheter som vill vara med på detta skulle delsersättas för skolningen, dels erhålla extra ersättning för att de tar hand om dessapatienter. Men extrapengar utgår endast så länge enheten sköter sitt åtagande, någotsom periodiskt måste kontrolleras såväl kvalitativt som kvantitativt.Jag yrkar påattföreningen beslutar, i enlighet med motionens tankar, att förmå regionenatt engagera och fortbilda psykiatriskt profilerade allmänläkare.Årsm ötets beslu tÅrsmötet beslutade:attskicka vidare motionen till regionstyrelsen samt förbundsstämman.Förbu n dssty relsen s y ttran deDet pågår redan idag arbete inom Region Skåne som har med den psykiatriskavården att göra. Femklövern har under denna mandatperiod värnat resurserna tilldenna del av vården och står nu i begrepp att införa ett särskilt vårdval inom dettaområde. Tankarna på ett vårdval inom detta område har mottagits positivt av såvälbrukare som medicinska experter. Motionären pekar dessutom på vikten av god tillväxtav nya läkare. Detta är redan en prioriterad fråga för den moderatafullmäktigegruppen.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed bakgrund av ovan anse motionen besvarad.72


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 6 – an g. Förstat liga k v in n ojou rern aMotion är: Maria Cronkvist, ÄngelholmVarje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av de män som de har eller har haften nära relation med. En del av dessa kvinnor har varit skånska kvinnor. 179 barnunder 18 år har förlorat sin mamma när hon dödats av sin man eller före detta mansedan år 2000 i Sverige. En del av dessa barn har varit skånska barn. Våld i närarelationer, ibland även dödligt, är något som kan finnas mitt ibland oss. Det kanhandla om en granne till oss, det kan handla om någons dotter eller om enarbetskamrat till oss.I <strong>april</strong> 2012 utsåg vår regering länspolismästaren Carin Götblad till nationellsamordnare för våld i nära relationer. I den nationella samordnarens uppdrag ingårbland annat att samla och stödja berörda myndigheter, kommuner, landsting ochorganisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet motvåld i nära relationer. Det visar att vi moderater bryr oss om alla barn, kvinnor ochmän och tar detta samhällsproblem på allvar. Det är jag stolt över men jag vill göramer. Min vision är att våld i nära relationer inte ska förekomma och att vi inte skabehöva några kvinnojourer.Idag finns det cirka 150 kvinno- och tjejjourer i Sverige som hjälper utsatta kvinnor,tjejer och barn som utsätts för våld i nära relationer. Dessa jourer gör ett helt fantastisktjobb och ofta på ideell grund. Under år 2011 beräknas kvinno- och tjejjourer hagenomfört cirka 120 000 stödåtgärder. Dessa stödåtgärder kan exempelvis gå ut påatt vara ett stöd för kvinnan i kontakten med olika myndigheter och genomrättsprocesser. Men alla utsatta kan i dagens läge inte erbjudas den typen av hjälpoch stöd eftersom det inte finns kvinnojourer i alla kommuner alternativt att resursernainte räcker till. Ett bra exempel är dock kvinnojouren i Ängelholms kommun som gör etthelt fantastiskt jobb. Men trots detta tvingades de att under år 2012 säga nej till 111stycken kvinnor som sökte skyddat boende. Detta beror bl.a. på att flertaletkvinnojourer saknar stabil finansiering och förlitar sig på kommunala och statligabidrag. Detta faktum gör det svårare att anställa och ha en långsiktighet iverksamheten. Detta faktum gör också att vissa kvinnojourer inte har tillräckligaekonomiska medel att hjälpa alla utsatta kvinnor och barn. Detta faktum gör också attutsatta kvinnor och barn inte alltid kan erbjudas rätt kompetens inom exempelvis juridikoch psykologi. Om istället staten tar på sig det fulla ansvaret för kvinno- ochtjejjourverksamheten kan grundläggande värden som professionalism, insyn, säkerhetoch rättvisa garanteras. Den utsatte ska erbjudas samma stöd och skydd i ett tidigtskede oavsett var i Sverige de befinner sig. Sedan år 2007 fördelar regeringenårligen ut 109 miljoner kronor till kommuner för stöd till våldsutsatta kvinnor och män.73


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>En exakt prislapp för ett förstatligande av kvinno- och tjejjourverksamhet är svår attange då det beror på vilken omfattning och nivå verksamheten ska ha men kostnadenskulle kunna landa på omkring 200 miljoner per år.Drabbade kvinnor vittnar ofta om att samordningen mellan olika myndigheter intefungerar tillfredställande. Den statliga kvinnojouren skulle också kunna vara enknutpunkt dit representanter från myndigheter kommer och utreder händelseförloppetoch tar ett samlat grepp, så att ingen utsatt faller mellan stolarna. På det sättet skulle vifå ut ännu mer valuta för varje skattekrona.Den här motionen är viktig. Den är viktig för att jag bryr mig om alla människor. Denär en viktig pusselbit för att inget barn ska se sin förälder misshandlad. Den är viktigför att vi moderater vill forma ett ännu bättre Sverige idag och imorgon.Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad på att stämman beslutarattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att kvinnojourerna ska förstatligas, samtmotionen delges den moderata skånska riksdagsgruppen.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionären lyfter i sin motion ett oerhört viktigt och tyvärr alltför dagsaktuellt ämne. Våld inära relationer är ett omfattande samhällsproblem. Alliansregeringen har sedan 2006 gjortkraftfulla satsningar på över 900 miljoner med en rad åtgärder inom ett brett fält. Straffen försjälva brotten har skärpts och det ligger förslag på ytterligare skärpning av straff förkvinnofridskränkning och grov kvinnofridskränkning på väg fram. Kvinnofridslinjen, dennationella stödtelefonen för kvinnor, vidareutvecklas.Då regeringen sett behoven av en fördjupad nationell kartläggning av brott i nära relationergenomförs den på regeringens uppdrag sedan 2012. I uppdraget ingår att samla och stödjaberörda myndigheter, kommuner, landsting och organisationer för att öka effektiviteten,kvalitén och långsiktigheten i arbetet mot våld i nära relationer. Precis de delar sommotionären lyfter fram i sin motion som viktiga är uppe för genomgång och samordning. Detär samordnarens uppgift att överväga hur stöd till och skydd för brottsoffren ska utvecklas.Samordnarens slutsatser kommer under 2014 och är betydelsefulla att invänta för vidareinsatser.De ideella kvinnojourerna utför ett mycket viktigt och angeläget arbete. De är ett viktigtkomplement till det arbete som sker inom kommunerna. Regeringen har redan sedan tidigarestärkt det statliga bidraget till frivilligorganisationerna. I februari 20<strong>13</strong> meddelades frånregeringen att man under 20<strong>13</strong> kommer återkomma till riksdagen med ytterligareresursförstärkning av kvinnojourerna. Vidare satsningar görs således. Den nationellasamordnarens slutsatser, som är mycket viktiga i sammanhanget, inväntas även här under2014, och vilka är betydelsefulla i det fortsatta arbetet för att säkerställa motionärens visionom att våld i nära relationer inte ska behöva förekomma.74


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Ansvaret för att hjälpa våldsutsatta kvinnor ligger dock ytterst hos kommunerna. Flersamarbeten över kommungränserna kring ansvaret till stöd för våldsutsatta kvinnor samt stöd tillkvinnojourerna är att föredra för att säkerställa en stabil finansiering och att rätt kompetenserhålls. Att som motionären anser förstatliga kvinnojourerna är ingen önskvärd utveckling förnågon part, allra minst den utsatta. Det har genom tiderna visat sig att verksamhet oftastbedrivs bäst ju närmare den uppkomna situationen som man hanterar den. Att förstatligakvinnojourerna skulle endast bidra till att skapa ännu en instans för hanterandet på nationellnivå, långväga från problemen. Situationen för dessa kvinnor måste hanteras i kommunen därsituationen uppstått. Likaså drivs kvinnojourerna bäst lokalt, närmast den drabbade. Attförstatliga något är aldrig lösningen. Att ta i problemen, se dem för var de är och finna lokalalösningar med nationell samordning är alltid en bättre väg att gå.Förbundsstyrelsen inväntar med stort intresse den nationella samordnarens slutrapport 2014innan vidare ställning tas i frågan.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämmanattavslå motionen.75


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 7 – an g. V årt cen t ralsty rda parti är iotak t m ed m ån ga trogn a v äljare.Motion är: Johan Fisher, KullabygdenAv ålder har vårt parti varit landets mest försvarsvänliga. (Vilket kanske inte säger såmycket efter 1969.) Så är det inte numer, tvärtom försvaret är ett ”särintresse” och enbudgetregulator.Cecilia Widegren, försvarsberedningens ordförande, ansåg uppenbarliggen att Folkoch Försvarsmötet i januarimötet var ointressant och uteblev. Vad försvaret ska ellerkan användas till vet troligen varken regering, vårt parti eller följaktligen inte heller vårförsvarsledning. Eftersom det sägs att hot mot oss inte kommer att finnas underöverskådlig tid, ja, ens någonsin, har våra senaste regeringar bland allt annat sett tillatt Gotland är oförsvarat (försvarsbeslutet 2004). Men ön kan inom tjugo, trettio årmycket väl dras in en konflikt:Ryssland rustar nu upp, dess ledning sägs vara oberäkneligt nyckfull och den läggeridag en allt ökande press på sina gamla Sovjetområden, t ex sådana med stora ryskaminoriteter, som Estland och Lettland, trots dessas NATO-medlemskap. Gotland voredärför en utmärkt bas för en sådan påverkan. Det räcker att ryssarna stiger i land ochåter befäster Fårösund. (Resten av ön kanske i stort får vara i fred.) Vi, minst av alla,kan hindra det, inte heller NATO kan det vid ett fait accompli, om kärnvapen äruteslutna, och NATO har ju aldrig lovat något, tvärtom dess eventuella assistans ärytterst osäker.(Under Krimkriget i mitten av 1850-talet baserade Storbritannien sin östersjöflotta här,de facto med vårt godkännande. Efter kriget hotade Tsarryssland att ta överFårösundsbasen om vi inte kunde garantera en framtida neutralitet. Vi befäste den då.)Vi, gamla kärnväljare, känner inte igen oss i partiets syn på försvaret och det ärdessutom oense med övriga partier utom MP och V(!!). Hur kan någon enda trovärdigtpåstå att inga insatser eller ens hot mot oss kan komma att ske under kommande 20,30 år eller ännu längre bort? Partiledningen måste ändra sig.Följande slutsats kan ur detta exempel dras: Idag tillåts endast centrala moderatatankar och politik. Provinsen göre sig inga besvär. Vi medlemmar, våralokalföreningar och förbund kan inte längre finna oss i det, och det gäller i stort settalla frågor och inte endast nationens säkerhet.Jag yrkar på76


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attattförbundet inte accepterar partiets tankecentralism utan aktivt deltar i attforma vår M-politik och kräver att provinsiellt komna tankar och idéer i sigär värdefulla och alltid ska diskuteras och vägas, samtförbundet kräver att partiet går med på en nationell försvars- ochsäkerhetsutredning med ett öppet uppdrag och en planeringshorisont sattminst flera decennier bort.Förbu n dssty relsen s y ttrandeFörbundsstyrelsens yttrande över motion 7 är detsamma som över motion 8. Se därför motion8.77


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 8 – an g. Försv aret av Sv erigeMotion ärer: Anders Kristiansen och Björn Hortevall, SkurupPå senare tid har debatten om Sveriges försvar pågått i olika sammanhang. Inompolitiken i Alliansen, och mellan oppositionen och regeringspartierna samt inte minst imedia.Anledningen är att ÖB Sverker Göranson i en intervju i Svenska Dagbladet när hanfick frågan om Sveriges försvarsförmåga svarade, ”att vi kan försvara oss mot ettangrepp med ett begränsat mål, i ungefär en vecka på egen hand”.Försvaret av Sveriges territorium har förändrats från att vara ett invasionsförsvar iallmänhet till det nya försvar som nu växer fram med uppgift att vara ett ”insatsförsvar,berett att lösa uppgifter varhelst de uppstår”.Citat från Försvarmaktens hemsida:”Försvarsmaktens uppdragFörsvarsmakten ska kunna försvara Sverige vid angrepp av en främmande makt. Föratt klara detta har Försvarsmakten utvecklat ett antal olika funktioner och förmågor somutgår från vår unika kompetens – väpnad strid. Striden kan bedrivas på land, i luftenoch till sjöss.”Av denna uppdragsbeskrivning förleds man tro att försvarmaktens uppdrag ärbetydligt mer omfattande än vad ÖB nu ger uttryck för.Skånes geografiska placering sett ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ska varkenförhävas eller förringas. Det som från ett strategiskt perspektiv möjligen kan identifierassom mål för en angripare skulle kunna vara passagen mellan Östersjön ochKattegatt/Skagerack vidare ut i Nordsjön och Atlanten. Alltså har vi i Skåne ettintresse av att svensk försvarsmakt förmår hantera en hotsituation i vårt område.Vi kan då inte förklara oss nöjda med ett försvar som enbart är avsett att klara eninsats på ett ställe under en vecka vilket vid en prioritering av försvarsmaktens insatsertroligen lämnar Skåne blottlagt.Hotbilden må vara klart begränsad idag men det finns tillräcklig oro i världeninnebärande att Sveriges insatsberedskap och reella insatskapacitet måste vara högreän nuvarande ambition.Vår partiledare Fredrik Reinfeldt uttrycker att försvaret är ett särintresse och vår KarinEnström, försvarsminister, faller ÖB i orden och menar att försvarets nuvarandeinsatsmöjligheter ligger i linje med vad hon anser vara tillräckligt.78


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Men det är ju inte tillräckligt! Vi kräver mer än vad ÖB och försvarsministern nu hargett uttryck för.Runt 46 Mdkr är försvarbudgeten idag men vi vill ha mera kapacitet och då måste vihitta de möjligheterna med förnyad ansträngning.Vi föreslår förbundsstämman besluta att förbundsstyrelsen och skånska riksdagmän skastarta ett aktivt arbete inom partiet med början 20<strong>13</strong> med nedanstående genomattattattattattattnya försvaret av Sverige måste tydliggöras ytterligare så att uppdragetavspeglar viljan, inte bara hos våra valda ombud, utan hos det svenskafolket,försvarsmakten tillförs sådana resurser att den kan leva upp till ett uppdragsom inger Sveriges folk en ny trygghet, nyare än vad som upplevs fördagen,försvarsmakten tillförs sådana resurser, ställt mot en ny omvärldsanalysoch en ny framtidsvärderad hotbild, som gör att en angripare övervägersin egen insats,Sveriges försvar måste vara en huvudfråga för oss i Nya <strong>Moderaterna</strong>,våra valda ombud i riksdagen och i regeringen arbetar för att geförsvarmakten ny förmåga att kunna försvara Sverige i enlighet med vadförsvarsmakten själv uttrycker, samtdet tillsätts en brett förankrad arbetsgrupp i partiet som får i uppgift attinom ett år ta fram underlag för vår nya syn på försvaret av Sverige.Det är dags nu att ta oss partigräsrötter på allvar!Förbu n dssty relsen s y ttran de öv er m otion ern a 7 och 8Frågor som berör Sveriges försvar har traditionellt varit frågor som engageratmoderata väljare och förtroendevalda. Vi har alltid varit tydliga på en punkt – viljanatt försvara landet mot alla sorters angrepp.Samtidigt har vår omvärld förändrats. Järnridåns fall och sönderfallet av Sovjetunionenhar helt ändrat förutsättningarna i Europa. Flera av länderna i östra Europa är numerainte bara medlemmar i EU, utan även i NATO. Detta gäller även tidigareSovjetrepubliker.Den teknologiska utvecklingen har också helt förändrat förutsättningarna att föra krigoch att försvara sig mot angrepp. Idag framstår långvariga konventionella krig, typ79


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>andra världskriget, som helt osannolika. Däremot har andra hotbilder vuxit sig starka,allt från internationell terrorism till IT-relaterade hot och angrepp.Mot denna bakgrund har Sverige nedrustat under en lång följd av år. Detta har lett tillatt Sveriges förmåga att försvara sitt territorium urholkats för att nå ett bottenläge ibörjan av 2000-talet och då det värnpliktssystem som allt byggde på hade kommit tillvägs ände.Vår Alliansregering har tagit en rad initiativ för att förbättra situationen. Faktum är attvi har börjat rusta upp vår försvarsförmåga, om än från en mycket låg nivå.Det är viktigt att våra ambitioner genomförs på ett trovärdigt sätt. Just nu pågårförberedelserna för ett nytt försvarsbeslut, som både innehåller en analys över vilka hotsom är realistiska för Sverige att planera inför och vilka resurser som behövs.Som Moderater är det enkelt att slå fast några utgångspunkter i detta arbete:Det är behovet som ska styra försvarets anslag, försvaret är ingenbudgetregulator.De resurser som satsas ska naturligtvis användas så effektivt som möjligt,försvaret kan inte vara en frizon för ineffektivitet eller för den delen användas tillregionalpolitik.Försvarets huvuduppgift är att försvara Sveriges territorium vilket naturligtvis intehindrar oss från att även fortsättningsvis delta i internationella insatser.Hela landet ska kunna försvaras, något annat vore helt orimligt. Försvarets planering måste vara flexibel så att volymer snabbt kan utökas omhotbilden mot landet kräver det. Inte minst detta är mycket viktigt och något somhistoriskt sett visat sig vara mycket svårt.Vi moderater välkomnar en omfattande debatt i försvarsfrågan. Det är nu debatten skatas så att de beslut som väntar de närmaste åren hamnar på en bra och rimlig nivå.Det är viktigt för oss att konstatera att det pågår ett intensivt och seriöst arbete underledning av vår moderata försvarsminister, Karin Enström. Mycket återstår ännu, mendet är viktigt att den modernisering som påbörjats av svensk försvarsförmåga fullföljs,så att intentionerna från tidigare försvarsbeslut blir verklighet.Med hänvisning till det arbete som pågår inför kommande försvarsbeslut och vad somovan sägs, föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämmanattdärmed anse motionerna 7 och 8 besvarade.80


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 9 – an g. In frast ru k tu rsatsn in gar SödraSk ån eMotion ärer: Johan Bolinder och Niklas Sjöberg, SkurupUtvecklingen av Öresundsregionen och sammanlänkningen med de södra och östradelarna av Skåne torde vara högprioriterad som en av regionens viktigaste frågor påväg in i framtiden.Det finns anledning att starkt ifrågasätta huruvida Malmö Airport kommer att klara dennya miljöprövning flygplatsen genomgår utan en effektiv och tidsenlig kollektivtrafik.Vikten av sådan kollektivtrafik har tidigare betonats av bl.a. Swedavia.Parallellt kan det konstateras, att den nuvarande järnvägssträckan mellan Skurup ochSvedala saknar såväl utvecklingspotential, som möjlighet att ens täcka morgondagensbehov med hänsyn till den hastighet och omfattning trafiken behöver bedrivas.Sturupspendeln har sedan länge identifierats som en av de viktigastetillväxtkatalysatorerna för regionen och trots tidigare stöd från Region Skåne harplanerna ännu inte förverkligats.Sturupspendeln skulle delvis bidra till att Malmö Airport ökar i attraktivitet som isoleradflygplats med en modern och miljövänlig kollektivtrafik, vilket måste anses viktigt, inteminst med tanke på det ökade behov MAX IV borde generera i form av smidigatransporter. Den skulle också möjliggöra ett effektivt och konkurrenskraftigt utbyte medKastrup, som är i behov av ökad kapacitet, och bidra till att öka såväl områdets somregionens attraktivitet.Sannolikt skulle Sturupspendelns realiserande utgöra en mycket god grund förutvecklandet av ett nytt företagskluster i regionen, vilket skulle generera såväl enmängd nya arbetstillfällen, som en betydande ekonomisk tillväxt i regionen. Iförlängningen påverkar satsningen såväl hela Skåne, som resterande Sverige.I samband med att Sturupspendeln förverkligas och färjetrafiken till/från Ystadfortsätter att utvecklas behöver också E65 genomgå betydande upprustning.Europavägens standard har förvisso förbättrats ur ett 20-årsperspektiv, men mycketarbete kvarstår för att vägen skall hålla den standard som behövs med hänsyn till såvälframkomlighet som trafiksäkerhet i samband med regionens fortsatta utveckling.Vägen behöver anpassas, bl.a. genom att överlappningen med Sturupspendelnmöjliggörs enligt tidigare plan, men också genom att vägen görs tvåfilig hela vägentill/från Ystad för att hantera regionens tillväxttakt. Redan idag lider vägen av81


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>stillastående trafik i rusningstider och för att säkerställa en hållbar samhällsekonomiskutveckling bör åtgärder vidtagas snarast.Vi föreslår att förbundsstämman beslutarattattkraftfullt och tydligt verka för en omgående realisering av Sturupspendelntillsammans med såväl regeringen som privata aktörer, samtkraftfullt och tydligt verka för att omgående inleda en övergripandeupprustning av E65 mellan Ystad och Svedala för att möta nuvarande ochkommande behov avseende såväl Sturupspendeln som biltrafiken iregionen.Förbu n dssty relsen s y ttran deDet råder ingen tvekan om att Skåne är en dynamisk, folkrik tillväxtregion och attutbyggnadsbehovet av infrastruktur för såväl gods- som persontransporter ärangeläget. Till exempel utgör kapacitetshöjningen på stambanan mellan Malmö ochHässleholm en viktig investering ur både ett regionalt och nationellt perspektiv.Motionärerna förespråkar att Sturupspendeln förverkligas omgående, som enligt demskulle förbättra transporterna till och från Malmö Airport. Förbundsstyrelsen vill påpekaatt det i dagsläget finns en privat entreprenör som utan offentligt stöd förser MalmöAirport med kollektivtrafik, vilken riskerar utslagning ifall skattesubventionerad trafikinförs. Ett mindre framgångsrikt försök med busstrafik mellan Svedala järnvägsstationoch flygplatsen har genomförts. Antalet resande var få, vilket kan tas till intäkt för attbefintlig kollektivtrafik nöjaktigt kan tillgodose efterfrågan. Sturupspendeln skulleförbättra tillgängligheten mest från Malmö och söderifrån. När flygbussarna från Lundett kort tag körde via Malmö försvann kunderna.E65 mellan Ystad och Svedala behöver förstärkas. Det finns dock många angelägnaprojekt för att förstärka infrastrukturen. Det är svårt att lyfta fram ett av dem som mestprioriterat utan att ställa det mot andra projekt.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattanse motionen besvarad.82


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 10 – an g. K u n dv alssy stem in om Mu sik& K u ltu rsk olev erk sam h et - Barn s m öjligh et tillk u ltu ru töv an deMotion är: Peo Lindholm, HässleholmMusik & Kulturskolorna i Sverige idag är fortfarande viktiga förmedlare av kultur ochupprätthåller tillika ett kulturarv. Den huvudsakliga uppgiften är att sprida ochtillhandahålla möjligheter för barn att konsumera eller utöva kultur av olika slag, inteminst därför har verksamheten en viktig funktion. Institutionen som sådan har givitväldigt många människor väldigt mycket under lång tid och skapat och fostrat såvälyrkesmusiker som bidragit till det svenska musikundret som uppmärksammats inte minstur exportsynpunkt.Tyvärr finns det idag också en brist på utveckling inom den kommunala Musik &Kulturskolevärlden och en del barn väljer att lämna verksamheten eller så får man inteplats på det instrument eller den aktivitet man önskar. Det upprätthålls på sina hållfortfarande föråldrade system där elever obligatoriskt måste genomgå en ettåriggrundkurs på blockflöjt eller fiol innan de kanske i mån av plats får spela detinstrument dom egentligen valt. Ett system som idag år 20<strong>13</strong> har en mer begränsadpedagogisk funktion och ibland förr medverkar till att man väljer bort ett eventuelltkulturutövande.En reell risk är också att Musik & Kulturskolan på sikt helt försvinner om man inte väljeratt i högre grad tillgodose marknadens behov och förnya sig. Det finns redan idag ettantal kommuner där man helt valt att lägga ner Musik & Kulturskolan. Ibland finns detrent ekonomiska aspekter men det beror också delvis på för dåligt elevunderlag vilketsannolikt betyder att man inte gjort verksamheten tillräckligt intressant. Brukarna haröverhuvudtaget inte sökt sig till Musik & Kulturskolan eller så har de helt enkelt tröttnatoch lämnat verksamheten. Det finns också mycket riktigt på många håll köer med barnsom inte får plats på det ämne man önskar. Det finns med andra ord ett reellt behov avprivata aktörer på Musik & Kulturskoleområdet. Dessa aktörer kommer sannolikt attbidra till Musik & Kulturskolornas överlevnad genom att konkurrensutsätta densamma.Jag vågar påstå att man därmed också ökar överlevnadschanserna en Svenskkulturinstitution.Det sägs att den kommunala kulturskola vi ser idag präglades på 1950-60 talen ochatt det då delvis handlade om att få fram musiker till lokala orkestrar. Följaktligen blirdå också syftet att delvis tillfredsställa vuxnas behov, inte att tillgodose barns möjlighettill kulturutövande. Enligt Sveriges Musik och Kulturskoleråd stod år 2010 ca 40 000barn i kö för att få gitarr, piano, slagverks eller sånglektioner. Av de som önskade83


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>spela blåsinstrument fick samtliga plats. Det är anmärkningsvärt att en kommunal ochdelvis skattefinansierad verksamhet uppenbarligen inte tillgodoser medborgarnasönskemål och behov.Svenska barn har rätt att delta i och utöva kulturell verksamhet man så önskar, omdetta ska vi slå vakt. Vi bör därför optimera möjligheterna för barns kulturkonsumtionoch personliga utveckling genom att skapa incitament.Om de kommuner där behovet finns inför det kundvalssystem man ser inom mångaandra verksamheter skulle det sannolikt på ett positivt sätt förändra barns tillgång tillkultur och kulturutövande. I praktiken så innebär det att eleverna får möjlighet att väljaen privat Musik och Kulturskoleaktör. Den privata aktören har då först auktoriserats avberörd kommun och konkurrerar på samma villkor som den kommunala Musik &Kulturskolan.Effekterna av ett framgångsrikt infört system blir sannolikt höjd kvalité p.g.a. ökadkonkurrens och att köerna till Musik & Kulturskolan försvinner. Redan där en reell vinstför de kommuninnevånare som berörs. En möjlig effekt är också att de totala utgifternaför verksamheten minskar förutsatt att effektiviteten ökar då man konkurrensutsätts.För att få perspektiv på ekonomin kring de kommunala Musik & Kulturskolorna såsatsar kommunerna i Sverige tillsammans 1,8 miljarder per år på kulturskolorna,kulturskolorna själva tar in 338 miljoner via avgifter. Den totala budgeten är 2,1miljarder. Dessa siffror motsvarar om man jämför med andra typer av kommunalverksamhet t ex 6275 förskollärartjänster.Vi har precis som på vilken annan kommunal institution som helst rätt att ställa krav påatt verksamheten tillgodoser behoven samt förnyas och förändras med sin samtid. Enkonkurrensutsättning av Musik & Kulturskoleverksamheten skulle precis som i mångaandra kommunala verksamheters fall vara av godo.Jag föreslår förbundsstämman beslutaattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att man i kommunerna införkundvalssystem när det gäller Musik & Kulturskolor, samt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att kommunerna uppmuntrar ochunderlättar för privata aktörer att starta Musik & Kulturskoleverksamhet.Förbu n dssty relsen s y ttran deKundvalssystem har med stor framgång genomförts i många moderatledda kommuner,med början för mer än tjugo år sen. Dessa valfrihetsreformer har varit ett viktigt sätt attförskjuta makt från politiker till enskilda människor och familjer, men har också genom84


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>den konkurrens mellan offentliga och privata utförare som systemet innebär, bidragittill att förbättra kvaliteten i många offentligfinansierade verksamheter.Kundvalssystem finns i dag huvudsakligen inom skola, barnomsorg och äldreomsorg.Precis som motionären tror förbundsstyrelsen att ett kundvalssystem med fördel kananvändas även för musik- och kulturskoleverksamhet, vilket i dag sker endast i ett fåtalkommuner.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattbifalla motionen.85


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 11 – an g. K örk ort sän k er trösk lar t illarbetsm ark n adenMotion är: Peter Falk, SkurupDen av moderaterna utlagda arbetslinjen bygger mycket på att göra människoranställningsbara och aktivt arbeta för att sänka trösklar till arbetsmarknaden. Att påindividnivå se den arbetssökandes specifika behov för att just bli anställningsbar.Detta är viktigt speciellt för unga långtidsarbetslösa eftersom den som är ung ocharbetslös löper en stor risk att stå utanför arbetslivet även i vuxen ålder.Många långtidsarbetslösa ungdomar saknar fullständiga betyg och lever ofta medförsörjningsstöd. Detta är en olycklig kombination för att nå arbetsmarknaden eftersomjobb utan krav på gymnasiekompetens ofta kräver körkort. Det borde vara ensamhällsekonomisk förtjänst och i linje med tagna nationella mål att aktivt verka för attparallellt med kompletterande gymnasieutbildningar och yrkesutbildningar också gemöjlighet att ta körkort. För att få en rättvis fördelning av samhällsresurser kan t ex helaeller delar av körkortsutbildningen finansieras via studielån från CSN.Flera branscher har problem med kommande personalförsörjning till yrken där körkortär en nyckelkompetens. Fordonsföretagen sysselsätter hundratusentals personer iSverige och körkort krävs för i stort sätt alla dessa jobb.Att klara mål om sysselsättning, framtida behov samt förstärka våra ungdomars ochlångtidsarbetslösas möjlighet till en anställning och egenförsörjning, ställer krav påförändring och synsätt på att underlätta för körkortsutbildning och därmed till en störrearbetsmarknad.Jag föreslår förbundsstämmanattverka för att <strong>Moderaterna</strong> belyser och undersöker möjligheten att införakörkortsutbildningar för utsatta grupper, som t ex unga, långtidsarbetslösaoch andra med särskilda behov som pga. avsaknaden av körkort har svårtatt etablera sig på arbetsmarknaden.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionären pekar på en möjlighet att förstärka ungdomars och långtidsarbetslösasmöjlighet till arbete genom att dessa erbjuds körkortsutbildning samt att studierna skakunna finansieras genom studielån från CSN (Centrala studiestödsnämnden).Gymnasieskoler, såväl friskolor som kommunala, har i någon form gett möjligheten tillkörkortsutbildning på många håll i landet. Vanligast är en kurs i teoridelen men ett visst86


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>antal körlektioner förekommer också. Erbjudandena har ibland varit kopplade till attattrahera fler sökanden till gynmasieskolor. Det har till och med förekommiterbjudanden för att locka fler att flytta till en kommun.För att öka en ung människas möjlighet till att etablera sig på arbetsmarkanden kandet tyckas vara ett bra sätt för att lyckas få ett arbete.Sedan 2006 har vår Alliansregering fört en lyckosam jobbpolitik. Vi vet idag att bristeri utbildningsnivån begränsar tillväxten och att kunskapsbristen försvårar för företagenatt utvecklas. Den allra viktigaste och mest långsiktiga åtgärden för att ökaanställningsbarheten är kunskap och avklarade gymnasiestudier. Kopplingen mellanskola och arbetsliv kan också förbättras genom lärlingssystem. Här kan man se enmöjlighet där motionärens tankar kan komma ifråga då exempelvis en lärlingsplatsfordrar att lärlingen så småningom tar körkort.Vi moderater står för att ansträngningar på alla plan skall löna sig. Det innefattar såvälstudier som entreprenörskap. Alla de åtgärder som finns för att minska arbetslöshetenmåste därför hanteras varsamt eftersom de annars riskerar skapa motsatsförhållandenoch orättvisor som hämmar den enskildes drivkraft.Däremot kan motionärens intention vara en bra idé om den kopplas till en egeninsatsoch ett tydligt individuellt mål som exempelvis kan förekomma i ett lärlingssystem.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed vad som ovan anförts anse motionen besvarad.87


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 12 – an g. Max tax a för barn - ochu n gdom ar i färdtjän stenMotionär: Camilla Hansen, SkurupSkolungdomar får från sin hemkommun ett läsårskort på Skånetrafiken för att kunna tasig till och från skolan. Därutöver finns det möjlighet att själv köpa ett Jojo Fritid förresor på kvällar och helger”Jojo Fritid kan du använda till den dag du fyller 20 år. Res hur mycket du villvardagar kl 17-06 och när du vill på helgerna. Kortet kan lånas ut till andra under 20år” 1 .Skolungdomar som p.g.a. funktionsnedsättning är beviljade skolskjuts, får skolskjutsmellan hemmet och skolan, tur och retur. Resor därutöver, t.ex. mellan korttidstillsynoch hemmet samt till och från fritidsaktiviteter sker med färdtjänst. Som regelverket serut i dag finns ingen maxtaxa för ungdomar som har behov av färdtjänst. Alla resorbetalas enligt en viss kilometertaxa, och ju fler resor desto större kostnad 2 . Det finnsingen möjlighet att köpa ett Jojo Fritid, som för andra skolungdomar. I andra landsting,t.ex. Stockholm, betalar ungdomar maximalt 490:- per månad, oavsett antal resor.En aktiv fritid skapar en högre livskvalitet och en bättre hälsa. Det är viktigt att allabarn- och ungdomar behandlas lika och ges lika möjlighet att delta i olika kultur- ochfritidsaktiviteter. Ekonomin får inte bli ytterligare ett hinder för full delaktighet isamhället.1 https://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=26933&epslanguage=SV2 http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=32520&epslanguage=SVJag föreslår förbundsstämman beslutaattRegion Skåne inför maxtaxa för barn- och ungdomar i färdtjänsten.Förbu n dssty relsen s y ttrandeMotionären föreslår att Region Skåne inför maxtaxa för barn- och ungdomar ifärdtjänsten. Detta kan inte Region Skåne göra eftersom det endast är 24 kommunersom lämnat över färdtjänsten till regionen. Något länstäckande kan därför inteåstadkommas, som för den övriga kollektivtrafiken.88


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbundsstyrelsen inser att dagens system kan diskuteras utifrån ettlikställighetsperspektiv. Det är inte uppenbart rätt att behandla olika ungdomsgrupperolika i avgiftshänseende inom kollektivtrafiken, som ju färdtjänsten är en del av.Som läget är nu kan bara kommunerna lösa detta för sina ungdomar genom att göratillköp hos kollektivtrafiknämnden av denna extra tjänst. I Kristianstad kommun harinvånare mellan gymnasieålder och 67 år med återkommande arbetsresor, det villsäga periodkort i färdtjänsten, möjlighet till 30 fria fritidsresor i månaden. Detta skergenom att Kristianstad kommun gjort ett tillköp av denna extra service.Motionärens krav kan alltså bara tillgodoses genom initiativ i kommunerna. Lämpligenkan initiativ tas i kommunernas handikappråd via olika handikapporganisationer.Därmed kan varje kommun själv avgöra vilken servicenivå man skulle vilja ha, t exbara ungdomar eller en större grupp som i Kristianstad.Det blir inte rätt om förbundsstämman skulle besluta om något som gäller alla. Detmåste fortfarande finnas möjligheter för kommuner att ha olika servicenivå beroendepå majoritet och andra olikheter.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed yttrandet ovan anse motionen besvarad.89


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion <strong>13</strong> – an g. An gåen de m igration s - ochin tegration spolit ikMotion är: MUF SkåneIdén om ett samhälle som har individen som sin utgångspunkt. Ett samhälle som sättervarje människas rätt att söka sin egen lycka före system och stora politiska projekt. Ettsamhälle som river murar istället för att bygga dem. Det är idén som utgör självafundamentet för Moderata Ungdomsförbundets frihetsidé. Det är idén som har fåttmånga av oss att engagera sig politiskt.Med bakgrund av detta handlar den här propositionen om hur vi kan möjliggöra ettöppnare Sverige. Ett Sverige dit människor kan söka sig för att få leva i fred och frihet,skapa möjligheter till en bättre morgondag för sig och sin familj samtidigt som manbidrar till det svenska välståndet.I tider då främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner framgångar ärModerata Ungdomsförbundets roll viktigare än någonsin. Då andra organisationerfiskar i grumliga vatten i hopp om att vinna nya väljare ska vi göra det precis motsatta.Vi ska bli ännu tydligare med vår idé om frihet, öppenhet och tolerans.Idén om ett Sverige med öppna gränser är inte bara det enda moraliskt försvarbara urett liberalt och konservativt perspektiv. Det är även en både rimlig och realistisk politikmed stark förankring i den svenska historien.Ett talande exempel hur liberala idéer tjänat Sverige väl är den politiska utvecklingen iSverige under 1800-talets andra hälft. Denna svenska frihetstid inleddes då denliberala finansministern Johan August Gripenstedt lyckades få med sig riksdagen på enrad olika liberaliseringsreformer. Samtidigt som en hel rad med handelstullar sänktesoch avskaffades togs även alla pass- och visumkrav bort. Denna fria rörlighet kvarstodända fram till första världskriget 1914.Frukten dessa liberaliseringar bar var att 1800-talets andra hälft var en av deperioderna i landets historia med allra högst tillväxt. De liberala idéerna om frirörlighet och fri handel bidrog till att det nationella välståndet ökade mycket kraftigt.Fri rörligh et för ett bättre Sk ån eDenna tillbakablick ger gott historiskt stöd för att en ökad invandring har godaförutsättningar att bli en bidragande faktor till ett Skåne som utvecklas till en starkareoch mer dynamisk region där välståndet ökar. Detta är ett förhållningssätt somModerata Ungdomsförbundet har ett stort ansvar att försvara och vinna stöd för.Därför bör MUF Skåne verka för att samtliga skånska kommuner ska ta emot såvälflyktingar som ensamkommande flyktingbarn. Inte bara för att det är moraliskt rätt attbereda möjlighet för fler att söka en fristad i Skåne, utan även för att historien visar attidén om fri rörlighet skapar välstånd.90


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>En sn abb v äg till arbeteDen främsta grundförutsättningen för att kunna möjliggöra ett Sverige där fri rörlighetär verklighet är att de som kommer hit snabbt kan komma i arbete och bidra till detsvenska samhället. I dag tilldelas alla som invandrar till Sverige ett etableringsbidrag.Detta är av flera skäl problematiskt. Dels för att det riskerar att skapa marginaleffektersom gör att lönsamheten i att arbeta begränsas. Därtill är det självfallet så det finnsbudgetmässiga begränsningar i hur mycket bidrag stat och kommuner har möjlighet attdela ut, vilket i realiteten kan komma att stundtals begränsa hur många som kan gesmöjlighet att invandra till Sverige. Detta har vi under 2012 sett tydliga exempel på dåregeringen oroar sig för ovanligt stor invandring, främst från krigets Syrien.För att komma till rätta med denna problematik bör vi ersätta bidraget med ettetableringslån som migranten precis som med CSN-lån får börja betala tillbaka dådenna får ett arbete. Ett sådant system skulle öka incitamenten för den enskilde attsnabbt komma i arbete samtidigt som att statens möjlighet att låna ut pengar som skabetalas tillbaka inte alls på samma sätt är begränsade i jämförelse med att betala utbidrag.En annan nyckelfaktor för att de som invandrar till Sverige snabbt ska kunna komma iarbete är givetvis att de snabbt lär sig svenska språket. Idag ser vi tyvärr på mångahåll i landet att undervisningen på svenska för invandrare (SFI) präglas av dålig kvalitéoch låga krav. Bland annat ser vi idag att de obligatoriska undervisningstimmarna påSFI är så få som 15 i veckan. Det är fullt rimligt att kräva att de som inte ännu fått ettarbete studerar svenska mer än så om de önskar någon form av ekonomiskt stöd frånsamhället. Samtidigt som kraven höjs måste även kvalitén på undervisningenförbättras. Idag finns det generellt inga valmöjligheter och konkurrens avseende SFIutbildningi kommunerna. Därför bör MUF Skåne verka för att det likt i den reguljärautbildningsvärlden främjas en mångfald bland utövare av utbildning i svenska förinvandrare. Då kan migranten välja den SFI-skolan där denna bedömer sig ha bästförutsättningar att lära sig svenska snabbast. För att möjliggöra detta behöver Sverigeinföra en SFI-peng som är utformad på samma sätt som skolpengen.För att skapa ett Sverige där alla får plats behöver vi reformera vår arbetsmarknad.Många som kommer hit har en förhållandevis god utbildningsbakgrund och kan oftamed hjälp av bra SFI-utbildning få goda förutsättningar att snabbt ta sig in påarbetsmarknaden. Dock måste möjligheten att skapa sig en bättre framtid i Sverigefinnas även för dem som har bristfällig eller till och med helt saknar grundläggandeutbildning. För denna grupp är det inte realistiskt att i vuxen ålder kunna kompenseraför minst tolv års svenskt utbildning.För att även dessa ska kunna ha möjlighet att påbörja sin resa i Sverige behöver detväxa fram enklare jobb med en flexiblare lönesättning. I sammanhanget är det viktigtatt komma ihåg att vad som betraktas som en mycket låg lön i Sverige skulle vara enstor välståndsökning för exempelvis en genomsnittlig somalier, där genomsnittslönen är300 kronor i månaden, detta trots att levnadskostnaderna i Sverige är högre. Det är91


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>inte rimligt att de svenska fackföreningarna ska tillåtas neka människor med svagutbildningsbakgrund möjligheten att förbättra sin framtid genom att få arbeta i Sverige.Migration – En effek tiv fattigdom sbek äm pn in gNågot vi inte får glömma är att migration inte bara är bra för det landet människorväljer att komma till och för individerna som flyttar, utan även för de länder som folkflyttar ifrån. Väldigt många av de som sökt sig till nya länder väljer att kontinuerligtskicka hem pengar till släkt och vänner som fortfarande befinner sig i hemlandet.Studier visar att denna företeelse bidrar med tre gånger så mycket pengar tillutvecklingsländer som hela det globala biståndet. Dessa pengar hamnar inte heller istora statliga biståndsprojekt, utan hamnar direkt i hushållskassan hos mottagarna.Migration är världens bästa och mest effektiva form av fattigdomsbekämpning. Ett braexempel på detta är att fyra av fem tahitier som i modern tid tagit sig ur absolutfattigdom har gjort detta genom att helt enkelt flytta till USA.Fri rörlighet är en grundläggande rättighet som utgör en viktig hörnsten i den liberalaoch konservativa idévärlden. Fri rörlighet ger människor möjlighet att skapa en bättreframtid, fri rörlighet skapar välstånd, Fri rörlighet bekämpar fattigdom och lidande.Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsendistriktsstämmanattattattattattattattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för fri invandring,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att samtliga skånska kommuner ska taemot flyktingar samt ensamkommande flyktingbarn,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att etableringsbidrag ersätts medetableringslån,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att de obligatoriska antal SFI-timmarna iveckan ökar för de som inte har ett arbete,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för införandet av en SFI-peng,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att SFI-utbildningen konkurrensutsätts,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en mer flexibel lönebildning på densvenska arbetsmarknaden,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att migration är ett av de mest effektivaverktygen för fattigdomsbekämpning, samtDistrik tsstäm m an beslu tadeattbifalla propositionen i sin helhet.92


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbu n dssty relsen s y ttran de”Tron på människans egen förmåga är utgångspunkten för all Moderat politik.Människan besitter en inre förmåga att utvecklas och bara genom frihet kan dennaförmåga komma till sin rätt. Därför är frihet vårt viktigaste värde. Med friheten kommerrätten att få vara sig själv, ansvaret för sina egna val och kravet att respektera andramänniskors sätt att vara.Under rätt förutsättningar kan vi människor åstadkomma fantastiska saker, menmänniskan kan också göra fel, mot sig själv och mot andra. Människan har bådeförmågor och brister. <strong>Moderaterna</strong>s idé är att se hela människan. Att stöttamänniskans sökande efter lycka och vilja att göra rätt för sig, men också att hjälpa tillnär den egna förmågan inte är tillräcklig eller används för att skada andra”.Med dessa rader inleder <strong>Moderaterna</strong> sitt idéprogram antaget i Örebro 2011. Det ärviktiga rader som lägger grunden för allt det vi som parti står för. Tron på allamänniskors förmåga är det centrala. Friheten att själv få välja. Respekten för så väl osssjälva som andra. Med detta som utgångspunkt ska vi tas oss an såväl kommunala,regionala som nationella utmaningar. Alltid med människan i centrum. Alltid med frihetsom vår viktigaste värdegrund. Alltid med respekt för de egna och andras val.Invandringsmotståndet sprider sig över Europa. I tider som dessa är det viktigt att talaom människans kraft och om migrationen som en av vår tids starkaste krafter. Det finnsstora vinster på migrationen om integrationen är lyckad. Länder som med en öppenhettar emot människor från andra länder vinner ekonomiskt på invandring. Deninternationella handeln blir större, företagandet och innovationer blir fler,arbetsmarknaden tillåts att bli mer flexibel. Invandringen kan för den som så väljer sessom en samhällsekonomisk vinst.Det talas ofta om invandringens kostnader i form av effekterna på de offentligafinanserna. I det ligger en sanning. Med dagens nuvarande bidragssystem ocharbetsmarknad är invandringen en kostnad för staten. Att förespråka en fri migration iett Sverige av idag är i realiteten en utopi, om än en vacker sådan, densamhällsekonomiska vinsten tilltrotts. Den välfärdsmodell vi i Sverige kommit att värnaom, som bygger på delaktighet och gemenskap, sätter hinder mot öppna fria gränser.Samtidigt är det viktigt att göra tydligt att migration och integration inte nödvändigtvismåste ses som kostnader utan snarare kan ses som investeringar. Det fanns tider, i1970 – talets Sverige innan Sverige började reglera arbetsmarknaden och höjaingångslönerna som invandringen var en vinst för statskassan. En inkluderandearbetsmarknad är den bästa integrationen men det behövs förändringar. Lägre trösklarin på arbetsmarknaden är en av dessa. <strong>Moderaterna</strong> är dock av åsikten att frågorkring arbetsmarknaden bäst hanteras av parterna i frågan.93


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>De skånska kommunerna med i synnerhet moderatledda kommuner i spetsen ska ifrågan om hantering av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn föregå med gottexempel. Människors lika värde ska värnas och nödvändiga insatser genomföras föratt säkra en god integration. I ett öppet samhälle är det solidariskt att dela ansvaretoch att verka för att så sker. I sammanhanget är det av vikt att utgångspunkten för detansvaret tas utifrån respektive kommuns lokala förutsättningar och ej genom tvingandelagstiftning så att integrationen säkras för de människor som behöver den.Moderata Ungdomsförbundet i Skåne har på sin distriktsstämma antagit en kraftfullproposition i en av vår tids viktigaste utmaningar – migration och integration. Som detModerata Ungdomsförbund som man är väljer man att se samhällsproblem men ocksåge förslag till lösningar. Moderata Ungdomsförbundet i Skåne förespråkar enomläggning av det så kallat etableringsbidraget till ett etableringslån hanterat viaCSN. Systemet skulle öka incitamenten för den enskilde att göra rätt för sig, att snabbtkomma i arbete men också ses som ett lån istället för ett bidrag. <strong>Moderaterna</strong> i Skåneställer sig positiva till förslaget.Moderata Ungdomsförbundet i Skåne tar också upp brister i SFI (svenska förinvandrare) som på många håll präglas av dålig kvalité och låga krav. Man påpekaratt antalet obligatoriska timmar på 15 per vecka är för lågt för effektivt lärande.Undervisningen måste förbättras och bör därför konkurrensutsättas. Det skulle gevalmöjligheter och skulle kunna administreras via en SFI – peng. <strong>Moderaterna</strong> i Skåneställer sig positiva till förslaget och skulle gärna se Skåne som en försöksregion för SFI– peng.<strong>Moderaterna</strong> värnar om respekt för olikheter, trygghet för dem som behöver ochbelöningar till dem som anstränger sig. Migration ger människor skydd mot krig ochförföljelse, den bidrar till samhällsekonomiska vinster och är idag den mest effektivabekämparen av fattigdom.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämmanattavslå att-satserna 1 och 7, samtatt bifalla att-satserna 2,3,4,5,6, och 9.94


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 14 – an g. Närin gsliv sn ät v erkMotionärer: Peter Falk, Per-Olof Olsson och Anders Kristiansen, SkurupVi som står bakom denna motion har ett gediget intresse för näringslivsfrågor och näringslivetsutveckling. Många företag ser inte kommungränser, ej heller partigränser nere påföreningsnivå.I vår förening har vi valt att ha två styrelseledamöter med särskilt uppdrag att bevakanäringslivsfrågor.Vi känner ett stort behov av att dela dessa frågor med andra intresserade i förbundets olikaföreningar och kretsar.Vi föreslår förbundsstämman beslutaattattattinrätta ett näringslivsnätverk inom <strong>Moderaterna</strong> i Skåne,förbundet fungerar som nätverksmotor alternativt att någon förening gördetsamma, samtnätverkets funktion är att utbyta erfarenheter och initiativ som lett eller väntasleda till utveckling av näringslivet oberoende av bransch.Förbu n dssty relsen s y ttrandeMotionärerna tar i motionen upp frågan om att Skåneförbundet ska inrätta ettnäringslivsnätverk.Näringslivsfrågorna är viktiga. Det är glädjande att motionärernas förening valt attutse styrelseledamöter som särskilt bevakar dessa frågor. Så kan naturligtvis flerföreningar göra och det vet vi att man också gör.När det däremot gäller att driva ett nätverk måste det till medlemmar med tid,engagemang och drivkraft. Förbundsstyrelsen kan inte ta på sig att själva driva ettnätverk men däremot bistår vi gärna på olika sätt under en uppstartsfas. Därefter villdet till att nätverket har funnit ett antal eldsjälar som med kraft driver sina intressen föratt få nätverket att bestå och utvecklas.Då det redan i dag är möjligt för en medlem eller förening som vill starta upp ettnätverk att göra så, menar förbundsstyrelsen att några ytterligare uppdrag inte behövs.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattförklara motionen besvarad med vad som anförts ovan.95


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 15 – an g. P olitisk a beslu t som rörsju k v årdenMotion är: Johan Fischer, KullabygdenAtt politiskt styra sjukvården går dåligt utan sakkunskap. Saknas sådan är man somsjukvårdspolitiker helt i händerna på administratörerna och mina kolleger. Man kaninte värdera förslag, och då är det endast att lyda eller att avfärda dem, men utan attman kan motivera ställningstagandet sakligt. Men ingen enda enskild, oavsett egenkompetens, kan reda ut alla komplexiteter utan envar behöver kunskapsstöd.Politiska beslut inom sjukvården drabbar oss medborgare på ett påtagligt vis oavsettvår ålder och alltför ofta mycket negativt. Mycket oftare än primärkommunalaåtgärder.Ett aktuellt exempel är det kommande beslutet att återigen förbjuda planeradehöftprotesoperationer på Helsingborgs sjukhus, men tvinga dess ortopeder att sätta inproteser akut. Detta kommer att leda till, inte bara riskera, en ökad dödlighet och flerkomplikationer hos de NV-skåningar, även M-medlemmar(!), som får en höftfraktur.Dessutom ordentligt ökade hemsjukvårdskostnader efter varje misslyckad höftplastik.Allt i onödan! Tilläggas kan att varken Helsingborgs ortopedchef eller sjukhusdirektörvisste om saken förrän produktionsutskottet beslöt och därigenom också bortsett frånregionens egen utredning som varnade för denna ”reform”.Våra förtroendemän behöver hjälp och för att inte svika dem måste alla partier skaffasig reell kunskap om sjukvården. Med sådant stöd kan man sakligt stå emot hastigtpåkomna, kanske okloka reformförslag och rena särintressen. Inte minst alla lokalapartiföreningar måste hjälpa och stötta eftersom sjukvårdfrågor ofta är lokala. Medsådant stöd hade t ex Ängelholms förlossning och akutmottagning säkert varit kvar;tunga och oekonomiska stordrifter hade kunnat undvikas. Att öppen eftertanke ochsaklighet modifierar reformtakten är också önskvärt.Jag yrkar påattattattförbundet skaffar sig en egen grupp sjukvårdssakkunniga, inkluderandeekonomer,våra ansvariga regionpolitiker regelbundet fås att i olika lokalföreningarrapportera om sina göranden och låtanden på slutna (OBS!)föreningsmöten, samtSkånes kommunföreträdare protesterar mot att få ta hand om onödigahöfthaverier.96


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbu n dssty relsen s y ttran de<strong>Moderaterna</strong> i Skåne har genom den moderata regionfullmäktigegruppen stor insyn iarbetet med att utveckla den skånska vården. Inom fullmäktigegruppen finns ett antalpersoner med professionell erfarenhet av den skånska vården. Till den moderatafullmäktigegruppens stöd finns dessutom ett antal politiskt tillsatta tjänster främst i formav politiska sekreterare och slutligen finns till den politiska ledningen i Skåne inomRegion Skåne ett tillräckligt antal tjänstemän med mångårig erfarenhet från denskånska vården.Att skapa ett speciellt moderatorgan för att dubbelkolla faktamaterial från den skånskavården skulle allvarlig skada det förtroende som finns mellan politiken ochtjänstemannanivån. Det skulle dessutom öppna upp för liknande ”kontrollorgan” inomövriga delar av femklövern och riskerar att försvåra den politiska beslutsprocessen.Ledamöterna och ersättarna i den moderata regionfullmäktigegruppen har redan idagett naturligt uppdrag att förmedla information ut till moderata partiföreningar i helaSkåne. Ett speciellt ansvar vilar på de moderata råden att ställa upp i olikasammanhang för att förklara den politik vi bedriver inom femklövernDen sista att-satsen implicerar att kommunala företrädare för moderaterna perautomatik skall motsätta sig alla förändringar av den skånska vården. Detta voremycket olyckligt. Det är viktigt att vi gemensamt mellan kommun-, region- ochriksdagsnivån kan vara i opposition med samhällsutmaningar även när vi befinner ossi regeringsställning. Men vi måste skilja mellan de olika politiska nivåernasansvarsområden och utgå ifrån att våra moderata kollegor gör riktiga bedömningarinom respektive område.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattavslå motionen.97


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 16 – an g. Sv en sk a som an draspråk - ettslöseri av m än sk ligt k apital och k om m u n alaresu rserMotion är: <strong>Moderaterna</strong> i LundLund skall vara en inspirerande och kreativ utbildningsstad för alla åldrar. Vårtsamhälle behöver högre kompetens. Om någon stad ska kunna hålla uppekompetensen och driva viktiga skolfrågor så måste det vara Lund.Skolämnet Svenska som andraspråk är ett nytt skolämne som tillkom på mitten av1990-talet. Tanken var att skolämnet skulle öka kunskaperna i svenska ochintegrationen för elever som har svenska som andraspråk.Enligt skollagen skall den svenska skolan vara inkluderande och lika för alla. Tvärtemotlagstiftningen så förespråkar andraspråksundervisningen en uppdelning av elever (härefter ursprung).En undersökning som nyligen genomfördes av Skolverket visar att 40 % av de eleversom gick ut nionde klass med betyg i svenska som andraspråk är barn som är födda iSverige men som har utländska föräldrar.En annan undersökning och doktorsavhandling från Göteborgs universitet 2010,visade att elever som nyligen anlänt till Sverige och får gå i vanlig svenskklass fårbättre betyg jämfört med de elever som går ut nian med Svenska som andraspråk.Svenska som andraspråk fungerar dåligt vad gäller integration. Att särskilja en gruppelever efter ursprung motverkar syftet och bryter mot skollagens grundläggandeprinciper. Skolämnets namn ger dessutom skolbarn som får betyg i ämnet eninvandrarstämpel.Den svenska skolan skall vara lika för alla oavsett etniskt ursprung. Om skolämnetSvenska skall vara uppdelat i flera skolämnen bör Svenska som andraspråk få ettannat namn och urvalet av elever som får betyg i ämnet skall vara kunskapsbaseratoch helt frikopplat från om eleven har ett utländskt ursprung, ett annat modersmål, ellerinte.Skolämnet Svenska som andraspråk kan ifrågasättas och det är viktigt att såvälurvalskriterier samt behovet och nyttan av skolämnet undersöks. Det är fullt möjligt attskolämnet Svenska som andraspråk försämrar både integration ochkunskapsinhämtning och därmed är ett irrelevant skolämne och en bortkastad resurs iskolan.98


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman beslutaattattattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne aktivt verkar för att urvalsprinciperna för skolämnetSvenska som andraspråk ses över både lokalt och nationellt,verka för att relevansen av skolämnet Svenska som andraspråk nogagranskas,skolämnet, om det visar sig relevant, blir ett alternativ för elever sombehöver stöd i svenska oavsett etniskt ursprung och att skolämnet får ettannat namn, samtmoderaterna i Lund tar motionen som sin egen och vidaresänder tillförbundsstämman.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionären pekar i sin motion på någonting viktigt. Att särskilja elever med annanspråkbakgrund än svenska i språkundervisning bör inte ske per automatik.Utgångspunkten i all undervisning måste vara att alla elever har möjlighet att tillgodosesig kunskaper oavsett vilken ens bakgrund är. Givetvis finns det elever som behövermer stöttning och hjälp, men det ska endast ges om behovet är stort.Ingen elev är den andra lik och det finns ingenting som säger att den som är född iSverige, men har föräldrar födda utomlands, alltid behöver en särskildspråkundervisning i svenska språket.Om det finns en undersökning som visar att utrikes födda elever, som har gått i vanligsvenskaundervisning, har bättre betyg än de som har gått Svenska som andraspråk, såfinns det all anledning att reagera och lyfta frågan vidare. En av skolpolitikensviktigaste uppgifter är att alltid ifrågasätta och utvärdera befintliga kurser och ämnenför att ta reda på om undervisningen kan bli bättre än den är idag.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattattbifalla motionen, samtöversända motionen till de moderata riksdagsledamöterna i riksdagensutbildningsutskott.99


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 17 – an g. Sv eriges n ation alsån gMotion är: Peter Ollén, LimhamnSveriges nationalsång tillkom under Skandinavismens årtionde. Vi sjunger om att vi villleva och dö i Norden. Samtidigt har danskarna en nationalsång där de sjunger omhur Kong Christian slog svensken så att hjälm och hjärna brast. Den nationalsång somSverige nu har, har aldrig beslutats av Sveriges Riksdag eller av kungen eller annanmyndighet. Den har bara råkat bli. Många som i dag flyttar till Sverige gör ett aktivtval mellan de olika nordiska länderna. Många som bor i Sverige känner också ensvensk identitet, även om vi är många som också älskar Danmark, Norge och Finland.Jag föreslår förbundsstämman beslutaattatttillskriva kulturministern om behovet av en svensk nationalsång, samtuppmuntra våra skånska riksdagsmän att agera i frågan.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionären tar i motionen upp frågan om Sverige bör ha en mera modernnationalsång, där det är Sverige och inte Norden som nämns.En nationalsång är framför allt till för att styrka gemenskap och stolthet. Se bara på hurman gläds när nationalsången spelas i samband med en vunnen tävling ellermästerskap. Att lansera en ny nationalsång skulle förmodligen innebära att väldigtmånga människor under lång tid framåt inte skulle kunna texten och därför inte hellerkunna sjunga med, vilket skulle motverka syftet.Ett exempel på ett misslyckat försök att byta nationalsång är när den ryske presidentenBoris Jeltsin 1991 i samband med att Sovjetunionen föll förbjöd den sovjetiskanationalsången och i stället införde ”Den patriotiska sången” som ny nationalsång förRyssland. Det höll fram till nyåret 2000 då Ryssland återinförde den gamlanationalsången, men med en ny text, sånär som på den inledande strofen.Motionären menar också att en brist i den svenska nationalsången är att den aldrig ärbeslutad av någon myndighet. Detta är en helt annan fråga än själva orden i textenoch där anser förbundsstyrelsen att sedvänjan att ha sjunget den sedan mitten på1800-talet väl uppväger ett politiskt beslut i frågan.Förbundsstyrelsen delar inte motionärens slutsats att många personer som flyttar tillSverige aktivt väljer bort övriga nordiska länder och därför inte heller vill sjunga attman vill leva och dö i Norden. Sverige och Skandinavien är trots allt en del avNorden.100


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattavslå motionen.101


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 18 – an g. Särsk ildaIn sats/k am pan jgru pper iu tan försk apsom rådenMotion är: Peo Lindholm, Hässleholm<strong>Moderaterna</strong> befinner sig idag i en situation där oppositionen sedan många år har ettstarkt övertag i vissa utvalda bostadsområden, ofta där många nya svenskar valt attbosätta sig och i områden som i viss mån präglas av utanförskap. Oppositionen harhistoriskt bedrivit ett målmedvetet och framgångsrikt arbete som ofta påpekats vara endel av oppositionens solidaritetstanke. Vi har en stor pedagogisk utmaning i att nå utmed att solidaritet inte är partibunden och vad ett arbetarparti idag 20<strong>13</strong> egentligenär.Valresultatet från 2010 talar sitt tydliga språk, i stadsdelen Örtagården i Rosengård,Malmö har moderaterna i riksdagsvalet 3,2 % av rösterna medan oppositionen liggerpå 85,2 %. Fenomenet är inte något som bara kan tillskrivas storstäder utan ser ut påliknande sätt även i mindre städer, t ex Hässleholm där valdistriktet Läreda uppvisadeatt endast 15 % av väljarnas röster gick till M och hela 59,3 % tillföll S. Generellt serstatistiken ungefär likadan ut, oavsett om det är ett mindre samhälle eller större stad.Det är min uppfattning att vi skulle kunna göra en bättre insats här än vad vi gör idagoch därmed uppnå ett bättre valresultat.Vi måste helt enkelt utföra ett bättre och mer genomtänkt arbete i dessa områden samtpå bredare front gå ut och marknadsföra och tydligare få ut rätt information ommoderaterna som parti. Denna marknadsföring bör inte bara utföras av medlemmarsom i traditionell bemärkelse "kampanjar". Med hänvisning till de markantaskillnaderna i valresultatet 2010 bör vi även tillsätta särskilda insats/kampanjgruppersom arbetar specifikt med just dessa områden.Arbetet med de särskilda insats/kampanjgrupperna som föreslås här bör bedrivaskontinuerligt och inte bara inför val, kontinuitet är sannolikt en förutsättning för ettlyckat resultat. Grupperna skall präglas av ett helhetstänk och vara öppna för attkunna förmedla såväl folkbildning i form av kurser via medborgarskolan som attarrangera barnaktiviteter/enkla evenemang, t ex barnteater etc. Något som också påett naturligt sätt skapar ett forum för samtal med vuxna.Att bli ett känt ansikte genom att närvara och kanske bjuda på positiva upplevelsersamt prata på ett så enkelt sätt att inte någon känner sig fjärmad eller distanserad.102


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Insats/kampanjgrupperna bör bestå av personer som har någon form av erfarenhet avsocialt arbete eller arbete i mångkulturell miljö. Annan etnisk bakgrund är inte pånågot sätt nödvändig men kan ibland i vissa situationer vara ett plus. En optimalinsats/kampanjgrupp består av såväl nya som gamla svenskar. Man bör som personvara intresserad av och väl politiskt insatt kring de frågor som allmänt berörmålgrupperna. Arbetet bör bedrivas i grupper om 2-3 personer.Material på olika hemspråk bör generellt undvikas såvida det inte finns personer med igruppen som kan fullfölja en eventuell diskussion på berört modersmål. Däremot börmaterial på tydlig och något förenklad svenska vid behov finnas till hands. De flestanya svenskar vill tala svenska och tycker det roligt, inte minst då det handlar om attdiskutera politik. Vi bör ta debatten på ett naturligt sätt.Metodiskt och långsiktigt tänk skall genomsyra arbetet och på så vis så småningomgenerera en reell skillnad i valresultat. Med rätt och genomtänkta insatser samtkontinuitet kan vi förändra valresultaten från 2010.Jag föreslår förbundsstämman beslutaattattattverka och underlätta för att tillsätta särskilda insats/kampanjgrupper somhar till uppgift att på ett genomtänkt, pedagogiskt och metodiskt sättbedriva politiska kampanjer och evenemang i de områden som präglatsav uttalat låga opinionssiffror,förbundet utser en person som är ansvarig för, har sakkunskap om ochsom leder och arbetar med strategisk planering samt framtagning avmaterial/utbildning för ändamålet, samtarbetet bedrivs kontinuerligt, inte bara inför ett stundande val.Förbu n dssty relsen s y ttran deFörbundsstyrelsen vill börja med att tacka för en motion som berör något mycketviktigt. De moderata valresultaten i utanförskapsområden är inget annat än ett enormtmisslyckande. Om vi som moderater anser att våra idéer långsiktigt gynnar alla isamhället bör vi också kunna kommunicera detta till alla medborgare som kan varapotentiella moderatera väljare.Inför varje val så sker en strategisk analys kring hur vi vinner flest väljare. Slutsatsenfrån sådana analyser ser självklart olika ut för olika val med de skilda förutsättningarsom finns. Under perioden som leder fram till valen 2014 har partiet tillgång tillavancerade statistikuppgifter på valkretsnivå som kan användas för att identifieraflertalet uppgifter i röstbeteenden, demografi och andra parametrar.103


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Förbundsstyrelsen anser att det är föreningarnas och kretsarnas uppgift att med hjälpav dessa statistikuppgifter bearbeta olika valkretsar och utanförskapsområden.Däremot så har förbundsstyrelsen självklart inga synpunkter om enskilda föreningaroch kretsar väljer att organisera sig enligt den modell som motionären föreslår.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämmanattavslå motionen.104


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 19 – an g. Tu n n el fr ån södra Sv erige tilln ordöstra Ty sk lan dMotion är: Mark Bromberger, Malmö MUFI början av 20<strong>13</strong> presenterades rapporten ”The Shortcut: Geological and TechnicalAspects of a Railway Tunnel from Southern Sweden to Northeastern Germany” (påsvenska: Genvägen: Geologiska och tekniska aspekter av en järnvägstunnel från södraSverige till nordöstra Tyskland; ”motionärens egen översättning”). Bakom rapportenstår initiativtagaren till undersökningen Knut Olav Halvorsen (VD för COINCO GmbH).Förutom Coinco GmbH står även Bergab, Skanska Sverige AB och Sweco bakomrapporten. Även en representant från Sveriges geologiska undersökning har biståttmed rådgivning. Slutsatserna i rapporten är för Skånes vidkommande positiva ochoptimistiska, då det uttrycks:”Denna studie antyder att det är tekniskt möjligt att bygga den föreslagna tunnelnunder Östersjön, mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland. Inga större geologiskaeller geohydrologiska hinder kan anges vilka skulle kunna bidra till att tunnelbyggetblir för svårt eller exceptionellt dyrt. De inledande undersökningarna pekar också påatt omfattande geologiska data finns tillgängliga som ger användbar input i denfortsatta planeringen av tunneln. Andra tekniska aspekter, exempelvis sådanarelaterade till säkerhet och ventilation, kommer uppenbart att behöva ytterligareundersökning och analys men anses inte utgöra omöjliga hinder (vilket är i linje medden fortsatta planeringen av andra långa tunnlar på andra platser i världen). Detdefinitiva beslutet om en tunnel mellan Sverige och nordöstra Tyskland kommer därföratt bero på andra skäl som ekonomiska och politiska faktorer. Förutom detta måste flerundersökningar utföras, och en grundlig politisk debatt och process behövs självfalletför att utvärdera de stora skalfördelarna med en tunnel.” (”motionärens egenöversättning”)Frågan om en tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland måste naturligtvisförankras hos skåningarna. Parallellt med detta måste en finansieringslösning tas fram.Samverkan över nationsgränser samt mellan privata, offentliga och ideella aktörerkommer säkert att krävas.Jag föreslår förbundsstämman beslutaatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne ställer sig bakom idén om en tunnel mellan södraSverige och nordöstra Tyskland,105


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att hos skåningarna förankra frågan omen tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland, samt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne arbetar fram ett eget förslag på en finansiering aven tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland.Förbu n dssty relsen s y ttran deFörbundsstyrelsen är inte principiellt motståndare till en ny tunnel under Östersjön tillnordöstra Tyskland. Det är däremot viktigt att påpeka att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne redantagit ställning för en andra fast förbindelse över Öresund. Det finns enprioriteringsordning för infrastruktursatsningar i Skåne som måste följas. Att inleda ettomfattande lobbyarbete och ett arbete för att ta fram ett finansieringsalternativ för entunnel under Östersjön riskerar leda till att urholka detta arbete. Om behovet av enÖstersjöförbindelse finns måste den inordnas i prioriteringsordningen och behandlas ienlighet med denna.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämmanattmotionen därmed anses vara besvarad med vad som anförts ovan.106


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 20 – an g. Ök ad av drags rätt förv älgören h etsbidragMotion ärer: Julia Klingberg och Stina Larsson, Helsingborg MUFBak gru n d”Dagens hårda lagstiftning gör att miljoner svenskar står som förlorare när staten drarskatt på deras välgörenhetsbidrag. Detta kan vi inte acceptera!”Tron på individens rätt att bestämma över sitt eget liv har gett USA fördelar inom derassyn på välgörenhet. Deras system inom välgörenhet är skattebefriad och heladonationer går därför till sitt ändamål. Vi i Sverige borde ta lärdom av deras syn påvälgörenhet. Det skulle leda till att vi kan hjälpa fler utsatta om större summor pengarskickas till behövande.Debatten i Sverige om hur det ska gå till med välgörenhetspengar liknas ofta medUSA:s välfungerande välgörenhetssektor. De som är för förändringen syftar på att USAhar en 100-årig tradition av skattesubventionerad, detta belopp är mycket högre än iSverige. Siffrorna för USA:s välgörenhetsdonationer ligger på 2 - 3 procent av BNP.År 2010 beräknades det att donationen låg på ett värde upp mot 1 600 miljarderkronor. Detta visar på hur mycket mer pengar som kan skänkas genom donationer. Vivill att utvecklingen ska gå framåt.Motiv erin gDen Kommunala skattelagen reglerar vad som är avdragsgillt. Gåvor, bidrag och stödtill ideella ändamål samt forskning och utveckling behöver förbättras. Genom enändring i skattesystemet kan vi åstadkomma en inkomstfördelning så att bidrag tillvälgörande ändamål blir avdragsgilla. Genom att åstadkomma detta kan vi tillföramer pengar till behövande organisationer och forskning. Vi vill med denna motionunderlätta möjligheterna att ge gåvor och stöd. Genom att underlätta möjligheterna tillavdrag kan vi åstadkomma att välgörenhetsorganisationer utvecklas.Från och med 2012 kan den som skänker pengar till välgörenhet och forskning få enskattereduktion på max 1 500 kronor. Stockholms Stats mission tycker att lagen är bra,men att den kunde ha varit mycket bättre. “Givandet kunde öka ännu mer. Nu harman satt vissa gränser hur mycket avdrag man får göra, och vi tycker att den gränsenkunde varit högre så att avdragen kunde bli större.” Säger Yvonne Borg som ärkommunikation och insamlingschef på stats mission.Vi vill skapa en förändring så att välgörenhetsbidragen ökar. För att inte rubbabalansen i skattesystemet sätter vi en gräns för att donera:107


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Privatpersoner:Att avdragsgillt belopp för skattereduktion höjs till ett halvt basbelopp (ca 22 000kronor) vilket motsvarar en skattereduktion på 6 600 kronorFöretag:Att avdragsgillt belopp för skattereduktion höjs till ett 5 basbelopp (ca 220 000kronor) vilket motsvarar en skattereduktion på 66 000 kronor.Genom att förbättra avdragsrätten kan vi öka stödet till välgörande ändamål. I dag ärmedier, organisationer, konstnärer och forskare ofta direkt beroende av bidrag frånden offentliga sektorn. Ökade gåvor från enskilda och företag skulle kunna bidra till ettmer blomstrande kultur- och föreningsliv och göra att fler idéer kan bli innovationer ochverklighet. I de flesta EU-länder finns det redan skatterabatter för sådana gåvor, meninte i Sverige.Därför yrkar vi påattattattattModerata Ungdomsförbundet uttalar och verkar för attvälgörenhetsbidragen medför skattereduktion för privatpersoner upp till etthalvt basbelopp samt för företag upp till 5 basbelopp,Moderata Ungdomsförbundet uttalar sig positivt om ökad avdragsrätt förgåvor och bidrag,stämman tar motionen som sin egen,stämman sänder motionen till Moderata Ungdomsförbundetsarbetsstämma 20<strong>13</strong>, samtatt stämman sänder motionen till Skånemoderaternas förbundsstämma 20<strong>13</strong>.Distrik tssty relsen s y ttran deDistriktsstyrelsen vill börja med att tacka motionärerna för en mycket välskriven motionmed tydliga politiska förslag. Distriktsstyrelsen instämmer med motionärernasuppfattning att en ökning av välgörenhetsbidrag i Sverige hade varit önskvärt. Eneftersträvansvärd utveckling är att branscher och föreningar som idag är beroende avoffentliga bidrag kan komma att finansieras till större del av den privata sektorn - enutveckling som möjliggörs genom den föreslagna reformen. Den avdragsgilla gränsensom motionärerna föreslår kan däremot ifrågasättas; varför sätta just dessa gränseroch vad talar för att just dessa gränser motverkar rubbningar i skattesystemet? Frågorsom för både distriktsstyrelsen och motionärerna är omöjliga att svara på utan engrundlig utredning. Därtill skulle förslaget som motionärerna lägger innebära ettskatteavdrag och inte en skattereduktion. I andra att-satsen vill motionären att MUFSkåne ska ta ställning för ökad avdragsrätt för gåvor och bidrag. Distriktsstyrelsen108


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>tycker det är olyckligt att att-satsen inte förtydligar att det är avdragsrätt för gåvor ochbidrag till välgörenhetsändamål som menas. Vi vill vara försiktiga när det kommer tillatt ta ställning för att alla typer av gåvor eller bidrag skulle vara avdragsgilla.Slutligen vill distriktsstyrelsen instämma i Milton Friedmans berömda citat att ”(vi) är förskattesänkningar under alla omständigheter och oavsett ursäkt eller anledning, när detär möjligt”.Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämmanatt avslå att-sats 1, 2, 3, 4 och 5.Distrik tsstäm m anStina Larsson yrkadeattattbifalla motionen med ändringsyrkande av att-sats 1 till ”att ModerataUngdomsförbundet uttalar och verkar för att välgörenhet medförskatteavdrag för privatpersoner upp till ett halvt basbelopp (22 000) samtför företag upp till 5 basbelopp (220 000)ändra att-sats 2 till ”Moderata Ungdomsförbundet uttalar sig positivt omökad avdragsrätt för gåvor och bidrag till välgörande ändamål”Distriktsstyrelsen yrkadeatt jämka sig med ändringsyrkandet i att-sats 2Distrik tsstäm m an beslu tadeatt avslå ändringsyrkandet på att-sats 1,att bifalla den jämkade att-sats 2,attattatt-sats 3 avslås,avslå att-sats 4, samtatt bifalla att-sats 5Förbu n dssty relsen s y ttran deFörbundsstyrelsen anser precis som MUF distriktsstämma att motionen är mycketvälskriven och förslagen tydliga. Att bejaka möjligheten för den ideella sektorn attgenom avdragsrätt öka sina resurser, för att i än högre grad kunna göra gott förmedmänniskor, är bra.109


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Det finanspolitiska ramverket vi moderater står för är central i vår ekonomiska politik.Ramverket i skattesystemet ger ökad förutsägbarhet och trygghet för företag ochhushåll.Att det alltid skall vara lönsamt att arbeta och att kunna sänka inkomstskatter är denmest effektiva åtgärden för att fler skall få jobb. Jobbskatteavdragen ökar därmed vårtlands konkurrenskraft och stärker landets ekonomi samtidigt som hushållen får mer iplånboken. På samma sätt är det nivån på skatter, såsom bolagsskatten, som är denallra viktigaste för företagens möjlighet att utvecklas.Att vi har ett robust och konsekvent skattesystem, som i första hand uppmuntrar tilltillväxt och som leder till fler jobb, bör därför prioriteras framför fleravdragsmöjligheter.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed vad som ovan anförts anse motionen besvarad.110


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 21 – an g. R eform avarbetslösh et sförsäk rin genMotion är: MUF SkåneLänge har den svenska arbetslöshetsförsäkringen varit ett vida omdebatterat ämne, ochlänge har den borgerliga passiviteten bidragit till en fortsatt politisk marginaliseringkring ämnet. Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen växte fram ur fackligahjälpkassor under 1800-talet och var under dåtiden finansierad av fackligamedlemsavgifter. Sedan dess har det oheliga äktenskapet mellan Landsorganisationen(LO) och den svenska socialdemokratin, i kombination med Socialdemokraternaslånga regeringstid i Sverige, bidragit till att dagens arbetslöshetsförsäkring till störredelen är finansierad av statliga medel.Arbetslöshetsersättningen betalas idag ut antingen som en inkomstrelaterad ersättningeller som ett grundbelopp. Den inkomstrelaterade ersättningen kan uppgå till 680kronor per dag och kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa, samt attmedlemsvillkoret och arbetsvillkoret uppfylls. Grundbeloppet betalas ut till samtligaarbetslösa över 20 år och inkluderar därmed alla löntagare. Detta belopp kanmaximalt uppgå till 320 kr per dag. Trots att den inkomstrelaterade ersättningenuppgår till mer än det dubbla av grundbeloppet finansieras båda från en likvärdigavgift för samtliga arbetsgivare kallad arbetsmarknadsavgiften, vilket är enarbetsgivaravgift på motsvarande 2,91 % av lönesumman år 2012 .Då arbetsgivaravgiften är en dold skattesats, innebär detta i praktiken att delönetagare som frivilligt väljer att stå utanför arbetslöshetskassan, tvingas finansieraförmåner de själva ej har rätt till. Förmåner som ofta ges till fackliga medlemmar, dåden övervägande majoriteten av Sveriges 32 arbetslöshetskassor är under facklig regi.Facket blir därmed de facto administratör av skattepengar och fackliga medlemmar fårförmåner finansierade av skattepengar. Förvisso finansieras delar av deninkomstrelaterade ersättningen från arbetslöshetskassornas medlemsavgifter, mendenna andel är förhållandevis liten och står inte i proportion till de skattemedel somfacket årligen får förfogande över med dagens system.Det kan orimligt vara statens uppgift att med de generella intäkter som inkommer frånarbetsmarknadsavgiften, en avgift som betalas till lika stor del av samtliga lönetagare,stödja fristående organisationers medlemmar. Detta förefaller både orättvist och påtvär med den frihetliga grundsyn som präglar vårt ungdomsförbund. Om det så skallexistera en inkomstbortfallsförsäkring vid arbetslöshet som är finansierad av statligamedel, bör den liksom dagens grundförsäkring, gälla för samtliga lönetagare.111


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Med anledning av ovanstående föreslår MUF Skåne länsförbundsstämman besluta:attattattattanta motionen,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att den statliga subventionen till deninkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen avskaffas,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att lagen om arbetslöshetsförsäkringrevideras till att endast behandla grundförsäkringen,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en avreglering av arbetslöshetskassorna.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionären tar förtjänstfullt upp en angelägen fråga, nämligen en förändring avnuvarande regelverk rörande den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Förbundsstyrelsensympatiserar med motionären vad gäller frågans komplexitet och reformbehov, menser samtidigt svårigheter med det förslag som motionären framför.I den nationella debatten – och inte minst i vårt eget parti – har flera olika lösningar tillen reform tagits upp för diskussion. En sådan är införandet av en allmän ochobligatorisk arbetslöshetskassa, en annan att i lagstiftning justera de olikheter somidag råder mellan olika a-kassor och som innebär att många väljer att stå utanförförsäkringen. Till detta kommer att det måste vägas in var och hur långt gränsen för detegna ansvaret måste gå, utan att för den skull instifta regelverk som skaparutanförskap. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är också en viktig förutsättningför en väl fungerande arbetsmarknad och vice versa.Utifrån vad som ovan sagts vill förbundsstyrelsen inte låsa fast sig i den ena eller andra lösningen,utan menar att alla möjliga alternativ noga måste analyseras och vägas mot varandra för att få tillstånd en varaktig förändring av gällande regelverk. Förbundsstyrelsen vill dock understryka att dendelar motionärens uppfattning att rådande system inte är tillfyllest och att en reform avdetsamma är att förorda.Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslutaattmed vad som ovan anförts anse motionen besvarad.112


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Motion 22 – an g. EMUMotion är: MUF LundDen återhämtningen vi under 2010 upplevde i Europa visade sig bli en mycketkortsiktigt glädje. Detta då 2011 som vi alla vet blev året den europeiskaskuldbubblan sprack.Trots detta har Sverige klarat sig bra och har till skillnad från många andra europeiskaländer inget behov av några krisåtgärder eller stålbad med nedskärningar i välfärdenskärna.Detta kan vi till stor del tacka Alliansregeringen för. Man lyckades på ett föredömligtsätt parera de chockvågorna som under lång tid sköljde över världen med start i attvärldens tredje största investmentbank hade gått under. Vi ska vara tacksamma för attSverige har Anders Borg som finansminister. Utan honom hade Sveriges ekonomisannolikt drabbats hårdare och välfärdens kärna hade kanske inte kunnat fredas. Viska också vara tacksamma för att Anders Borg hade alla de verktygen som hanbehövde för att föra Sveriges ekonomi genom finanskrisen. Vår självständiga valutatjänade sitt syfte väl.Fördelen med att behålla makten över den egna valuta- och räntepolitiken har aldrigförr varit tydligare. Med denna har vi möjligheten att bedriva en politik som vid allatillfällen är anpassad till vad som är bäst för Sverige. Den egna och självständigavalutan gav Sverige en möjlighet att effektivt navigera oss förbi de isberg som andraekonomier misslyckades att undvika. Att Sverige skulle genomföra det tredje steget iEMU och införa Euron skulle innebära att vi fullkomligt lämnar bort makten över vårvaluta- och räntepolitik till europeiska centralbanken. De ska då fastslå den politikensom är bäst för unionen i sin helhet. Detta innebär givetvis att hänsyn till att vissaländer i vissa lägen skulle behöva en annan politik inte kan tas. När detta inträffaruppstår vad som kallas för asymmetriska chocker; Eftersom att länder i unionen kan haväldigt olika ekonomisk utveckling kan stora komplikationer uppkomma för länder somvid ett givet tillfälle skiljer sig från övriga eurozonen. Ett bra exempel på just detta ärdet som skedde på Irland.Irland var ett land med välskötta statsfinanser med hög tillväxt och låg arbetslöshet.Man omnämndes som den keltiska tigern. I och med landets starka ekonomiskautveckling började bopriserna öka kraftigt, vilket är mycket vanligt vid stark tillväxt.När detta händer i Sverige kan vi parera utvecklingen genom att riksbanken höjerstyrräntan för att dämpa prisstegringen. Denna möjlighet fanns tyvärr inte på Irland,eftersom man är fullvärdig medlem i EMU. Räntan förblev låg eftersom att tillväxten varsvag i stora länder som Tyskland och Frankrike. Irland drabbades av en bolånebubbla1<strong>13</strong>


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>som sprack under finanskrisen. På grund av att man saknade verktyg att navigera sinegen ekonomi gick landet från att vara den keltiska tigern till att vara ett land sombehöver ekonomisk krishjälp från övriga EU. Samma sak hade kunnat drabba Sverigeom vi saknat en självständig valuta- och räntepolitik. Det har genomfört omfattandeforskning kring vad som kan definieras som ett optimalt valutaområde och vilken typav länder som har förutsättningar att framgångsrikt ingå i ett sådant.Lars Jonung, professor emeritus vid handelshögskolan i Stockholm skriver om just dettai sin artikel ”Hur ser ett ”optimalt” valutaområde ut för Sverige?”Han visar på att det finns ett antal kriterier som avgör både de kortsiktiga kostnadernaav att gå med i ett valutasamarbete och landets förutsättningar att kunna dra nytta avmedlemskapet. Några av dessa redovisas nedan:Vi kan med hjälp av dessa kriterier konstatera att Sverige sannolikt inte är ett land somöverhuvudtaget passar att delta i en valutaunion. Detta då vi knappast har någonstörre flexibilitet i vare sig priser eller löner. Om vi vidare analyserar deunionsspecifika kriterierna kan vi se att EMU har flertalet grundläggande problem.Unionen saknar en gemensam finanspolitik, vilket i sig är i sin ordning då dettainnebär att medlemsländerna har kvar makten över bland annat sin skattepolitik, sinabudgetramar etc. För EMU-samarbetet är detta dock problematiskt då detta just kanorsaka asymmetriska chocker som i sin tur skapar stor obalans i hela unionen.Att EMU skulle behöva kompletteras med en fiskal union där makten för respektivelands budgetarbete i stor utsträckning flyttas bort från de nationella parlamenten tillförmån för EU är något som skeptiker till projektet länge påtalat. Detta har alltidförnekats och förkastats som konspirationsteorier av EMU-vurmare. År efter år, trots attbevisen för denna utveckling varit allt tydligare så har de förnekat sanningen.Precis som många andra gånger fick ju så också skeptikerna rätt och andra hälften av2011 präglades av tongångar i EU om att just inrätta en fiskal union, där alla inte skafå delta, men som ska diktera de regler som alla måste rätta sig efter.En sådan utveckling kan aldrig Moderata Ungdomsförbundet acceptera. Att valdanationella regeringar inte ska få forma sin egen budget, och därmed inriktning på sinpolitik vore att fullkomligt sätta demokratin ur spel. Frihet och självbestämmande fåraldrig offras för det som anses praktiskt.Med anledning av detta yrkar viatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att Sverige ej ska införa Euron som valuta iSverige,114


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>attattatt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att Sverige ej ska införa Euron som valutai Sverige,<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att Sverige ej ska gå med i Europakten, samt<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att Sverige ej ska gå med i Europakten.Förbu n dssty relsen s y ttran deMotionen tar upp ett ständigt aktuellt och viktigt område. Vad Sveriges roll i Europa ärnågot som ständigt bör diskuteras. I takt med att världen blir allt mer globaliserad ärdet viktigt att Sverige möter de nya förutsättningar som framtiden ger oss.Förbundsstyrelsen delar motionärens oro gällande den krisande ekonomin i Europaoch världen. Vi kan tydligt se att länder inte har tagit och fortsatt inte tar sitt ansvar försina ekonomier. Så länge som EMU-länder inte tar sitt fulla ansvar för sina ekonomierså kommer vi fortsatt se en instabil union.I Sverige så har vi också en folkomröstning bakom oss. Vi kan ju idag erkänna en visstacksamhet till svenska folkets vilja i omröstningen. Vi anser att folkomröstningenfortfarande väger tungt och att vi vill respektera den.Vi måste föra en ansvarsfull politik. I linje med detta så tror vi att vi är överens medmotionären om att det idag inte är ansvarsfullt att byta valuta. Dock så delar vi intemotionärens uppfattning om att så är fallet i all oändlighet. Vi ser orosmoment idagoch i framtiden, men är hoppfulla om att det kommer en dag då alla länder i Europatar sitt ansvar för sunda statsfinanser och finansiella regelverk. När den dagen kommervill vi inte att vi har låst i en position som inte går att omvärdera. Om det kommer endag då vi upplever att det är gynnsamt att införa euro så vill vi ha kvar möjligheten attinföra valutan.Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämmanattavslå motionen.115


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>V alberedn in gen s förslagP rotok oll fört v id v alber edn in gssam m aträde den 12 m ars 20<strong>13</strong>Närvarande:Föredragande:Rolf Tronäss, vice sammankallande och ordförande för mötetLena Jarnbring Lindholm, MalmöHenrik Kvennberg, HöörStefan Lamme, SimrishamnCarina Zachau, ÖrkelljungaCarin Hansson, LommaKent-Ivan Andersson, SjöboNoria Manouchi, Malmö, MUFMikael Larsson, chefsombudsmanV al av presidiu m i förbu n dsst y relsenValberedningen beslutar föreslå stämman att styrelsen består av 15 personer. Dettainnebär 8 ledamöter utöver presidiet (4 personer) och de självskrivna (MUF:sdistriktsordförande, Moderatkvinnoordförande och Seniorordförande). För desjälvskrivna utgör respektive 1:e vice ordförande ersättare i förbundsstyrelsen.Valberedningen beslutar enhälligt att föreslå ett förbundsstyrelsepresidium enligtföljande:Förbundsordförande Lars-Ingvar Ljungman, Vellinge omval1:e vice förbundsordf. Åsa Herbst, Ängelholm omval2:e vice förbundsordf. Håkan Fäldt, Malmö omval3:e vice förbundsordf. Pontus Lindberg, Kristianstad omval.V al av ledam öt er i förbu n dsst y relsenYrkade ordföranden på omval av samtliga ledamöter som ej avsagt sig sin kandidatur.Vidare yrkade Stefan Lamme på att Anders Johnsson, Simrishamn föreslås till ledamot.Därutöver yrkade Carin Hansson på att Anders Berngarn, Lomma föreslås till ledamot,Lena Jarnbring Lindholm på att Peter Österlin, Malmö föreslås till ledamot, NoriaManouch yrkade på att Göran Wiberg, Malmö föreslås till ledamot och CarinaZachau yrkade på att Olof Röstin, Svalöv föreslås till ledamot.Valberedningen beslutar efter votering att föreslå följande 8 ledamöter:Patric Åberg, Östra Göinge (8 röster)Magnus Jälminger, Helsingborg (8 röster)Michael Sandin, Stafffanstorp (8 röster)omvalomvalomval116


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Karin Axelsson, Hässleholm (8 röster)Mats Helmfrid, Lund (8 röster)Anna Palm, Höör (7 röster)Anders Johnsson, Simrishamn (6 röster)Anders Berngarn, Lomma (5 röster)omvalomvalomvalnyvalnyvalVid voteringen erhöll Göran Wiberg, 4 röster, Olof Röstin 1 röst och Peter Österlin 1röst. Lena Jarnbring Lindholm reserverade sig till förmån för att Peter Österlin skulleföreslås som ledamot i förbundsstyrelsen.V al av sen ioran sv arig sam t ersättare i förbu n dssty relsenSeniorrådet i Skåne har vid sammanträde den 8 februari 20<strong>13</strong> valt ett presidium ocharbetsutskott enligt följande:Karl G Högberg, Simrishamn, ordförandeBertil Tomelius, Trelleborg, vice ordförandeLiisa Mogensen, Hässleholm, 2:e vice ordförandeElsa Tibblin, Malmö, Carl-Johan Carlborg, Helsingborg samt Barbro Sällman, Höör,ledamöter.Valberedningen föreslår att Karl G Högberg, Simrishamn väljs till senioransvarig iförbundsstyrelsen, med Berti Tomelius, Trelleborg som ersättare.V al av presidiu m för m oderatk v in n ornaJohanna Kyander som är moderatkvinnornas representant i valberedningen har tillsammanträdet inkommit med förslag till presidium för moderatkvinnorna.Valberedningen beslutar i enlighet med Johanna Kyanders förslag föreslåförbundsstämman välja:Ulrica Fors Stenmarck, SkanörUlrika Dakouri, ÅstorpAnna Tinglöf, VellingeomvalnyvalnyvalV al av rev isorer sam t ersättareValberedningen föreslår att förbundsstämman till revisorer samt ersättare utserAnders Löfgren, auktoriserad, Ernst&YoungNils-Ola Roth, Höllviken, lekmannarevisoromvalomvalThomas Swensson, auktoriserad, Ernst&Young, ersättareHenry Johansson, Bromölla, lekmannarivisor, ersättareomvalomval117


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Valberedningen föreslår vidare förbundsstämman beslutaattrevisionsarvodet skall vara 2000 kronor per sammanträdesdagV al av om bu d t ill partirådValberedningen föreslår förbundsstämman utse ombud till partiråd enligt följande:Ordin arie:Ersättare:Lars-Ingvar Ljungman Vellinge Michael Sandin StaffanstorpÅsa Herbst Ängelholm Mats Helmfrid LundHåkan Fäldt Malmö Magnus Jälminger HelsingborgPontus Lindberg Kristianstad Karin Axelsson HässleholmPatric Åberg Ö Göinge Olof Lavesson MalmöAnna Palm Höör Ewa Thalén Finné StaffanstorpLouise Meijer Lund Noria Manouchi MalmöMikael Larsson MalmöLars Johansson MalmöDaniel Runemalm MalmöV al av part istäm m oom bu dValberedningen föreslår förbundsstämman utse ombud till partistämma enligt följande:Ordin arie:Ersättare:Lars-Ingvar Ljungman Vellinge Péter Kovacs HöganäsStefan Lindhe Malmö Håkan Fäldt MalmöMats Helmfrid Lund Christer Wallin LundPia Kinhult Ängelholm Stefan Lundgren SjöboFredrik Axelsson Kristianstad Pär Palmgren HässleholmAnna Palm Höör Eva Lindholm HörbyKristina Bendz Ystad Niklas Sjöberg SkurupPeter Danielsson Helsingborg Magnus Jälminger HelsingborgPatric Åberg Ö Göinge Maria Svensson OsbyÅsa Herbst Ängelholm Kerstin Gustafsson BåstadCarl-Johan Sonesson Malmö Marie Holmstedt HöganäsLotta Hellström Bromölla Cecilia Lindell LandskronaKarin Axelsson Hässleholm Anders Björkman TomelillaAnna Jähnke Helsingborg Christian Orsing HelsingborgPontus Lindberg Kristianstad Anders Berngarn LommaMichael Sandin Staffanstorp Linda Allansson Wester SvedalaNinnie Lindell Bjuv Bengt Svensson KlippanCarina Zachau Örkelljunga Ulf Persson ÅstorpPia Almström Kävlinge Lars Johnsson BurlövUlf Bingsgård Trelleborg Anders Johnsson Simrishamn118


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Ulrica Fors Stenmarck MQ, Skanör Ulrika Dakouri MQ, ÅstorpKarl G Högberg MSS, Simrishamn Bertil Tomelius MSS, TrelleborgLouise Meijer MUF, Lund Kenny Hansson MUF, Ö GöingeNoria Manouchi MUF, Malmö Dan Ishaq MUF, LundCharles Ye MUF, Helsingborg Alexis Hekmatfar MUF, LundSara Chermiti MUF, Ystad Albin Schyllert MUF, VellingeJohn Eklöf MUF, Malmö Ludviq Ceimertz MUF, KristianstadMarcus Lantz MUF, Lund Aron Jonsson Regnell MUF, LundAgnes Skyman Ståhl MUF, Kristianstad Emil Eriksson MUF, MalmöEwa Thalén FinneCristina Husmark PehrssonPatrick ReslowJonas Jacobsson GjörtlerAnders HanssonOlof LavessonChrister AkejAnn-Charlotte HammarJohnssonKajsa LunderquistBoriana ÅbergThomas FinnborgGöran MontanAnette ÅkessonGunilla NordgrenMats SvanbergTorbjörn TegnhammarCamilla WestdahlUlrika HeindorffRonny JohannessenStaffanstorpLandskronaMalmöHelsingborgSkanörMalmöSimrishamnBjuvMalmöKävlingeHelsingborgKristianstadBåstadSvedalaMalmöMalmöÖ GöingeHelsingborgLundErsättarna är i första hand personliga, i andra hand inom ”grupp” (MUF etc) och itredje hand uppifrån och ned. Valberedningen har satt riksdagsledamöterna somersättare och även regionens politiska tjänstemän då det kan vara praktiskt att haersättare på plats som är på stämman utifall någon blir akut sjuk eller får förhinder isista minuten.V al av om bu d t ill Medborgarsk olanValberedningen föreslår förbundsstämman beslutaattge förbundsstyrelsen i uppdrag att utse ombud och ersättare tillMedborgarskolans stämma.119


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>V al av rik sdagsn om in erin gsk om m ittéerValberedningen föreslår följande riksdagsnomineringskommittéer:Nom in erin gsk om m ittéR ik sdag SödraThomas Håkansson Lomma OrdförandeCharlotte Lindblad Kävlinge Vice ordförandeAnna Mannfalk Vellinge LedamotBertil Nordström Skurup LedamotCarl Sonesson Staffanstorp LedamotGunilla Quist Lundin Sjöbo LedamotGöran Brinck Lund LedamotKristina Bendz Ystad LedamotLars Jonsson Burlöv LedamotMikael Rubin Trelleborg LedamotSofia Forsgren Böhmer Lomma LedamotSusanne Lovén Svedala LedamotEdith Escobar Medina Lund MQ-ansvarigMarcus Lantz Lund MUF-representantBertil Tomelius Trelleborg SenioransvarigNom in erin gsk om m ittéR ik sdag V ästraMagnus Jälminger Helsingborg OrdförandeAnna Palm Höör Vice ordförandeBertil Olsson Bjuv LedamotCharlotte Wachtmeister Svalöv LedamotJonas Holmstedt Höganäs LedamotEva Lindholm Hörby LedamotMonica Lundeborg Eslöv LedamotPeder Weibull Landskrona LedamotPeter Danielsson Helsingborg LedamotMaria Hägg Helsingborg MQ-ansvarigCharles Ye Helsingborg MUF-representantJan Backman Helsingborg SenioransvarigNom in erin gsk om m ittéR ik sdag Norra och Öst raÅsa Herbst Ängelholm OrdförandeBo Silverbern Kristianstad Vice ordförandeCarina Zachau Örkelljunga LedamotChrister Lindén Båstad LedamotHans-Bertil Sinclair Klippan Ledamot120


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Katrina Dakouri Åstorp LedamotLars Holmström Perstorp LedamotMagnus Björkman Tomelilla LedamotMalin Friberg Bromölla LedamotMikael Persson Ö Göinge LedamotPär Palmgren Hässleholm LedamotRune Johansson Ängelholm LedamotAnders Johnsson Simrishamn LedamotUlrika Dakouri Åstorp MQ-ansvarigEmelie Nyberg Kristianstad MUF-representantUlla Jareke Brobeck Kristianstad SenioransvarigOsby saknar ledamot efter egetönskemålNom in erin gsk om m ittéR ik sdag Malm öStefan Lindhe Husaren OrdförandeMats Svanberg Petri Vice ordförandeLars Hedåker Limhamn LedamotMargareta Appel Söder Oxie LedamotLars Mårtensson Slottsstaden LedamotRagnhild Ståleker Sydväst LedamotRobert Lenir Husie LedamotUno Hansson Oxie LedamotMarianne Norman MALMÖ MQ-ansvarigElias Eriksson MALMÖ MUF-representantOlof Montan MALMÖ SenioransvarigMalmö den 12 mars 20<strong>13</strong>Rolf TronässTf OrdförandeMikael LarssonSekreterare121


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>Bilaga 1 – V erk sam h etsberättelse för ModerataK v in n or i Sk ån e 2011 - 20<strong>13</strong>På förbundsstämman 2011 valdes Ulrica Fors Stenmarck till ordförande, MozhganZachrison till 1: vice ordförande samt Ann-Charlotte Hammar Johnsson till 2: viceordförande för MQ i Skåne. Styrelsen har under 2012 utökats med två informellaledamöter, Ulrika Dakouri från Åstorp och Anna Tinglöf från Vellinge. Sedanförbundsstämman har ”styrelsen” arbetet aktivt för att etablera MQ i Skåne. I och mednylanseringen valde MQ att byta namn till ”Moderata Kvinnor i Skåne” vilket fått ettuppskattat genomslag.FÖR ELÄSNINGAREn av de första aktiviteterna som arrangerades 2011 var en MQ träff med deansvariga för respektive kommun. Där framkom önskemål om ett aktivare MQ i Skånesamt föreläsningar som verkar för att stärka kvinnor i sin roll som politiker. Det sattes isystem att ha föreläsningar varannan månad, då med uppehåll över sommaren.I nuläget har vi ordnat 9 föreläsningar och uppslutningen har varit mellan 15-30kvinnor närvarande, med upp till 40 kvinnor anmälda. Den första MQ-föreläsningenvar den 21 januari 2012 där kommunikation stod på agendan. Våra talare varMozhgan Zachrison som inledde med en diskussion kring vad som egentligen ärkommunikation. Därefter tog legenden Leif Mazetti Nissen över medframställningsteknik och dagen avslutades med Linn Widén som berättade som sittkoncept ”Dressed for Success”.Den 24 mars 2012 var temat ”Retorik i politik” med Thomas Håkansson som tidigarevarit kommunstyrelsens ordförande i Lomma i 12 år. En föreläsning som kretsade kringhur man på bästa sätt uttrycker sig rätt politiskt samt vad man kan uppmärksamma närandra talar.Senare under våren den 12 maj 2012 kom dåvarande ordförande förutbildningsutskottet Margareta Pålsson och föreläste om skolreformer och det såg ut påriksnivå. Vi hade nöjet att boka in henne kort efter hennes utnämnande somLandshövding och därmed hann vi även ha henne som talare innan hennes ämbeteinleddes i september. Dagen avslutades med en genomgång av Opus av AndersLunderquist.Hösten inleddes den 25 augusti med en föreläsning om miljöpolitik. KommunalrådetAnna Jähnke inledde med frågor kring miljö, hållbarhet och hälsa. RiksdagsledamotenAnn-Charlotte Hammar-Johnsson tog sedan över och berättade om grön ekonomi.Den 20 oktober kretsade temat kring entreprenöriellt lärande. Föreläsarna MarieKniest och Annika Rickard arbetar som pedagoger på Selma Lagerlöfs gymnasium122


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>som börjat arbeta med entreprenöriellt lärande som pedagogisk form ochförhållningssätt. Det gavs många praktiska exempel och deltagarna prova hur enlektion det skulle kunna vara.Den 1 december 2012 var det dags för EU-kunskap. Hans Wallmark inledde med attberätta om Europaplattformen, hur utländska ekonomier påverkar vår egen ochmarkanta skillnader mellan Moderater och Socialdemokrater när frågor diskuteras påEU-nivå. Vår egen EU-parlamentariker Christofer Fjellner tog sedan över och berättadeom sina arbetsuppgifter i utskottet för internationell handel, EU-organisationen ochgrundstrukturen, samt lite historia.Föreläsningarna 20<strong>13</strong> startade den 9 februari dit Åsa Herbst och Carin Wredströmvar inbokade för att berätta hur det går till i en rekryteringskommitté för riksdag ochregionvalet och dess skillnad mot en intern valberedning.Den 2 mars 20<strong>13</strong> hade vi det stora nöjet att ha Kommunstyrelsens ordförande samtregionråd Pia Kinhult föreläsa om sammanträdesteknik, som inkluderade flerapraktiska exempel och tips. Därefter tog riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar-Johnsson över med de medvetna och omedvetna härskarteknikerna vilket ledde tillmånga livliga diskussioner.AK TION MK F SY DVi har även lanserat Skånes egen Aktion MKF utbildning som går under namnet AktionMKF SYD, som innefattar internat, heldagar samt en resa till Bryssel. Dit sökte sig ett30-tal kvinnor och 20st antogs.Utbildningen startade med ett internat i mars 2012 där kommunalråd Anna Palmvälkomnade oss och berättade lite om Höör. Dåvarande biträdande partisekreterareGunilla Sjöberg fortsatte sedan förmiddagen med att tala om hur vi ska gå till väga föratt vinna fler kvinnor till valet 2014. Riksdagsledamoten Hans Wallmark tog sedanöver och talade om media och hur man bäst hanterar den. Under kvällens middaggästades vi av The First Lady of Skåne Pia Kinhult som var kvällens Keynote speaker.Andra dagen av internatet inleddes med regionrådet Carl-Johan Sonesson sominformerade om Region Skåne och lite allmänt om sjukvården. Leif Mazetti Nissenfortsatte sedan dagen med att tala om framställningsteknik och den profilbedömningsom samtliga deltagare skulle genomgå. Dagen avslutades med politisk sakkunnigeNiklas Wykman som lyckades göra reformer och diskussion kringarbetslöshetspolitiken ur ett ekonomiskt perspektiv riktigt intressant.Under hösten 2012 fokuserades MKF dagarna (två i antal) på personlig utvecklinggenom föreläsning av sociala medier, kroppsspråk och hur man läser av andra. Dag 1inledde Hanna Nordgren i ämnet Personal Branding och vikten av det personligavarumärket. Därefter träffade vi Ida Hedberg från företaget Återkoppla som bland123


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>annat utbildar arbetssökande i hur de kan göra sig synliga för arbetsgivare och hittadolda jobb genom sociala medier. Dagen avslutades med Adina Ståhle som förelästeom Human Scanning, kroppspråk och personkännedom.Dag nummer 2 inleddes med Storytelling av utvecklingssamordnare CamillaAndersson, som lärde ut hur man skapar och för ut lokala budskap med en hel delpraktiska övningar. Efter lunch tog Peter Danielson, kommunstyrelsens ordförande iHelsingborg, över och föreläste om ideologins plats i kommunpolitiken. Han fortsattemed hur man kan använda sin ideologiska kompass för att landa politiskt rätt samt haen tydlig moderat linje i kommunpolitiken. Dagen avslutades med Leif Mazetti Nissenmed uppföljning av de personliga personprofilanalyser som deltagarna gjort medhonom tidigare i vår.Resultat vi redan kan se av utbildningen är att användning av sociala medier harspridits i gruppen och numera använder ett flertal Twitter och LinkedIn, samt nyttjar dengrupp som skapats via Facebook där deltagarna kan hålla kontakten med varandraoch ha som ett forum för att bolla idéer. Skrivelser har gemensamt formulerats ochskickats till förbundet, det personliga nätverket har utvecklats och nu finns det enkommunöverskridande tillhörighet.MQ CENTR ALA AK TIV ITETERModerata Kvinnor i Skåne har varit representerat på samtliga råd ochutbildningstillfällen som getts av MQ centralt. Juni 2012 besökte Moderatkvinnornasordförande Saila Quicklund Skåne. Det resulterade i två intensiva dagar med besökpå mängder av företag och verksamheter.Under dessa dagar träffade vi Kerstin Nilsson som driver Systerbilen på Näset iSkanör där man erbjuder sjukvård i hemmet. Anhörigföreningen i Limhamn som vitidigare haft kontakt med gällande VAFF. Hos Yallatrappan i Rosengård träffade viChristina Merker-Sieshö. Yallatrappan är ett arbetsintegrerande socialt företag somäven driver ett café och en syateljé.Därefter träffade vi Ida Hedberg från företaget Återkoppla som erbjuder kunskap omsociala nätverk samt hur man skapar bra profiler. På kvällen erbjöds möjligheten attträffa Saila på förbundskansliet för en mingelkväll, där ett trettiotal kvinnor närvarade.MYCK ET ÄR P Å GÅNGUnder 2011 och 2012 har mycket fokus legat på att erbjuda hög kvalité vid vårautbildningstillfällen för att på så vis bygga kvinnorna för framtida politiska uppdrag.Kampanj har kommit att hamna i skymundan för dessa aktiviteter. 20<strong>13</strong> kommerkampanj i alla dess former att ligga mer i fokus. Den 8 mars 20<strong>13</strong>, på internationellakvinnodagen, lanserades en RUT kampanj via Facebook. Den blev en succé och fickinom ett dygn över 24 000 visningar, 41 likes och 205 delningar! Budskapet fannsäven i PDF-format för att möjliggöra kampanj med utdelning av flygblad vilket ett flertal124


Förbundsstämma 20<strong>13</strong>medlemmar efterfrågade. Kampanjen fortsätter under de kommande månaderna. Flerkampanjer är planerade. Föreläsningarna fortsätter som tidigare i samma omfattning.AKTION MKF SYD-gruppen reser till Bryssel för besök i Europaparlamentet.Mars 20<strong>13</strong>För Moderata Kvinnor i SkåneUlrica Fors-StenmarckOrdförandeMozhgan ZachrisonFörste vice ordförandeUlrica DakouriInformell styrelserepresentantAnn – Charlotte Hammar JohnssonAndre vice ordförandeAnna TinglöfInformell styrelserepresentant125

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!