Referenser1. SOU 2008:59.2. RF:s statistik, utbetalt LOKstöd:deltagaretillfällen tidsserie2002-2010 (2012-01-01)3. SCB:s befolkningsregister.4. Åkesson, J. Var hamnadehandslagspengarna? ”Stor” blevstörre och ”liten” kunde intehänga med. 2007.5. Åkesson, J & Norberg, J. R.Den fungerade föreningen. Enutvärdering av Idrottslyftet. Omidrottsföreningars förutsättningaratt ta del av den idrottspolitiskasatsningen Idrottslyftet(kommande). (2012).Kontaktsusanna.hedenborg@mah.sekalle.jonasson@mah.setomas.peterson@mah.sekatarina.schenker@mah.sehelena.tolvhed@historia.su.se3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 54 svensk idrottsforskning 1/2012bundet kan redovisa en positiv utvecklingsedan år 2003, det vill säga att en positivtrend startade när Handslaget startade.Ridsportförbundet, Orienteringsförbundetoch Simförbundet har vikande siffrorför samma period, även om Orienteringsförbundetredovisar en uppgång för år2008 och Simförbundet redovisar enuppgång för år 2009. Totalt sett har intefler börjat idrotta på grund av Idrottslyftet,även om antalet deltagartillfällen harökat inom Klätterförbundet och Taekwondoförbundet.Att föreningarna har lyckatsbehålla fler genom Idrottslyftet berorförmodligen på att en allt större del avprojekten har haft en förenings- ochmedlemsutvecklande inriktning. Störreresurser har kunnat läggas på träningsochtävlingsutveckling, ledarskapsutbildning,redskaps- och anläggningsförbättringliksom på sociala aktiviteter kringträning och tävling.Mest stöd till välmåendeDe specialidrottsförbund som vi harutvärderat har under åren förfinat sinadministration och hantering av idrottslyftsansökningar.Varje förbund har dockhaft sina ruti<strong>ner</strong>. Införandet av RF:ssystem IdrottOnline Klubb, har medförten styrning och normering, samtidigt somdet har medfört tekniska och administrativaproblem. Alla förbund har numeratillgång till samma typ av uppgifter frånföreningarna, så även RF. Ett annat2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 -./0ring Orientering Ridsport Simning Taekwondo Tot RF Tot SE Sverige Figur 1. Förändring av antalet LOK-stödsberättigade deltagartillfällen mellan 2002-2010 i ett antalspecialidrottsförbund samt för <strong>hela</strong> RF. 1 motsvarar respektive förbunds antal deltagartillfällen år1. Förändring 2002. Statistiken av antalet för Sverige LOK-stödsberättigade bygger på SCB:s befolkningsregister deltagartillfällen (7-20-åringar) mellan och 2002-2010 är även den i ett antallidrottsförbund standardiserad samt till 1 för <strong>hela</strong> år 2002 RF. (3). 1 motsvarar respektive förbunds antal deltagartillfällen årStatistiken för Sverige bygger på SCB:s befolkningsregister (7-20-åringar) och är även denrdiserad till 1 för år 2002 (3). problem handlar om oönskade effekter avRF:s princip att fördela handslagsmedeltill specialidrottsförbunden utifrån derasrelativa storlek. Resultatet blev nämligeninte enbart att de stora idrotterna fick bästförutsättningar för att locka till sig ännufler. Följden blev även att handslagspengarnai huvudsak kanaliserades till detrelativt välmående idrottslivet i mervälbeställda kommu<strong>ner</strong> (4). Syftet medHandslaget var att ”öppna dörrarna förfler”. Bäst förutsättningar gavs dockföreningar inom: a) idrotter som redanvarit lyckosamma med att locka till sigmånga barn och ungdomar, b) tätbefolkadekommu<strong>ner</strong> där idrottsutbudet redanvar omfattande och varierat c) socioekonomisktvälmående sammanhang därbarn och ungdomars aktivering inomidrotten redan var hög (5).Stora förbund har fått mest Idrottslyftsmedel.Detta har dock inte alltid inneburitatt stora förbund har ökat sina LOKstödsberättigadedeltagartillfällen.Tvärtom visar statistiken att flera storaförbund har ett minskat antal sådanatillfällen. Bland de 12 förbund med flestLOK-stödsberättigade deltagartillfällen år2002 har Basketförbundet, Innebandyförbundetoch Tennisförbundet ökat i antaletdeltagartillfällen sedan dess, det vill sägaåret innan Handslaget startade. Baskethar dock haft en negativ trend sedan år2004. Om man kompenserar för nedgångeni de aktuella barnkullarna haräven Friidrottsförbundet och Fotbollsförbundetökat något, även om det i detsenare fallet är marginellt. Faktumkvarstår att Idrottslyftsmedel har kanaliseratstill det välmående idrottslivet. Enstudie av Joakim Åkesson och JohanNorberg vid Malmö högskola visar att enstor andel av Idrottslyftsmedlen hamnat istora barn- och ungdomsidrotter, samt itätbefolkade och socioekonomiskt välmåendekontexter (läs mer på sid. 5 i den här<strong>tidningen</strong>). Frågan är i vilken form dessamedel sedan har nått barn- och ungdomar.Inte heller kan man dra slutsatsenatt små förbund ge<strong>ner</strong>ellt har haft positivautvecklingstrender under Idrottslyftsåren.Några har haft stabila utvecklingstrender,exempelvis Triathlonförbundet, Klätterförbundetoch Dövidrottsförbundet,medan andra inte har haft det.
LINNÉUNIVERSITETETS UTVÄRDERING AV: DANSSPORT-, FRIIDROTTS-, GOLF-, ISHOCKEY- OCH KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETEtt lyft undervarierande villkorFörbund och föreningar är positiva till Idrottslyftet, även om villkorenhar sett olika ut. Fler har börjat idrotta och verksamheten utvecklas,vilket ger förhoppningar om att fler fortsätter inom idrotten. Mendeltagarmönstren har inte förändrats.L i n n é u n i v e r s i t e t e t har haft förmånenatt granska den verksamhet inom Idrottslyftetsom Danssportförbundet, Friidrottsförbundet,Golfförbundet, Ishockeyförbundetoch Konståkningsförbundetsvarat för. Det har för oss utvärderarevarit ett givande samarbete, som präglatsav öppenhet och tilltro.Syftet med Idrottslyftet har varit attöppna dörrarna till idrotten för fler barnoch ungdomar samt att utveckla verksamhetenså att fler väljer att fortsättaidrotta längre upp i åldrarna. Arbetet skaenligt Riksidrottsförbundet (RF) utgåfrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektivoch genomsyras av de riktlinjersom anges i idrottens idéprogram Idrottenvill (1).Vi har i vår utvärderingsstrategi valt enförklaringsinriktad utvärderingsmodell.Det innebär att vi dels vill beskriva vadIdrottslyftets har resulterat i (måluppfyllelseoch andra effekter), dels vill förklaradet vi kommit fram till mot bakgrund avde förutsättningar som verksamheten har(2,3).Den förklaringsinriktade strategin harsin grund i den så kallade ramfaktorteorinstankemodell, som baseras på tregrundpelare: ramar – process – resultat(4,5). Synen på utvärdering har ocksåstora likheter med den modell för kulturanalyssom Henriksen med flera utvecklatför studier av talangutveckling ochsom vi delvis utnyttjat i vårt analysarbete(6).Syftet med vår utvärdering är attbeskriva och kritiskt granska Idrottslyftetoch de olika specialidrottsförbundensarbete med att utveckla egna mål ochstrategier. Syftet är också att studeravilket genomslag dessa fått på föreningsnivå.Ett ytterligare delsyfte är att geförbunden stöd i sitt arbete med Idrottslyftetgenom förbundsspecifika granskningarsom genomförts i samråd medförbunden.En positiv bild av IdrottslyftetVi kan omedelbart slå fast att såvälförbund som föreningar ge<strong>ner</strong>ellt ärmycket positiva till Idrottslyftet. Idrottslyftetsbåda huvudsyften, det vill säga attöppna dörrarna till idrotten för fler barnoch ungdomar samt att utveckla verksamhetenså att fler väljer att fortsätta idrottalängre upp i åldrarna har realiserats, meni varierande grad. De allra flesta föreningarnaär överens om att den verksamhetsom ge<strong>ner</strong>erats via stöd från Idrottslyftetinte hade blivit av utan detta stöd. Dettycks dock finnas en tendens att manbörjat se Idrottslyftet som en permanentbudgetförstärkning, vilket leder till en stororo från både förbund och föreningar införden dag då dessa satsningar eventuelltupphör. I så fall skulle cirka 30 procent avdet ekonomiska stödet till idrotten försvinna.Oron beror i första hand på attmedlen från Idrottslyftet i stor utsträckningi dag utgör grunden för idrottsrörelsenskvalitets- och utvecklingsarbete.I likhet med RF:s samlade redovisningvisar våra studier att man inom fleraidrotter kunnat se en påtaglig nyrekryteringav barn och ungdomar. Det har ihuvudsak gällt de kategorier som redanfinns i verksamheten, framför allt yngrepojkar, medan nyrekryteringen av barnoch ungdomar med utländsk bakgrundeller med funktionsnedsättning förefallervara tämligen liten. Existerande könsmönsterhar därmed inte heller förändrats.PG FahlströmLektorInstitutionen för pedagogik,psykologi och idrottsvetenskapLinnéuniversitetetPer GerrevallProfessorInstitutionen för pedagogik,psykologi och idrottsvetenskapLinnéuniversitetetMarie HedbergDoktorand och adjunktInstitutionen för pedagogik,psykologi och idrottsvetenskapLinnéuniversitetetSusanne LinnérLektorInstitutionen för pedagogik,psykologi och idrottsvetenskapLinnéuniversitetet1/2012 svensk idrottsforskning 55