Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

alfrågor (har och får tjejer och kvinnorsamma materiella förutsättningar somkillar och män?).Jämställdhet är fortsättningsvis,åtminstone i många av intervjuerna, någotsom kommer av sig själv, eller något somhar med vanligt sunt förnuft att göra.Ibland ses jämställdhet som ovidkommande:”Det handlar väl om alla människor?””Varför ska bara kön räknas?”Ett relativt stort antal intervjupersonerger också uttryck för ganska stereotypauppfattningar om hur pojkar och flickor”är”. En dominerande och ofta oproblematiseraduppfattning är till exempel attflickor är sociala och pojkar tävlingsinriktade.Ett normkritiskt förhållningssätt,där man frågar sig hur allmängiltiga dessabilder egentligen är och varför flickor ochpojkar ”blir som de blir”, är ovanligt.Ovanliga är också funderingar kringvarför många föreningar har lika mångapojkar och flickor i barnaåren menbetydligt fler pojkar i tonåren.Vi har vidare noterat att Idrottslyftet,precis som Handslaget, rymmer relativtmånga satsningar på flickors idrott (3).Flicksatsningarna verkar dock inte manatill eftertanke kring mäns och kvinnorsvillkor inom den egna idrotten. Kanskehänger det samman med antagandet att”problemet” är flickorna och kvinnornamer än idrottens utformning. Vi tror attdet ligger en klar utvecklingspotential i attutmana denna förståelse av vad somutgör problemet. Den traditionellaambitionen att anpassa idrotten efter kön,skulle till exempel – med fördel – kunnakompletteras med en ambition att utmanatraditionella föreställningar om könen.Varför behövs tjejsatsningarna överhuvudtaget?Det har inte skapats något Boysof badminton, varför då? Vad är det iförbundens egna verksamheter som göratt pojkars och mäns deltagande intekräver samma typ av satsningar somflickors och kvinnors?Jämlikhet ett obekant begreppJämlikhet är ett i stort sett obekantbegrepp i förbunden och föreningarna.När begreppet väl aktualiseras blir detofta, för att prata idrottslyftsspråk,synonymt med att öppna dörrarna till denegna idrotten för så många som möjligt.Begreppet kopplas också samman medsärskilda satsningar på resurssvaga barnoch ungdomar (framför allt i fråga omsocial och etnisk bakgrund samt funktionshinder).Vi kan konstatera att RF har en jämställdhetsplanoch att Idrotten vill äridrottsrörelsens gemensamma idéprogram.Samtidigt är jämlikhet ett begreppsom normalt sett inte ingår i RF:s terminologi.Att förbunds- och föreningsrepresentanternaär osäkra och ambivalentainför jämlikhetsbegreppet är därför inteså konstigt. Man kan tänka sig att jämlikhetgår att relatera till den avsiktsförklaringi Idrotten vill som framhåller att ”allasom vill, oavsett nationalitet, etnisktursprung, religion, ålder, kön eller sexuellläggning samt fysiska eller psykiskaförutsättningar, får vara med i föreningsdrivenidrottsverksamhet” (4). Man kanockså tänka sig att jämlikhetsfrågor kanrelateras såväl till ambitionen att öppnadörrarna för fler som till ambitionen att fåfler att fortsätta längre. En annan potentielljämlikhetsfråga som kan kopplassamman med Idrottslyftets riktlinjer, mensom lyser med sin frånvaro i vårt material,gäller homosexuella, bisexuella ochtranspersoners villkor inom idrotten.Erbjuder förbund och föreningar envälkomnande och inkluderande atmosfärför hbt-personer? Problemet är att mycketfå av de som vi har mött under utvärderingengör kopplingarna ovan. Att det iden kortfattade formuleringen av Idrottslyftetsintentioner dyker upp ett begreppsom inte är känt inom idrottsrörelsenföranleder inte någon undran blandidrottens företrädare. Det är en tänkvärdproblematik.Avslutningsvis kan vi konstatera attjämlikhet och jämställdhet ofta tenderaratt flyta ihop i vårt material. Begreppenkokas ner till att handla om ”vanligt suntförnuft” eller till ett oproblematisktkonstaterande att ”alla är välkomna”.Idrotten vill – osynlig och synligOm man ser till andemeningen i Idrottenvill, och inte bara till skriften, kan vikonstatera att de fyra idrotternas idrottslyftsarbetedelvis genomsyrats av riktlinjernai programmet. Innehållet går oftaigen i vårt material, åtminstone mellanraderna. Samtidigt har dokumentet intepå något konkret sätt legat till grund förFörslag till RF och specialidrottsförbundenRF:• Ta ställning till om syftetmed satsningar av typenIdrottslyftet är att göraskillnad eller att stimuleratill mer verksamhet medbefintlig inriktning.• Beakta att den idrottsrörelsesom ska realiserasatsningen i dagsläget intehar ett aktivt förhållningssätttill begrepp somjämställdhet och jämlikhet,och inte heller till idrottensövergripande idéprogramIdrotten vill.Specialidrottsförbunden:• Lägg ner möda på att göraen uttömmande tolkning avuppdraget.• För ett öppet samtal kring,och öka kunskapen om,kritiska frågor inom denegna idrotten. T.ex. vilkaunga som hittar till idrotten,vilka som fortsätter, vilkasom hoppar av, hurkönsfördelningen ser ut,samt i vilken utsträckningbarn med annan kulturellbakgrund än svensk deltar.• Ta ställning till vad begreppsom jämställdhet ochjämlikhet och idéprogrammetIdrotten vill skainnebära för förbundet.• Använd idrottens måldokumentoch handlingsplaner(t.ex. Idrotten vill ochIdrottens jämställdhetsplan)aktivt i kommunikationenmed föreningar ochindivider.1/2012 svensk idrottsforskning 49