Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

föreningarnas agerande. RF menade attendast ett fåtal missbrukar tilldelade medeloch att det var bättre att använda morot änpiska. Samtidigt var man inom RF enigaom att missbruk måste beivras. Denutökade kontroll som tillkom på RF:sinitiativ under slutet av Idrottslyftet, ochsom förbunden genomförde, visade att detvar mycket sällsynt att medel användes påett felaktigt sätt. Vi anser att det är viktigatt hitta rätt balans när det gäller kontrollen.Den får inte vara för slapp för då kandet hända att denna kunskap sprider sig isystemet och risken för missbruk kan dåöka (viket vore förödande). Men den börinte heller vara för rigorös eftersom detkräver stora resurser och kan leda till enkänsla av förmyndarmentalitet hos brukarna.Viktigt att utvärdera i tidAvslutningsvis vill vi ta upp en diskussionom några metodologiska problem som haraktualiserats i samband med utvärderingarnaav Handslaget och Idrottslyftet. Dethar nyligen beslutats av regeringen attIdrottslyftet får fortsätta under ytterligareen period. De första 18 månaderna ska detske under likartade betingelser somtidigare men med tydligare fokusering motmångfaldsfrågor, barnrättsperspektiv ochkönsaspekter. Återigen fattades dockbeslutet innan den externa utvärderingenförelåg. I beslutet finns dock en öppning föratt man kan ta hänsyn till viktiga resultatfrån den externa utvärderingen och göraeventuella förändringar efter den 31december 2012. Så här skriver RF tillKulturdepartementet:”RF vill därefter ha möjlighet att styra omsatsningen om de externa utvärderingar som förnärvarande genomförs av Idrottslyftet 1-4 visar attförändringar är befogade” (5).Den nu aktuella utvärderingen har haften helt annorlunda uppläggning. För detförsta valdes de sex forskargrupperna ut avRF efter okända kriterier. För det andrahade RF på förhand bestämt uppläggningenav utvärderingen (utvärderingsmodell).För det tredje bestämde RF (heltenväldigt) vilka förbund som respektivelärosäte skulle utvärdera. Således ett tydligtexempel på styrd uppdragsforskning. Inomdessa ramar kunde sedan forskargruppernaha inflytande på vilken eller vilkadatainsamlingsmetod(er) som skulleanvändas och instrumentkonstruktion. Dekunde också välja undersökningsgrupperinom de utvalda förbunden. Även dennagång började utvärderingarna ganskalångt efter att Idrottslyftet hade startat.RF valde tyvärr att gå på en frivillig linjenär det gällde vilka specialidrottsförbundsom kom att delta i utvärderingen. Detgjorde att endast en tredjedel av förbundenvalde att vara med i utvärderingen.Av erfarenhet vet man att ett sådant urvalblir positivt snedvridet och kan därmedinte ge en representativ bild av verkligheten.I det här fallet blir bilden mer positivän om att representativt urval hade gjorts.På basis av dessa erfarenheter är detviktigt att undvika de misstag som begåttsi de två tidigare externa utvärderingarna.Vi har tidigare diskuterat de brister somfinns beträffande statistiska och andrauppgifter, som är nödvändiga för att få etttillförlitligt datamaterial som underlag förutvärdering och beslut. Vårt förslaginnebär i korthet att det är viktigt att RFengagerar ett antal erfarna och kunnigaforskare och utvärderare i god tid föreårsskiftet 2012-2013 för att utforma enadekvat utvärderingsdesign, som tillåteratt utvärderingen kan starta i början av år2013 då eventuella förändringar kan trädai kraft. Det är mycket viktigt att vara medfrån början, att få möjlighet att samla iningångsdata i relevanta avseenden(förmätningar) som sedan går att jämföramed utgångsvärden (eftermätningar).Designen bör således vara av longitudinellkaraktär och ha inslag av både data påmakronivå (gärna riksrepresentativa) ochintensivdata på mikronivå (enskildaföreningar och projekt). Det bör ocksåvara en blandning av kvantitativa ochkvalitativa data. En mångfald av datainsamlingsmetoder(enkäter, intervjuer,observationer, dokumentanalyser) böreftersträvas.En utvärdering av det här slaget harstora möjligheter att täppa till många avde kunskapshål som finns och skapakunskaper om vilka effekter som faktisktuppnås med den här typen av storanationella satsningar. Efterfrågas sådankunskap, vilket inte är helt säkert, bör RFskyndsamt ta tag i utvärderingen av detnya pågående Idrottslyftet.Referenser1. Idrottsutredningen (1998).Idrott och motion för livet:statens stöd till idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer:betänkande. Stockholm: Regeringskansliet.2. Handslaget-en valfrågawww.rf.se3. Bergsgard, N. A, & Norberg, J.R (2010). Sports policy and politics– the Scandinavian way. InSport in Society Cultures, Commerce,Media, Politics 4, vol. 13,567-582, Routledge.4. Dean, M. (2010). Governmentality:power and rule in modernsociety. (2. ed.) Thousand Oaks,CA: SAGE Publications.5. RF 237/11-27. Stockholm:Riksidrottsförbundet.6. Fahlén, J (2011). Idrottensorganisering. Blå boken. SCIF:sårsbok 2011.7. Patriksson, G. (1987). Idrottensbarn: idrottsvanor, stress,“utslagning”. Stockholm:Friskvårdscentrum.Kontaktowe.strahlman@ped.gu.segoran.patriksson@ped.gu.s1/2012 svensk idrottsforskning 41