Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Krav på högre åldersgränsDe tre specialförbund som vi har utvärderathar vissa gemensamma drag. De kanalla betraktas som paraplyorganisationer,som härbärgerar ett stort antal idrottereller fysiska aktiviteter. De är till stor delinriktade mot bredd- och motionsidrott(Flygsportförbundet har en större elitverksamhetän de övriga två) och devänder sig i hög grad till åldersgruppersom inte omfattas av Idrottslyftet. Församtliga har det inneburit en rad svårigheter,men de har på olika sätt försökt attkringgå problemen och hitta projekt ochverksamheter som ändå har gått att fogain inom Idrottslyftets ramar. I stort harförbunden varit uppfinningsrika ochlyckats väl med detta. SAIF, och specielltKorpen, har varit extra framgångsrika.De tre specialförbunden har formuleratvälbefogad kritik mot det befintligaregelverket avseende åldersaspekten ochdärtill också framfört argument för varförman bör förändra åldersbestämmelsernaoch låta även unga vuxna (20-25 år) få tadel av Idrottslyftets projektverksamhet.Förbunden inkom även med ett gemensamtbrev till RF, där man framförde kravpå förändringar. Skrivelsen har fått visstgehör. RF har i sin skrivelse i mars tillKulturdepartementet, om utformningenav det nu pågående Idrottslyftets första 18månader (juli 2011-december 2012),föreslagit att de förbund som önskar kan”… i begränsad omfattning efter godkännande avRF bevilja medel till förstärkta satsningar i förstahand inriktade på ledarrekrytering, som vändersig till åldersgrupper upp till och med 25 år.Dessa satsningar får totalt omfatta maximalt 10MSEK” (5).Förslaget godkändes senare av regeringen.De utvärderade förbunden har, när detgäller projektansökningar, haft en mycketliten styrning gentemot föreningarna. Dehar låtit idéerna flöda fritt inom Idrottslyftetsramar. De har ofta haft rådgivandesamtal antingen centralt (SAIF och FSF)eller regionalt (Korpen) och parterna har idialog med varandra kommit fram tillprojektförslag som sedan bedömts. Vissarestriktioner har funnits, till exempel iKorpen som framför allt satsat på störreprojekt i större kommuner (där mantidigare tappat mark), men också stöttatbra projekt i mindre orter med lite mindresummor. Korpen har också velat satsa påmer långsiktiga projekt över flera år. Det ärtankegångar och en policy som vi rekommenderarandra förbund tar efter. Endast ienstaka fall bör det vara befogat att gepengar till småprojekt.Josef Fahlén vid Umeå Universitet har ien preliminär utvärdering av vissa delar avIdrottslyftet funnit att de kan finnasganska stora diskrepanser i hur aktörer,som fördelar och mottar medel, på olikanivåer medvetet eller omedvetet tolkaravsändarens (regeringen) intentioner medIdrottslyftet (6). Det kan i slutändan ledatill att specialidrottsförbund och föreningarsatsar på projekt som i större ellermindre grad avviker från de ursprungligamålen. Sådana utfall är troligen mersannolika i utvärderingar av förbund medstark tävlings- och elitverksamhet i barnochungdomsidrotten. Ingen av de treaktuella förbunden som vi har analyserathar dock haft en sådan inriktning. Vi harheller inte kunnat se att det varken påförbunds- eller föreningsnivå har förekommitnågra tydliga avvikelser från regeringensoch RF:s avsikter med Idrottslyftet.Statistiska bristerHur skulle det gå med projektens fortlevnadom bidragen skulle upphöra? Svarenär något blandade. En del uttryckteoptimism och framtidstro, medan andrasåg medel från Idrottslyftet eller någonannanstans som en förutsättning för attkunna fortsätta med verksamheten. Det ärtveklöst så att många föreningar och ävenförbund gjort sig beroende av projektmedel.Man har ofta byggt upp en så stororganisation att det är en förutsättning attnya medel hela tiden flyter in. En person iKorpens ledning som vi intervjuat svaradeså här på frågan om de skulle kunnabehålla antalet anställda om pengarna frånIdrottslyftet skulle utebli: ”Nej, det skullevi inte. Vi har gjort en långsiktig plan påhur vi skulle göra utan dessa pengar. Dåskulle vi i första hand dra ned på föreningsutvecklingsdelen.Det är ju där vikunnat lägga resurser för att kunna mötaföreningarna.” Det är således viktigt attbåde förbund och föreningar har enberedskap för en sådan situation.Nära sammankopplat med projektensfort- eller överlevnad är i vilken grad som1/2012 svensk idrottsforskning 39