Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Manlig idrottsprofileringi grundskolanDen svenska modellen innebär traditionellt att skolan ansvarar förundervisning i idrottsämnet och föreningarna för idrotten på fritiden.Men i dag går tusentals elever på idrottsgymnasium och var fjärdehögstadieskola erbjuder träning på skoltid.I d r o t t s r ö r e l s e n och dess aktiviteter iskolan är inte helt nytt. Ett av de tydligasteexemplen är den verksamhet somintroducerades med idrottsgymnasierna ibörjan av 1970-talet. Genom dessa fick ettfåtal talangfulla elever i ett fåtal idrottermöjlighet att utöva sin idrott underskoldagen. Sedan mitten av 1990-talet hardet skett en markant ökning och breddningav utbudet av föreningsidrott bådeinom gymnasie- och grundskolan (1-4).Utvecklingen har inneburit att idrottsaktiviteternainom den svenska skolan harförändrats. Numera är det så mycket merän enbart det obligatoriska ämnet idrottoch hälsa. Idrottsträningar under skoltidbenämns internationellt som SchoolSport. I ett svenskt perspektiv kan begreppetanvändas som ett sammanfattning förden undervisning som sker inom det somkallas idrottsprofil i grundskolan ochinom ämnet specialidrott i gymnasieskolan.I många länder finns det nationellastrategier för hur skolor ska kunnaerbjuda unga idrottare möjligheten attkombinera studier med en satsning påidrott (5). I Sverige finns ett nationelltsystem för att kombinera idrott ochstudier på gymnasienivå, vilket saknas förgrundskolan. I grundskolan är utbudet avolika profiler och inriktningar i ställetlokalt beslutade och reglerade genom attskolorna kan utnyttja det utrymme somfinns inom ramen för det som kallas förskolans val och elevens val (6).Få studier av högstadietMedan idrottsprofilerad utbildning igymnasieskolan är väl studerad underflera decennier är situationen inomgrundskolan sparsamt studerad. Detövergripande syftet med vår studie ärsåledes att bidra med kunskap om idrottsprofileradutbildning i grundskolan. Vihar genomfört två delstudier – dels ennationell kartläggningsstudie av förekomstenoch omfattningen av idrottsprofileradegrundskolor, dels en intervjustudie ifyra skolor med fotbollsprofil.I den första studien har vi närmaregranskat utbudet av idrottsprofileradehögstadieskolor i 77 utvalda kommuneroch sammanställt data över skolorna frånSkolverkets internetbaserade resultat- ochkvalitetsinformationssystem (SIRIS). Vihar även intervjuat 50 skolledare somockså fått besvara en enkät. I studien harvi valt att definiera idrottsprofileradeskolor som:Skolor som har en uttalad idrottsprofileringoch/eller speciella klasser medidrottsinriktning. Det innebär att deskolor som enbart erbjuder idrott somett av många områden inom elevensval inte räknas som en idrottsprofileradutbildning.Den andra delstudien består av djupintervjuermed 24 elever i årskurs sju ochnio (8 flickor och 16 pojkar) samt 4 lärare.I den här artikeln har vi valt att lyftafram delar av resultatet. Den teoretiskainspirationen är hämtad från utbildningssociologenPierre Bourdieus teorier ochbegrepp (7,8). Studien har vidare ettgenusperspektiv (9,10,11).Skolorna skiljer sig åtI de 77 utvalda kommunerna fanns totalt854 högstadieskolor. 26 procent av dessauppfyller studiens definition av idrotts-Inger EliassonUniversitetslektorPedagogiska institutionenUmeå universitetMagnus FerryUniversitetsadjunktPedagogiska institutionenUmeå universitet, doktorand,Gymnastik- och idrottshögskolan,Eva OlofssonFil. dr.Pedagogiska institutionenUmeå universitet1/2012 svensk idrottsforskning 33