SÄLbladet 1-2 - Sveriges läkarförbund

SÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDSÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDbehövde utöka kursernavid institutionen för atthålla uppe studentantalet.Det resulterade i en”katastrof”, dvs kursernahar blivit omåttligt populära.Sälar är nog i gemen nogså goda vinkännare, mennu höjdes vår kunskapsnivåbetydligt om sekvensendruva – terroir– vinifiering, med fokuspå terroir: klimat (temperatur, topografi, insolation) ochberggrund (jordarter, grundvatten). 10 - 20 (plus)graderC vill druvan ha, så det här med druvodling i Norden ärnog ändå rätt tveksamt, verkade Jimmy tycka. Tio meterner vill vinstockens rötter för att nå lerpartiklar somgenom vätejoner görs biotillgängliga: oorganisk kemiblir organisk. Euroasiatiska och afrikanska plattornaskollisioner under årmiljarderna har lett till s.k. sedimentärabassänger, t.ex. Parisbassängen runt Centralmassivetmed för druvodlingen särskilt gynnsamma skiktningar avlerskiffer, kalksten och sandsten. Tydligen en av förklaringarnatill vinhöjdare som Chablis (Chardonnaydruva,punkt!) och Piemonte (Nebbiolo, av ”dimma”, svårodlad,men vilka viner…). But China is coming!Efter detta blev den ganska självklara frågan vilket vinman skulle kosta på sig när vi kastade oss över den välsmakandeBuffén under mingelaftonenmed trivsam musikalisk underhållning av Kungälvsmässingssextett (dagen till ära utökad till en septett),som exekverade såväl marschklassiker som ”Södermanlandsregementes paradmarsch” som valsgodingar av typ”Drömmen om Elin”, men också lite jazzigare grejer.Blåshjudare i publiken fick sig en riktig nostalgitripp.Lördagen började nog för många med ett morgonbad ihavet eller i vart fall i Spabassängen (nytt, fräscht hotell)och för alla den stabila ägg- och baconfrukost som behövsför den intellektuella utmaningen av en heldag medföreläsningar i vetenskapens frontlinjer. Genomgåendelysande kvalitet och väl tillrättalagt också för medföljare.Men först välkomnades vi avSÄLs ordförandeGunnar Sandbergsom i regiondirektörensfrånvaro nöjde sig medatt konstatera att regionenbildades 1999; såvar det bra med det. Nuvar vi alltså inbjudna tillvackra Bohuslän av Väst-SÄL, så vad var lämpligareän att Gunnarreciterade (inte sjöng,kanske bäst det?) Taubes”Inbjudan till Bohuslän”. När Kalle sedan påminde ossom Väst-SÄLknappen i den snygga konferenskassen attfästa på bröstet (knappen alltså) kände vi oss än mer välkomnadetill detta lite ovanligt tidiga höstmöte i föreningenSveriges Äldre Läkare.Sälars myokard är kanske inte alltid i perfekt skick, sådet var med största intresse vi lyssnade till dagens förstaföreläsning omHjärttransplantationeroch mekaniskahjälphjärtan – då, nuoch i framtidenVerksamhetschefen GöranDellgren vid Sahlgrenskastransplantationscentrum,landetsstörsta, inledde med attberätta att man i nulägetårligen på S. gör ca 180njurTP (varav 30-40 %med levande donator)och ca 80 lever-, 30 hjärt- och 40 lungTP. Hugnesamtför Sälar att höra var att vi kan duga som donatorer uppi 70-80-årsåldern!Historiken kring hjärtTP med pionjärerna Barnard iSydafrika 1967 och Göran William-Olsson och FinnWaagstein i Göteborg 1984 (undertecknad fick se på engång när WO gjorde en hjärtTP, sånt minns man..) varnog Sälarna gamla nog att känna till liksom genombrotteti den så viktiga immunsuppressionen med cyklosporini början av 80-talet.- Nu gör man 2.000 hjärtTP årligen iUSA, upp till 70 år kan man komma i fråga, men självfalletska vanlig farmakologisk behandling och pacemakerha nått vägs ände. Långtidspumpar (Jarvik och andra typer)kan vara en brygga till TP, men också permanentlösning. Korttidspumpar används vid kardiogen chocksom brygga till långtidspump/TP.Begripligt nog innebär hjärtTP avancerad logistik.Meeting point i den explanterade brösthålan är nog litekrångligare än en m.p. på en flygplats…Operation på patientenoch på donatorn påbörjas samtidigt. Högst 4 timmarischemitid, det nya hjärtat får ”tomslå” någon timmeför att få bort sura metaboliter. Komplikationerna omfattartidig graftsvikt, ökat högerkärlstryck m.m. och senarekronisk avstötning och cancerutveckling, man följerimmuniteten med Cavas biopsiteknik från 1973, fortfarandemodern. Resultaten blir stadigt bättre, 70 % leverefter 10 år, 50 % efter 20 år om man fått sitt nya hjärtaföre 40. - Retransplantation är en kontroversiell fråga.HjärtTP är nu att se som golden standard vid terminalhjärtsvikt. Mekaniska hjärtan förbättrar väsentligt överlevnadeni avvaktan på TP – men kostar som en bättreBMW.Göran fick många frågor: tror inte att stamcellsforskningeni närtid leder till ”nya hjärtan”, sådant är ren sciencefiction. Xenotransplantation, grisar, är framkomligt,men retrovirusskräck har bekymrat. Mekaniska hjärtanär framtiden, redan på fem års sikt, särskilt när man nuär på väg att fixa trådlös energiöverföring! - Vilken fascinerandelöftesrik – och sympatisk – presentation vi fick!Hjärtinfarkter över ett halvt sekel – i världen och iGöteborgvar ämnet för hjärtepidemiologen professor Annika Rosengren,verksam vid Östra sjukhuset i Göteborg, knappastlängre någon lillasyster till Sahlgrenska utan fram-trädande inom bådeforskning och klinik(t.ex. ett av två nationellacentra för barnhjärtkirurgi).Annika påminde omGöteborgs stolta historiainom epidemiologin:Lars Werkö som importeradeFraminghamstudiensidéer till Göteborgoch stimulerade GöstaTibblin till studien 1913års män, Lars Wilhelmsen, Calle Bengtsson liksom AlvarSvanborg med H 70-studien (där originalpublikationenråkar heta Rinder et al. ….) som levt vidare och utvecklatsunder ett halvt sekel och genererat ständigt nya kunskaper.Redan på 60-talet stod det klart att rökning, förhöjtBT och kolesterol var grundläggande riskfaktorer för HI,diabetes mer tveksamt. Och ärftlighet betyder rätt lite.Dödligheten i HI har länge varit på stark nedgång (undantagetGrekland som alltid legat lågt – är det kardielltgynnsamt med extrema budgetunderskott?), men ökar iu-länder som nu urbaniseras. Denna minskning förklarastill 40 % med kolesterolsänkning, 30 % effektivare behandlingoch 9 % minskad rökning. Någon har räknatut att under perioden 1986-2002 har därigenom 13.180liv ”räddats” i Sverige. Men den globala fetmaepidemien(i viss mening dessutom smittsam – feta håller ihop) ochLCHF och liknande ”ät-fet-mat-” budskap är en trist utvecklingsom kan radera ut den preventiva och interventivakardiologiens framgångar. (Men man lobbar hårt förbättre folkhälsoinsatser, det fick vi ju höra om även vidSkövdemötet förra hösten).Efter kaffe-fruktstunden i solskenet på altanen försökteprofessor Jonas Hugosson bringa reda i kontroversernakringPSA på gott och ontdenna evighetsfråga med strid mellan entusiaster ochmotståndare. Hett ämne i massmedia, knepig balans mellannytta-skada där mankommer in på frågan om”the ethics of (too much)information”; att screeningkan göra friska människorsjuka (i onödan).Prostataca svarar för 3-5% av manlig mortalitet,Sverige ligger högt.Screeningdetekterad cakan behandlas effektivt,symtomupptäckt endastpalliativt. Men argument mot screening är ändå riskenför överdiagnostik; 50 % får aldrig kliniska problem avsin ca, lång period, 5-10 år, mellan upptäckt och kliniskasymtom, betydande biverkningar av behandlingen ochdet psykologiska traumat (”lidande i förtid”). - Tyvärrär även randomiserade studier svåra att tolka, men deväldigt stora, som ERSPC 2009, 180.000 undersökta iEuropa, talar för 20 % minskad mortalitet vid screeningprogram.I Göteborgsstudie med uppföljning 14 år harman funnit runt 50 % minskad mortalitet, < 60 år tjänarmest på PSA-screening.Screeningfrågan är alltså fortfarande kontroversiell -men Jonas menade att frågan inte är om man ska erbjudascreening utan hur det görs: intensivt och uthålligt! - Jonastillämpar själv PSA-värde 3 som cut off för vidareutredning.Så återkom SÄLs ordförande Gunnar Sandberg medSÄLs föreningsangelägenheter: starkare fokus på defackliga frågornaGunnar konstaterade att en lite dyster sak är de ökadekostnaderna för möten p.g.a. främst kraftigt ökade lokalkostnaderoch den nu nästan obefintliga sponsringen.Vad är medlemmarna beredda att betala? Hur attraherarvi de ”yngre”, d.v.s. nyblivna 65-åringar som nästan allafortsätter sitt yrkesliv? De fackliga frågorna ökar i vikt:fortbildning, receptförskrivnings – och remitteringsrättetc. Och nu kämpar vi för egen representation i fullmäktigeoch centralstyrelse!Reseverksamheten presenterades av Kerstin Strömlandoch Johan Waldenström. Och så bjöds vi in till vårmötetpå Sophiahemmet i Stockholm av värden Peter Möller, sesid 19-20.Den pocherade torsken var synnerligen välsmakande, såefter en delikat lunch var vi väl förberedda för mötetsclou, dvs föreläsningen avNobelpristagaren Arvid CarlssonArvid (som åtskilliga i publiken nog haft som farmakologilärareunder studieåren. Och undertecknad som undersin underläkartid på Vasa sjukhus var med när Arvidoch Jörgen Lehmann /som kanske också bordefått Nobelpris för PASoch trippelbehandlingenav tbc/ gjorde den förstaeuropeiska kliniskaprövningen av L-dopai kilodoser mot Parkinsonoch vi underläkarejournalförde ibland dramatiskaeffekter av typen”ta din säng och gå”)välkomnades av moderatornMarianne Melkerssonmed frågan: Hur har man kvar kreativiteten när manmed stor råge passerat 80? Arvids (hos publiken givetvispopulära) svar blev väl att han i salen såg en myckenhetackumulerad visdom, att vi är bäst efter den konventionellapensionen och att samhället missat detta!Rubriken för Arvids föreläsning var Nya rön i dopaminochserotoninforskningen – kan det hjälpa oss på ålderns dar?Hans anslag var hur nya mediciner upptäcks. Målinriktad,”automatiserad” läkemedelsforskning på in-vitromodellerhar slukat miljarder men gett klena resultatliksom läkemedelsutveckling från ”naturmediciner” ochmodifiering av naturliga substanser. Vinnaren i sammanhangethar varit den traditionella akademiska forskningen,som strävat efter djupare förståelse men inte dragitnågra stora kostnader. Man kan tala om ”the target-basedscreening disaster”. Misslyckandet för Astra kan ses i detsammanhanget. Det har varit för mycket ingenjörstänkande.Eftertanken är: människor och maskiner fungerar2223