SÄLbladet 1-2 - Sveriges läkarförbund

Redaktören har ordet...Nu vill SÄLut i debatten!LedarenFrivilliga läkar insatser– på rimliga villkorGunnar Sandberg, SÄLs ordförandeIbland händer det saker som gör att en SÄLbladsredaktörkänner sig en aning upprymd, ungefär somkvällstidningsreportern som får nys om en ny filmpå Youtube om politiker som gör bort sig totalteller när en konstnär i bild förolämpar kungaparetoch kallar det satir. Nästan en liten adrenalinkick,alltså. Vad var det då som hände? Jo att SÄLbladetsrelativt nya ”Debatt och brev”-sida tände till.Först kom Ulf Lindsjö från Uppsala och var ilskenöver reaktionen på hans röntgenremiss (SÄLbladet4 2012), och nu skrev en gammal vän och kollega,Eibert Einarsson från Eksjö, ett upprört brev omhur han fått veta att om han som tävlingsläkare på enryttartävling undersökte en avkastad ryttare så riskeradehan att göra sig skyldig till lagbrott.Därför, kära läsare, handlar en icke obetydlig del avdetta dubbelnummer av Sälbladet om den här principielltmycket viktiga frågan för oss Sälar. Och det är min troatt det är väldigt få av oss som idag lever upp till Socialstyrelsenstolkning av lagstiftningen på det här området.Om detta kan Du läsa i artikeln på sidan 8 och följande:”Vad får pensionerade läkare göra och inte göra” inklusiveintervjun med Socialstyrelsens jurist med ansvar förområdet. Och inte minst i ordförande Gunnar Sandbergsledare ”Frivilliga läkarinsatser – på rimliga villkor!”, därhan redogör för SÄLs uppfattning och vårt kommandearbete i Läkarförbundet och i diskussioner och debattermed berörda aktörer.När Du som läsare väl har tagit till Dig allt om detta,stillat din kunskapstörst och måhända känt en smula irritation– eller blivit så tvärilsken att Du går direkt tilldatorn för att ”skriva av Dig” - så hoppas jag att vi kanse fram såväl mot fortlöpande information från myndigheteroch organisationer som mot nya inlägg från Sälari landet. Hade vi nu haft en debattsida på vår hemsida –kanske kommer den så måningom – så hade den troligenden närmaste tiden fyllts av kommentarer. Nu kan Dui alla fall skicka mejl eller brev med Dina egna erfarenheteroch Dina synpunkter till oss, så kommer det attom möjligt publiceras i nästa nummer i början av maj. Vivill också från SÄLs styrelse arbeta för att debatten breddasgenom artiklar och brev till Läkartidningen, DagensMedicin, Sjukhusläkaren och Distriktsläkaren m.fl. ochgenom diskussioner på det lokala och regionala planet.SÄL vill ut i debatten!Nu är det förstås inte ”bara” detta som årets första nummerav SÄLbladet handlar om. Tvärtom är det ett välfylltdubbelnummer med mycket annat läsvärt. Till exempelHåkan Gäbels Tillbakablick från hans mångåriga arbeteinom området Transplantation. Och Pelle Swartlings utlämnandeoch inträngande skildring av sin livshotandesjukdomsperiod med avancerad intensivvård och långkonvalescens. Om SÄLs fortsatta kamp för representationi förbundsledningen och om SÄL-resor som gjortsunder 2012 och ska göras 2013. Och så har vi klassikern”Rinder refererar”, denna gång från sensommarmötet idet fagra Marstrand. Sist men inte minst finner du PeterMöllers inbjudan till vårmötet på Sophiahemmet iStockholm med program och anmälningsblanketter pluskallelsen till årsmötet samt en stimulerande ”blänkare”om höstmötet som ska äga rum på Öland och som presenterarsin inbjudan med detaljprogram i nästa nummer.Bästa vinterhälsningar från den ibland ganska insnöaderedaktionenSÄLBLADETIngvar Gustafsonredaktör för SÄLbladetStorängsgatan 3 A, 352 36 Växjö0470-295 70 / 07060-295 70Medlemstidning för föreningen Sveriges Äldre Läkare(SÄL) - en delförening inom Sveriges Läkarförbund förläkare 65 år och äldre.Redaktion:Ingvar Gustafson, redaktör (ingvar.gustafson@comhem.se)Lennart Rinder, SÄLs sekreterare (rinder@brevet.nu)Grafisk form: AB Norrmalmstryckeriet, P. ÅkessonTryck: AB Norrmalmstryckeriet, SollentunaSÄLbladet utkommer med fyra nummer per år.Prenumerationspris för andra än SÄL-medlemmar: 200 kr/år(kontakta redaktionen).SÄLs hemsida www.slf.se/sal (webbredaktör Ingvar Gustafson)SÄL-medlemmar ställer numera ofta frågan: ” Vadgäller egentligen när man som pensionerad läkare(som inte längre har en vanlig arbetsgivare) vill göraen frivillig och oftast obetald medicinsk insats?”Därför har SÄLbladet intervjuat en företrädare förvår (hittillsvarande) tillsynsmyndighet Socialstyrelsen,se sidan 9.Socialstyrelsens där redovisade inställning till sådanafrivilliginsatser grundas rimligen på tidigareuttalanden i enskilda fall och dess mera generellatolkning av berörd lagstiftning. Det är viktigt att framhållaatt det är en oerhört formell inställning – en allt- eller-intet-inställning - som redovisas. För oss alla finns ivardagens ställningstaganden hela tiden gråzoner. Myndighetenskontroll av olika åtgärder, som läkare frivilligtoch utan ersättning gör, sker nästan aldrig. Men i enstakafall blir de föremål för granskning i efterhand. Det senaremåste vi alltid vara beredda på.Om man vill skriva ut hostmedicin till sitt barnbarn ärdet orimligt att behöva anmäla sig som vårdgivare, tillhandahållaett dokumenterat kvalitetssystem och utse sigsjälv till vårdgivare. Däremot är det viktigt att ha en patientförsäkringoch att på ett enkelt sätt dokumentera vadman gör. Förskrivningsrätten beträffande receptbelagdaläkemedel följer av legitimationen. Det borde räcka.Den legitimerade läkarens skyldigheter måste vi helatiden förhålla oss till och handla efter (Patientsäkerhetslagen,kapitel 6). Det är till exempel oerhört viktigt atthandla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet ävenvid frivilliga åtaganden.Diskussioner förs nu mellan Socialstyrelsen ochidrottsrörelsen om man formellt måste vara knuten tillen vårdgivare för att som läkare kunna göra insatser vididrottstävlingar. Här berörs både juridiska och ekonomiskafrågor. De skyldigheter och rättigheter som följerav legitimationen borde rimligen kunna räcka även försådana insatser.När det gäller råd till en bordskavaljer som har besvärmed hälsan eller att hjälpa en granne med hänvisning tillröntgen, där man själv ska ta ställning till svaret, så trorjag att det i båda fallen är bra att bara vara en – om änavancerad – rådgivare och guida patienten rätt i vårdsystemet,kanske ibland med en remiss till en lämplig kollega.Då kommer man ifrån både ekonomiskt och juridiskttrassel.I akuta situationer med människor i medicinsk nöd, näringen mera avancerad hjälp för tillfället går att få, bör vinog alltid ställa oss till förfogande och göra vårt bästamed den erfarenhet och kompetens vi besitter. Då är detinte dokumentation man i första hand tänker på, även omsådan i vissa fall av praktiska skäl blir helt nödvändig. Vivill slippa det förhållande som råder i USA, där sådanamedicinska insatser kan leda till rättsliga processer medoerhörda ekonomiska konsekvenser. Vi kan i alla fall iSverige göra insatsen utan att behöva dölja vår identitet.Dock får vi räkna med att bli granskade i efterhand. Merkomplicerat kan det bli i internationella sammanhang.Samtidigt är det viktigt att värdera våra etiska riktlinjerhögt.SÄL har anledning att gå vidare och tillsammans medLäkarförbundet fördjupa sig i och utarbeta förslag till hurdessa frågor skulle kunna lösas på ett enklare sätt för denläkare som gör frivilliginsatser. Sådana förslag bör presenterasför såväl Socialstyrelse som Socialdepartement.Vi bör också inbjuda berörda parter till diskussion. Samtidigtförutsätter vi, i våra patienters intresse, ett pragmatisktsamarbete med den nya tillsynsmyndigheten.Till sist: Vi äldre läkare har lång erfarenhet och oftastgod kompetens. Samtidigt får vi inte glömma behovet avfortbildning och ta till oss det mest aktuella inom våraolika områden. Det kan ske på olika sätt men får aldrigbli en stor ekonomisk börda. Läkare är vi livet ut!Gunnar Sandbergordförande i SÄL2 3

Aktuellafackliga frågorChristina FabianSÄL har ingen representation i Läkarförbundets fullmäktige!SÄL har ingen möjlighet att påverka agendan i centralstyrelsen!Här är vi unika jämfört med våra nordiskagrannländer. Danmark, Norge och Finlandhar alla representation i respektive läkarförbundsfullmäktige med 2-5 ledamöter.Detta är för närvarande den hetaste fråganför oss i SÄLs styrelse. Vi har tillsänt centralstyrelsenen skrivelse - se skrivelsen pånästa sida - angående detta faktum, och viser det som självklart att representationmåste ordnas i en nära framtid. Om så intesker är vi utsatta för åldersdiskriminering!SÄL.s redaktör och styrelseledamot Ingvar Gustafsonskrev en artikel i Läkartidningen (nr 41 2012sid 1836) som rönte positiv uppmärksamhet. Denhade rubriken ”Är en äldre läkare äldre eller yngre änen gammal läkare?” Läs den om ni inte redan gjort det!Några kollegor hörde av sig och var positivt överraskadeatt det finns en facklig fortsättning efter 65. De kändeinte till SÄL!En förening har inget berättigande för sin egen skullutan är till för sina medlemmar och deras behov. Vi måstenu ännu mer tala om att vi finns, så att våra kollegorredan före 65 känner till SÄL.s existens och därmed gårmed i SÄL när 65 års-åldern uppnås. Alla SÄL-medlemmarmåste hjälpa till att sprida informationen om SÄLoch helst rekrytera nya kollegor. De extra 5-10 arbetsårsom många av oss kommer att kunna ha gör det angelägetatt bevaka våra speciella frågor i Läkarförbundet. Dessutomkommer ju på så sätt ett ökande antal läkare väljaatt stanna kvar i förbundet efter 65. SÄL har också enstor social funktion med trevliga möten två gånger per åroch SÄL-anpassade resor samt högklassig fortbildning.Vårt yrke är priviligierat såtillvida att åldern inte är ennackdel, utan erfarenhet är snarast en fördel i vårt arbetesom läkare. Det är mestadels inte heller fysiskt tungt -med vissa undantag, t ex tidskrävande operationer t. SÄLarbetar för att möjlighet ska ges till många 65+kollegorför fortsatt arbete i framtiden, inte bara när läkarbristråder. Äldre läkare är en stor tillgång i hälso- och sjukvården.Så mitt råd är: Tala med en ”äldre kollega” som dukänner på ditt sjukhus eller din vårdcentral och berättaom SÄL och varför det är viktigt att gå med. SÄL är densjälvklara rösten för oss äldre läkare i Läkarförbundet ochmåste ha en central representation i vår fackförening. Vihar också börjat annonsera i Läkartidningen och Sjukhusläkarenför att uppmärksamma våra kollegor i allaåldrar på att SÄL finns.I SÄLs styrelse uppskattar vi att ni hör av er till ossmed frågor eller synpunkter! Vi är intresserade av vilkaproblem ni möter och också av positiva erfarenheter.Christina Fabianvice ordförande i SÄLSÄLs skrivelse till Läkarförbundetom representation i förbundets ledningTill Centralstyrelsen, Sveriges läkarförbundAngående äldre läkares representation inom förbundetSverige Läkarförbund är läkarnas fackliga organisation, som skall tillvarataalla medlemmars intressen. Differentierade medlemsavgifter avgör vilkentyp av hjälp och rådgivning man har rätt att få.väljer att fortsätta arbeta efter 65. Vårt yrkesliv kommer successivt att förlängas.Läkarförbundet kommer att få en ökande andel medlemmar som ärmotiverat att vara kvar i förbundet.Av samma skäl som studenterna och de yngre läkarna behöver de äldre läkarnaför sina speciella frågor en egen förening inom förbundet med representationi fullmäktige och anknytning till CS.-Sveriges äldre läkare – SÄL – har funnits sedan 1967 och utgör den föreninginom förbundet som representerar läkare över 65 år. Denna grupp läkare fåren allt större betydelse i vårt samhälle. Därför är det en win-win-situation attvidta åtgärder som gör det attraktivt för läkare över 65 år att gå med i ellerfortsätta vara medlemmar i Läkarförbundet och SÄL. En viktig sådan åtgärdär att ge SÄL central representation i förbundet.Den s k organisationsutredningen inom förbundet utreder representations-garetillställt dem ett brev om vårt krav.SÄL anser att det råder en diskriminering av de äldre läkarna i Sveriges läkarförbund.Det är hög tid att de äldre läkarna i Sverige får samma rätt tillrepresentation som motsvarande grupp har i våra grannländer. Vi önskarveta hur Centralstyrelsen idag ser på de äldre läkarnas representation.Är SÄLbladet Nobelpristagarsynskt ?Den minnesgode (och några problem med minnet harvi väl inte?) SÄLbladsläsaren erinrar sig förstås att LarsHamberger i sin Tillbakablick (SÄLbladet 2-3 2010) föreslogBob Edwards som kommande Nobelpristagarei fysiologi eller medicin p.g.a. dennes utomordentligaförtjänster vad avser in vitro-fertilisering (IVF).Och minsann: SÄLbladet blev sannspått och 2010års pris tilldelades just Edwards.Och nu har det hänt igen! 2012 års Nobelpris har,som varje Säl givetvis noterat, tilldelats Sir John B.Gurdon och Shinya Yamanaka för deras arbeten ompluripotenta stamceller med dess potentiella möjligheteratt skapa varjehanda mänsklig vävnad. Naturligtvishandlade ett av föredragen, charmerande framförtav Cellactis forskningschef Johan Hyllner vid SÄLssensommarmöte i Marstrand 2012 om just stamceller,bl.a. just de pluripotenta dito.SÄL kan alltså bevisligen förutsäga framtiden ocherbjuda fortbildning på Nobelnivå. Finns det egentligennågon viktigare delförening inom Läkarförbundet?Red.För föreningen Sveriges Äldre Läkare - SÄLGunnar Sandberg Christina Fabianordförande vice ordförande4 5

Aktuellt frånSkåne-SÄLHösten i Skåne har varit mild, fuktig och synnerligenfärggrann. I avsaknad av sedvanliga höststormarhar löven suttit kvar på träden och utvecklat fullfärgprakt. Också föreningslivet i Lund har prunkat.Skåne-SÄL hade sitt första höstmöte med föredrag avCharlotte Erlanson-Albertsson: Maten till en bra hälsa- ochvarför. Många myter om mat för slankhet och hälsa avlivades.Att maten ligger oss varmt om hjärtat (!) vittnade denlivliga diskussionen om. Jag tror aldrig en föreläsare fåttså många frågor och kommentarer efter en föreläsning iSkåne-SÄL. Efteråt drack vi kaffe (som åtminstone i måttligamängder ansågs ofarligt) och åt god vetefläta med mycketsmör och socker. Den skall nog njutas sparsamt.Vid nästa möte var litteraturprofessorn Anders Palmföreläsare: Diktkonst, läkekonst. Hans analys av HjalmarGullbergs liv och produktion var oförglömlig och kan varkenåterges eller recenseras. Anders Palm hade nära kontakt medHjalmar Gullbergs älskade Greta Thott och fick av henneveta mycket som tidigare varit okänt om Gullbergs sistatimmar i livet. Framställningen var berörande och till tårarrörande. Från lyssnarna hördes: ”det bästa någonsin i Skåne-SÄL”.Gåsen som Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapetinbjöd oss till var läcker, inklusive svartsoppan, äppelkakanoch de goda vinerna. Cateringrestaurangen har en bra kockoch ett bra namn: Finn Inn. Före maten lyssnade vi tillmedicinhistorikern Nils Hansson som talade om svensktyskaläkarkontakter 1933 till 1945. Detta både känsliga ochintressanta ämne kommer att bli hans doktorsavhandling,och för välförtjänst arbete fick han Bengt Lindskogs pris iMedicinens historia. Många Sälar har minnen från svåra årföre och under kriget.SMHS har invigt sista etappen av Livets museum medmånga besökare, bubbel i glasen och mässingsorkester.Museet beläget i en 150 m lång och 3 m bred förbindelsegånghar varit en utmaning för museibyggare och -arkitekt.Resultatet är spännande och lockande, inte minst för Skåne-SÄL-ar som har minnen av praktisk användning av apparateroch instrument i montrarna.När Läkaresällskapet i Lund firat sitt 150-årsjubileum den12 december är höstterminen slut men planeringen för vårenär i stort sett klar.Vi är stolta och glada över att ha två Skåne-Sälar i SÄLsstyrelse: Stephan Palmstierna och Marianne Ors. Genomdem får vi färska rapporter och intresserar oss särskilt föräldreläkarnas fackliga representation i SLF. Kanske får viegna mandat i fullmäktige under våren 2013?Årsmöte i Skåne-SÄL blir det den 12 mars. Marianne Orsoch Sven Lindberg föreläser: Cochleaimplantat. Senareunder våren, den 9/4 kommer vi att utlokalisera oss till Helsingborg,där vi träffas på Helsingborgs medicinhistoriskaMuseum och lyssnar till Nils-Gunnar Toremalm: Smaken.Vi vill betona att Skåne-SÄL är inte är bofast i Lund utan enförening för hela Skåne.Lund 20 novemberBirgitta Castorsekr. i Skåne-SÄLDebatt - brevDen hemliga kliniken–Läkare i VärldenSnart lägger regeringen sitt lagförslag om att utvidga rätten tillvård för papperslösa. Äntligen ett steg framåt anser Läkare iVärlden, som sedan mer än femton år drivit en hemlig kliniki Stockholm där papperslösa får kostnadsfri vård. Där är jagmedicinskt ansvarig och jag välkomnar detta steg. Många avde som idag söker sig till vår klinik kommer framöver att tasom hand av svensk sjukvård. Det gläder mig, eftersom den offentligtfinansierade vården kan erbjuda vård av en helt annankvalité än vad vår frivilligklinik kan göra. Däremot räcker intesteget som föreslås av regeringen. Jag tycker att man inte börnöja sig med att utvidga ett steg utan anser att papperslösa börfå rätt till vård fullt ut i enlighet med det utredningsförslag somlämnades av den statliga utredningen 2010. Där finns utrett hurvi kan ge vård till papperslösa efter behov och hur det kan genomföras.Med utredningsförslaget skulle vi ta mänskliga rättighetsaspekternapå fullt allvar och då skulle Sverige uppfyllasina åtaganden i internationella konventioner. Men regeringensförslag är ett steg i rätt riktning och vi välkomnar det.Begreppet papperslösa personer kommer från det franskabegreppet sans-papier och motsvaras av det engelska begreppetundocumented migrants. Pålitliga data saknas om hur mångaindivider som vistas utan tillstånd och därmed utan ”papper” iSverige. Uppskattningsvis rör det sig om 10 000 till 35 000 personer.Papperslösa individer saknar svenskt personnummer ochförekommer i få offentliga register. Vidare undviker papperslösai vissa fall att ge sig tillkänna för myndigheter av rädsla förutvisning, och är därmed svåra att nå för statistisk registrering.I dagens Sverige har papperslösa begränsad tillgång till vårdvilket har lett till debatt de senaste åren. Papperslösas vårdsituationhar engagerat vårdgivare, politiker, journalister ochmänniskorättsorganisationer. Flera aspekter har lyfts fram i debatten,däribland mänskliga rättigheter, yrkesetiska frågeställningarsamt nationell vårdlagstiftning i relation till internationellakonventioner.Papperslösas rätt till vård regleras i hälso- och sjukvårdslagen,lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ochtandvårdslagen. Vidare omfattas papperslösa av smittskyddslagen.Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landsting skyldigaatt erbjuda omedelbar vård även till personer som inte ärbosatta i landstinget. Papperslösa har således rätt att erhållaomedelbar vård men debiteras hela vårdkostnaden. Ett akutbesökkostar ca 2100 kr och en komplikationsfri förlossningca 20 000-25 000 kr. Vad omedelbar vård innebär finns intefastställt utan har tolkats på olika sätt av olika landsting. Utöveratt patienter riskerar att drabbas av varierade tolkningar falleräven ett stort ansvar på vårdgivaren, när det gäller att i varjepatientmöte tolka lagen och avgöra om patienten har rätt tillvård eller inte.Vår frivilligklinik tog emot närmare 900 besök förra året. Entypisk patient är en asiatisk kvinna i 35-års åldern. Vår verksamhetkommer att bedrivas så länge som det behövs. Med regeringensväntade ändring av lagen kan fler få vård i det offentligasystemet, men vi ser ett fortsatt behov av vår klinik, eftersomlagen inte väntas täcka mer än mödravård, preventivmedelsrådgivningoch ”vård som inte kan anstå”. Är du intresserad av attstödja oss med läkarinsats eller bidrag? Ta kontakt med mig!6Bernd Atmer,medicinskt ansvarig Läkare i Världen Sverigeberndatmer@gmail.comVad får pensionerade läkaregöra och inte göra?I förra numret av SÄLbladet startadeUppsaladocenten Ulf Lindsjö med etttemperamentsfullt debattinlägg om att”ekonomismen undantränger vårdetikeni landstingsvärlden” någonting somkan bli en lång serie av kommentarer ochsynpunkter om vad en pensionerad läkareutan tjänst i den offentliga vården har rättatt göra i kraft av sin läkarlegitimation.Som ett brev på posten kom strax därefter en frågafrån pensionerade Eksjöläkaren Eibert Einarsson,medlem i Svenska Ridsportförbundet, frivillig tävlingsläkareoch själv aktiv ryttare. Han citerade Tävlingsreglementeti Ridsportförbundet: ”… där legitimerad läkare/sjuksköterskakan knytas till tävlingsarrangemangethar denne skyldighet att utföra medicinsk undersökningefter inträffad händelse som kan nedsätta ridförmågan.”Men sen citerade han också från tidningen Ridsport Socialstyrelsensjurist, som framförde att om en läkare ellersjuksköterska ”använde sin medicinska kompetens”och inte bara utförde allmänna ”förstahjälpen-insatser”(som lekmän kan utföra) så krävs ”en vårdgivares organisation,med en verksamhetschef, patientförsäkring,journalföring, kvalitetssystem med mera”. Detta ledderedan i somras till att Röda Korset har dragit tillbaka allsin legitimerade personal från arrangemang där ”förstahjälpen-insatser” efterfrågas. Och så här skriver EibertEinarsson i sitt brev:”Nu skriver jag om det i mitt tycke orimliga som har kommitfram genom artikeln i “Ridsport”. Jag har ideellt varittävlingsläkare i många år bl a på Strömsholm och lokalt. Hart.o.m. fått ridsportens guldnål för att ha räddat livet på enflicka med mjältruptur.Ska man inte kunna fortsätta jobba ideellt??? Enligt Socialstyrelsen(i artikeln) ska vi ju inte kunna jobba så. Ska manstraffas för att rycka in? Jag är numera pensionär. Om jaginte kan ingripa på en lokal tävling vid en olycka – när skajag då kunna agera?Kan jag utan att vara anställd i vården ingripa vid en annanolycka eller när någon faller ner på gatan? Ska jag då7ringa 112 istället och be dom komma medan jag själv baratittar på?Vad betyder min läkarlegitimation? Vad ger den mig förbefogenheter resp. skyldigheter? Jag får väl fortfarande skrivaut läkemedel som pensionär. Får man ta hand om sina släktingareller anhöriga? Får man ge råd eller svar på frågor vidmiddagsborden?Är man helt ute och “hjälplös” om man inte är anställdinom någon form av vårdinstans eller har egen firma? Skaman bara slå sig till ro i en fåtölj tills....Som det nu verkar så kan någon med t ex första hjälpenutbildningagera men inte ett proffs!! Hur agerar alla andratävlingsläkare i fotboll, hockey, motocross m.m.?Detta verkar ha fått orimliga konsekvenser från Socialstyrelseneller...Det skulle vara intressant att få veta vad man som pensionärfår göra. Är det något som SÄL kan diskutera och ta tag i ?”Såvitt SÄL direkt kunde utröna så lyfte Ridsportförbundetfrågan till Riksidrottsförbundet, eftersom läkare ochsjuksköterskor arbetar på sin fritid i många olika idrottssammanhang.Dessutom har Röda Korset sedan dessstartat en dialog med Socialstyrelsen om var gränsen skagå mellan första hjälpen och sjukvård.Den lagtolkning som Socialstyrelsen gjort i sina kontaktermed idrottsorganisationer innebär alltså att det ställsstora formella krav när en läkare ställer upp frivilligt medsin medicinska kompetens. Och ur SÄLs synpunkt är detförstås framför allt viktigt att klarlägga vad som ska gällaför våra medlemmar, av vilka huvuddelen inte har tjänsteller något landstingsavtal eller arbetar i egen firma.För att om möjligt vinna någorlunda klarhet i rubrikensfråga tog SÄLbladets redaktion kontakt med Socialstyrelsen,initialt dess chefsjurist, men sedan blev det lite av”katten-på-råttan-råttan-på-repet”-lek så att vi i slutändenhamnade hos juristen Anders Alexandersson vid avdelningenför Regler och Tillstånd. Alexandersson harhållit i kontakter med organisationer i aktuella frågeställningaroch författat policydokument. En intervju honomarrangerades, och det självklara valet av intervjuare frånSÄL-styrelsen var SÄLs sekreterare Lennart Rinder –tillbaka på sin gamla arbetsplats.Ingvar Gustafson

IntervjuVad gäller när den pensionerade läkaren gör”frivilliga” läkarinsatser?SÄLbladet intervjuar företrädare förvår tillsynsmyndighet Socialstyrelsen.Lite lagom nervös tar jag bussen ut till LillaEssingen där en del av den stora myndighetenhuserar. För idag är det omvända rollersom gäller: förr i tiden var intervjuaren (somchef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning)den som bestämde över bl.a. Anders Alexanderssonoch nu är det alltså Alexanderssonsom står för ”bestämmandet”.För säkerhets skull har jag med mig ett par vaniljbullar(knappast muta?) för att komplettera det statliga (välsmakande)kaffet och allmänt förgylla intervjusituationen i denspartanskt inredda och diminutiva kontorscellen.Grundläggande principerBasala begrepp i den styrande lagstiftningen (Hälso- ochsjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.fl.) är t.ex. attman ”tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen” och ”meddelarvård och behandling”, för då gäller ganska stora krav.Faktum är att om man är ”kvacksalvare” så har man ganskastora friheter i Sverige, dvs sysslar med ”alternativ medicin”och liknande som faller utanför begreppet ”vetenskapoch beprövad erfarenhet”.Ett vanligt missförstånd är att om man bara inte tar betalt”så är det inte så noga med formalia”. Men så är detabsolut inte, samma regler gäller vid vård mot betalningsom vid ”frivilliginsatser”.Om man begränsar sig till ”första-hjälpen-insatser”, dvssådana enkla åtgärder som envar kan utföra, t.ex. ringa efterambulans, lägga en medvetslös i framstupa sidläge ellerge basal hjärt-lungräddning så gäller inga specifika krav.Det är förstås inte alldeles lätt att bedöma var den exaktagränsen går mellan sådan första hjälp och professionellamedicinska insatser som förutsätter utbildad hälso- ochsjukvårdspersonal, t.ex. en leg. läkare.Men om det handlar om mera tydliga professionellahälso- och sjukvårdsinsatser för en enskild patient - diagnostikoch specificerad rådgivning-behandling - är detlika klart att vissa grundläggande krav ska vara uppfyllda,som gäller också för den kanske sedan länge pensionerade8läkaren, som inte längre har någon tydlig huvudman/arbetsgivare:- att vara vårdgivare – rätt enkelt, det räcker att via Socialstyrelsenshemsida ha anmält sig till vårdgivarregistret- ha ett dokumenterat kvalitetssystem i enlighet med Socialstyrelsensföreskrifter. Detta är tämligen så jobbigtatt fixa till.- utse någon, rimligen sig själv till verksamhetschef förden verksamhet som är anmäld till vårdgivarregistretoch iaktta det allmänna regelverk som gäller för verksamhetscheferi hälso- och sjukvården- ha en patientförsäkring. Bl.a. SalusAnsvar erbjuder enförsäkring för fritidspraktiker för några hundralapparårligen- dokumentera (dvs journalföra) sina patientkontakter. Ioch för sig kan det nog räcka med att anteckna i ettkollegieblock eller så. Men det ska förvaras mycket säkert,t.ex. i ett någorlunda brandsäkert kassaskåp, såhelt lätt är det inte att uppfylla just detta krav. (”Detfinns inga doktorer med kontoret på fickan”).- man står förstås under Socialstyrelsens tillsyn, både iegenskap av vårdgivare och för att man tillhör hälsoochsjukvårdspersonalen, och kan därför bli föremålför t.o.m. inte föranmäld inspektion och krav på attskicka in dokumentation, t.ex. journalkopior.Om det föreligger rena ”nödsituationer” kan bedömningarnabli mera knepiga och kraven i praktiken minska väsentligt.Efter genomgången av dessa mera generella principer berjag Anders att kommentera några typsituationer som denpensionerade läkaren kan bli engagerad i:”Barnbarnet är hostigt”Svärdottern ringer och är bekymrad för att Kalle, 5 år, harskrällande hosta sedan tre dagar, men ingen feber. Mycketstressigt på svärdotterns jobb, maken utomlands i tjänsten,så ingen kan vabba och Kalle bara måste vara på dagis.Svärfar förhör sig noga om symtomen och bedömer att dethandlar om vanlig faryngobronkit på virusbas, som snartspontant ger sig och knappast är smittsam längre, men liteINTERVJU9hostdämpande skulle underlätta för Kalle och ringer telefonreceptpå Cocillana-Etyfin (läkaren har s.k. pensionärskodför subventionerad förskrivning av läkemedel).Anders: Detta är hälso-och sjukvård, hela regelverket måstetillämpas.”Gratiskonsultation vid middagsbordet”Läkaren lyssnar på sin bordskavaljer som beskriver tryck överbröstet vid ansträngning och ber om åtgärdsråd; läkaren bedömerdet hela som ofarligt och förespråkar expektans.Anders: Läkaren använder sin medicinska kompetens för diagnosoch gör ett medicinskt ställningstagande. Det är därförhälso-och sjukvård och hela regelverket, t.ex. journalföring, ärtillämpbart. – Skämtare brukar säga att den rätta replikenvid en middagsbordskonsultation alltid är: ”Ni gjorde nog klokti att söka läkare”! Och då behöver man ju inte tänka på attjournalföra middagssamtalet….”Grannen vill ha remiss för röntgen”Grannen sedan 40 år i villan bredvid ber om en röntgenremissför sina knäledsbesvär och läkaren tycker att det kanman väl villfara.Anders: Att skicka själva remissen är endast en förfrågan hosannan, särskilt sakkunnig läkare och därmed i sig inte hälsoochsjukvård enligt ovanstående regelverk. Normalt görs docken medicinsk bedömning före remissen. Socialstyrelsens föreskrifterom remisshantering gäller, och då blir det hälso- ochsjukvård med dess regelverk. Men observera att det kan blidyrt för ”patienten” om man inte har vårdavtal (och det harman nog inte) som innebär att landstinget (motsv.) står förkostnaden för undersökningen.”Läkarmedverkan vid idrottstävling”Läkare som själv varit duktig inom idrotten i fråga ställerupp, utan ersättning, som tävlingsläkare för att kunna primärthandlägga t.ex. frakturer och mera djupgripande sårskador.Anders: Det lutar åt att detta i regel är hälso-och sjukvård, därhela regelverket ska tillämpas och alltså går längre än den första-hjälpsom envar lekman bör kunna klara av. Socialstyrelsenför diskussioner med några riksorganisationer för att finnapraktiska organisatoriska lösningar för just ”tävlingsläkare”och likartade situationer där det krävs att man är vårdgivareetc. Eventuellt kan förslag till lösning komma under 2013.”Trafikolycka med svårt skadade/döda”Läkare i bil ser frontalkrockade bilar, uppenbarligen häntnyss och läkaren är först på plats. Ringer omedelbart 112,försöker därefter dra fram ett par som verkar vara oskadade,påbörjar vid behov hjärt-lungräddning, lägger medvetslösa iadekvata lägen, värmer med filtar etc. Senare anländer ambulansoch helikopter och tar över.Anders: I nödsituation som denna kan brister i dokumentationeneller åtgärderna bedömas som försvarbara. Läkaren kandock ställas till ansvar om han eller hon förfarit felaktigt. Detkan beroende på situation förväntas att läkaren lämnar övernågon form av information i den mån detta är möjligt (muntligt)eller dokumentation på de åtgärder som vidtagits till denpersonal som tar över fortsatta bedömningar och åtgärder (ambulanspersonal,motsv.)”I flygkabinen”Långresa många timmar. Medpassagerare faller ihop i stolenbredvid. Flygvärdinna vädjar om medicinsk hjälp och tillhandahållerstetoskop och blodtrycksmanschett. Läkaren tarpuls och blodtryck och hjärtauskulterar.. Passageraren vaknarupp och kan kommunicera en hygglig anamnes på engelska.Läkaren bedömer: svimningskaraktär, ej livshotande, kan avvaktaplanerad landning om ca 7 timmar, då lämpligen nybedömning av flygplatsläkare.Anders: Frågan är svårbedömbar juridiskt. Planet kan befinnasig över svenskt, internationellt eller annat luftrum. Dessutomkan planets nationalitet vara avgörande för under vilket landsregelverk åtgärden ska bedömas. Det finns flera internationellakonventioner som reglerar civil flygfart. Den vård som ges påplanet kan därför komma att bli bedömd efter den nationalitetsom planet är registretat på eller var planet befinner sig iluftrummet.Som grundprincip gäller dock att på svenskt luftrum eller iett svenskregistrerat plan gäller svensk lagstiftning om läkarenanvänder sin medicinska kompetens, och då gäller hela regelverketenligt ovan. Om det bedöms vara en nödsituation gällersamma resonemang som i fallet med trafikolyckan vad gällerdokumentation etc.Jag påpekar att läkare som uppträder i TV-program inte sällanger ganska specifika råd och uppmaningar till personersom mejlat eller ringt. Anders säger att man inom Socialstyrelsendiskuterat detta ingående. En svårighet är att identiteteninte alltid är säkerställd, eller att frågan kan gälla någontredje person. I kontakt med specifik juridisk expertis harframförts att yttrandefrihetslagens bestämmelser blir gällandei massmedia och då blir frågan särskilt svår att bedöma.Till slut undrar jag om den legitimerade läkare, som kansketycker att regelverket verkar lite jobbigt, kan ”komma runtdet” genom att avsäga sig legitimationen och verka som”kvacksalvare”. Och visst kan man det, dock med väsentligainskränkningar som att inte behandla barn under åtta år,diabetes och en hel del annat. Det är mycket strängare samhällskravpå oss som juridiskt tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen,och lite extra på oss som har legitimation, än på”kvackarna” (men det finns ju skämtare som gärna kallar osskvackare, se t.ex. SÄLbladet 1-2 2012 - Doktor Da Capo pååterbesök). Fast som frivilligt deslegitimerad motsvarar manju inte SÄL-devisen att ”läkare är man livet ut”…..Kanske är någon förvånad över att de formella kraven är sålångtgående även när man rent ideellt och utan ersättningskrav,mera som ett ”kall”, vill och kan tillhandahålla sinmedicinska kompetens och bl.a. avlastar den offentliga sjukvårdsapparatenen hel del arbete. Det är dock troligen få avovan exemplifierade situationer som prövats mera ingåenderättsligt, men intill Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten)slutligt prövat ett ärende så att man fått framprejudikat gäller förvisso förvaltningsmyndigheten Socialstyrelsenstolkningsföreträde vad avser bestämmelserna i Hälsoochsjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.m. och uttalandeni förarbetena till dessa.Det rätter och packer eder efter !?? (Fras som missvisandehänförs till Karl IX i brev till fogdar). Eller snarare: diskussionenoch debatten med tolkningarna går nog vidare. Gärnahär i SÄL-bladet!Lennart Rinder

När doktorn blir patientPer G SwartlingUpplevelsen att som läkare bli patient harskildrats många gånger. Så varför ännu ettvittnesbörd? Erfarenheterna är dock mycketpersonliga och olika och här kommermin berättelse.Bagatellisering av yrsel och avsvimningJag är pensionerad distriktsläkare och medicinalråd, nu78 år och har varit känd bland släkt och vänner för attvara bland de friskaste av alla med god kondition, ”aldrig”sjuk, icke-rökare, spelade tennis, åkte långfärdsskridskoosv. Det började för snart två år sedan då jagunder tennisspel plötsligt kände mig yr och fick behov attsjunka ihop på golvet. Efter några minuters vila kände jagmig pigg igen och kunde fortsätta min tennis utan besvär.Skyllde på ”kristallsjuka” vilket lät ofarligt. Detta upprepadesmed ett par månaders mellanrum. Att jag vid tvåtillfällen även fick en mycket kortvarig svimning väckteinga larmklockor hos mig utan förträngdes som ortostatiskreaktion. Det var först när jag i november 2011träningsåkte skridsko på Studenternas isbana i Uppsalasom mitt tillstånd blev uppenbart. Jag tog pulsen efteren yrselattack och märkte hur pulsen vid fortsatt skridskoåkningplötsligt försvann och jag blev då yr och matt,svimmade en mycket kort stund. Det blev ambulans tillAkademiska där man fann ett bifascikulärt block, i principett potentiellt livshotande tillstånd, vilket säkerligenlåg bakom mina yrsel- och svimningsattacker.. Pacemakerblev en naturlig behandling som skydd mot hjärtstillestånd.Lärdomen var att jag hade varit en urusel läkare förmig själv. Bagatellisering och förträngning låg nära till,10Per G Swartlingföddes 1934 i Stockholm och växte upp i Kalix ochBorås. Han utbildade sig till läkare i Göteborgfrån mitten av 50-talet. Merparten av underläkarårengjorde han på Varbergs lasarett under60-talet. Därefter var han provinsialläkare iVarberg fram till 1976. Från 1979 chef för Tierpsvårdcentral. Han blev medicinalråd vid Socialstyrelsen1993. Som ålderspensionär vikarierar hansom distriktsläkare och har skrivit flera artiklarom primärvårdens utveckling och om personligaerfarenheter från arbetet som allmänläkare, vårdcentralschef,facklig företrädare i distriktsläkarföreningenoch tjänsten vid Socialstyrelsen. Hanrecenserade Bengt Dahlins och Jan Kuuses bok omprimärvården i ett tidigare nummer av SÄLbladet.I SÄL är han mångårig medlem och sammankallandei revisorsgruppenbesvären kom ju glest och gick fort över. Varje patient somsökt mig som läkare med motsvarande anamnes skulle jagdock ha utrett professionellt. Jag hade stor tur som klarademig. Vid kontroll av pacemakern i mitten av januari 2012hade den fått ingripa i 15 procent då hjärtfrekvensen sjunkitunder 50 slag per minut vilket jag dock varit ovetandeom.Lindrig halsfluss blev fulminant sepsisSamtidigt med hjärtkontrollen fick jag en halsinfektionmed ömmande submandibulär körtel, till en början lättfeber och utan allmänpåverkan. På andra sjukdagen rådgjordejag med min dotter som är erfaren infektionsläkareom eventuell penicillinbehandling och vi fann tillsammansatt man enligt Stramas 1 rekommendationer helst skulle avståi mitt fall. Följande dag steg dock temperaturen till 40grader och jag blev mycket matt och trött, orkade knapptstå på benen. Jag förstod att jag behövde sjukhusvård, rekvireradeambulans och bad att få köras direkt till infektionskliniken.Det kändes viktigt att undvika den allmännaakutmottagningen där risken för en fördröjning kunde varastor bland mängden av mer eller mindre akuta patienterinom olika specialiteter. Det visade sig att jag denna gånghade handlat till mitt eget bästa. Genast kunde man på infektionsmottagningenkonstatera att jag hade en septiskchock med blodtryck 70 mm, och jag fick omedelbar transporttill intensivvårdsavdelning. Det var bråttom. Det sistajag kommer ihåg före inläggningen är att jag ringde minfru och talade om vart jag tog vägen. Jag kände mig lugnhela tiden.1 Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskadantibiotikaresistensRespirator och dialysPå centralintensiven var jag nedsövd i respirator en vecka.Bakterieodlingar visade streptokocker. Blodtrycket sjönkytterligare och man gav höga doser noradrenalin mm samtså mycket vätska att jag svullnade betänkligt. Njurarna blevsnabbt helt utslagna och dialys startade. Man misstänktenekrotiserande fasciit i höger axel men exploration visadei stället varig artrit som kunde spolas ren. Bakterienedslagmed varbildning även i vänster knä som spolades. Bakteriernahade letat upp de leder som tidigare drabbats av artros.Båda fötterna fick septiska embolier och det uppstodsnart gangrän av flertalet tår. Hjärtat kom helt i olag medflimmer-fladder, och pacemakern fick ställas om.Interiör från ett IVA-rum. Patienten på bilden är inte författaren.Vaknar efter svår krisAllt detta var jag förstås helt omedveten om när jag vaknadeefter en dryg vecka och fick se min underbara fru somstrålade av glädje att se mig vid liv när jag överstått det mestkritiska. De första två dygnen var ytterst påfrestande förmin familj, hustru och fyra barn. De fick besked att jag inteskulle klara mig. Min hustru sa dock att hon ville fortsättaatt hoppas och det är jag mycket glad över. Hon fick ju rättmen jag var utan tvekan i ett ytterst kritiskt tillstånd, petekieröver hela kroppen och med mycket dålig färg. Jag äroerhört tacksam över den högkvalificerade vård jag fick avintensivvårdsläkare och övriga specialister inom infektion,kardiologi, njurmedicin, ortopedi och all övrig personaloch att man inte gav upp trots mitt till synes hopplösa tillstånd.Man kände dock inte till min goda grundkonditionsom sannolikt hjälpte till att rädda mig.Förvirring i en drömvärldEfter tio dagars intensivvård följde fyra veckors vård på infektionsavdelning.Jag sköttes som ett spädbarn, kunde intevända mig själv i sängen och fick hjälp med allt. Jag minnshur avundsjuk jag var på rumskamrater som själva kundegå upp, besöka toaletten osv. Kommer jag någonsin attkunna detta? tänkte jag. En medpatient som tidigare varit isamma belägenhet som jag med streptokocksepsis tröstademig med att det blir bra så småningom. Och det blev det.Jag kunde stötta honom i hans problem med narkomanioch metadonbehandling som jag fått erfarenhet av från minNÄR DOKTORN BLIR PATIENT11tid på Socialstyrelsen. Vi lämnade våra tidigare roller ochuppmuntrade varandra som medpatienter.Den första tiden efter intensivvården var mycket förvirrande.Jag levde stundtals i en drömvärld som var ytterstlite verklighetsbetonad. Jag var helt övertygad om att vårdavdelningenlåg högst upp i ett stort hotell med en festlokali våningen under. Där deltog jag i ett möte med AllianceFrançaise och man bad mig att överta ordförandeposten,jag som inte kunde tala franska och dessutom var svårt handikappad.Jag bad personalen på vårdavdelningen att hjälpamig till planerad fest men fick höra att jag varit förvirradunder natten. De såg inte de personer som för mig hastigtdök upp i olika fönster.En återkommande dröm var kontakten med polisen. Jagombads följa med en polisbil för att identifiera en misstänktfinsk brottsling i Roslagen, som tidigare hade rånat mig.Helt oväntat dök det även upp en äldre kollega, nära bekanttill mig, men detta upplevde jag motiverat då han variträttspsykiater och även kunde tala finska. Polisen körde sedantillbaka mig till sjukhuset.Dessa drömmar – eller hallucinationer - var mycket detaljrikaoch jag kom ihåg dem lång tid efteråt på ett sättsom jag aldrig upplevt vanliga drömmar. Först efter fleraveckor förstod jag gradvis att jag hela tiden legat i sammarum på infektionskliniken och aldrig varit på utflykter medpolisen eller deltagit i några fester. De första veckorna varjag mycket trött och hade begränsad ork att ta emot besök.Samtidigt var jag väldigt glad att få se och prata med hustruoch fyra barn som kom tillresande och även övrig släktoch vänner. Småningom blev jag medveten om att jag varitnästan död och att jag nu skulle få börja ett nytt liv. Drickavar mycket svårt, jag satte hela tiden i vrångstrupen. Jagfick nöja mig med att suga på våta tussar. Äta gick inte allsi början. Jag fick sondmat vilket var lite påfrestande, måstehalvsitta i flera timmar. Besvärande näsblod tillstötte, fickåtgärdas på öron med sug och diatermi i samma runda tratt.Mycket effektivt. Jag mindes kromsyrepärlan på vårdcentralen,utvecklingen hade gått framåt.Dålig aptit, förändrad smakDet tog tid innan maten smakade. Sallad gick inte alls påett par månader, kändes som torra löv. Kaffe smakade illa,te gick bra liksom lättöl. Vin gick inte alls på lång tid. Dialysenfortsatte några veckor och var oväntat påfrestande,jag blev både matt och trött. Urinkateter fick sitta kvarett tag vilket var skönt. Jag märkte då inte av tidigare tätaurinträngningar. Efter fyra veckor kom en underbar sjukgymnastoch fick mig att stå upp vid sängen och ta ett parstapplande steg. Utan hennes insats kunde jag ha tappatsugen och förblivit liggande som ett passivt kolli. Hon gavsig inte. Jag blev nu mogen att överföras till geriatrisk medicinavdelningför fortsatt mobilisering.Träning med rollator, kallbrand i tårna,medianusskadaPå den geriatriska avdelningen fick jag en rollator och kundesnart gå till toaletten och matsalen men blev fort myckettrött. Blodvärdet hade sjunkit till 90 och jag fick blodpåsarflera gånger. Njurfunktionen hade bättrats och jag behövdeinte dialys längre. Åtta tår var svarta och i fotsulorna fannsstora nekrotiska sår. Detta krävde omläggningar varannan

TillbakablickTILLBAKABLICKHåkan GäbelTransplantationer– mitt kallTransplantation har kommit att bli ett kall förmig sedan 1975 då jag efter landsortsutbildningi kirurgi i Örebro fick ett vikariat hos Lars-ErikGelin, professor i transplantationskirurgi på Sahlgrenskasjukhuset. Jag arbetade med ”Charlie”, som han kallades,de fem år han hade kvar att leva. Det fanns något somkallades Team Gelin. (Se bilden. I förgrunden två liggandeSälar- Bengt Frisk och Håkan Gäbel.)Totalt arbetade jag 10 år i Göteborg, därefter 2 år iMalmö och 10 år på Huddinge sjukhus hos Carl GustafGroth. Vi kallades Grothbjörnens folk. 1996 rekryteradesjag till Socialstyrelsen för att svara för införandet avdocent i transplantationskirurgi. Född, uppvuxenoch utbildad i Göteborg. Gift, fyra vuxna barnoch 7 barnbarn. Bor i Göteborg och på sommarställetOnsala. Student 1958, USA-stipendiat påBowdoin college i Maine USA 1958-59. Med.lic. 1969. Disputerade 1983 på en avhandling omexperimentell pancreastransplantation på gris.Åren 1975–1997 arbete på transplantationsenheternavid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg,Malmö allmänna sjukhus samt Huddinge sjukhus.1997 rekryterad av Socialstyrelsen, verksamsom transplantationsexpert och samordnare avdonationsfrågor; arbetade även internationellt.Pensionär sedan 2007 men är alltjämt engageradi transplantationsfrågor. Medicinskt sakkunnig itransplantation vid Njurförbundet.Jag löser ofta korsord och fann endag denna nyckel: Inte bara ett yrke- fyra bokstäver?den nya transplantationslagen, för att starta upp Donationsregistretoch för att svara för internationella kontakter- Jag kom att kallas National Transplant Coordinator,utan att ha det mandat och de befogenheter som en sådanhar i andra länder.Många av oss Sälar har upplevt hur transplantationerutvecklats från ”lyxoperationer på svenska sjukhussom gör att sjuka får vänta” (rubrik i Aftonbladet sent1970-tal) till etablerad sjukvård. För att använda Lars-Erik Gelins ord” the method of choice – för många meddöden som enda alternativ”. Många Sälar har förmodligensjälva deltagit i donations- och transplantationsverksamheten,men långt fler har remitterat patienter tilltransplantation eller ansvarat för vård av transplanterade.Sälar kan också komma i fråga som organ- eller vävnadsdonatorer.Det finns inga egentliga åldersgränser utanindividuell bedömning. De äldsta donatorerna har varitöver 80 år gamla.Hur det började i världen – och i SverigeDe första transplantationerna gjordes i Boston underledning av Francis D. Moore (med. hedersdoktor i Göteborg)och Joseph H. Murray (Nobelpris 1990) medbörjan 1954, då en enäggstvilling donerade en av sinanjurar till sin bror. Boston blev ett Mecka för transplantationeroch många blivande transplantationskirurger arbetadei Boston, bland dem svenskarna Lars- Erik Gelinoch Sven- Erik Bergentz.Utan donatorer – inga transplantationerVid årsskiftet 2011-12 hade 3704 levande givare i Sverigedonerat en njure. De tre senaste åren var det fler levandegivare än avlidna. Ett 70-tal anhöriga har doneratett leversegment.Sedan vi i Sverige 1981 började föra data över avlidnagivare har vi i Sverige tagit tillvara organ från cirka 4000- i genomsnitt 125 donatorer per år eller 13.8 donatorerper miljon invånare (PMP) och år. Antalet har varieratutan entydiga tendenser mellan c:a 100 och 150 per år.1989 hade vi lika många donatorer per miljon invånaresom i Spanien nämligen knappt 14. Medan Spanien nuhar >30 donatorer PMP/år ligger Sverige kvar på sammanivå som för 20 år sedan. Se nedan om den Spanska modellen.Sjukvårdspersonalen, främst på IVA, förväntas aktua-1962, det år jag påbörjade mina medicinska studier i Göteborg,förutspådde Gelin enligt en artikel i Göteborgspostenatt det var fullt möjligt att företa transplantationerav vitala organ som hjärta, njure och lever om 10 ellerhögst 15 år.Han blev sannspådd men ändå inte; det kom att dröjamed transplantation av lever, hjärta och lungor. De organenkunde inte tas tillvara i Sverige från avlidna givare,då vi fram till 1988 hade cirkulationsrelaterade dödskriterier– en människa var död först när hjärtat slutat attslå.Läkartidningen 39-40 2012 hade Transplantation somett tema. I ett antal artiklar från Sveriges fyra transplantationsenheter(Karolinska i Huddinge, Akademiska iUppsala, Sahlgrenska i Göteborg och Skånes Universitetssjukhusi Malmö) belystes dagens situation inom olikaområden, bland annat bristen på organ, utvecklingeninom immunsuppression och nya läkemedel och förbättradelångtidsresultat. Jag fokuserar i det följande framförallt på information som inte gavs i Läkartidningen.NjurtransplantationerDen första njurtransplantationen i Sverige gjordes på Serafimerlasarettet1964 av Curt Frankson och den första iGöteborg 1975. Uppsala, Malmö m.fl. följde snart efter.Det har nu utförts fler än 13 000 njurtransplantationer iSverige. Några få år i början kom de flesta njurarna frånlevande givare. Senare kom under en följd av år cirka 3/4från avlidna givare. Nu ökar åter andelen njurar från levandegivare till följd av bristen på organ från avlidna.Kretsen av levande givare har vidgats från syskon ochföräldrar till att omfatta makar (1986), mer avlägsna släktingaroch vänner samt altruistiska, ” anonyma” donatorer.PankreastransplantationerDe första pankreastransplantationerna utfördes på Huddingesjukhus 1974 och i Göteborg 1975. De görs samtidigtmed en njurtransplantation till patienter med diabetesnefropati.Knappt 70 patienter har transplanteratsmed isolerade insulinproducerande pankreasöar som ettled i ett skandinaviskt samarbete baserat i Uppsala.LevertransplantationerMed början på Huddinge sjukhus 1984 har det t.o.m.2011 utförts 2356 levertransplantationer i Sverige - 1068på Huddinge sjukhus, 1288 i Göteborg och 127 i Uppsala.Enligt beslut i Nämnden för den högspecialiseradevården görs nu inga levertransplantationer i Uppsala.Hjärt- och lungtransplantationerUnder en följd av år på 1980- talet remitterades ett drygt10-tal patienter till Harefield Hospital i England förhjärt-och lungtransplantationer då vi inte kunde ta tillvara dessa organ med den aktuella lagstiftningen i Sverige(”hjärndöd” = total hjärninfarkt hade ännu inte accepterats).De första hjärttransplantationerna i Sverigegjordes därför med hjärtan som tillvaratagits i andra länder;under åren 1984-87 gjordes sammanlagt 13 sådanatransplantationer.1988 gjordes den första hjärttransplantationen i Göteborgmed ett hjärta som donerats i Sverige. Mottagarenlever nu 2012 efter 24 år och mår bra. Efter besluti Nämnden för den högspecialiserade vården svarar nuGöteborg och Lund för transplantation av intrathorakalaorgan.En del hjärttransplantationer görs till patienter sombehandlas med ”konstgjorda” hjärtan i väntan på transplantation.Enstaka patienter får permanenta ” hjälphjärtan”.Med början 1990 har det i Sverige utförts 687 lungtransplantationeri Sverige på de två centra som gör dessatransplantationer. Enstaka patienter har framgångsrikttransplanterats med lungor som tagits tillvara från hjärtdödapatienter eller med lungor som rekonditioneratssedan de ursprungligen bedömts som icke lämpade. Metodenhar utvecklats av professor Stig Steen i Lund.TarmtransplantationerVid utgången av 2011 har 27 tarmtransplantationer gjortsi Sverige, alla utom två på Sahlgrenska Universitetssjukhusetsom numera är ett skandinaviskt centrum for dessaoperationer. I enstaka fall transplanteras upp till 5 bukorganen bloc med remarkabla resultat. Två av dessa patienter,en nu drygt 70-årig kvinna och en i 30-årsåldernhar deltagit i World Transplant Games 2009 och 2011(se nedan)14 15

TILLBAKABLICKTILLBAKABLICKlisera lämpliga organ- och vävnadsdonatorer, eftersomvarje IVA skall ha donationsansvarig läkare och sjuksköterska.Det finns många som alltid gör detta, men detfinns också många exempel på motsatsen. En av orsakernakan vara att organdonatorer på små sjukhus förekommerså sällan att det inte utvecklats bra rutiner.”Hindren för organdonation i intensivvården kanöverbryggas” var den hoppingivande titeln på en artikeli Läkartidningen av Margareta Sanner och medarbetare(2005:102:3300-3305 ). Författarna rekommenderade påbasen av en attitydundersökning av anestesiologer ochneurokirurger bland annat att läkare som inte utvecklaren pro-donationsinriktning bör kunna få överlåta donationsfrågantill en kollega. Omhändertagandet av donatoroch närstående måste få ta tid och ansvarig läkare frigöras.Vidare rekommenderades förbättrad utbildning.Det finns ett flertal utbildningsmöjligheter.Den Spanska modellen och andraframgångsrika modellerMed början 1989 tillskapades en nationell spansk organisationför organdonation ONT, Organización Nacionalde Trasplantes. Genom ett tålmodigt och väl genomtänktförbättringsarbete har man i Spanien lyckats öka antaletdonatorer från cirka 14 till >30 PMP per år.Huvudpersonerna i det som kommit att kallas denspanska modellen är de motiverade och välutbildadetransplantationskoordinatorerna. De är oftast intensivvårdsläkareoch har jourtjänst när det gäller donatorer.Donationssjukhusen ersätts för sina utgifter för donationer,ett system som liknar det man har i USA där OrganProcurement Organisation (OPO) får ersättning förde organ/vävnader man erbjuder transplantationsverksamheten.I USA finns också en central organisation ,UNOS, och regionala OPOs, där de mest framgångsrikahar donatorer > 30 PMP. Läsaren hänvisas till http://www.donors1.org/Borde vi inte ha en central organisation också iSverige?Donationsrådet var tänkt att vara en sådan instans. Detinrättades 2004 som en självständig organisation meden styrelse och ett kansli med Socialstyrelsen som hemvist.Donationsrådet skulle vara en kunskapsbank, följautvecklingen på donationsområdet och ta initiativ tillförbättringsarbete. Stora förhoppningar knöts till Donationsrådet,men de har kommit på skam. ”Det bidde entumme.” Till följd av omorganisationer är Donationsrådetnu rådgivande till Socialstyrelsen. Rådets ledamöterbesitter en stor kompetens, men vilket inflytande har rådet?Allmänheten välinformerad och positiv tilldonationAlltsedan de första undersökningarna gällande allmänhetensinställning till organdonation på 1980 talet har detvisat sig att det finns ett brett stöd för organdonation efterdöden.Citat från Socialstyrelsens webbplats 2012: ”Sverigehar högst donationsvilja i Europa. 83 procent av Sverigesbefolkning är villiga att donera sina organ jämfört medövriga Europa där endast 55 procent av genomsnittet villdonera”. Däremot är vi inte lika duktiga på att meddelavår inställning.Självklart bör man informera sina närstående. Till derashjälp kan man använda ett donationskort eller anmäla sigtill Donationsregistret; ett ifyllt donationskort eller enanmälan till Donationsregistret har emellertid inte någonrättsverkan.När vi introducerade donationskort i Sverige i slutet av1980-talet lånade vi en sentens från Fonus. ”Att skrivaett testamente är att visa sina anhöriga hänsyn”- Vi påpekadeatt ett donationskort kan ses som ett testamente ochuppmanade till att fylla i ett sådant kort. Socialstyrelsenfick 1996 i uppdrag att inrätta ett donationsregister dit denenskilde skulle kunna anmäla sin inställning till donationav organ och vävnader. Donationsregistret är anknutettill SPAR ( Statens person och adressregister ) vilket göratt den enskildes adress och data är korrekta och att efteren persons död uppgifterna om denne raderas.Många anmälde sig omedelbart till Donationsregistretoch snart hade 1.4 miljoner anmält sig. Nu finns 1,5miljoner anmälda i Donationsregistret vilket svarar mot17% av befolkningen. Det har trots många kampanjerinte blivit fler anmälningar än att de bara matchar de anmälningarsom raderas.När Socialstyrelsen inrättade Donationsregistret fannsdet register i ett fåtal länder. Det finns nu register i mångaländer och i många delstater i USA. Inget register är detandra likt. Det kan vare rena nej-register, rena ja-registereller som det svenska en kombination av dessa. I mångaav USA´s delstater har en anmälan rättslig verkan; ett jatill donation i registret kan då göra det möjligt att ta tillvaraorgan även om de närstående skulle motsätta sig det.Jag har ett flertal gånger varit inbjuden att tala omdonationsregister och har ombetts att vara positiv ellernegativ som i pro- och con- diskussioner. Oftast har jagdock varit neutral och framhållit fördelar och nackdelarmed donationsregister. Jag är benägen att hålla medtransplantationsutredningen som ansåg att det inte behövdesett donationsregister ”då fördelarna med ett sådantinte står i rimlig proportion till kostnaderna.”Media och kampanjerMedia kan sägas ha bidragit till allmänhetens positiva inställningtill transplantationer och donationer. Skildringarnaär oftast sakliga och positiva, men kritiska synpunkteroch negativ press förekommer och kan också vara tillnytta. Störst uppmärksamhet har ett antal ”kampanjer ”väckt.Socialstyrelsen fick 1996 regeringens uppdrag att informeraallmänheten om den nyatransplantationslagen, om Socialstyrelsensföreskrifter och omDonationsregistret. Informationskampanjenblev minst lika uppmärksammadoch kritiserad somden famösa brödkampanjen år 1976:”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8skivor bröd om dagen”. Socialstyrelsenkritiserades för att lagen stadgadeett förutsatt samtycke – vilketOm du skulle dö.Kan någon annanfå ditt hjärta då?självklart var regeringens ansvar- men framför allt förtexten i det utskick som gick till alla hushåll i Sverigeäventill dem som undanbett sig reklam.”Om du skulle dö.Kan någon annan få ditt hjärta då?””Vet inte Socialstyrelsen att vi alla skall dö?”. Det visstevi; budskapet var väl diskuterat. En utvärdering visade attSocialstyrelsen uppnådde sina informationsmål, kansketack vare den kritiserade meningen.Jag blev 1996 omnämnd iGöteborgspostens söndagsspaltTyket. ”Om ni undrarvad som händer när mankommer till himlen utan njurarbehöver ni nu inte undralängre. Håkan Gäbel, Socialstyrelsensexpert, vet besked.Han har talat med prästerna.Man får nya där säger han”.Jag vill nämna några andrainformationskampanjer.När Nobelpriset i Fysiologi/Medicin 1990 tilldelades JosephE. Murray för organtransplantationeroch DonThomas för stamcellstransplantationergjordes ett TVprogramMedix special meden panel där bland andra nobelpristagarnadeltog.På nyåret 2003 visade media stort intresse för donationsfrågorsedan Dagens Nyheter den 2 januari skrivitatt antalet donatorer 2002 var lägre än på många år. IDagens Nyheters huvudledare kunde man läsa: ” I gårlarmade Socialstyrelsen om att antalet donationer förraåret var rekordlågt. Donationerna ar färre men vilka äregentligen orsakerna? Brister i samtalen med de anhöriga,förbättrad intensivvård, färre trafikdödade? Dessutomär det anmärkningsvärt att ingen kritik riktas motSocialstyrelsen och dess ansvarige på området, den ideligenciterade docenten Håkan Gäbel”. Dagen därefterförklarade generaldirektören att det hade varit bra medbättre samordning som i Spanien men att mandat saknades.Njurförbundet hade ett flertal gånger föreslagit attSocialdepartementet skulle svara för information tillallmänheten om donation och transplantation. Budskapetvar:” Varför inte en krona per invånare och år?” Detblev en treårig informationskampanj med en budget påhisnande 27 miljoner kronor. Landstingsförbundet svaradetillsammans med Socialstyrelsen , Livet som gåvaoch professionen för den informationskampanj som komatt heta Livsviktigt. Namnet lever kvar på nätet: http://www.livsviktigt.se/ Huvudbudskapet var: Anmäl Dig tillDonationsregistret och glöm inte att meddela Din inställningtill Dina närstående. Det blev cirka 300 000 nyaanmälningar till Donationsregistret.Under kampanjtiden anordnades i Sverige den femteEuropeiska donationsdagen den 4 oktober 2003. Blandaktiviteter runt om i landet minns jag särskilt en interreligiösmanifestation i Storkyrkan och paneldiskussioner iKulturhuset på Sergels torg. Som ett tack till Storkyrkanplanterades ett träd på kyrkans gård. På en plakett kanJoseph E. Murray, flankerad av förf.och Håkan Hedman, njurtransplanterad,ordf. i Njurförbundet och med.hedersdoktorman läsa: ”Detta träd växer till minne av alla dem somgivit av sig själva för att ge en medmänniska ett nytt liv”.World Transplant Games, WTG, är en idrottstävlingför transplanterade som anordnas vartannat år för att visapå de goda resultat som kan uppnås med organtransplantationer.http://www.wtgf.org/. Spelen anordnades midsommarveckan2011 i Göteborg med 1150 transplanteradeidrottsmän/-kvinnor från 50 länder som tävlade i 13olika grenar, varav friidrott var en. Söndagen den 19 junianordnades i samarbete med det Interreligiösa rådet eninterreligiös manifestation i Domkyrkan. Ett gudaträd påDomkyrkoplan adopterades av organisationskommittén.Frågor för framtidenNu diskuteras om man åter skall börja ta tillvara organefter inträffat hjärtstillestånd från s.k. ”hjärtdöda donatorer”till skillnad från ”hjärndöda donatorer”. I många länderhar man nu vårdprogram för detta.Ett forskningsarbete vid Skånes Universitetssjukhus iLund visar att det går att ta tillvara lungor från patientersom avlidit till följd av hjärtstillestånd. En enda lungtransplantationmed lungor från en hjärtdöd donatorgjordes i Sverige med gott resultat, men programmetkritiserades Metoden har införts i många andra länderoch med vunna lärdomar är det också möjligt att rekonditioneralungor som initialt bedömts olämpliga förtransplantation.Om ett flertal transplantationer kunnat genomförasmed lungor frän hjärtdöda donatorer skulle det ha kunnatvara en bra inledning till användning av andra organfrån sådana donatorer.Ändringar i författningarna än annan aktuell fråga.Det sker en kontinuerlig översyn och revision av gällandeförfattningar bland annat med hänsyn tagen till EU- författningar.Min uppfattning är att vi har väl fungerandeförfattningar gällande organ- och vävnadsdonation.Frågan om icke terapeutisk ventilation (elektiv ventilation),d.v.s. respiratorbehandling av en döende patientmed svåra anoxiska hjärnskador i väntan på att patientenskall utveckla total hjärninfarkt, har livligt diskuterats sedanmitten av 1990-talet.Nu kan det hända att patienter med anamnes och statustalande för stor intrakraniell blödning efter en datortomografiundersökning,som numera kan utföraspå alla sjukhus, inte erbjuds behandling med respiratorp.g.a. förmodat dålig prognos vilket leder till att donationinte kan komma i fråga. Ofta avbryts intensivvårdför patienter med intrakraniella blödningar innan en totalhjärninfarkt hunnit utvecklas. Självklart har den behandlandeläkaren rätt att avbryta behandling som inte1617

ProgrammetFREDAGEN 17/5 har vi planerat att förmiddagen skallvara fri för egna aktiviteter. Golf och tennis finns av traditionförbokade för de intresserade (se vidare nedan).Annars bjuder huvudstaden på ett rikt utbud av kulturellaaktiviteter. Vi kommer att på hemsidan www.slf.se/sal ge praktiska tips om möjligheten att besöka t.ex. Waldemarsuddepå Djurgården, Millesgården på Lidingö,det nya Fotografiska Museet på Stadsgården, ModernaMuseet på Skeppsholmen - men varför inte bara strosabland de blommande körsbärsträden i Kungsträdgårdeneller shoppa på NK.För golfarna har vi fr.o.m. kl 08.00 förbokat ett antalstarttider på Svartinge golfklubb (www.svartingegolf.se). Detta är en exklusiv och helt privat mästerskapsbana,som normalt inte är öppen för andra än medlemmar medgäster, men där klubben har gjort ett undantag för SÄL.Man ska gå i 3-bollar. Spelavgiften är 930:- inkl moms.Då ingår rangebollar, vagn, banguide och startkit i priset.För tennisspelarna har vi bokat ett antal banor på StockholmsTennishall (”Janne Lundqvist-hallen”) i Kristinebergmellan klockan 09.00 och fram till 11.00. Kostnadenför detta = banhyran betalas på plats före spel. Nils-IvarThorell är tävlingsledare.Från kl 14.00 öppnas ingång R på Sophiahemmet förregistrering. Sophiahemmet ligger centralt i innerstadenmed goda kommunikationer. Adressen är Valhallavägen91 (mellan Stockholms Stadion och Östra Station), T-banans station Tekniska Högskolan ligger strax utanförstaketet, blåbuss 4 stannar utanför entrén, liksom buss73 (som går mellan Ropsten och Karolinska Sjukhuset)och buss 72 (som går mellan Frihamnen/Gärdet och Vasastan).Det finns också P-platser på Sophiahemmet förde bilburna.Kl 16.00 börjar programmet med en välkomsthälsning,följt av ett medicinhistoriskt föredrag med anknytningtill Sophiahemmets historia. Därefter följer SÄLs ÅRS-MÖTE.Omkring kl 18.30 räknar vi med att årsmötet är avslutat.Då promenerar vi genom sjukhusparken till Sophiahemmetsrestaurang, där mingelbuffé vidtar. Den vackraSalongen och den nyrenoverade matsalen ackompanjerargod mat och dryck och ger oss tillfälle att umgås.LÖRDAGEN 18/5 börjar programmet igen 09.00 föratt under dagen bjuda på ett antal vetenskapliga presentationerav olika verksamheter vid Sophiahemmet, som vigärna vill visa upp. För att orka med detta har vi två kaffepauseroch ett rejält lunchavbrott. Vi avslutar dagen meden spännande diskussion kring ”den förändrade läkarrollen”med en inbjuden panel av framträdande profilerinom hälso- och sjukvård. Läkarförbundets ordförandeMarie Wedin representerar vår egen organisation, VDSÄLS VÅRMÖTE I STOCKHOLM20Peter Seger, vice ordförande för Vårdföretagarna, representerarde privata vårdgivarorganisationerna, professoremeritus Håkan Eriksson från Karolinska Institutet, representerarden akademiska världen och är en engageraddebattör. Den offentliga sjukvårdshuvudmannensperspektiv får vi ta del av genom biträdande sjukvårdslandstingsrådetStig Nyman samt en representant frånoppositionen. Vi hoppas på en spännande paneldebattsom naturligtvis skall förstärkas av auditoriets deltagande.Dagsprogrammet avslutas omkring kl 17.00.Nu är det bara att bege sig till hotellet för att snabbt bytaom och därefter ta sig till Solliden på Skansen där BAN-KETTEN går av stapeln. Samling kl 19.00 till drink.Till Skansen kan man ta sig med buss 44 eller spårvagnensom går från Norrmalmstorg och Nybroplan. Väl innanförSkansens portar (säg att Du ska på SÄL-fest på Solliden,så utgår ingen entréavgift) finns en lång rulltrappatill vänster som tar oss upp till Sollidens scen (där Allsångpå Skansen håller hus). Från rulltrappan är det sedan enkort promenad till Sollidens Restaurang. Det går självfalletockså att komma ända fram till restaurangens entrémed taxi. På Solliden blir det efter mingel med fördrinken trerätters festmiddag som ackompanjeras av ett underhållningsinslag.(Se även detaljerat program på bifogat lösblad.)SÖNDAGEN 19/5 står till fri disposition. Men vi hararrangerat en ångbåtstur i den inre skärgården för denintresserade. Att bese staden och dess omgivningar i vårskrudfrån vattenperspektiv är en stor upplevelse. Ångbåtsturenberäknas ta 3½ timma och då ingår lunch. Vigör denna rundtur med M/S Gustafsberg VII, som avgårfrån kajplats 8 på Nybrokajen vid Nybroplan.Vi hoppas att det här programmet skall tilltala er ochlocka många att anmäla sig till detta vårmöte i dagarnatre, 17-19 maj. Vi vill att alla skall känna sig välkomna– men taket är 300 deltagare, så skynda Dig att skickain anmälningsblanketten (och betalningen) och boka hotellrum.Peter Möller/Lennart Rinder/Christina FabianTill havs drog ett därstädes tidigare aldrig skådat Sälstimfrån när och fjärran genom det blånande havet tillSÄLs sensommarmöte iMarstrandVästkustens pärla, Oscar II:s kärleksnäste, Selma Lagerlöfsinspirationskälla m.m. med nybyggda Havshotellet som perfektmötesplats för perfekta arrangemang av Väst-SÄLs arrangörsgruppmed K H (Kalle) Leissner i spetsen.Ej blott vädret var perfekt (tillät härliga morgonbadi det kristallklara vattnet och fördrinkar på hotellaltanen)utan även maten, för att inte tala omdet förnämliga fortbildningsprogrammet, toppat av Nobelpristagarföreläsning.Och som alltid: härlig samvaromellan gamla och nya Sälvänner. Grattis Väst-SÄL! (Ochlika sedvanligt: flera nya akronymer att lära sig.)På fredagseftermiddagen 24 augusti strömmade vi till föratt på kvällen mötas i samlingssalen där Kalle försöktedämpa den höga ljudnivån hos den stimmande (hm)församlingen genom attreferera till närbelägnaVinga fyr: Sälar dras tillvärme och ljus och upplysande(hm) föredragoch därmed välkomnaoss till mötet medan21Kommunfullmäktigesordförande i KungälvElisabeth Mattson välkomnadeoss till Marstrand och elegant smickrade ossgenom att vara väl påläst på SÄLs stadgar och framhållaatt hon befann sig på Sveriges tryggaste plats genom denenorma seniora läkarkompetensen i salen (yngre läkarekänns inte alltid så pålitliga, tyckte Elisabeth…). Vår sloganär ju att vi är läkare livet ut; läkarrollen slipper vialdrig ifrån, och rakt inte vid middagsborden…Till Marstrand och Kungälvs kommun, som även sponsratvårt möte, kände vi oss alltså varmt välkomna. Vanligenbrukar också ”värdlandstinget”, här Västra Götalandsregionen,välkomna oss, men tyvärr var regiondirektörenförhindrad. Det fick gå ändå…Marianne Melkersson och Katrin Belin i arrangörsgruppen”tjötade” ordningsregler och framhöll Marstrands turistiskakvaliteter, inte minst pågående realisationer, men:därefter kunde det egentliga programmet börja, fortfarandelagom lättsamt, med att själva arketypen för Göteborgs”goa gubbar”Professor Jimmy Stighpå den mest genuina göteborgska som tänkas kan (LarsGunnar Andersson i Språket är klart distanserad) kåseradeom Vinets geologi. Denne expert på berggrundsgeologi

SÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDSÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDbehövde utöka kursernavid institutionen för atthålla uppe studentantalet.Det resulterade i en”katastrof”, dvs kursernahar blivit omåttligt populära.Sälar är nog i gemen nogså goda vinkännare, mennu höjdes vår kunskapsnivåbetydligt om sekvensendruva – terroir– vinifiering, med fokuspå terroir: klimat (temperatur, topografi, insolation) ochberggrund (jordarter, grundvatten). 10 - 20 (plus)graderC vill druvan ha, så det här med druvodling i Norden ärnog ändå rätt tveksamt, verkade Jimmy tycka. Tio meterner vill vinstockens rötter för att nå lerpartiklar somgenom vätejoner görs biotillgängliga: oorganisk kemiblir organisk. Euroasiatiska och afrikanska plattornaskollisioner under årmiljarderna har lett till s.k. sedimentärabassänger, t.ex. Parisbassängen runt Centralmassivetmed för druvodlingen särskilt gynnsamma skiktningar avlerskiffer, kalksten och sandsten. Tydligen en av förklaringarnatill vinhöjdare som Chablis (Chardonnaydruva,punkt!) och Piemonte (Nebbiolo, av ”dimma”, svårodlad,men vilka viner…). But China is coming!Efter detta blev den ganska självklara frågan vilket vinman skulle kosta på sig när vi kastade oss över den välsmakandeBuffén under mingelaftonenmed trivsam musikalisk underhållning av Kungälvsmässingssextett (dagen till ära utökad till en septett),som exekverade såväl marschklassiker som ”Södermanlandsregementes paradmarsch” som valsgodingar av typ”Drömmen om Elin”, men också lite jazzigare grejer.Blåshjudare i publiken fick sig en riktig nostalgitripp.Lördagen började nog för många med ett morgonbad ihavet eller i vart fall i Spabassängen (nytt, fräscht hotell)och för alla den stabila ägg- och baconfrukost som behövsför den intellektuella utmaningen av en heldag medföreläsningar i vetenskapens frontlinjer. Genomgåendelysande kvalitet och väl tillrättalagt också för medföljare.Men först välkomnades vi avSÄLs ordförandeGunnar Sandbergsom i regiondirektörensfrånvaro nöjde sig medatt konstatera att regionenbildades 1999; såvar det bra med det. Nuvar vi alltså inbjudna tillvackra Bohuslän av Väst-SÄL, så vad var lämpligareän att Gunnarreciterade (inte sjöng,kanske bäst det?) Taubes”Inbjudan till Bohuslän”. När Kalle sedan påminde ossom Väst-SÄLknappen i den snygga konferenskassen attfästa på bröstet (knappen alltså) kände vi oss än mer välkomnadetill detta lite ovanligt tidiga höstmöte i föreningenSveriges Äldre Läkare.Sälars myokard är kanske inte alltid i perfekt skick, sådet var med största intresse vi lyssnade till dagens förstaföreläsning omHjärttransplantationeroch mekaniskahjälphjärtan – då, nuoch i framtidenVerksamhetschefen GöranDellgren vid Sahlgrenskastransplantationscentrum,landetsstörsta, inledde med attberätta att man i nulägetårligen på S. gör ca 180njurTP (varav 30-40 %med levande donator)och ca 80 lever-, 30 hjärt- och 40 lungTP. Hugnesamtför Sälar att höra var att vi kan duga som donatorer uppi 70-80-årsåldern!Historiken kring hjärtTP med pionjärerna Barnard iSydafrika 1967 och Göran William-Olsson och FinnWaagstein i Göteborg 1984 (undertecknad fick se på engång när WO gjorde en hjärtTP, sånt minns man..) varnog Sälarna gamla nog att känna till liksom genombrotteti den så viktiga immunsuppressionen med cyklosporini början av 80-talet.- Nu gör man 2.000 hjärtTP årligen iUSA, upp till 70 år kan man komma i fråga, men självfalletska vanlig farmakologisk behandling och pacemakerha nått vägs ände. Långtidspumpar (Jarvik och andra typer)kan vara en brygga till TP, men också permanentlösning. Korttidspumpar används vid kardiogen chocksom brygga till långtidspump/TP.Begripligt nog innebär hjärtTP avancerad logistik.Meeting point i den explanterade brösthålan är nog litekrångligare än en m.p. på en flygplats…Operation på patientenoch på donatorn påbörjas samtidigt. Högst 4 timmarischemitid, det nya hjärtat får ”tomslå” någon timmeför att få bort sura metaboliter. Komplikationerna omfattartidig graftsvikt, ökat högerkärlstryck m.m. och senarekronisk avstötning och cancerutveckling, man följerimmuniteten med Cavas biopsiteknik från 1973, fortfarandemodern. Resultaten blir stadigt bättre, 70 % leverefter 10 år, 50 % efter 20 år om man fått sitt nya hjärtaföre 40. - Retransplantation är en kontroversiell fråga.HjärtTP är nu att se som golden standard vid terminalhjärtsvikt. Mekaniska hjärtan förbättrar väsentligt överlevnadeni avvaktan på TP – men kostar som en bättreBMW.Göran fick många frågor: tror inte att stamcellsforskningeni närtid leder till ”nya hjärtan”, sådant är ren sciencefiction. Xenotransplantation, grisar, är framkomligt,men retrovirusskräck har bekymrat. Mekaniska hjärtanär framtiden, redan på fem års sikt, särskilt när man nuär på väg att fixa trådlös energiöverföring! - Vilken fascinerandelöftesrik – och sympatisk – presentation vi fick!Hjärtinfarkter över ett halvt sekel – i världen och iGöteborgvar ämnet för hjärtepidemiologen professor Annika Rosengren,verksam vid Östra sjukhuset i Göteborg, knappastlängre någon lillasyster till Sahlgrenska utan fram-trädande inom bådeforskning och klinik(t.ex. ett av två nationellacentra för barnhjärtkirurgi).Annika påminde omGöteborgs stolta historiainom epidemiologin:Lars Werkö som importeradeFraminghamstudiensidéer till Göteborgoch stimulerade GöstaTibblin till studien 1913års män, Lars Wilhelmsen, Calle Bengtsson liksom AlvarSvanborg med H 70-studien (där originalpublikationenråkar heta Rinder et al. ….) som levt vidare och utvecklatsunder ett halvt sekel och genererat ständigt nya kunskaper.Redan på 60-talet stod det klart att rökning, förhöjtBT och kolesterol var grundläggande riskfaktorer för HI,diabetes mer tveksamt. Och ärftlighet betyder rätt lite.Dödligheten i HI har länge varit på stark nedgång (undantagetGrekland som alltid legat lågt – är det kardielltgynnsamt med extrema budgetunderskott?), men ökar iu-länder som nu urbaniseras. Denna minskning förklarastill 40 % med kolesterolsänkning, 30 % effektivare behandlingoch 9 % minskad rökning. Någon har räknatut att under perioden 1986-2002 har därigenom 13.180liv ”räddats” i Sverige. Men den globala fetmaepidemien(i viss mening dessutom smittsam – feta håller ihop) ochLCHF och liknande ”ät-fet-mat-” budskap är en trist utvecklingsom kan radera ut den preventiva och interventivakardiologiens framgångar. (Men man lobbar hårt förbättre folkhälsoinsatser, det fick vi ju höra om även vidSkövdemötet förra hösten).Efter kaffe-fruktstunden i solskenet på altanen försökteprofessor Jonas Hugosson bringa reda i kontroversernakringPSA på gott och ontdenna evighetsfråga med strid mellan entusiaster ochmotståndare. Hett ämne i massmedia, knepig balans mellannytta-skada där mankommer in på frågan om”the ethics of (too much)information”; att screeningkan göra friska människorsjuka (i onödan).Prostataca svarar för 3-5% av manlig mortalitet,Sverige ligger högt.Screeningdetekterad cakan behandlas effektivt,symtomupptäckt endastpalliativt. Men argument mot screening är ändå riskenför överdiagnostik; 50 % får aldrig kliniska problem avsin ca, lång period, 5-10 år, mellan upptäckt och kliniskasymtom, betydande biverkningar av behandlingen ochdet psykologiska traumat (”lidande i förtid”). - Tyvärrär även randomiserade studier svåra att tolka, men deväldigt stora, som ERSPC 2009, 180.000 undersökta iEuropa, talar för 20 % minskad mortalitet vid screeningprogram.I Göteborgsstudie med uppföljning 14 år harman funnit runt 50 % minskad mortalitet, < 60 år tjänarmest på PSA-screening.Screeningfrågan är alltså fortfarande kontroversiell -men Jonas menade att frågan inte är om man ska erbjudascreening utan hur det görs: intensivt och uthålligt! - Jonastillämpar själv PSA-värde 3 som cut off för vidareutredning.Så återkom SÄLs ordförande Gunnar Sandberg medSÄLs föreningsangelägenheter: starkare fokus på defackliga frågornaGunnar konstaterade att en lite dyster sak är de ökadekostnaderna för möten p.g.a. främst kraftigt ökade lokalkostnaderoch den nu nästan obefintliga sponsringen.Vad är medlemmarna beredda att betala? Hur attraherarvi de ”yngre”, d.v.s. nyblivna 65-åringar som nästan allafortsätter sitt yrkesliv? De fackliga frågorna ökar i vikt:fortbildning, receptförskrivnings – och remitteringsrättetc. Och nu kämpar vi för egen representation i fullmäktigeoch centralstyrelse!Reseverksamheten presenterades av Kerstin Strömlandoch Johan Waldenström. Och så bjöds vi in till vårmötetpå Sophiahemmet i Stockholm av värden Peter Möller, sesid 19-20.Den pocherade torsken var synnerligen välsmakande, såefter en delikat lunch var vi väl förberedda för mötetsclou, dvs föreläsningen avNobelpristagaren Arvid CarlssonArvid (som åtskilliga i publiken nog haft som farmakologilärareunder studieåren. Och undertecknad som undersin underläkartid på Vasa sjukhus var med när Arvidoch Jörgen Lehmann /som kanske också bordefått Nobelpris för PASoch trippelbehandlingenav tbc/ gjorde den förstaeuropeiska kliniskaprövningen av L-dopai kilodoser mot Parkinsonoch vi underläkarejournalförde ibland dramatiskaeffekter av typen”ta din säng och gå”)välkomnades av moderatornMarianne Melkerssonmed frågan: Hur har man kvar kreativiteten när manmed stor råge passerat 80? Arvids (hos publiken givetvispopulära) svar blev väl att han i salen såg en myckenhetackumulerad visdom, att vi är bäst efter den konventionellapensionen och att samhället missat detta!Rubriken för Arvids föreläsning var Nya rön i dopaminochserotoninforskningen – kan det hjälpa oss på ålderns dar?Hans anslag var hur nya mediciner upptäcks. Målinriktad,”automatiserad” läkemedelsforskning på in-vitromodellerhar slukat miljarder men gett klena resultatliksom läkemedelsutveckling från ”naturmediciner” ochmodifiering av naturliga substanser. Vinnaren i sammanhangethar varit den traditionella akademiska forskningen,som strävat efter djupare förståelse men inte dragitnågra stora kostnader. Man kan tala om ”the target-basedscreening disaster”. Misslyckandet för Astra kan ses i detsammanhanget. Det har varit för mycket ingenjörstänkande.Eftertanken är: människor och maskiner fungerar2223

SÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDSÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDolika, betänk Darwins visdom!Utveckling av CNS-läkemedel stöter på en del problem.Fulla agonister ( t.ex. L-dopa) och antagonister(t.ex. haloperidol) är effektiva – men har alltid svåra biverkningar.Det finns risker för overshooting, slår lika”blint” på normala och abnorma celler, slår till okänsligtpå hela neuronkretsen, interferens med neuroplasticitetmed dess förmåga att bygga om nervsystemet. Därför vetman inte säkert om hjärnatrofi vid schizofreni ska hänförastill sjukdomen eller behandlingen. I nuläget är vi ibehandlingshänseende ”elefanter i en porslinsbutik”.Men Arvid pekade hoppingivande på att det finns substanser,monoaminerga stabilisatorer, som kan kommatill rätta med dessa problem: påverka både hyper- ochhypofunktion, normala celler/kretsar påverkas inte.Substansen (-)-OSU6162 har lite biverkningar och kantänkas behandla Parkinson, schiz, ADHD, Alzheimer,depression m.m. Just nu pågår lovande studie på mentalfatigue - AE- (Asteno-Emotionellt) syndrom - efterstroke och andra hjärntraumata. Mildare medel som ärmer ”diplomatiska” i sitt sätt att moderera hjärnan varArvids optimistiska prognos.Arvid fick förstås stående ovationer och lite småttkände vi oss alla som potentiella Nobelpristagare när vitrodde oss begripa i vart fall något av allt det skarpsinnigasom vi fått ta del av. – Under frågestunden tyckte någonatt en slutsats var att man borde sälja sina eventuella Astraaktier…Så var det dags för nästa fantasieggande tema, nämligenEmbryonal stamcellsforskning – vill Sverige varamed?Docenten, forskningschefen vid Cellectis Johan Hyllnerär en yngre Göteborgsforskare som invigde oss i stamcellsvärlden.Hans företag arbetar storskaligt industrielltmed cardiomyocyter och hepatocyter med primärambition att bota diabetes.Kroppen har 220differentierade celltyper,från pluripotentastamceller (befruktadeägg) kan många typer utvecklas.Fast egentligenkan vilken cell som helstomvandlas till t.ex. enhjärtcell genom reprogrammering.I diabetesforskningenjobbar man med ”the beta cell road map”, från pankreatisktendoderm vill man få fram betaceller som producerarinsulin och verkligen påverkar glukosspegeln. Tilllämpningarnaav stamcellsforskningen med ”nya organ”kan kallas regenerativ medicin och revolutionera behandlingenav de stora folksjukdomarna. T.ex. macularegenereringkan lyckas – vilket hopp för gula fläckenpatienterna!Johan gav oss en optimistisk bild av att det tvärvetenskapligasamarbetet och samarbetet akademi-industri,inte minst i Göteborgsregionen med dess ”ärorika”historia betr. transplantation i vid mening och stamcellsutvecklingkommer att generera nya viktiga behandlingsmetoder.Blir vi så småningom kompletta reservdelsmänniskor?Kan man fixa en ny, lite skarparehjärna än den kanske lite tröga nuvarande? Den somlever får se…Efter fruktstunden (likaviktig på Sälmöten sompå dagis) kallade KatrinBelin oss till det avslutande”ovetenskapliga”programmet som villefå oss att bära med oss”Marstrand i våra hjärtan”och då fick vi utmärkthjälp avFörfattaren AstridHasselrotsom tillsammans medfotografen Bertil Lövendahlskapat en betagandevacker Marstrand-Bohuslänbok med denbohusländska landskapsblommankaprifolen påomslaget; vi fick ta delav ett vackert bildspel urboken.Nutidens Marstrandär ju mest känd som eninnebadort med kändisarav typ Gyllenhammaroch andra Volvochefer(på Lyktudden). Men M.har rötter från tidig medeltid,då vattnet var allfarvägen,en utpost motväster med perfekt, oftastisfri hamn tack vare jydskaströmmen och strategisktbeläget. Klosteretablerades på 1100-talet,1220 grundade HåkonHåkonson M. som stad och sedan var det norskt förhela slanten fram till 1658. Handelscentrum, sjökrigshistoria,åtta stora sillperioder med raketekonomi. Karl XGustav påbörjade fästningsbygget (d.v.s. det var fångar,t.ex. Lasse-Maja, som slet under 200 år…), ett viktigtsjömärke. Stora sjöslag 1677 (Gyldenlöwe) och 1719(Tordenskjold). 1882 upphörde Carlstens fastning sommilitär anläggning. En frihamnsperiod (”porto franco”)inleddes 1775, men fick upphävas p.g.a. den florerandelaglösheten, dock tillkom religionsfrihet med judisk församlingoch synagoga till följd av denna ”frihetstid”.I slutet av 1800-talet började sommargästepoken -men försiktigt: varma karbad inomhus och i utomhusbassänger,havsbad vågade man sig inte på förrän en bit in på1900-talet (vi läkare hade avrått från denna hälsorisk…).Turisthotellet m.m. gav bra säsongsjobb för Bohuskvinnor.Och sedan kom varje sommar Oscar II på fartygetDrott och ”hade sig” och åtskilliga platser utmärktes med”Endast för badgäster”.Visst är M. en sommar-badgäst-turistort – men genuinaMarstrandsbor har hållit fast vid M. i många generationer,stolta och självmedvetna som älskar sin flora ochfauna, sitt hav och dess stormar. Som känner trygghet ivardagen och vill att det ska vara gott att åldras på M. SåAstrids slutbudskap till oss var: jobba för bra äldreboende– även i glesbygd!Självklart skulle vi också få uppleva båtliv under dettaSälmöte och det blev nui form av att vi fick gåombord på två avSjöräddningens båtaroch Sjöräddningens chefRolf Westerström berättadeatt S. är en ideellförening, grundad 1907med målet att rädda livoch förebygga, baseratpå 2.000 frivilliga, oavlönademedarbetare somvarje år utför 4.000 uppdrag,varav 1.000 är direkt sjöräddning och annat, t.ex.sjuktransporter. Man lever helt på gåvor (vill principielltavstå från statligt stöd), vilket bl.a. visades genom att defina moderna båtar som demonstrerades för oss hette”Ilse Sanne” och ”Lennart Wallenstam”.Sedan stod det i programmetVila, promenad, badallt efter eget önskemål. Och den uppmaningen följde vinog, men det härliga vädret inbjöd också till en eller annanfördrink på hotellaltanen som förberedelse tillBanketten med dansdär glada ”Kållar” från ”Majornas tredje rotel” underhöllpå fioler, gitarr, dragspel m.m. och med egna sånger, såvälföre som under den välsmakande fyra (!)-rättersmiddagenoch jämväl ackompanjerade Sälarnas sång i en föraftonen hopkommen bordsvisa.Och vi pratade och pratade och trivdes. Och Gunnartackade arrangörsgruppen med Måleråsglassälar och vinflaskaoch golfspelarna fick sina priser och vandringssälengick vidare till Peter Möller och Stockholm. Ochde allra sista krafterna ägnade en del åt dansgolvet, därDJ Lars Belin tillhandahöll för Sälåldern särskilt lämpaddansmusik.2425

... och i Marstrandsvimlet såg vi bland annatKalle Leissner med tack och säl till SjöräddningensRolf WesterströmKarikatyrer av konstnären och radioterapeutenMagnus StrandqvistSÄLS SENSOMMARMÖTE I MARSTRANDSöndagsmorgonen var även den väl lämpad för morgonbadoch sedan blev det l-å-å-å-ng frukostbuffé och såsmåningom guidad tur runt Marstrand. - På eftermiddagenlär regnet ha dragit in. Men vad gjorde det? ÖverMarstrand och Sälarna hade solen lyst under hela mötet,som vi alla i alla delar uppskattade – och beklagade deca 2.300 Sälar som inte tagit tillfället att njuta av dessahärliga Marstrandsdagar.Marstrands anrika Grand HotellLyktuddenOscar II:s sommarbostad Societetshuset26Så får vi försöka fördriva tiden fram till nästa SÄL-begivenhet:vår/årsmöte på Sophiahemmet i Stockholm. Vises väl där?Vid tangenterna:Lennart RinderBakom kameran:Ingvar Gustafson...glada arrangörerSÄLs hedersledamöter Hans Rundcrantz ochP-H Magnusson...planering inför 2013 års vårmöte påSophiahemmetErratumT.o.m. solen lär ha fläckar. Så tråkigt nog även SÄLbladet,enkannerligen på sid 13 (!) i SÄLbladet 4-2012,där referenten av det så klart strålande Malmömötetpåstod att vi vid SÄL-mötet i Nyköping 2010 fått tadel av ”Linköpingsspexares uppvisning” och hävdadeatt det råder oavgjort mellan Linköping, Göteborg ochLund vad avser spexarförmåga. Möjligen kan mansäga ”köping som köping”, men i detta fall har det blivitett grovt tankefel, som påpekats av förargade ochkunniga Sälar: Det ska förstås vara Nyköping och ingentingannat, ity att de eminenta aktörer som spexadeför oss vid Nyköpings möte har sin starkaste förankringjust där och ingalunda i den i och för sig utmärktastaden L-köping, vars förnämliga studentspexare vi iställethoppas kunna få lyssna till på något kommandeSÄL-möte.Det var alltså Nyköpingsspexarna! Redaktionen beroförbehållsamt om ursäkt!Foto: stock.xchng ® (SXC)Resan till Normandie8 – 14 oktober 2012Resan började ju inte på bästasätt; uppstigning kl 04 i ösregn.Väl ankomna till Ch de Gaullei Paris, fortfarande i ösregn,fanns inte guiden på plats. Hansatt instängd på ett stillaståendeflygplan utan möjlighet att kommuniceramed omvärlden. Närhan väl anlände tog vi bussentill Rouen där domen var stängdp.g.a. reparation. Men från ochmed nu var eländet över.Kerstin Strömland och jag har som övergripande målsättningför SÄLs resor att satsa på natur, kultur och mat.Den här resan gav just detta.Naturen representerades i förstahand av Omaha Beach och MontSaint Michel samt utsikten frånflera av de tyska artilleriinstallationerna.För att börja med OmahaBeach: Man har idag lite svårtatt sätta sig in i hur det såg ut dåeftersom området är helt bevuxetmed träd och buskar.Troligen hade tyskarna avverkatskogen i hela området. I sambandmed själva stridsplatsen liggeramerikanernas begravningsplats där över 2000 soldaterligger begravda. Totalt dog över 3000 man under landstigningende första dagarna 6-8 juni 1944. De amerikanskainsatserna under de två världskrigen är verkligennågot att tänka på när vi raljerar om Amerika och detamerikanska. Stort tack skall de ha!Mont Saint Michel talar för sig själv likaså utsikterna frånbatteriplatserna.Så till maten. Luncherna var avhögsta klass. Vi fick en viss uppfattningom detta redan på krogenla Couronne i Rouen. Denär från 1340-talet och ligger mittemot där Jeanne d’Arc blev avrättadca hundra år senare. Vad sägsom ostron, marinerade musslor,ost och efterrätt, eller sniglar vitlökssåsmed persilja, rostad fläskkotlett i vinsås och bakadpotatis? Till alla måltider fri dryck (vin). På detta är detsvårt att klaga. Tyvärr var middagarna på hotellet inte avlika hög klass. Men det var väl tur med tanke på figuren.Provsmakning av cider, calvados, pommeau (cider blandatmed calvados, ca 17%) samt ett mycket uppskattatöverraskande besök i ostbutik. Ost och smör inhandladesJohan Waldenström27i stora mängder. Smöret är lite speciellt. Det är kärnat påråmjölk och saltat med kristallinskt salt.Bayeux-tapetenVi var flera som såg Bayeux-tapeten som ett huvudmåloch den blev verkligen ingen besvikelse.Tapeten handlar om Wilhelm Erövrarens invasion avEngland och slaget vid Hastings 1066. Den tillkom såvitt man vet endast ett tjugotal år efter landstigningenoch ger ovärderlig information och den tidens klädedräkt,vapenutrustning, mat och lantbruk, detta på en ca70 meter lång brodyr. Tapeten är dessutom väldigt vackeri motiv och välbevarade färger. Vi skall vara myckettacksamma mot den kyrkvärd som räddade undan denunder revolutionen.Huvudtemat för resan var ju för kanske de flesta att bliuppdaterade om historien kring invasionen i juni 1944och andra väldskrigets slutskede. Vår guide Ulf gjordedetta på ett utmärkt sätt, oerhört kunnigt, och han balanseradeallierade och tyska insatser på ett utmärkt sätt.Dessutom fick vi en hel del fransk nutidshistoria oss tilldel.Jag har frågat mig varför SÄL har en resesektion. Frågarman medlemmarna så blir svaret att de naturligtvis vill senya saker, men ett mycket tungt vägande skäl är också attdet är så trevligt att bara umgås.Efter den här resan har jag full förståelse för detta. Såtrevliga måltidssamtal så fort man satt sig till bords harjag sällan upplevt.Resan avslutades för några av oss med en mycket trevlig81-årsdagsmiddag på en restaurang i Paris. Slutligenåterkomst till Göteborg i regnväder.Johan Waldenström

RESAN TILL CORNWALL OCH BATHResan till Cornwalloch BathKerstin Strömlanddet var inte så konstigt för huset, som i vissa delar är från1300-talet, bebos av familjen. Det kan inte vara lätt påvintern med kylan från de metertjocka väggarna och dragetfrån de blyinfattade englasfönstren. Det var rätt råttinomhus redan nu. Trädgården bestod av ett antal rum,som var mycket vackert avgränsade med häckar, Vi komatt diskutera mördarsniglar; hon hade inte hört talas omsådana, lyckost.Foto: stock.xchng ® (SXC)nerna hängde i stora klasar och det flög omkring fjärilaroch fåglar.Man måste ju dricka te med scones, clotted cream ochsylt när man är i England och det gjorde jag på Eden.När jag stod i kön för att betala, frågade ett äkta par mighur jag tänkte äta det hela. Skulle jag ta sylten först ochgrädden ovanpå? Mannen som var från Devon sade attjag skulle göra så, medan frun menade att jag absolutmåste lägga grädden underst, som man gör i Cornwall(eller om det var tvärtom). Vi enades om att jag kundegöra olika på de två brödhalvornaEn trädgårdsägare har sagt att folk inte främst vill seträdgårdarna utan är mest nyfikna på ägarna. För att fåmånga besökare ska en bra ägare vara litet excentrisk, visasig mycket bland besökarna och det är en enorm fördelom man är adlig.Tala om excentriska ägare. Paret Pollard, som äger ochdriver The Abbey House Garden arbetar gärna naknaägare. Man håller på att gräva fram bit förbit av den forna trädgården Här hittar manfortfarande exotiska träd, buskar och växter,som varit överväxta och övergivna i nästanhundra år. Klimatet i Cornwall är mycketmilt, det är nästan medelhavsklimat på endel platser och det gör att man kan klara växter,som egentligen inte går att odla så högtupp i Europa. Växthusen ligger där med sinaursprungliga glas i taktäcksform. Detta hartydligen gjort att merparten glasrutor bevaratshela.Trebah Garden - En underbar trädgård,som delvis sträcker sig genom en ravin nedtill en havsvik. Här nere samlades 7000 soldateri hemlighet för att delta i invasioneni Normandie 1944. I den trädgården gick vi genom enskog av jättelika Gunnera-blad och enorma buskage avblå hortensia, som växte nästan som ogräs. Ormbunksträdfanns också.De två sista dagarna var vi i staden Bath. De romerska badenligger mitt i staden och är mycket väl bevarade lämningarfrån romartiden. De är otroligt väl restaureradeoch man får en utförlig och modernt utformad guide attta med sig på besöket. Bassängerna var fyllda med gröntTjugo Sälar reste i september 2012till Cornwall för att se på trädgårdarmed ett avslutande besök i Bath.Det var en mycket ambitiöst upplagd resa, där visåg två, oftast tre trädgårdar per dag. Vår guideTina var mycket kunnig och rutinerad. Vi boddepå ett utmärkt hotell i Newquay. Det skulle föra för långtatt berätta om varje plats vi besökte, där varje trädgårdhade sin speciella karaktär och ”personlighet”. Vi besöktebl.a. Pine Lodge, Bosvigo Gardens, Stourhead Park,Tintinhull. Vi var också i fiskeläget Fowey, besökte BarbaraHepworths skulpturpark i St. Ives, åkte genom Dartmoorhedenoch var i den lilla medeltidsstaden Lacock.Genast efter att vi lämnat flygplatsen i Bristol besöktevi Cothay Manor. Slottsfrun guidade själv i gummistövlaroch jordiga fingrar. Hon såg ganska väderbiten ut ochEden Project - Det är ett nu tioårigt projekt, där manodlar all världens nyttoväxter ekologiskt i jättestora plastbubblor,”biomer”, i ett gammalt kalkbrott. I en bubblaväxer tropisk regnskog, i nästa medelhavsväxter osv. Mankunde gå upp helt under kupolen i den tropiska bubblan,57 m. högt. Där såg man ut över alla sorters träd, bana-i sin trädgård, som på kort tid har fått massor av besökare.Nåväl, vid vårt besök hade Mr Pollard vita ridbyxor,ridstövlar, naken överkropp och långt hängande hår ochskägg. Frun visade sig bara på foton men det räckte; honvar mycket ung och vacker. ”I beg your pardon, I neverpromised you a rose garden”. Men det måste Mr Pollardfaktiskt ha gjort, för här fanns det största rossortimentet ihela England, och rosorna blommade i överflöd.Lost Gardens of Heligan - Detta är en viktoriansk trädgård,som väckts ur sin törnrosasömn av en engageradvatten, dock inte medelhavsgrönt utan mera ”alggrönt”.Jane Austin är starkt förknippad med staden och vi fick seen jättestor parad, där flera hundra människor hade klättut sig i tidstypiska kläder. Jättefint och ”very English”.En av resenärerna sade att man egentligen skulle åkatill England en gång om året för att uppleva de vänligaengelsmännen och se det vackra landskapet. Jag hållermed - och gärna i sällskap med Sälar!Johan Waldenström dödKerstin StrömlandSÄLs styrelsemedlem, föreningens reseansvarig ochvår avhållne kollega och vän Johan Waldenströmavled den 1 december 2012 efter en längre tids sjukdom.SÄLs styrelse28 29

SÄL-RESORKommandeGalapagos, Machu Picchu 130319-130403Flyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Först5 nätter i Peru med Machu Picchu som huvudattraktion.Sedan 7 nätter på Galapagosöarna med kryssning på enkatamaran med plats för 16 personer. Hemresa via Guayaquil,Equador. Enstaka platser kan finnas kvar. Merinformation ges av Björn Larsson på Brasilienexpertentel. 035-128875, info@brasilienexperten.se, www.brasilienexperten.se.■ Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Andalusien 130402-130409Flyg till Malaga. Besök i Granada, Alhambra, Córdoba,Sevilla, Sanlúcar de Barrameda Ronda m.fl. platser. Setidigare utskick i SÄLbladet. Mer information ges avSusanne Blidborg på Favoritresor, tel. 08-6601800; susanne.blidborg@favoritresor.se,www.favoritresor.se ochpå hemsidan www.slf.se/sal■ Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Oxford och Cambridge samt slott ochherresäten, 130908-130913Resan täcker bl a Hampton Court Palace, Oxford Citymed guidad stadstur, Blenheim Palace, hertigarna avMarlboroughs residens och Churchills födelseplats.Slottet är ett unikt exempel på engelskt barockarkitektur.Vidare till Cambridge via Huntington där Oliver Cromwellsföddes och hans farfar drev en pub som fortfarandefinns kvar. Väl i Cambridge besöker vi bl a King´s Collegesamt om möjligt gör vi en stakbåtstur på floden Cam.Rundvandring i staden innan vi åker vidare till London.Där tittar vi in på en krog ofta frekventerad av OscarWilde och Charles Dickens. Till lunch kan vi avnjuta enkonsert i kyrkan St Martin in The Fields. Sista dagen besökervi Eton College och Windsor Castle.Anmälan till Susanne Blidborg, Favorit Kultur och TemaresorAB, www.favoritresor.se, tel : 08-6601800■ Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Vinresa till Piemonte och Lago di Como130919-130925Flyg till Milano från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.Besök på fem vingårdar med vinprovning underledning av Jimmy Stigh, professor emer. i berggrundsgeologi.Han kommer att undervisa oss i vinets geologi”terroir”, där han har mycket stor erfarenhet. Vi kommerockså att få ta del av hans stora kunskaper i ornitologi.Tryffeljakt och provsmakning av vit tryffel planeras.Först bor vi fyra nätter i Asti, Piemonte, därefter två nätteri Varenna, Lago di Como, på 4-stjärniga hotell. Enmåltid per dag ingår. Se SÄLs hemsida www.slf.se/sal förmer information.Resan arrangeras och beställs av Hummingbird LifestyleTravel. Anmälan till Ewa Bjurström fr.o.m. fredagenden 8 februari 2013 på mobil 0708-81 36 81, ellere-mail ewa@hummingbird.se, www.hummingbirdtravel.se. Begränsat antal deltagare. För frågor angående resankontakta Ewa Bjurström och för detaljprogram angåendevinprovningarna Inger & Jimmy Stigh på tel. 0340-65 4031, mobil 070-2465254. jimmy@winestone.sewww.winestone.se.■ Kontaktperson för SÄL Kerstin Strömland.Om det beslutas om resor med kort varsel kommer vi attlägga ut dem på hemsidan www.slf.se/sal .För 2014 har vi hittills preliminärt tänkt oss resor tillBosnien, Warszawa-Krakow, Malta, Ukraina och ev.Burma eller Borneo. Vi är som vanligt tacksamma förförslag från medlemmarna.Kerstin Strömlandkerstin.stromland@telia.comSälkryss nr 51TUNNALÄCKGAM-MALT PÅGATANFICK HAVUPP-KALLATEFTER SIGPORTATIVFÖRMUSIKERFÖRDJÄVU-LENMÅTTFULLOCH KLOKDET GEROSS TIDVad då då?SKYDDVID VISSAFALLTOPPENTILLKALOPSENJUST JUSTAHär söker vi en sjukdomsföreteelse,som först noteradesi 13-1400-talens Italien.Den kom mest att betraktassom en hysterisk epidemi,och i Holland, där den ocksåhärjade, gick den under namnetS:t Veitsdansen.BLIRFASTDRARMAN URTALGRISSLASOMGILLARTOBISSÅSAKTASÅBAK-GRUNDI FARKOSTOCH FÅGELETTÖRE SMVARM IKLÄDER-NASÅNGERFÖR SO-LISTERSLÅSSGÅ SÅNÄTT OCHMAGE SOMROMERSKRÄTTSKIDAREJÄLFRÖ-SKALSKREVSCHILLERTILLGLÄDJENKÄRLEKTAR OCHGÅR UTANKOMBUDOVÅR-DADNÄR SMÅRENTHUSFÖRORDHÅLLERI SIGFASLIGTLITENSVABBARMEDSÅDANAMÖTS IMÅNG-FALDVARA IDAGS-FORMDELAR MANBLÅSAIBLANDBLIR MORSOM MYC-KET FARRÖDFÄRGSJÄL-LÖ-SAROMA-NERSKANDRELÄMNASINTE UT-FRÅGADPARTIGÖRSMÅNGENTAVLA PÅMÅLTILLSTÖD FÖRREGN-SKYDDKRYDDAOCKSÅ FÖRNOT-SKRIVAREGER INTEEFTER-TRYCKSKÄR IKROPPENKORTPÅKORTINTEDITTVERKARSÖVANDEGAPAROCH GÅRANVem då då?1900-talets sista femmefatale har man kallathenne. ”Varje geni (hon vargift med åtminstone tre) ärför mig det rätta halmstråtatt klamra mig fast vid ochdet rätta bytet med vilketjag kan smycka mitt bo” lärhon ha sagt. Vem var hon,vars första make hetteGustaf Mahler?D RYCKLÄSER RÄTTSLARVIGTVÄLSAGT IVÄSTRULLATOCHDRULLATKULLASTERIXOCHHANSVÄNNERLAG-SÖKAUT-RANGE-RADESTYRDEÖSTER-UTKing´s CollegeSälkryss nr 51Lösningen insändes till:Ingvar Gustafson, Storängsgatan 3a,352 36 Växjösenast 22 mars 2013.Kopiera gärna din lösning eller scanna och skicka till migsom bilaga med e-post, så slipper du klippa sönder tidningen.Insänt av:Vi gratulerarföljande vinnare:Bengt Ljungström,KarlshamnLars Mansfeld,ÖrebroHenrik Zetterström,FrösönRätt lösning för Sälkryss 50Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Foto: stock.xchng ® (SXC). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

SISTA SIDANgör åter ett besök hos tidningskolleganGrönköpings Veckoblad, som har uppmärksammatproblemet med besparingsåtgärderi sjukvården och presenterar enradikal lösning…Hälso- & sjukstugan stänger!GOD PATIENTSÄKERHET!Grönköpings Hälso- & sjukstuga kommerinom kort att av besparingsskäl stängas förc:a ett halvt år framåt, meddelar hr landstingsrådetA. Augustsson. Patientsäkerhetenkommer dock icke att hotas av dennaåtgärd, försäkrar hr A.-Detta är givetvis beklagligt, säger hr landstingsr. Augustsson(S) till Veckobladet, men någon annan utvägfinns icke. Dr Salvén har emottagit många fler patienterän vi från landstinget har beställt, och då får han ocksåtaga konsekvenserna.-Jag vill samtidigt framhålla, att patientsäkerheten ickepå något vis äventyras av sparbetinget, något som denpolitiska oppositionen helt ogrundat velat göra gällande.Snarare torde densamma bliva ännu förhöjdare än vanligt,då ju inga patienter gärna kan bli felbehandlade ellerilla omvårdade å den stängda sjukstugan.Förstärkt kansli!- För alla eventualiteters skull kommer vi inom landstingetatt följa situationen synnerligen uppmärksamt, ochjag har redan nyrekryterat en statistiker, en ekonom ochen vårdutvecklare till mitt kansli för att tillfyllo kunnadokumentera och analysera ev. effekter av sparbetinget.Till våren hoppas vi kunna återupptaga verksamheten inormal omfattning, om icke något oförutsett underskottinträffar, säger hr A. lugnande.Den sista patienten bärs ut från hälso- och sjukstuganHälso- & sjukstugan har dessvärre överskridit sina ekonomiskaramar, varför den nu har ålagts ett s.k. sparbeting.Underskottet motsvarar omkring ett halvt års drift,varför såväl hr stadsdoktor A.T. Salvén som hans syster,tillika hustru, kommer att friställas, till dess sparbetingetär klart. Enär makarna Salvén utgör hela v.m.k. personalresursen,måste vårdinrättningen stänga.Hr dr Salvén kommer under suspensionen (ledigheten)att i viss utsträckning emottaga patienter i läkarvillan.Dessa få givetvis betala hela kostnaden ur egen ficka, såatt landstinget icke förlorar å vårdgungorna vad det vinnerå besparingskarusellen, ber oss hr landstingsrådet tillsist vidarebefordra till den ev. vårdsökande allmänheten.