Årsredovisning 2010.pdf - Karlstads universitet

årsredovisning 2010Karlstads universitet

ÅRSREDOVISNING 2010KARLSTADS UNIVERSITET(Dnr C2011/10)Redaktör:Rolf JohanssonTryck:Universitetstryckeriet

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGKap. InnehållSidaKarlstads universitets organisation 1Styrelsens underskrifter 2Rektors förord 3Sammanfattning 4Verksamhetsåret 2010 51. Verksamhet 7Kvalitetsarbete 7Internationalisering 8Nya högskoleplatser 13Studieavgiftsskyldiga studenter 14Studentinflytande 152. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 16Efterfrågan på universitetets utbildningar 16Utbildningsvolymer 18Examina på grundnivå och avancerad nivå 20Jämställdhetsaspekter i utbildningen 21Nya antagningsregler 23Vägledning av studenter inom lärarutbildningen 243. Forskning och forskarutbildning 25Forskningsvolymer 2010 25Stora forskningsmiljöer 28Utbildningsvetenskaplig forskning 28Samverkan med länder inom långsiktiga forskningsavtal 29Forskarutbildning 31Forskarexamina 334. Personal 35Sjukfrånvaro 35Personalstruktur 35Kompetensförsörjning 36Jämställdhet 385. Ekonomisk redovisning 40Redovisning av resultat, myndighetskapital samt kapitalförändring 40Sammanfattande beskrivning av kostnad per prestation 49Styrelsens ledamöter, uppdrag och ersättningar 526. Finansiell del 53Resultaträkning 53Balansräkning 54Anslagsredovisning 55Tilläggsupplysningar 56Noter till resultaträkning 57Noter till balansräkning 59Anslagsbelastning 62Redovisning av helårsstudenter och helårsprestationer 62Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 63Väsentliga uppgifter 64Bilagor. Bilaga 1Studentkårens skrivelse

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10KARLSTADS UNIVERSITETS ORGANISATIONUniversitetsstyrelsen 2010Margareta Winberg,Kerstin Norén,Åsa Bergenheim,Anders Björn,Eva Eriksson,Berit Högman,Cristina Petrescu,Örjan Sölvell,Gunnar Öquist,Helene Blomqvist,Gunnel Kardemark,Eewa Nånberg,ordförande, utsedd av regeringenrektorledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenledamot, utsedd av regeringenlärarrepresentantlärarrepresentantlärarrepresentantLinda Ryan Bengtsson, doktorandrepresentant (från 1 juli Jens Ekengren)Johan Kaluza, studentrepresentantEmil Mörk,studentrepresentant (från 1 juli Michael Lindell)Organisationskarta Karlstads universitet 2010Sida 1 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Styrelsens underskrifterKarlstads universitets årsredovisning 2010Universitetsstyrelsen har vid sammanträdet den 16 februari 2011 fastställt årsredovisning för år 2010.Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkteroch myndighetens ekonomiska ställning.Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.Margareta Winberg Kerstin Norén Åsa BergenheimAnders Björn Cristina Petrescu Örjan SölvellHelene Blomqvist Gunnel Kardemark Eewa NånbergJens Ekengren Johan Kaluza Michael LindellSida 2 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10REKTORS FÖRORD2010 har varit ett år fyllt av arbete, framgångar och glädjeämnen.Lärarutbildningen har stått i fokus, först genom ett omfattande arbete med kvalitetssäkring ochdärefter i den stora proceduren med ansökan om examensrättigheter. Lärarutbildningen engagerar enstor del av Karlstads universitet. Medarbetarna har samverkat över ämnesgränserna för att säkerställaatt vi kan erbjuda studenterna en utbildning av hög kvalitet. Stadig vetenskaplig förankring, skickligauniversitetslärare och ständig kontakt med skola och förskola borgar för att Karlstads universitetutbildar bra lärare. Nu och i framtiden.I skrivande stund är inte alla beslut fattade om lärarutbildningarna. Vad vi vet hittills är att vi fårfortsätta att utbilda förskollärare, yrkeslärare och grundlärare.Under året har vi kunnat glädja oss över att många studenter sökt till Karlstads universitet. Vi har nunått över 12 000 studenter, räknat i individer. Ökningen har planat ut jämfört med rekordåret 2009,och är nu mer blygsam. Vi ser gärna en stabilisering av antalet studenter runt 12 000 - 13 000personer, men arbetar vidare på att få en jämnare fördelning över utbildningsområdena.Forskning om solceller, förpackningar, pedagogik, datasäkerhet, regional utveckling, barns hälsa,maktstrukturer, spikmattor, klimat- och säkerhet, mjukpapper – och en lång rad ämnen till – haruppmärksammats nationellt och internationellt. Vi visar att ett ungt, modernt universitet kan levererabetydelsefull forskning. Vår forskning har nästan alltid minst en samverkanspart inom näringsliveteller den offentliga sektorn. Vi har funnit att vägen till att nyttogöra forskning går genom samverkanmellan akademi och omgivande samhälle.Karlstads universitet har under året fortsatt arbetet för att få fler barn och unga intresserade av teknikoch naturvetenskap. Tillsammans med bland andra Ljungbergsfonden arrangerar vi föreläsningarnainom Barnens universitet. Vi stödjer också en rad andra projekt med samma syfte. Dagens nyfiknabarn är morgondagens skickliga ingenjörer och naturvetare.Vi avslutar 2010 och påbörjar arbetet under 2011 med förhoppningen och övertygelsen att vårt arbetebidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.Kerstin NorénRektorSida 3 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10SAMMANFATTNINGFör andra året i rad kan Karlstads universitet konstatera att det gångna året varit ett rekordår i fleraavseenden.Universitetet har aldrig tidigare haft så många studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå,det totala antalet sökande och likaså antalet förstahandssökande har slagit nya rekord ochprogramnybörjarna är fler än de någonsin varit förut. Forskningen har också utvecklats på ettgynnsamt sätt, om än i en något lugnare takt. Oavsett om man räknar i ekonomiska termer eller ser tillden verksamhet man får ut av insatta resurser är trenden fortsatt positiv.Utbildning på grundnivå och avancerad nivå…Två år med rekordstora studentintag har haft ett tydligt genomslag på utbildningsvolymerna. Under2010 uppgick all grundutbildning vid Karlstads universitet (inklusive uppdragsutbildning och beställdutbildning) till 9 100 helårsstudenter. Detta är en ökning med 7 procent jämfört med 2009. Denförhållandevis kraftigaste tillväxten uppvisade utbildning på avancerad nivå (+ 33 %), inte minst tillföljd av ett stort inflöde av internationella studenter till universitetetes engelskspråkiga magister- ochmasterprogram. Trots att det statliga utbildningsuppdraget, och därmed takbeloppet, utökats med nära50 miljoner kronor har ersättningen för registrerade studenter och deras studieresultat varit mer äntillräcklig för att fylla hela anslagsramen. De avräknade anslagsintäkterna ökade med 12 procentjämfört med 2009.Forskning och forskarutbildning…Forskningen vid Karlstads universitet är en mångfacetterad verksamhet med både bredd och djup. Detotala forskningsintäkterna ökade med 10,5 procent jämfört med 2009, och det var då främst bidragenfrån externa finansiärer som utvecklades i positiv riktning (+21 %). Den externfinansieradeforskningen har därmed ökat sin andel från 40 procent till 42 procent.Inom universitetets forskarutbildning är måluppfyllelsen fortsatt god och under året avlades 25doktorsexamina och 9 licentiatexamina. Antalet aktiva forskarstuderande har inte ökat nämnvärtunder året; däremot har fler kunnat bedriva sina studier på heltid.Ekonomi…I ekonomiska termer har omsättningen ökat med 10 procent och bokslutet för 2010 visar att Karlstadsuniversitet nu passerat en miljard kronor i intäkter. Årets verksamhet resulterade i ett överskott på 46miljoner kronor. Detta är en förbättring av föregående års positiva resultat med cirka 16 miljonerkronor. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå genererade då ett överskott på 39 miljonerkronor, medan resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 7 miljoner kronor.Det samlade myndighetskapitalet har därmed vid årets slut växt till 117 miljoner kronor. Efter fyra årmed allt bättre resultat har myndighetskapitalets andel ökat från 1,5 procent till 12 procent avomslutningen.De stora överskotten är inget mål i sig, men väl en förutsättning under de närmaste åren för attunderlätta övergången till en lägre verksamhetsnivå inom grundutbildningen och genomförastrategiska satsningar som gör universitetet bättre rustat inför framtiden.Personal…Den positiva utvecklingen inom kärnverksamheterna utbildning och forskning har också medfört attuniversitet idag har fler medarbetare än någonsin tidigare. Antalet anställda var i november 2010 totalt1034 personer, uttryckt i heltidsekvivalenter. Detta är 66 fler än året innan (+7 %). Lärare och annanundervisande och forskande personal stod för 80 procent av ökningen.Sida 4 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10VERKSAMHETSÅRET 2010Här beskrivs kortfattat några av de händelser och beslut som präglat Karlstads universitets verksamhetunder 2010.Under året har lärosätet haft besök av två utbildningsministrar. I april besökte utbildnings- ochforskningsminister Tobias Krantz universitetet. I november kom utbildningsministern Jan Björklundtill Karlstads universitet. De samtalade med universitetsledningen och fick ta del av fleraforskningspresentationer.Universitetet har under året bytt externa ledamöter i styrelsen. Ordförande Sture Nordh lämnadeöver till nya ordförande Margareta Winberg. En majoritet av styrelsens ledamöter är också nya.Karlstads universitets nya styrelseledamöters uppdrag sträcker sig från den 1 maj 2010 till och med 30april 2013.Vid den nystartade enheten Grants and Innovation Office har universitetet samlat externa funktionersom bland annat arbetar med stöd vid forskningsfinansiering, innovationsrådgivning, fundraising samtmed uppbyggnaden av organisationen för det nya innovationskontoret Fyrklövern.Förutom Karlstads universitet ingår Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet iFyrklövern. Genom sin verksamhet ska innovationskontoret bidra till en innovations- ochkunskapsdriven hållbar tillväxt i landet.Karlstads universitet var en av arrangörerna bakom regionens stora affärsresa i mars. Det är ettåterkommande tillfälle då näringsliv, offentlig sektor och akademin strålar samman och utbytererfarenheter och knyter kontakter inför kommande samverkansprojekt.Lärarutbildningen har stått i fokus under hela året. Den 24 juni skickade lärosätet in ansökningarnatill Högskoleverket. Universitetet sökte examinationsrätt till alla de utbildningsinriktningar somlärosätet har idag. I skrivande stund är inte alla beslut fattade. Klart hittills är att Karlstads universitetfortsätter att utbilda förskollärare, yrkeslärare och grundlärare, men inte lärare med inriktning motfritidshem.Karlstads universitet har ansökt om att få utfärda civilekonomexamen samt psykologexamen.Söktrycket till utbildningar vid universitetet låg fortsatt på en hög nivå. Antalet antagna studenternådde under året nya rekordnivåer. Vid studenträkningen, som görs i november varje år, var det totalaantalet studenter 12 120. Då räknades studenter såväl inom anslags- som uppdragsfinansieradutbildning.En ny stor utbildning var rektorsutbildningen med över 400 deltagare. Det nya rättsvetenskapligaprogrammet bidrog också till studentökningen. Ökade gjorde även programutbildningar inom teknikoch vård. I och med den stora ökningen som inleddes 2009 nådde Karlstads universitet 2010 över7 000 programstudenter.Kvinnor har länge varit i majoritet bland studenterna, och är så fortfarande, men andelen män harökat. Hösten 2010 var 65 procent av studenterna kvinnor.Valåret påverkade även verksamheten vid Karlstads universitet. Universitetets forskare inomstatsvetenskap var flitigt anlitade av medierna för att kommentera skeendet.I september firade universitetet Akademisk högtid då professorer installerades, doktorer ochhedersdoktorer promoverades. Då delades också 2010-års pedagogiska pris ut, samt det nya priset församverkan.Sida 5 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Samtal har förts med Örebro universitet om möjliga samarbetsområden, till exempel inomadministrativa system, masterutbildningar och forskningsmiljöer. Flera samarbeten har också startats.Diskussioner om en samordning av löneadministration har pågått under året mellan Karlstadsuniversitet och sex andra lärosäten. Malmö högskola och Högskolan Väst har beslutat att fortsättaarbetet tillsammans med Karlstads universitet.Universitetet har påbörjat ett intensifierat arbete med att göra sig mer känt. Universitetet beslutade attge ut en ny tidskrift som bland annat når det regionala näringslivet, beslutsfattare och organisationer.Magasinet kommer ut med fyra nummer om året, med början hösten 2010, och speglar främstuniversitetets forskning och samverkan.Under året som gått har en rad forskningsprojekt beviljats medel från externa finansiärer:• Centrum för tjänsteforskning, CTF, fick tio miljoner kronor av KK-stiftelsen.• Fysik respektive materialteknik vid Karlstads universitet fick totalt fem miljoner avVetenskapsrådet för sin grundforskning om kolnanorör och alternativa solceller.• Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet fick, tillsammans med Uppsalauniversitet, ett anslag på totalt nio miljoner kronor från MSB, Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap, för åren 2011-2013.• Under de sista dagarna i december stod det också klart att KK-stiftelsen vill finansiera merforskning vid Karlstads universitet.o Centrum för tjänsteforskning, CTF, hade ansökt om 36 miljoner kronor till forskningom tjänsteinnovationer.o Forskarskolan "Värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter - VIPP" hadeansökt om 27 miljoner kronor.o Även datavetenskap har fått klartecken för ett forskningsprojekt som finansieras medKK-medel för forskning som rör personlig integritet på nätet.Universitetet påbörjade i december en översyn av sin organisation. I ett första steg ska nuvarandeorganisation analyseras. I ett andra steg kan det eventuellt bli aktuellt med förändringar. Översynenäger rum sedan autonomiutredningen gett universitetet ökad frihet att självt besluta om sinorganisation.Karlstad var det första svenska lärosäte att få en ECTS- ackreditering 2006. Under våren 2011 sökerKarlstads universitet om en ny ackreditering. Arbetet för att anpassa bland annatutbildningsinformationen för att möta ECTS-kraven har pågått under 2010. Ackrediteringen är ocksåviktig för att attrahera EU-medel.Ett populärvetenskapligt evenemang som genomförts under året har varit Forskarfredag, som vändesig både till barn och vuxna.Under 2010 har universitetet fortsatt med sin satsning på Barnens universitet. Över 3 000 besökare,de flesta i åldrarna åtta till tolv år, har hittills mött forskare som talat om sitt ämne, allt från rymdentill allergier. Barnens universitet genomförs med stöd av Ljungbergsfonden.Jan Håkansson, administrativ chef på fakulteten för teknik- och naturvetenskap, tilldelades underhösten Ångpanneföreningens pris för sina insatser för Barnens universitet.Sida 6 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/101. VERKSAMHETKvalitetsarbeteKvalitetsarbetet vid Karlstads universitet kännetecknas av en helhetssyn på berörda verksamheter ochintegrering i både det strategiskt övergripande och det vardagliga arbetet inom alla funktioner ochnivåer inom universitetet. Kvalitetsarbetet bedrivs öppet och offentligt.Många faktorer bidrar till utbildningens, forskningens och omvärldssamverkans resultat på kort ochlång sikt. Särskilda kvalitetsaspekter som ofta efterfrågas, såsom mångfaldsfrågor, jämställdhet,studentinflytande och internationalisering integreras i kvalitetsarbetet och ses inte som separatafrågor.Universitetets kvalitetsråd har under året fortsatt arbetet med att stödja fakulteternas kvalitetsarbeteoch att integrera jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Internationalisering och hållbar utveckling ärockså viktiga kvalitetsområden som kvalitetsrådet valt att arbeta med under året. Arbetsgrupper ellerråd för dessa frågor har formats och dessa grupper rapporterar till kvalitetsrådet. Kvalitetsådet harockså ansvarat för processerna för fakultetsaudits, intern styrning och kontroll och för projektet för nyansökan om ECTS-ackreditering.FakultetsauditsUniversitetets interna kvalitetsgranskningar fortsatte under 2010, för att avsluta den förstagranskningscykeln. Kvalitetsgranskningarna har omfattat också universitetsbiblioteket ochavdelningarna vid universitetets centrala förvaltning, vilket innebär att hela universitetetsverksamheter, inte bara fakulteternas, har deltagit och granskats.Auditverksamheten i sig och resultatet från rapporterna från granskningarna har stimuleratkvalitetsarbetet. Erfarenheter som dragits av kvalitetssamtalen är bland annat att de har bidragit till engenerell översyn av styrande dokument och rutiner.Uppföljning av de genomförda samtalen kommer att ske under 2011, med utgångspunkt från deframtagna rapporterna.Intern styrning och kontrollUnder 2010 deltog Karlstads universitet i ett nätverkssamarbete för intern styrning och kontroll,tillsammans med ett tiotal andra myndigheter. Nätverksarbetet var initierat avEkonomistyrningsverket och behandlade samtliga delarna av processen för intern styrning ochkontroll. Som en effekt av detta nätverk utvecklades universitetets process vidare utifrån andramyndigheters goda exempel. Processen för intern styrning och kontroll har förbättrats med stärkningav dokumentation och uppföljning.Under året har två uppföljningar av risker för intern styrning och kontroll genomförts och rapporterhar presenterats för styrelsen.Fakulteternas kvalitetsarbeteKvalitetsarbetet vid Karlstads universitets fakulteter har under året varit inriktat på att kvalitetssäkrade utbildningar som ges. Kvalitetsarbetet har naturligtvis påverkats av Högskoleverkets nya systemför kvalitetsutvärdering varför särskild kraft har lagts på att följa upp kurs- och utbildningsplaner ochrutiner för att ta fram och uppdatera planerna samt att säkra att lärandemålen är styrande förexaminationer. Alumniundersökningar har påbörjats där sådana tidigare inte genomförts.Samtliga fakulteter har också deltagit i de interna kvalitetsgranskningar som genomförts. Vid dessaaudits har det systematiska kvalitetsarbetet varit fokus och detta har lett till att fakulteterna hargenomfört eller initierat projekt för att förbättra sina styrande dokument och att förbättra och stärkarutiner och processer som särskilt behandlades under kvalitetssamtalen. Till dessa hör processerna förutbildningsvärderingar och för utbildningsplanering.Sida 7 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Från centralt håll stöds också fakulteternas kvalitetsarbete genom utveckling av IT-stöd för attförbättra och förenkla processerna för utbildningsplanering.Ett antal olika insatser har genomförts för att stärka den högskolepedagogiska kompetensen. Till dessainsatser hör olika seminarier och planer på införandet av pedagogiskt meriteringssystem iverksamhetsplanen.Ett antal olika seminarier har också hållits där bland annat det vetenskapliga förhållningssättet i högreutbildning har behandlats.Samarbeten sker också med andra lärosäten för att stimulera till aktiviteter att stärka denhögskolepedagogiska kompetensen. Samarbete har skett med bland annat Lunds tekniska högskola.En stor del av arbetsinsatserna vid lärarutbildningens kansli användes till arbete inför och slutförandeav ansökningarna till den nya lärarutbildningen. Den stora kraftsamlingen under mycket begränsad tidgav också bra resultat då Karlstads universitet i december fick examinationsrättigheter till samtligasökta utbildningar, förutom grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem.Att Karlstads universitet fick så bra utdelning för de ansökta examinationsrättigheterna beror till stordel av det kvalitetsarbete som lagts ner på lärarutbildningen under de senaste åren.InternationaliseringUtveckling av internationaliseringsarbetet ser Karlstads universitet som en mycket viktig uppgift.De fyra övergripande målområdena inom internationaliseringsarbetet är Internationalisering – ettnödvändigt kvalitetsarbete, Studentutbyte, Kompetensutveckling samt Universitetet – en kulturellmötesplats.Inom dessa områden finns kvalitativa delmål som syftar till att ge ett internationellt perspektiv på allverksamhet.Internationaliseringen är en del av universitetets kvalitetsarbete och för att understryka detta är arbetetinom Internationella rådet knutet till Kvalitetsrådet. Internationella rådet har ansvar förinternationaliseringsarbetet och att internationella utbytesavtal förankras på rätt nivå och nyttjas på ettönskvärt sätt.European Credit Transfer System Label (ECTS) innebär ett kontinuerligt arbete för att underlättarörligheten mellan länder för såväl studier som arbete, som att kvalitetssäkra och visa på en tydlighetoch transparens i verksamheten som ett led i Bolognaprocessen. Ackrediteringen ses som etterkännande av universitetets strävan att öka möjligheterna till internationell profilering och går i linjemed Karlstads universitet som det moderna universitetet.Universitetet ser ECTS-ackrediteringen som ett strategiskt redskap för att både höja kvaliteten påutbildningen och för att marknadsföra universitetet varför ett projekt för att ansöka om ECTSackrediteringigen under våren 2011 har startats.Inför 2011 års införande av studieavgifter står universitetet inför vissa förändringar.Studentutbytesavtalen kommer att behöva presentera studentmobilitet i båda riktningar för att visabalans. Universitetet har under året påbörjat arbetet med att sammanställa en handläggningsordningför internationella avtal för att bland annat förtydliga avtalsprocessen.Handläggningsordningen kommer att kunna presenteras som förslag i början av 2011. Som ett resultatav införandet av avgifter beslutade Karlstads universitet under 2010 att delta i ett pilotprojekt för attprova samarbete med utbildningsagent under ett års tid. Samarbetet kommer att utvärderas därefter föratt kunna avgöra om fortsatt agentsamarbete är ett önskvärt sätt att rekrytera betalande studenter tillKarlstads universitet.Fakulteternas internationaliseringsarbeteFakulteterna bedriver ett aktivt internationaliseringsarbete med syfte att främja utbildningens ochforskningens kvalitet, öka mobiliteten av lärare och studenter inom kurser och program och att främjaen ökad förståelse för främmande kulturer.Sida 8 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Här nedan anges endast delar av de samarbeten som pågår och endast delar av de aktiviteter ochåtgärder som genomförs.Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITVid fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT finns en treårig handlingsplan som beskriver olikasatsningar över tid. Planen är en del av den samlade verksamhetsplanen för fakulteten och resurser föratt kunna utföra denna har avsatts för varje år. Under 2010 har personalutbyte och personalutbildningvarit i fokus och det har inneburit att fakulteten lyst ut särskilda medel för lärare att besöka lärosätenutanför Norden under året.Fakulteten har satsat på kompetensutveckling för internationalisering. 90 procent av denadministrativa personalen har deltagit i en grundkurs i engelska med möjlighet till fortsättningskurssom haft som syfte att stärka kvaliteten i kommunikationen mellan administrativ personal och ickesvensktalande lärare, forskare, studenter och besökare.Fakulteten har tillsammans med ett kinesiskt universitet ansökt om att starta ett Konfuciusinstitut vidKarlstads universitet. Förhoppningen är att ansökningen beviljas så att kinesiska lärare kommer attkunna undervisa kinesiska språk och kultur vid universitetet. Samarbeten som byggts upp mellanfakulteten och flera lärosäten i Kina har resulterat i särskilt god studentrörlighet vid fakulteten somkunnat välkomna både en grupp lärare och flera grupper av studenter.Fakulteten för teknik- och naturvetenskapVid fakulteten för teknik- och naturvetenskap arbetar man med internationaliseringsfrågor utifrån deninternationaliseringsstrategi som fastställdes under våren 2009. Uppföljning sker årsvis och vidfakultetsnämndsmöte i september togs beslutet att behålla strategin i dess nuvarande form. Fakultetenhar valt att fortsätta stötta IAESTE för att möjliggöra för internationell praktik och för att kunna taemot internationella praktikanter till regionen.Ämnet kemiteknik har under året tagit emot en praktikant inom IAESTE. Man har dessutom fortsattarbetet med Formula Student Projektet och samarbetet med Nanjing University of Science andTechnology (NUST), Kina. Fakulteten erbjuder en 7,5 hp kurs för kinesiska studenter och 26studenter från fakulteten har i utbyte kunnat studera i Nanjing, Kina.Fakulteten har lyst ut särskilda medel för undervisningsuppdrag i andra länder. Medel har beviljats förundervisningsuppdrag i exempelvis Finland, USA, Thailand, Kamodja och Ghana. Administratörervid fakulteten har erbjudits möjlighet att läsa en kurs i engelska som kompetensutveckling tillförbättrad internationalisering.Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaperFakulteten för samhälls- och livsvetenskaper har under året bidragit till att främja utbildningens ochforskningens kvalitet och förståelse för andra länder och förhållanden på flera olika sätt, här kansärskilt nämnas:• prioritera internationaliseringsarbetet som en viktig punkt i målvärdeskartan och därmedockså lyfta internationaliseringen i andra sammanhang• delta som aktiv part i internationell forskarskola (biologiämnet)• erbjuda forskarskola vid fakulteten där doktorander kan utföra utlandsexkursion(kulturgeografi)• uppmuntra doktorander till att delta vid internationella konferenser och kurser• stimulera och uppmuntra forskare på respektive avdelning/ämne att presentera sinaforskningsresultat internationellt, delta i nätverk, anordna internationella konferenser vidKarlstads universitet etc.Andra åtgärder för att uppmuntra lärare till att utföra undervisningsuppdrag utomlands görs vidfakulteten, exempelvis i form av utlandsexkursioner som lärare utför som ingår i vissa kurser.Fakulteten vill i så hög grad som möjligt kunna tillvarata den mångkulturella kompetensen hosutbytesstudenter och gästlärare. Det görs delvis genom att avdelningar anordnar mångkulturellaSida 9 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10seminarier. Satsningar som gjorts under året vid fakulteten för att öka studentutbytet ellerpraktikutbytet utomlands är bland annat programledarträffar för att utveckla internationaliseringeninom programmen. Ett aktivare arbete har inletts kring att informera programstudenter omutbytesmöjligheter. Inom samtliga program ges studenter möjlighet till minst en praktikkurs somuppmuntras att göras utomlands.Estetisk- filosofiska fakultetenVid estetisk-filosofiska fakulteten utlyser man årligen medel för att främja lärar- och studentmobilitetoch därmed internationaliseringen vid fakulteten. Stöd kan utgå i form av tid/dagar för arbete medansökningar till olika internationaliseringsprogram. Det är också möjligt att söka bidrag för besök påutländskt lärosäte i syfte att initiera eller fördjupa lärar/studentutbyten. Fakulteten utlyser medel förinternationalisering också för doktorander.Vid avdelningen för språk bedrivs aktivt internationaliseringsarbete vid samtliga fyra ämnen.Avdelningen har ett pågående Linnaeus-Palmeprojekt med Kina och även om utbytet i första handberör lärare och studenter inom engelska, finns även beröringspunkter med Interkultur och Svenskaspråket. Svenska språket har en utbildning förlagd till Norge varje termin med studenter vidlärarprogrammet.Vid avdelningen för interkultur säkerställs den mångkulturella mötesplatsen, inte bara i sina kurserutan också i vardagsmiljön på avdelningen. I alla språkämnen finns individuella internationellakontakter hos lärarna i många olika länder och organisationer. Det innebär att många lärare varje årdeltar i någon internationell aktivitet.Ut- och inresande lärare och forskareAntalet lektorer som deltagit i utbyten utomlands inom ramen för sin anställning i en period från endag till en månad är 112 under året. De flesta har besökt något annat EU-land.Tabell 1.1 presenterar antalet utresande per geografiskt område. Flest undervisnings- ochforskningsuppdrag sker inom Europa och totalt sett är majoriteten som deltar män.Tabell 1.1 Fakulteternas sammanlagda antal utresande lärare och forskare under 2010. (Högst en månads vistelsetid)Professor Lektor Adjunkt Forskarassistent Annan forskande och Doktorandundervisande personalEU-land 30 65 14 5 12 21Övriga Europa 10 12 1 3 1 6USA 7 12 0 0 0 4Övriga OECD 1 5 1 1 0 3Övriga världen 13 18 3 4 1 7TOTALT: 61 112 19 13 14 41Därav kvinnor: 15 33 13 3 10 13Antalet utresande doktorander, inom ramen för poänggivande delar av forskningen ochavhandlingsförberedande arbete, som varit ute i minst fem dagar och längst en månad är 41.Antalet professorer som reste ut var 61.Tabell 1.2 Fakulteternas sammanlagda antal inresande lärare och forskare under 2010 (mindre än en månads vistelsetid)DoktoranderInresande lärare, forskare och doktorander – kortare än en månad Lärare ForskareEU-länder 23 37 8Övriga Europa 0 18 0USA 5 9 2Övriga OECD 0 9 0Övriga världen 35 7 3TOTALT 63 80 13Karlstads universitet har tagit emot totalt 143 lärare och forskare till våra olika ämnesområden, setabell 1.2. Av dessa är majoriteten män, anmärkningsvärt nog är endast 12 av de inresande lärare ochforskare som besökt universitetet kvinnor.Sida 10 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Karlstads universitet har kunnat ta emot 11 forskare (därav 6 kvinnor) på en tidsperiod längre än enmånad. Inga lärare har besökt universitetet under en längre tidsperiod än en månad. Antaletdoktorander som besökt Karlstads universitet under året på en tidsperiod längre än 5 dagar och kortareän en månad är 13, varav 6 kvinnor.Ut- och inresande administrativ och teknisk personalTabell 1.3 presenterar personalutbyte för administrativ och teknisk personal. Universitetets fakulteterhar totalt kunnat sända 5 anställda på administrativt utbyte. Universitetets centrala förvaltning harkunnat bevilja 4 utresande administratörer för internationellt utbyte, vilket resulterar i en summa avtotalt 9 utresande inom den här kategorin.Tabell 1.3 Personalutbyte för administrativ och teknisk personalPersonalutbyte för administrativ och teknisk personal Utresande InresandeEU länder 6 3Övriga Europa 1 0USA 0 0Övriga OECD 0 0Övriga världen 2 1TOTALT 9 4varav kvinnor: 6 4Universitetet har tagit emot totalt 4 inresande till de olika fakulteterna och tillkommunikationsavdelningen och biblioteket vid central förvaltning under 2010.De flesta av ut- och inresande till universitetet är kvinnor. Universitetet fortsätter att samarbeta omadministratörsutbyte inom både ERASMUS och Compostelanätverkets STELLAprogram. Numerstöds den här formen av utbyte finansiellt från Erasmusprogrammet och universitetet.Internationalisering inom lärarutbildningenLärarutbildningsnämnden verkar på olika sätt för att genom internationalisering höja utbildningenskvalitet. Det internationella perspektivet belyses i programmets kurser och medel avsätts för attutveckla internationella samarbeten. En handlingsplan för internationalisering finns och enutbildnings- och forskningssamordnare vid lärarutbildningens kansli har ett särskilt ansvar förinternationalisering.Sedan många år tillbaka har lärarutbildningen vid Karlstads universitet samarbete med skolor,lärarutbildning och universitet i Indien, Sydafrika och Kenya. Lärarstudenter kan inom ramen fördessa samarbeten vistas under längre (1 termin) eller kortare (ca 4 veckor) tid i dessa länder för attgenomföra fältstudier inför examensarbeten, ämnesstudier eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU).I samband med längre vistelser i något av dessa länder uppmuntras studenterna att söka Minor FieldStudies-stipendier. Lärare deltar i verksamheten dels genom att följa studentgruppens aktiviteter, delsgenom egen forskning eller lärarutbyte.Förutom basstödet till de fasta utbytena med länderna ovan utlyser nämnden varje år medel förinternationalisering som kan sökas av lärare. Syftet är framför allt att utveckla nya långsiktigasamarbeten, som skall komma grundutbildningen till gagn. Inför 2010 beviljades medel för blandannat ett religionsdidaktiskt samarbete med Högskolan i Hamar, Norge och för en resa till TheUniversity of Western Cape i Kapstaden för att fördjupa det samarbete som funnits under ett stortantal år. Resan till Sydafrika resulterade i att Karlstads universitet numera är medlemmar isamarbetsorganisationen SANORD och i en ytterligare kontaktresa för att undersöka möjligheternaför ett samarbete inom barnrättsforskning.Lärarutbildningen deltar även sedan något år också i ett Erasmus intensivprogram dvs. program församarbete om undervisning en kortare period (från 10 dagar). Dessa samarbeten omfattar utbytenbåde för lärare och för studenter. Under året deltog åtta studenter och två lärare i detta projekt.Sida 11 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Karlstads universitet ger inom ramen för Asia-link en masterutbildning "Master programme inEducational Science" för afghanska lärarutbildare. Masterprogrammet genomförs vid NanghaharUniversity i Afghanistan, i samverkan med andra lärosäten i Europa och Asien. Studenterna inomprogrammet, som är den första masterutbildningen någonsin med denna inriktning i Afghanistanbesökte, under året Karlstads universitet och examinerades. Tio studenter avlade Masterdegree (oneyear) och elva studenter avlade Masterdegree (two years)Under 2010 uppgick det totala antalet utresande lärarstudenter till 31.Internationell rörlighet för studenterEn ökning sker av internationell rörlighet inom utbytesprogram vid Karlstads universitet. Underläsåret 2009/2010 kunde 27 studenter inom Erasmus-programmet beviljas stöd för utbyte i Europa.Antalet studenter som ansöker om Erasmus-praktik har under 2010 ökat. Universitetet har kunnatbevilja 3 studenter för sådan praktik. Antalet personalutbyten inom programmet är oförändrat.Mobilitet för lärare och studenter på högskola, även kallad Ny Mobilitet, är en satsning för att svenskalärosäten under 2010 och 2011 ska kunna ge fler lärare och studenter möjlighet att undervisa ochstudera utomlands. Karlstads universitet har kunnat bevilja 4 studenter möjlighet till utbyte inom NyaMobilitetsprogrammet och 11 lärare för undervisningsuppdrag utomlands.Programmen för samarbeten med utvecklingsländer MFS, Minor Field Studies och Linnaeus-Palme ärvärdefulla för fakulteter/avdelningar vid universitetet. Under läsåret 2010/2011 har 6 projekt beviljatsstöd från Linnaeus-Palme och hittills har 26 studenter blivit beviljade att under 2010 utföra MFS inågot utvecklingsland, vilket är en anmärkningsvärd ökning från tidigare år.Karlstads universitet är fortsatt medlem i ISEP (International Student Exchange Programme).Programmet erbjuder möjligheter till studentutbyte framförallt utom Europa och det finns ett stortintresse för platserna som erbjuds. Under året har 13 studenter kunnat beviljas för att resa ut inomISEP. 15 ISEP-studenter har kunnat komma till Karlstads universitet inom programmet.Karlstads universitet deltar i en rad olika nätverk och program för internationella studentutbyten. Dethandlar då dels om etablerade utbytesprogram (tex ISEP, Erasmus, Nordplus och Linneus-Palme),dels bilaterala avtal som Karlstads universitet ingått direkt med olika utländska lärosäten.Diagram 1.4: Antal inresande och utresande studenter inom utbytesprogram och utbytesavtal 2000-2010.Sida 12 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Alla studentutbyten som organiseras via program och avtal registreras istudiedokumentationssystemet Ladok. Statistiken för denna typ av utbyten är därmed relativttillförlitlig. Diagram 1.4 visar utvecklingen av det denna typ av studentutbyten sedan början av 2000-talet.Antalet inresande studenter inom utbytesprogram och avtal har fortsatt att öka. Under 2010rapporterades totalt 459 inresande utbytesstudenter in i Ladok. Detta är 99 fler än föregåendeår (+27 %), och jämfört med år 2001 har antalet inresande studenter mer än tredubblats.Majoriteten av de inresande studenterna (276 eller 60 %) kom inom ramen för det europeiskautbytesprogrammet Erasmus. Övriga studentutbyten administrerades via bilaterala avtal (159)och genom utbytesprogrammen ISEP (15), Nordplus (5) och Linneus-Palme (4).Under 2010 valde 113 av Karlstads universitets egna studenter att bedriva utlandsstudier viautbytesprogram eller utbytesavtal. Detta är en minskning med 32 (-22 %) sedan åretdessförinnan. Sett över den senaste tioårsperioden har antalet utresande studenter per år legatrelativt konstant på mellan 100-150. Det europeiska utbytesprogrammet Erasmus spelar inteen lika viktig roll för universitets egna utresande studenter som för rekryteringen av inresandestudenter. Medan Karlstads universitet tog emot 276 studenter via Erasmus var det endast 25studenter som under år 2010 valde att resa ut inom ramen för detta utbytesprogram.De senaste åren har Sverige tagit emot allt fler studenter från andra länder som själva ordnatsin utbildningsplats. Enligt Högskoleverket har dessa så kallade free movers ökat med 39procent per år det senaste decenniet (HSV:s årsrapport 2010). Från och med höstterminen2011 kommer emellertid Sverige att införa anmälnings- och studieavgifter för free moversfrån länder utanför EU, EES och Schweiz. Detta kommer sannolikt att innebära en kraftigminskning av antalet inresande free movers.Även vid Karlstads universitet har antalet free movers ökat. Till skillnad från studenter somreser inom ramen ett utbytesprogram eller utbytesavtal, är dock statistiken kring free moversofullständig. Detta eftersom det hittills inte gjorts någon systematisk inrapportering om dennaform av studentutbyte, varken i antagningssystemet NyA eller istudiedokumentationssystemet Ladok.År 2010 fanns cirka 350 inresande free movers vid Karlstads universitet. (Som free moverräknas då registrerade studenter som vid antagningstillfället inte hade fullständigtpersonnummer och som inte studerar inom ett organiserat utbytesprogram eller bilateraltutbytesavtal.)Nya högskoleplatserFör att mildra effekterna av den ökade arbetslöshet som följde i spåren av den internationellafinanskrisen och kraftiga konjunkturnedgången hösten 2008 beslutade riksdagen om en tillfälligsatsning på 10 000 nya högskoleplatser för åren 2010 och 2011. Med ett tillskott på 600 platsertillhörde Karlstads universitet de lärosäten som fick den högsta tilldelningen. För att finansiera detutökade uppdraget har universitetets anslag förstärkts med 47,3 miljoner kronor under de två år dentillfälliga satsningen varar.Som framgår av den anslagsavräkning som redovisas i annat avsnitt nådde universitetetsgrundutbildningsvolymer under det gångna året upp till ett värde som – trots den kraftigauppräkningen - översteg takbeloppet med nästan 18 miljoner kronor. Utfallet visar med all tydlighetatt Karlstads universitet har motsvarat det förtroende som kom till uttryck vid tilldelningen av de extraplatserna.Sida 13 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tack vare det utökade anslagsutrymmet kunde det rekordstora antalet sökande till universitetetsutbildningar mötas av kraftigt ökade studentintag inom, för inte minst den regionala arbetsmarknaden,relevanta utbildningsområden. Eftersom besked om de 600 nya platserna kom redan under sommaren2009 kunde universitetet snabbt anpassa nybörjarramarna inför höstterminsstarten.Jämfört med utgångsläget 2008 har universitetet under åren 2009 och 2010 sammanlagt tagit emotytterligare 900 programnybörjare på grundnivå, varav närmare 400 inom samhällsvetenskapligautbildningar och 300 inom naturvetenskap-teknik. Betydande delar av dessa merintag skulle inte havarit genomförbara om takbeloppet förblivit oförändrat.Utöver programplatser har universitetet även haft möjlighet att erbjuda kurser av varierande längd ochämnesinnehåll till varslade eller uppsagda arbetstagare lika väl som till ungdomar som ännu inteetablerat sig på arbetsmarknaden. Utbildningar har kunnat genomföras som ordinariehögskoleutbildning men också som uppdragsutbildning.Studieavgiftsskyldiga studenterRegering och riksdag fattade 2010 beslut om att införa anmälnings- och studieavgifter för så kalladetredjelandsstudenter. Dessa avgifter införs höstterminen 2011 och skall (med vissa undantag) betalasav studenter som inte är medborgare i ett EU-land, EES-land eller i Schweiz. I "Förordning omanmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor" (SFS 2010:543) finns preciseratvilka bestämmelser som skall gälla.Ledningen för Karlstads universitet har valt ett försiktigt tillvägagångssätt när det gäller verksamhetenför avgiftsskyldiga studenter. Internationell universitetsutbildning är en mycket konkurrensutsattmarknad, och det är inte helt enkelt för ett mindre svenskt lärosäte att snabbt nå framgång.Internationellt studentutbyte är en kvalitetsfråga för Karlstads universitet och det är viktigt attinresande studenter kan erbjudas en utbildning av hög kvalitet. Innan större och kostsamma satsningargenomförs bör förutsättningarna för verksamheten noga utvärderas.Karlstads universitet har historiskt sett haft ett förhållandevis litet antal studenter i den kategori somframgent kommer att beröras av studieavgifter. Det har tidigare därför inte funnits behov av någonsärskild administration inom detta område. I och med beslutet om införande av studieavgifter blev detemellertid nödvändigt att fastställa en intern ordning för det fortsatta arbetet. Övergripande beslut, omexempelvis studieavgifternas storlek, har fattats av rektor. Ansvaret för samordning och löpandeadministration ligger centralt placerat på Studentcentrum, medan marknadsförings- ochinformationsärenden handhas av respektive fakultet och ämne.Initialt kommer det avgiftsbelagda utbildningsutbudet vid Karlstads universitet företrädesvis att beståav utbildningsprogram på magister- och mastersnivå med engelska som undervisningsspråk. Dessautbildningar anmäldes till de särskilda antagningsomgångar som VHS anordnar för internationellastudenter.Sida 14 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10StudentinflytandeAtt arbeta för ett stärkt studentinflytande är en viktig del av universitetets kvalitets- ochutvecklingsarbete och har varit än mer centralt under 2010 med anledning av kårobligatorietsavskaffande. Ett aktiv arbete för ett fortsatt starkt studentinflytande efter kårobligatoriets avskaffandehar bedrivits. Under 2009 fokuserade Karlstads universitets arbete på att utreda konsekvenserna avavskaffandet för studentkåren men framförallt för universitetet. Utifrån detta arbete har under 2010 enhandlingsplan för fortsatt studentinflytande skrivits fram. En åtgärd som har vidtagits är att utsekontaktpersoner för studentinflytande på fakulteterna. Dessa kontaktpersoner ska underlättasamarbetet mellan studentkåren och universitetet vad gäller studentrepresentation. I handlingsplanenbeskrivs även andra åtgärder så som information till såväl personal som studenter för att undvikamissförstånd kring kårobligatoriets avskaffande.Studentrepresentation är den viktigaste delen av studentinflytandet och studenterna finnsrepresenterade i samtliga organ som berör utbildning och studiemiljö. Exempel på dessa äruniversitetsstyrelsen, fakultetsnämnder, kvalitetsråd, program och ämnesråd, arbetsmiljökommitté ocharbetsutskott för jämställdhet och mångfald. Arbetsutskottet för jämställdhet och mångfald har gettstudenterna ett tydligt forum att driva jämställdhetsfrågor i. Arbetsutskottet är kopplat tillKvalitetsrådet vilket har ansvar för bland annat jämställdhetsfrågor.Såväl studentkåren som Karlstads universitet är representerade i andra sammanhang än inom det egnalärosätet. Exempel på detta är Studentrådet där kommun, lärosäte och studentkår diskuterarstudentnära tjänster, Folkuniversitetets styrelse, AB Karlstads Studentbostäder och StiftelsenKarlstads Studentbostäder.Det är av stor vikt för universitetet att ha ett nära samarbete med studentkåren. Studentkårensordförande deltar vid Rektors regelbundna beslutsmöte samt vid ledningsgruppens sammanträden därjämställdhetsfrågor är ständigt återkommande. Prorektor träffar varje vecka studentkårensheltidsförtroendevalda. Denna grupp utvidgas en gång i månaden med dekaner samt chefen förstudentcentrum. Dessa regelbundna kontakter möjliggör ett nära samarbete och förenklar genomslagetav studentperspektiv.Under 2010 valdes för första gången studentkår med anledning av kårobligatoriets avskaffande. Enutlysning om möjlighet att ansöka om kårstatus föregick och en ansökan inkom från KarlstadStudentkår. Universitetsstyrelsen fastslog att Karlstad Studentkår uppfyllde de lagstadgade krav somträdde i kraft 1 juli 2010 för att få kårstatus.Efter beslut om kårstatus har ett avtal om samarbete mellan studentkåren och universitetet upprättats.Detta avtal reglerar dels samarbete gällande studentinflytande men även ekonomiska åtaganden vilketbland annat ger studentkåren rätt till ersättning för studentombud, hyreskostnad och en del annansupport.Framöver är det av stor vikt att konsekvenserna av avskaffandet följs upp och att studentinflytandetfortsätter att vara starkt vid Karlstads universitet. Det är därför viktigt med ett fortsatt nära samarbetemellan studentkår och lärosäte och studentrepresentation i beslutande och beredande organ.Sida 15 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/102. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERADNIVÅEfterfrågan på universitetets utbildningarUnder 2009 ledde den djupa konjunkturnedgången i förening med rekordstora ungdomskullar till enmycket kraftig ökning av antalet sökande som inte tidigare bedrivit högskolestudier i Sverige -flertalet lärosäten, däribland Karlstad kunde redovisa en uppgång på mellan 25 och 50 procent.Under 2010 fortsatte intresset bland nya sökande att öka för Karlstads universitet (+20%), medan manpå det nationella planet kunde konstatera en viss avmattning (-1%). För universitetets del har därmedden senaste tvåårsperioden inneburit en mycket kraftig expansion; från 6 200 till 10 800 personer,vilket är en ökning med 74 procent.Höstterminen 2010 hade 2 600 av de sökande utan tidigare högskoleerfarenheter Karlstads universitetsom sitt förstahandsval. Jämfört med det totala antalet sökande var uppgången av antalet behörigaförstahandssökande därmed betydligt blygsammare (+3% jämfört med höstterminen 2009).Diagram 2.1: Antalet förstahandssökande till universitetets programutbildningar vid de nationellaantagningsomgångarna resp. antalet registrerade nybörjare. Vår- och höstterminerna 1998-2010.ProgramutbildningarDen förbättrade efterfrågan framgår också tydligt av snabbstatistiken från VHS över antaletförstahandssökande, oavsett tidigare högskolemeriter och där även obehöriga sökande kan ingå.Diagram 2.1 beskriver antalet förstahandssökande till universitetets programutbildningar underperioden 1998 – 2010, och man kan även utläsa hur många nybörjare som faktiskt påbörjade programstudiervid terminens början. Till skillnad mot siffrorna i föregående avsnitt inräknas även resultatetav vårterminsantagningen.Inför de båda terminsstarterna 2010 sökte totalt 5 160 personer till en programutbildning vid Karlstadsuniversitet i första hand.Sida 16 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Detta var 440 fler än föregående år (+9 %), och den tidigare toppnoteringen från 2005 har därmedöverträffats. I förhållande till 2008 har antalet förstahandssökande ökat med en tredjedel.Nästan alla programområden har fått fler förstahandssökande jämfört med tidigare. För utbildningarnapå grundnivå kan årets uppgång i första hand hänföras till området vård, hälsa och omsorg (som ocksåär det område som hade överlägset flest sökande - mer än var tredje sökande föredrog dennaprogramsektor). Den största ökningen, i såväl absoluta som relativa termer, finner man dock blandutbildningar på avancerad nivå; magister- och masterprogrammen fick tillsammans över 400förstahandssökande, vilket är 170 fler än året innan.Det ökade sökintresset har också fått ett tydligt genomslag på antalet programnybörjare. Aldrigtidigare har universitetet registrerat så många nybörjare på program som under 2010. Sedan 2008 harprogramnybörjarna ökat med nästan 900 studenter, eller 40 procent. Av årets ökning på totalt 250nybörjare (+9%) kan drygt hälften hänföras till de helt nya programmen, där det enda på grundnivå -det rättsvetenskapliga programmet – startade med nästan 70 nybörjare. Bland de befintligaprogrammen var uppgången främst koncentrerad till de internationella programmen på avanceradnivå. Mest populära var magister-/masterprogrammen inom företagsekonomi resp. elektroteknik somtillsammans ökade från 85 till 195 nybörjare. Intresset var också rekordhögt för dennaturvetenskapliga behörighetskompletteringen, där intaget till basåret och basterminerna ökade från124 till 180 studenter.Fristående kurserInför höstterminen 2010 anmälde enligt SCB knappt 2 400 inhemska sökande utan tidigarehögskolestudier sitt intresse för att studera en fristående kurs vid Karlstads universitet. Detta ärnästan 600 fler än året innan (+33%) och dubbelt så många som höstterminen 2008. Karlstadsuniversitet har därmed också när det gäller fristående kurser utvecklats betydligt bättre än riket somhelhet, där ökningen i stället uppgick till 4 procent i förhållande till 2009 respektive 42 procent iförhållande till 2008 års nivå. Uppgången var däremot inte lika kraftig om man ser till antalet antagnapå fristående kurs. Cirka 700 nya studenter kunde antas inför höstterminsstarten, vilket är 40 fler änföregående år (+7%). För riket som helhet minskade samtidigt antalet antagna med 2 procent.Internationella studenterUtöver det i de föregående avsnitten redovisade antalet sökande till universitetets programutbildningartillkommer även ett stort antal sökande till den separata antagningsomgången för internationellamastersprogram. Vid ansökningstidens utgång i januari hade anmälningar till höstens utbildningarinkommit från ca 2 300 förstahandssökande, vilket var 950 fler än föregående år (+70%). Sedanbehörigheten blivit prövad kunde 660 sökande slutligen antas (+140%). Av de antagna valde därefterca 240 (dvs. drygt en tredjedel) att börja studera vid Karlstads universitet, vilket är mer än dubbelt såmånga som året innan.Regional rekryteringKarlstads universitet attraherar sökande från hela landet, även om där finns en tydlig koncentration tillSvealand och västra Götaland. Av naturliga skäl kommer den största andelen sökande från Värmland(drygt var fjärde sökande), och lägger man till de angränsande länen Västra Götaland, Örebro samtDalarna svarar närområdet för 60 procent av det totala antalet inhemska sökande som inte tidigarestuderat vid svensk högskola.I ett längre tidsperspektiv står det klart att utbildningsutbudet blivit mer riksrekryterande till sinkaraktär. Det senaste decenniets kraftiga utbyggnad av distansutbildningen har rimligen bidragit tilldenna utveckling. Vid millennieskiftet kom fortfarande 75 procent av universitetets nybörjare frånnärområdet, varav nästan hälften var värmlänningar. Ännu så sent som läsåret 2005/06 rekryterades73 procent av nybörjarna från regionen, varav 42 procent var bosatta i Värmlands län.Sida 17 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10UtbildningsvolymerUnder 2010 uppgick den samlade grundutbildningsvolymen 1 vid Karlstads universitet till knappt 9100 helårsstudenter, inklusive uppdragsutbildningar och beställd utbildning 2 . Detta innebär attutbildningen på grundnivå och avancerad nivå aldrig tidigare varit så omfattande som under detgångna året. Årets utfall är 575 helårsstudenter fler än föregående år (+7 %) och drygt 1 300helårsstudenter fler än året dessförinnan (+17%).Tabell 2.2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antal helårsstudenter.Utbildningsuppdrag 2006 2007 2008 2009 2010Enligt regeringsbeslut:Anslagsfinansierat uppdrag 7 880 7 595 7 490 8 168 8 716Särskild lärarutbildning (SÄL) 78 54 42 14 0Vidareutbildning av lärare (VAL) 6 29 34 35Speciallärarutbildning 7 22 inom anslag7 958 7 655 7 569 8 238 8 752Övriga utbildningsuppdragLärarlyftet 129 164 132Förskolelyftet 1 37Rektorsutbildning 3 10 60Annan uppdragsutbildning 112 111 73 102 109Beställd utbildning 0 0 0 0 0112 111 202 277 337Totalt antal helårsstudenter 8 070 7 766 7 771 8 514 9 089Förändring i % -3,50% -3,80% 0,10% 9,60% 6,70%Den kraftiga uppgången under 2009 och 2010 kan till betydande delar härledas till denanslagsfinansierade verksamheten. Den tillväxt som inleddes redan under 2008 på programsidanförstärktes påtagligt och mera generellt av den stegrade efterfrågan på utbildningsplatser ilågkonjunkturens och de stora ungdomskullarnas spår. Uppgången kan då i första hand knytas tillprogramutbildningarna, som står för nästan 80 procent av den totala tillväxten. Den positivautvecklingen är särskilt tydlig inom de samhällsvetenskapliga och tekniska programområdena, därstudentvolymerna ökade med 500 resp. 300 helårsstudenter jämfört med 2008. För de friståendekurserna, som likaså expanderade kraftigt under 2009, stagnerade däremot utvecklingen under 2010till följd av vikande volymer under höstterminen. Kurser bedrivna på helfart fortsatte visserligen attväxa under året, men samtidigt minskade delfartskurser på campus i omfattning.Använder man i stället antalet individer som mått på utbildningsvolymen var ca 12 500 studenterregistrerade på en kurs vid Karlstads universitet under höstterminen 2010. Detta är 500 fler än åretinnan. Aldrig har Karlstads universitet tidigare heller haft så många programnybörjare - drygt 2 600studenter, vilket var 200 fler än höstterminen 2009 och 800 fler än höstterminen 2008. Studenter påfristående kurs minskade däremot med ett knappt hundratal. En klar majoritet av studenterna ärkvinnor, men de senaste årens förändringar har bidragit till en jämnare könsfördelning. Sedan 2008har andelen män vuxit från 32 till 35 procent av hela studentpopulationen.1 Grundutbildning används i detta sammanhang som ett samlingsbegrepp för all utbildning på grundnivå och avancerad nivåi enlighet med den nya utbildnings- och examensstruktur som infördes den 1 juli 2007.2 Med beställd utbildning avses en högskoleutbildning enligt avtal med annan högskola eller annan statlig uppdragsgivare. Ilikhet med föregående år har det inte under året bedrivits någon sådan verksamhet av nämnvärd omfattning.3 Rektorsutbildning har erbjudits vid Karlstads universitet sedan 2002 på uppdrag av Skolverket. 2009 ersattes den gamlabefattningsutbildningen med ett nytt utbildningsprogram som sträcker sig över sex terminer. Hittills har tre kursomgångarstartat med sammanlagt över 400 deltagare.Sida 18 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 2.3 visar studenternas studieresultat under 2006-2010 i form av antalet godkända poängomräknat till helårsprestationer. Under det senaste året ökade poängproduktionen med 600helårsprestationer inom den anlagsfinansierade delen av grundutbildningen (+9 %).Helårsprestationerna har därmed ökat mer än vad som motiveras av den ökade verksamhetsvolymen(+7 %). Detta har lett till att prestationsgraden, dvs. antalet helårsprestationer i förhållande till antalethelårsstudenter, under året ökat från 79 till 81 procent. Prestationsgraden har därmed närmat sig dennivå som varit förhärskande under flera år. Nedgången under 2009 hade en klar koppling till denkraftiga volymuppgången som framför allt ägde rum under hösten.Tabell 2.3Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antal helårsprestationerForm av uppdrag 2006 2007 2008 2009 2010Enligt regeringsbeslut:Anslagsfinansierat uppdrag 6 521 6 238 6 178 6 464 7 065Särskild lärarutbildning (SÄL) 42 39 20 8Vidareutbildning av lärare (VAL) 10 16 13Speciallärarutbildning 0 15 ingår ovan6 595 6 280 6 227 6 515 7 086Övrig utbildningLärarlyftet 43 189 127Förskolelyftet 23Rektorsutbildning 42Annan uppdragsutbildning 145 98 77 80 95Beställd utbildning 0 0 0 0 0145 98 120 269 287Totalt antal helårsprestationer 6 740 6 378 6 347 6 784 7 373Prestationsgrad inom det statliga uppdraget 83% 82% 82% 79% 81%Prestationsgraden varierar åtskilligt med avseende på studiernas inriktning, kurstakt ochdistributionsform. Generellt högst är den för programstudenter på grundnivå, som i genomsnitt blevgodkända på 87 procent av de kurspoäng de varit registrerade på under året. Den fortsatta tillväxteninom programsektorn har dock bidragit till att prestationsgraden ökat ytterst marginellt, och därförfortfarande ligger på en lägre nivå än normalt (89-90%).Fristående kurser har en betydligt lägre prestationsgrad. I synnerhet gäller detta för distanskurser ochcampuskurser på delfart, där syftet med studierna många gånger inte i första hand är att få ut ettkursbetyg utan fastmer kunskapen i sig. Inom den anslagsfinansierade verksamheten uppgickprestationsgraden på dessa slag av kurser till 63 respektive 71 procent. Studieresultaten ligger ändå påen tydligt högre nivå än 2009, vilket torde hänga samman med att det också rör sig om verksamhetersom minskat i volym under året.Att prestationsgraden ökat inom den anslagsfinansierade verksamheten totalt sett, från 79 till 81procent, beror således både på att programutbildningarna utgör en allt större del av den totalautbildningsvolymen och på att prestationsgraden förbättrats för fristående kurser.Sida 19 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Examina på grundnivå och avancerad nivåUnder 2010 utfärdades totalt 1 631 examensbevis på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstadsuniversitet (se tabell 2.4). Detta är 58 stycken fler än året dessförinnan (+4 %). Av de utfärdadeexamensbevisen var 40 procent generella examina (högskole-, kandidat-, magister- ellermasterexamen) medan 60 procent var yrkesexamina.Antalet generella examina uppgick år 2010 till 659. Detta är en ökning med 47 (+7,7 %) jämfört medår 2009. Vad gäller tvååriga mastersutbildningar (enligt 2007 års nya examensordning)utexaminerades de första studenterna 2009 och 2010 har det skett en kraftig ökning av antaletutfärdade masterexamina.Tabell 2.4: Generella examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2006-2010.Generella examina 2006 2007 2008 2009 2010Masterexamen (enl. 2007 års examensordning) 3 4 35Magisterexamen (enl. 2007 års examensordning) 55 88 157Magisterexamen med ämnesdjup 253 202 148 131 84Magisterexamen med ämnesbredd 52 91 44 17 7Kandidatexamen 357 320 353 359 366Högskoleexamen 7 19 13 13 10Summa generella examina 669 632 616 612 659År 2010 utfärdade universitetet 972 yrkesexamina, vilket är 11 fler jämfört med år 2009 (+1,1 %).Jämfört med året innan har antalet examina inom lärarutbildningarna minskat något, och relativt settvar nedgången där störst för musiklärare. Examinationen inom ingenjörsområdet visar däremot enpositiv utveckling. Visserligen minskade antalet utfärdade civilingenjörsexamina med 1, men antalethögskoleingenjörsexamina ökade samtidigt med 10 stycken.Tabell 2.5: Yrkesexamina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2006-2010.Yrkesexamina 2006 2007 2008 2009 2010Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 334 295 252 249 253Lärarexamen med inriktning mot senare år 183 202 276 232 228Musiklärare 15 13 28 18 12Delsumma lärarexamina 532 510 556 499 493Högskoleingenjörsexamen 95 100 76 78 88Civilingenjörsexamen 17 21 13 20 19Sjuksköterskeexamen 140 128 112 125 123Specialistsjuksköterskeexamen 74 74 110 97 82Tandhygienistexamen 5 18 41 36 44Social omsorgsexamen 39 56 40 54 11Socionomexamen 0 0 20 88Biomedicinsk analytikerexamen 12 16 18 19 14Receptarieexamen 11 11 13 10Delsumma vårdyrkesexamina 270 303 332 364 372Summa yrkesexamina 914 934 977 961 972För universitetets vårdutbildningar har antalet examina stadigt stigit den senaste femårsperioden.Jämfört med år 2006 är ökningen 102 examina (+38 %). Det senaste året är det främstsocionomexamen som ökat i antal, medan allt färre tar ut examen inom området social omsorg.Sida 20 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 2.6: Summa examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivåSumma examina 2006 2007 2008 2009 2010Summa generella examina 669 632 616 612 659Summa yrkesexamina 914 934 977 961 972EXAMINA TOTALT (generella och yrkesexamina) 1 583 1 566 1 593 1 573 1 631Av det totala antalet utfärdade examina år 2010 svarade kvinnliga studenter för 1 158, vilketmotsvarar 71 procent (samma procentandel som 2008 och 2009). Förklaringen till denna högaprocentsats är dels att Karlstads universitet har en relativt stor andel studenter inomkvinnodominerade utbildningsprogram (främst olika lärar- och vårdyrkesprogram), dels att kvinnorgenerellt sett har högre examensfrekvens än män.Antalet studenter som år 2010 tog ut examina från Karlstads universitet uppgick till 1 501. Antaletexaminerade personer är alltså färre än antalet utfärdade examina. Enligt Högskoleverket har detunder den senaste tioårsperioden blivit alltmer vanligt att studenterna tar ut en generell examen påsamma meriter som en yrkesexamen (HSV:s årsrapport 2010). Vid Karlstads universitet var det underåret 127 individer som tog ut fler än en examen. Den vanligaste kombinationen var att avläggaspecialistsjukskjöterskeexamen samtidigt med en magisterexamen inom området omvårdnad.Utfall i förhållande till examensmålI utbildningsuppdragen från regeringen har det tidigare funnits särskilt uppställda volymmål avseendevissa examina på grundnivå och avancerad nivå. Karlstads universitet har under flera år beaktat dessamål i den interna verksamhetsplaneringen och aktivt arbetat för att uppnå dem. I tabell 2.7 redovisasutfallet i relation till de tidigare uppställda examensmålen för perioden 2009-2012.Tabell 2.7: Examensmål och utfall.ExaminaMål2009-2012enligt RBUtfallår 2009Utfallår 2010Summautfallefter 2 årMåluppfylnadefter 2 årCivilingenjörsexamen 70 20 19 39 56%Sjuksköterskeexamen 435 125 123 248 57%Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 1 000 249 253 502 50%- varav med inriktning mot förskola/förskoleklass 650 193 198 391 60%Lärarexamen med inriktning mot senare år 875 232 228 460 53%Efter att två år av den aktuella fyraårsperioden passerat, ligger utfallet väl i nivå med de uppsattaexamensmålen. Samtliga angivna examina har efter halva perioden en måluppfyllnad som ligger likamed eller över riktvärdet på 50 procent.Jämställdhetsaspekter i utbildningenJämställdhetsaspekterna i utbildningarna beaktas i sitt naturliga sammanhang. Vid fastställande ochrevidering av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor betonas jämställdhet som ett viktigtområde. Under 2010 har flera utbildningsinsatser för personal vid universitetet hållits för att ökakompetensen inom området. Såväl interna som externa föreläsare har bjudits in i frågan.Sida 21 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Inom olika utbildningar behandlas genusfrågan. Ett exempel på detta är Kulturvetarprogrammet därvikten av mångkulturfältet betonas vilket innebär att såväl mångfaldsfrågor som jämställdhetsfrågorbehandlas. Andra exempel på program med tydliga genusinslag är Arbetsvetenskap och Medie- ochkommunikationsvetenskap där man har en strävan att belysa jämställdhetsfrågor såväl i undervisningsom i litteraturval. Inom utbildningar inom vårdområdet uppmärksammas studenterna påjämställdhetsaspekter så som att det kan finnas könsmässiga skillnader vad gäller till exempelsymptom och referensvärde.Könsfördelning i grundutbildningenEtt område med ojämn könsfördelning är IT-området, där det är övervägande andel män som studerar.Även på arbetsmarknaden ser vi en tydlig mansdominans. I syfte att attrahera fler kvinnor till ITutbildningarnahar rekryteringsmaterialet granskats och förändrats så att fler kvinnor finns med somförebilder. De kvinnliga studenterna på IT-designprogrammet erbjuds att ingå i ett nätverk medkvinnor som arbetar på regionens IT-företag. Inom teknikområdet, även det med en obalans mot flermanliga studenter stöttar fakulteten TEKLA, ett nätverk för kvinnliga studenter inom naturvetenskapoch teknik.Inom vårdområdet och turism finns en överrepresentation av kvinnliga studenter. Vid riktadeinformationsinsatser så som information till gymnasiestudenter försöker därför ämnena ha medmanliga studenter som berättar om utbildningen för att visa på manliga förebilder för de presumtivastudenterna. Vid marknadsföring/informationsmaterial om dessa utbildningsområden ochlärarprogrammet framhålls det underrepresenterade könet.På lång sikt tycks trenden inom den högre utbildningen vara att antalet kvinnliga studenter ökar. Inomenskilda utbildningar varierar könsfördelningen från år till år, och det är svårt att på kort sikt seresultat av de ansträngningar som görs.Könsfördelning i forskarutbildningenInom till exempel företagsekonomi, informatik och psykologi råder könsbalans. Däremot är det enojämn könsfördelning bland doktoranderna vid bland annat datavetenskap, där det även är en ojämnkönsfördelning bland grundutbildningsstudenterna. Ämnet utlyser numera alla doktorandtjänsterinternationellt. Varje annons lockar ett stort antal, huvudsakligen manliga sökande. Avdelningensträvar aktivt efter en jämnare könsfördelning bland doktoranderna. Det kan vara värt att nämna atttvå av avdelningens fyra professorer är kvinnor.Forskarutbildningsämnena engelska, litteraturvetenskap och religionsvetenskap är på doktorandsidansmå miljöer med tillsammans under 10 doktorander. Här är det en kvinnlig dominans.Forskarutbildningsämnena pedagogik och pedagogiskt arbete har tillsammans ett 30-tal doktoranderdär fördelningen är ca 80% kvinnor och 20% män. Arbete för en könsbalans sker bland annat genomatt vid lika kompetens ska det underrepresenterade könet få förtur. Andra generella åtgärder somvidtas är det vid intervjusituationen alltid eftersträvas att det finns både kvinnliga och manligaprofessorer/lektorer som deltar. Vid annonsering står oftast att vi gärna ser både manliga ochkvinnliga sökande.Breddad rekryteringFör Karlstads universitet är breddad rekrytering en självklarhet. Den region vi huvudsakligen verkar ihar generellt en låg övergångsfrekvens från gymnasium till högskola, varför vi väljer att anläggaperspektivet om breddad rekrytering på alla våra ansträngningar att rekrytera nya studenter.Karlstads universitet har en tydlig ambition att erbjuda både kurser och hela utbildningsprogram meddistansteknik och studiegrupper förlagda till kommunernas lärcenter. Detta är också en del i denbreddade rekryteringen. Vi har alltmer gått över till att erbjuda hela utbildningsprogram på distans ochheltid för att alla de som redan har etablerat sig på en ort, skall kunna delta i högre utbildning.Varje hösttermin startar ett femtiotal studenter på tandhygienistprogrammet sina studier på heltid ochdistans från Karlstads universitet. Studenterna kommer från hela Sverige.Sida 22 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10När man studerar till lärare på distans, bildas studiegrupper som kopplas till olika lärcenter, varförnärträffarna inte behöver bli lika omfattande i Karlstad. Det finns också distansstudier inomprogrammen IT, projektledning och affärssystem och biologi, både på hel- och halvfart.Långsiktiga satsningar inom Teknikerjakten, så som Barnens universitet och Plugga vidare med flerasamt arbetet med Forskarfredag, stimulerar intresset för utbildning och forskning och är ett led iarbetet med breddad rekrytering. Plugga vidare riktar in sig på orter med låg övergångsfrekvens tillhögre utbildning, till exempel Eda, Charlottenberg och Ekshärad. Inom Plugga vidare har 250 eleverfrån dessa orter under året bjudits in till Karlstads universitet för specialanpassade studiebesök.Barnens universitet har lockat hundratals barn i åldrarna 8-12 år. Forskarfredag arrangerades i årtillsammans med Värmlands museum och Teknikklubben Lusten och fokuserade i år på tematRymden.Reell kompetensEtt led inom den breddade rekryteringen är att utanför universitetet informera om vad begreppet reellkompetens står för. Detta aktualiserades i hög grad under 2009 och har fortsatt under 2010, i och medatt den så kallade 25:4-regeln för att styrka sin grundläggande behörighet slopades året innan. Därförhar ett omfattande arbete lagts ner under 2010 för att dels inom universitetet, dels utanförorganisationen informera om hur man som sökande utan slutbetyg från gymnasiet, ändå kan söka tillhögskolan och genom så kallad reell kompetens styrka sina förutsättningar för framgångsrika studier.Arbetet har delvis förts på nationell nivå, eftersom det är en angelägen fråga för alla högskolor ochuniversitet, när så många studenter söker till flera studieorter samtidigt och riskerar att bedömas olikaom inte ett gemensamt synsätt är förankrat.Nya antagningsreglerUnder 2010 har ett omfattande arbete fått läggas ner med syfte att informera om de stora förändringarför tillträde som trädde i kraft inför höstterminen 2010. Oron för vad de nya antagningsreglernainnebär och vilka konsekvenser de kan komma att medföra har varit betydande. Det har inneburit ettökat antal förfrågningar från såväl studie- och yrkesvägledare som sökande vilka lämnat gymnasietför några år sedan.Inför höstterminen 2010 kunde vi konstatera att fler än tidigare valt att börja studera vid Karlstadsuniversitet. Studenterna var yngre än på många år och andelen män bland de unga studenterna hadeökat, vilket kunde kopplas till att platserna på ingenjörsprogrammen fylldes bättre än tidigare. Ungamän, som kanske hellre hade velat arbeta under en tid efter gymnasiet, sökte sig till högskolan närantalet arbetstillfällen både i regionen och i södra Norge krympte.För att den breddade rekryteringen skall bära resultat, inte bara i fler som intresserar sig för högrestudier utan också i form av registrerade studenter som lyckas med sina studier, anstränger sigKarlstads universitet för att ta hand om de studenter som ansökt till oss för att de skall registrera sigoch få en bra studiestart. Det sker bland annat genom nyhetsbrevet NxtKau som guidar studenternagenom antagningsprocessen, ett öppet hus på sommaren för studenter och deras föräldrar samt ettvälkomstprogram i samarbete mellan universitet, kommun och studentkår.Bland annat erbjuds studenter en omfattande fadderutbildning för att de skall vara beredda att fungerasom ansvarskännande förebilder vid studiernas början.VerktygskurserUnder vårterminen 2010 deltog 250 studenter i en tvådagars utbildning, som innehöll föreläsningar,seminarier samt praktiska övningar i allt från alkohol- och drogfrågor, hjärt- och lungräddning,ledarskap och gruppdynamik till lekar som skapade känsla av gemenskap. De studenter som deltar iutbildningen blir ”diplomerade” faddrar och förses med diplom utfärdade av universitetet, vilka kanläggas till i deras meritförteckningar.Nya studenter erbjöds under höstterminen ett antal utbildningstillfällen som gick under rubrikenVerktygslådan – ett smart stöd för studenter. Syftet med kurserna var att deltagandet i dessa träffarskulle leda till effektiva studier redan från studiestarten.Sida 23 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Kursernas innehåll bestod av personlig utveckling via Studenthälsan, studieteknik viastudievägledningen, skriftlig och muntlig presentationsteknik via lärare i svenska, metoder ochdynamik för arbete i grupp via lärare i psykologi samt grundläggande informationsbehandling ipraktiken som lärde studenter att bland annat effektivt söka information på Internet.En viktig målgrupp för information om högre utbildning är invandrare och flyktingar som studerar vidregionens vuxenutbildningar. Karlstads universitet har ett gott samarbete med lärare ochstudievägledare som är engagerade under tiden de studerar svenska på grundläggande och gymnasialnivå. Många gör studiebesök vid universitetet men vi deltar också regelbundet i de utbildningsmässorsom vuxenutbildningen i till exempel Karlstad arrangerar.Det krävs ofta en lång framförhållning och planeringshorisont för att kartlägga tidigare utbildninggenomförd i hemländer i förhållande till svenskt studiesystem, där frågor om såväl grundläggande ochsärskild behörighet som diskussioner om tillgodoräknanden och validering är aktuella.Vägledning av studenter inom lärarutbildningenEnligt prognoserna finns det en nuvarande och framtida brist på lärare inom förskola/förskoleklassoch lärare i yrkesämnen inom gymnasieskolan. I samband med studievägledning, gruppvis ochindividuellt, informeras studenterna om det aktuella arbetsmarknadsläget och om prognoser angåendeframtida behov.För gruppen av studenter som läser för en lärarexamen mot grundskolans senare år och/ellergymnasieskolan informeras även om möjliga ämneskombinationer utifrån bland annat perspektivetvad gäller den lokala, regionala och nationella arbetsmarknaden. Närheten till Norge gör att ocksådetta område finns med i vägledningen.En gång per år erbjuds även en arbetsmarknadsdag på universitetet med representanter bland annatfrån den kommunala skolverksamheten.Lärarutbildningen vid Karlstads universitet har förhållandevis god tillgång till studievägledning medgod tillgänglighet för studenterna.Sida 24 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/103. FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNINGForskningen vid Karlstads universitet bygger på starka akademiska ämnen ochforskningsmiljöer. Genom våra goda kontakter med forskare vid andra universitet och i andraländer bidrar vi till att finna ny kunskap om människan och världen.En stor del av forskningen är mångvetenskaplig, vilket innebär att forskare från olika ämnensamarbetar kring problem som behöver kunskap från olika håll för att kunna lösas. Vårainternationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer bidrar även till att höja kvaliteten iutbildningen på grundnivå.Forskningsvolymer 2010Förutom rent ekonomiska mått på finansiering och medelsförbrukning är uppgifter om den tid somavsätts för forskning det enda kvantitativa mått vi har om forskningens totala omfattning viduniversitetet.Till skillnad från ekonomiska värden, som förutsätter användandet av någon form av prisindex för attbli jämförbara över tiden, beskriver forskningsvolymen i heltidsekvivalenter/årsverken verksamheteni reala termer och ger därmed en säkrare bild av hur den har utvecklats i såväl ett kortare som ett litetlängre tidsperspektiv. I den ekonomiska redovisningen görs inte heller någon åtskillnad mellan å enasidan forskning och å andra sidan forskarutbildning på fakultetsnivå.Fakulteterna har årligen ombetts göra en beräkning av den samlade forskningsvolymen iheltidsekvivalenter fördelad på vetenskapsområden och personalkategorier. Eftersom uppgifterna tillvissa delar bearbetas manuellt går det inte att med säkerhet hävda att de är fullt ut jämförbara mellanfakulteter och över tid. Under de senaste åren har dock särskild uppmärksamhet riktats åt attåstadkomma gemensamma definitioner och mer enhetliga beräkningsmetoder. Förhoppningsvis ärprecisionen därmed tillräckligt hög för att ge en rättvisande bild av det forsknings- ochutvecklingsarbete som bedrivs vid universitetet och hur denna verksamhet har utvecklats under detsenaste decenniet. 4Med forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) avses i detta sammanhang grundforskning,tillämpad forskning samt utvecklingsverksamhet. Även direkt stöd till denna verksamhet av t exadministrativ och teknisk personal medräknas. Inom forskarutbildningen räknas den del som avseravhandlingsarbete eller annat deltagande i forskningsprojekt, däremot inte kursdelarna iforskarutbildningen. Denna definition av FoU-arbete har hämtats från de undersökningar om FoUverksamhetenvid universitet och högskolor som SCB successivt byggt ut och genomfört sedan fleradecennier – fr.o.m. 2005 i form av en enkätundersökning vartannat år riktad till ett urval anställda viduniversitet och högskolor. Resultatet av den senaste undersökningen, nyligen publicerat i ett statistisktmeddelande (UF 13 SM 1001: Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn2009), sammanfattas i det sista avsnittet utifrån ett Karlstads-perspektiv.4 Det ligger givetvis i sakens natur att FoU-statistiken, med variabler som är mycket svåra att mäta exakt, har engrundläggande osäkerhet. Forskningen bedrivs ofta integrerat med utbildning vilket i många fall omöjliggörexakta gränsdragningar. För att reducera osäkerheten bygger uppgifterna dels på hur personalens lönekostnadervarit fördelade mellan olika verksamhetsgrenar, dels på inrapportering i Ladok av de forskarstuderandesaktiviteter.Sida 25 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Diagram 3.1: Forskningsvolymer vid Karlstads universitet 1998-2010 fördelade på vetenskapsområden (antalheltidsekvivalenter)FoU-verksamhet fördelad på vetenskapsområdenAv diagram 3.1 framgår att forskningsvolymerna steg kraftigt före och närmast efteruniversitetsblivandet 1999. Efter 2004 följde dock en period då verksamheten stagnerade och t.o.m.föll tillbaka något. Utfallet för 2010, närmare 300 årsverken, visar dock att tillväxten åter tagit fart.Den nu uppmätta FoU-volymen överträffar den tidigare toppnivån från 2004 med 10 årsverken(+3%).En betydande del av FoU-verksamheten bedrivs inom skilda samhällsvetenskapliga discipliner.Verksamheten har dock legat på en stort sett oförändrad nivå ända sedan 2001. Områdets andel av densamlade forskningsvolymen har därmed successivt fallit tillbaka från 53 procent till 43 procent. Trotsnedgången är forskningsvolymen inom det samhällsvetenskapliga omådet ändå mer än dubbelt så högsom inom det näst största området, teknik. Mellan 2006 och 2008 minskade den tekniska forskningenkraftigt i omfattning, från 65 till 48 årsverken, och har därefter endast återhämtat sig marginellt. Denfrämsta anledningen till detta är att de fleråriga forskningsprojekten inom den skogsindustriellaforskningen avslutats och ännu inte ersatts av projekt av likvärdig storlek.Den förhållandevis svaga utvecklingen för de båda största vetenskapsområdena kompenserades dockunder 2010 av en kraftig ökning för övriga områden, där forskningsvolymerna ökade med 20-25procent. Vetenskapsområdena naturvetenskap och medicin/vård nådde i och med detta båda upp tillen FoU-verksamhet på ca 45 heltidsekvivalenter, och har därefter nästan samma omfattning somteknikområdet.FoU-verksamhet fördelad på personalkategorierDiagram 3.2 visar hur forskningen fördelar sig på olika personalkategorier. I ett tioårigt perspektivframgår tydligt hur tillväxten i huvudsak har koncentrerats till doktorander och disputerade lärare(professorer, lektorer och forskarassistenter).Doktorander har under hela den period som denna statistik omspänner varit den enskildapersonalkategori som bedrivit mest FoU-arbete i tid räknat (38% under det senaste året).Definitionsmässigt inräknas då hela den del av forskarutbildningen som avser avhandlingsarbete ellerannat deltagande i forskningsprojekt. Sedan 2008 har förtydligande anvisningar säkerställt attSida 26 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10forskarstuderande som inte varit anställda vid Karlstads universitet 5 också räknas in i statistiken.Under det senaste året motsvarade deras arbetsinsatser närmare 50 årsverken, och de utförde såledesen betydande del (40 %) av allt forskningsarbete som fullgjordes av doktorander vid universitetet.Sedan Karlstad fick universitetsstatus ökade antalet anställda med doktorandtjänst mycket kraftigt(och likaså den tid i årsverken räknat som de ägnade år FoU-arbete - jfr. diagram 3.2). Efter bara fyraår omfattade den nya forskarutbildningen över 200 aktiva forskarstuderande (individer).Diagram 3.2: Forskningsvolymer 1999-2010 fördelade på personalkategorier (antal heltidsekvivalenter)När de inledningsvis stora förväntningarna om en uthållig uppbyggnad av det statligaforskningsanslaget inte infriades fullt ut blev det nödvändigt att dra ned på ambitionsnivån förforskarutbildningen. Några ämnen valde att inte återbesätta doktorandtjänster utan satsade i stället defrigjorda resurserna på redan disputerade lärare. Denna utveckling accentuerades ytterligare avuniversitetets tydliga strävan att rekrytera forskarutbildade lärare. Det var då strategiskt viktigt attkunna erbjuda nyanställda lärare tid för egen forskning. Den insamlade statistiken visar attuniversitetslektorernas forskningstid ökat med över 40 procent sedan 2005, samtidigt som den totalaforskningsvolymen endast ökat med 7,5 procent och doktoranderna legat kvar på en oförändrad nivå.Under 2010 utförde de forskarutbildade lärarna vid universitetet (professorer, lektorer ochforskarassistenter) forskningsinsatser motsvarande 127 årsverken, vilket motsvarar 42 procent av alltFoU-arbete som genomfördes under detta år. Sedan 2006 har de disputerade lärarna nått upp till flerårsverken än doktoranderna.5 Här ingår forskarstuderande som bedriver sin forskarutbildning inom ramen för en anställning vid - och medlön från - andra universitet eller högskolor, myndigheter, kommuner/landsting, organisationer eller inomnäringslivet (”företagsdoktorander”).Sida 27 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Stora forskningsmiljöerEtt kännetecken för forskningen vid Karlstads universitet är möjligheter till forskningssamarbete överämnes- och fakultetsgränser. Dessa områden har haft ett särskilt stöd genom riktade medel frånuniversitetsstyrelsen.I samband med att forskningsverksamheten omorganiseras i riktning mot färre och störregrupperingar, så kallade stora miljöer, fick fakulteterna 2009 styrelsens uppdrag att föreslå högst tvåstora forskningsmiljöer per fakultet. Då ledningsorganisationen för fakulteten för teknik ochnaturvetenskap förändrades i årsskiftet 2009/2010 gavs fakulteten möjlighet att återkomma medförslag under 2011.Med stora forskningsmiljöer avses bland annat att minst 10 seniora forskare deltar i miljön med minst30% av arbetstiden. Universitetsstyrelsen beslöt från de förslag övriga fakulteterna lämnat in, att storaforskningsmiljöer vid fakulteterna är Centrum för tjänsteforskning, DigiCom-sfären (DigiCom ochHumanIT), Regionala samhällsbyggen samt Utbildningsvetenskap.Styrelsen beslöt också om fortsatt utvecklingsarbete för att Samtidskultur vid Estetisk-filosofiskafakulteten och ytterligare några forskningsmiljöer.Utbildningsvetenskaplig forskningUtbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning bedrivs främst inom ämnesdidaktik,pedagogik och pedagogiskt arbete. Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret förutbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning med inriktning mot lärarutbildning.Lärarutbildningens forskningsbasering granskades under år 2009, varvid ett underskott på senioraforskare (docent/professorsnivån) identifierades.Under 2011 införs en ny lärarutbildning som ställer större krav på utbildningsvetenskapligforskningsanknytning med senior forskningskompetens.I den satsning som började år 2009 har flera åtgärder vidtagits år 2010 för att stärka forskningen ochforskarutbildningen. För år 2010 har detta inneburit att forskningsbudgeten somlärarutbildningsnämnden ansvarar för har ökat från 11,5 miljoner kronor år 2009 till 19 miljonerkronor år 2010. Därtill kommer en temporär satsning av universitetets myndighetskapital.Tillskottet av myndighetskapital tillförde miljön 10,7 miljoner kronor under 2010.Av dessa var 6,7 miljoner kronor avsatta för nyrekryteringar. På grund av att flera nyrekryteringardragit ut på tiden har endast 4,8 miljoner kronor av det anslagna myndighetskapitalet förbrukats underåret. Återstående del av myndighetskapitalet 1,9 miljoner kronor har med rektors tillstånd överskjutitstill 2011 års budget då rekryteringarna beräknas vara på plats. Rekryteringen av professor imatematikdidaktik har inställts och medlen kommer istället att användas för rekrytering av lektor.De tillförda medlen i forskningsbudgeten har under 2010 lett till flera nyrekryteringar.I tabell 3.3 nedan redovisas kompetensläget i de olika centrumbildningarna/forskningsmiljöerna underhösten 2010 där siffror inom parentes avser pågående rekryteringar.Utöver riktat stöd för rekryteringanvänds även del av centrumbildningarna medel för lektorsforskning med sikt på meritering tilldocent och professor. Under 2010 har två docenter befordrats till professorer.Parallellt med den ekonomiska satsningen görs en organisatorisk långsiktig satsning för att bygga uppdidaktisk forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet. Syftet är en ökad kapacitet för attdriva projekt, handleda forskarstuderande och generera mer externa anslag.Under 2010 har arbetet fortskridit med att med att rektor formellt inrättat tre ämnesdidaktiskacentrumbildningar samt ett centrum för forskning om yngre barns lärande som formellacentrumbildningar:Sida 28 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 3.3: Kompetens inom centrumbildningar hösten 2010Anställning CSD CSL SMEER UBBPedagogik och pedagogisktarbete (exklusive UBB)Professor 1 2+ (2) 1 +(1) 3 2Docent 1 2 1 1 2Gästprofessor/gästforskare 2+(3) -1 2Universitetslektor 8 10 12 (1) 11 5Forskarstuderande 14 3 11 +(1) 7 13CSD - Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, CSL - Centrum för språk- ochlitteraturdidaktik (CSL) och SMEER - Science, Mathematics and Engineering Education Research;UBB - Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom.Under 2010 har ett samarbete har startats med Örebro universitet med gemensammaforskningsseminarier i matematik- respektive svenskdidaktik.Pedagogik och pedagogiskt arbete är det andra benet som lärarutbildningen vilar på vid sidan av detämnesdidaktiska, och som också omfattas av ovan beskrivna rekryteringssatsning. Dennaforskningsmiljö är sedan tidigare mer etablerad än den ämnesdidaktiska, och har en klarorganisatorisk struktur. Forskningsmiljön omfattar fyra professorer, tre docenter, en biträdande lektoroch ett 20-tal lektorer. Omkring 25 doktorander deltar i forskarutbildning i pedagogik ochpedagogiskt arbete.Regionalt förekommer ett livaktigt utvecklingsarbete mellan skola och forskning. Region Värmlandhar under 2010 beslutat att gå in och finansiera en professorstjänst i skolutveckling på Karlstadsuniversitet. Regionalt utvecklingscentrum, RUC samarbetar kring forskningsfrågor med de didaktiskacentra vid Karlstads universitet liksom med ämnena Pedagogik och Pedagogiskt arbete. RUC drivertillsammans med dessa centra/avdelningar seminarieserien Forskningsnytt. RUC samarbetar kringforskningsfrågor med Rektorsutbildningen, RUT, Problembaserat lärande, PBS, och avdelningenUtbildningsvetenskap inom Kunskapscentrum för skolutveckling och ledarskap (KC).Samverkan med länder inom långsiktiga forskningsavtalInom omvårdnad har man vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper fortsatt att utvecklasamarbetet med Indien. Forskare på Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet skatillsammans med forskare i Indien genomföra ett projekt om samarbetet mellan akademin och denkliniska praktiken. Sida satsar totalt 4,3 miljoner kronor under tre år på projektet.Samarbetspartner i Indien är professor S Tessy Sebastian och Associated professor B. Kulkarni, vidSRMMN College of Nursing, som besökt Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet fleragånger.Forskningsprojektet tar sin utgångspunkt i det sedan 2007 pågående samarbetet med lärar- ochstudentutbyte mellan Karlstads universitet och Datta Meghe Institute of Medical Sciences, SawangiWardha i Indien.Avdelningen för sociala studier vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper har sedan många årtillbaka ett samarbetsavtal med Osaka Prefecture University i Japan. Detta avtal har hittills framföralltlett till ett forsknings- och lärarutbyte. Åtta anställda vid avdelningen har under åren varit i Osaka ochexempelvis utvecklat nya långsiktiga akademiska kontakter, haft föreläsningar och deltagit iforskningssamarbeten. Flera publikationer har kommit till stånd i det gemensamma arbetet.Under året har ett antal besök gjorts av lärare från Osaka Prefecture University för planering avframtida samarbete.Sida 29 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Innovationskontoret FyrklövernInnovationskontoret Fyrklövern är ett resultat av regeringens beslut hösten 2009 att inrätta åttainnovationskontor vid landets lärosäten. Fyrkövern är ett samarbete mellan universiteten Karlstadsuniversitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet.Grants & Innovation Office (GIO) vid Karlstads universitet ansvarar för Kau´s del avInnovationskontoret. GIO etablerades under början av 2010 bl a som en följd av regeringens beslut attetablera innovationskontor.Förutom innovationsrådgivningen som delvis finansieras av innovationskontors-medel ansvarar GIOäven för forskningsrådgivningen inom Karlstads universitet och för universitetets alumni- ochfundraisningverksamhet. GIO har även ansvaret inom Kau att driva de strategiska externa samarbetensom universitet har.Viktiga regionala aktörer som GIO, och därmed innovationskontoret Fyrklövern, har väl utvecklatsamarbete med är t ex Region Värmland, industriklustren (The Paper Province, The Packaging Arena,Compare, Stål & Verkstad), Landstinget, Länsstyrelsen, inkubatorn Inova, Almi, Drivhuset(studentföretags inkubator).Viktiga nationella aktörer som GIO, och därmed innovationskontoret Fyrklövern, har väl utvecklatsamarbete med och som berör innovationsverksamheten är t ex Vinnova, Innovationsbron, KKstiftelsen,Kungliga Ingenjörs Vetenskaps Akademin (med fokus på det projekt som IVA driver somhandlar om att utveckla en Affärsplan för Sverige) samt nätverket SNITTS. Under 2010 har även brarelationer etablerats med både utbildnings- och näringsdepartementet avseende innovationsrelateradeområden. GIO deltar även aktivt i holdingbolagsföreningen, bl a genom att ingå i styrelsen för dennanationella förening.Ett informellt samarbetsforum har etablerats med övriga innovationskontor, målsättningen med dettaforum är att identifiera och driva gemensamma frågeställningar.Inom ramen för Nyckelaktörsprogrammet finns även samarbete med Nyckelaktörer, dvs Linköpingsuniversitet, Uppsala universitet, Umeå och Luleås universitet samt Göteborgs universitet ochChalmers. Detta samarbete handlar mycket om erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling.Med hjälp av de medel som tilldelats Innovationskontoret Fyrklövern har Kau utökatinnovationsrådgivningsfunktionen. Dessutom har GIO knutit så kallade innovationskoordinatorer påfakulteterna till sig (totalt en heltid). Målsättningen är att koordinatorerna skall fokusera på attstimulera forskarna i deras ordinarie miljöer till att identifiera idéer som forskarna sedan kan få stödav rådgivarna med att nyttiggöra i samhället på ett eller annat sätt.Medlen som tilldelats innovationskontoret Fyrklövern har även använts till kompetensutveckling avinnovationsrådgivare och innovationskoordinatorer.Sida 30 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10ForskarutbildningAntagning till forskarutbildningUnder 2010 antogs 28 personer till utbildning på forskarnivå med inriktning mot doktorsexamen(inklusive 6 till senare del) eller licentiatexamen. Detta är en kraftig tillbakagång i förhållande till detvå senaste årens höga siffror, och i själva verket den lägsta antagningsnivån sedanuniversitetsblivandet 1999.Diagram 3.4. Antal antagna till utbildning på forskarnivå vid Karlstads universitet 1999-2010Under 2008 gällde uppgången företrädesvis nyantagna med målet licentiatexamen (framför allt enföljd av den nya forskarskolan i historia och samhällskunskap som ingick i regeringenskompetenssatsning för lärare i skolan) medan det under 2009 var främst utbildningarna motdoktorsexamen som expanderade; forskarutbildningsämnena Företagsekonomi och Psykologi kom dåbåda upp till sju nyantagna, tätt följda av Pedagogiskt arbete med sex nya doktorander. Under 2010uppgick antagningen till som mest fyra (Kemiteknik) respektive tre (Pedagogiskt arbete) nyaforskarstuderande.Av tabell 3.5 framgår hur antagningen fördelat sig med avseende på examensmål ochvetenskapsområde under de fyra senaste åren.Tabell 3.5: Antal nyantagna forskarstuderande vid Karlstads universitet 2007-20102007 2008 2009 2010Vetenskapsområde Lic DR Tot Lic DR Tot Lic DR Tot Lic DR TotHumanistisk –samhällsvetenskapligt1 14 15 17 20 37 8 30 38 4 12 16Tekniskt 4 4 2 4 6 2 8 10 3 4 11Natur-vetenskapligt 6 6 4 6 10 1 6 7 1 1 2Medicinskt 7 7 1 6 7 1 6 7 3 3TOTALT 1 31 32 24 36 60 12 50 62 8 20 28Könsuppdelningen var helt jämn bland de nyantagna mot doktorsexamen, medan männen var i någotfler bland dem som skulle studera mot en licentiatexamen. Andelen män har därmed ökat iförhållande till de båda senaste åren, då kvinnorna i stället varit i en rätt tydlig majoritet.Sida 31 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Aktiva forskarstuderandeNästan 290 personer var under 2010 antagna till forskarutbildning vid Karlstads universitet. Av dessavar det 242 som aktivt bedrev studier på forskarnivå, om man i likhet med HSV med aktiva avser desom har rapporterats studera minst 1 procent av heltid. Detta är tio färre än föregående år, vilket kanses som en naturlig konsekvens av att nyantagningen under året varit lägre än examinationen. Enmajoritet av de forskarstuderande - 58 procent - är kvinnor. Det föreligger dock tydliga skillnadermellan olika vetenskapsområden. Medan männen är i majoritet inom teknik (63%) är förhållandet detrakt motsatta inom humaniora/samhällsvetenskap. Inom det till omfattningen minsta området,medicin/vård, är kvinnodominansen än större (72%).Forskarutbildningens omfattningMed utgångspunkt från de inrapporterade aktivitetsgraderna för de forskarstuderande kan manberäkna ett mått, helårsdoktorand, som summerat beskriver den totala omfattningen av verksamhetenunder en viss period. Diagram 3.6 visar hur antalet helårsdoktorander utvecklats från starten 1999,dels totalt, dels uppdelat på de fyra vetenskapsområdena.Diagram 3.6: Forskarutbildning vid Karlstads universitet 1999-2010, omräknad till helårsdoktoranderDiagrammet visar tydligt forskarutbildningens kraftiga expansion under de första åren efteruniversitetsblivandet. När de inledningsvis mycket stora förväntningarna om en kraftfull och uthålliguppbyggnad av det statliga forskningsanslaget inte infriades fullt ut blev det efter 2003 alltmernödvändigt att dra ned på ambitionsnivån. För att åstadkomma en bättre avvägning mellan forskningoch forskarutbildning valde flera ämnen då att inte återbesätta doktorandtjänster när de tidigareinnehavarna avslutade sina forskarstudier. Under 2008 och 2009 kunde man dock se en kraftig ökningav antalet personer som påbörjade forskarutbildning, vilket delvis var en följd av de nya nationellaforskarskolor som ingick i regeringens kompetenssatsning för lärare. Detta ledde i sin tur till attverksamheten har kunnat växa med över 20 helårsdoktorander under de båda senaste åren (+16%).Nedbrutet på vetenskapsområde dominerar det humanistisk-samhällsvetenskapliga klart, och områdetvisar samtidigt en förhållandevis stadig tillväxt sett över hela perioden. Det tekniskavetenskapsområdet, och i viss mån även det naturvetenskapliga, har däremot kännetecknats avkraftiga omsvängningar; en mycket kraftig expansionsfas fram till 2004 följdes därefter av en påtaglignedgång 6 som kunde hejdas först 2008 för teknikområdet (-50%) och som fortfarande pågår när detgäller naturvetenskap (-33% hittills).6 Nedgången sammanhänger i tiden med utfasningen av två stora och fleråriga projekt inom bestrykningsteknikoch tryckteknisk forskning med extern finansiering av KK-stiftelsen.Sida 32 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Det medicinska vetenskapsområdet (som omfattar ämnena omvårdnad, folkhälsovetenskap ochbiomedicinsk vetenskap) har efter en snabb, men ändå relativt blygsam, uppbyggnad legat kvar på enoförändrad nivå och är därmed det område som har den minst omfattande utbildningen på forskarnivå.De forskarstuderandes anställnings- och försörjningsformerForskarstudier kan finansieras på olika sätt. Utgår man från den enskilde individens perspektiv gälleratt de studerande enligt högskoleförordningen skall anställas som doktorander eller fåutbildningsbidrag som senare omvandlas till doktorandanställning, men det finns även andraförsörjningsformer. Från universitetets synvinkel kan forskarutbildningen finansieras antingen medanslagsmedel eller med hjälp av intäkter i form av bidrag eller avgifter från externa finansiärer.Nedanstående matris visar den faktiska omfattningen av forskarutbildningen under 2010 utifrån deforskarstuderandes anställningsförhållanden, samtidigt som den också täcker in finansieringsaspekten.Tabell 3.7: Forskarutbildning vid Karlstads universitet 2010, fördelad på anställnings- och finansieringsformerFinansieringAnställningsformFakultetsmedel Externa medel SummaDoktorandtjänst vid Karlstads universitet 44 39 83Doktorandtjänst vid annat lärosäte 14 14Lärartjänst vid Karlstads universitet 4 4 8Annan tjänst vid annat lärosäte 13 13Företagsdoktorand 5 5Annan anställning 21 21Övrigt 3 3TOTALT 49 99 148Andel av totalen 33% 67%När de forskarstuderandes arbetsinsatser räknats om till heltider uppgick den samlade verksamhetenunder 2010 till 148 heltidsekvivalenter, vilket är fem fler än föregående år (+4%). Det är då framförallt universitetets egna doktorandtjänster som ökat i omfattning (från 72 till 83 heltider), medan övrigaanställningsformer så gott som genomgående minskat något.Nästan två tredjedelar av de aktiva forskarstuderande hade en doktorandanställning vid Karlstadsuniversitet eller vid annat universitet eller högskola (UoH). Inkluderar man även forskarstuderandemed annan form av anställning inom högskolesektorn, företrädesvis som universitetsadjunkt, växerandelen till 80 procent. Det stora flertalet av dessa, motsvarande totalt 92 heltidsekvivalenter, varnaturligt nog anställda vid Karlstads universitet. Övriga forskarstuderande var jämnt fördelade mellananställning vid annat lärosäte och anställning vid ett företag eller inom en offentlig myndighet somsamtidigt innebar att forskarutbildningen kunde bedrivas inom ramen för denna anställning.ForskarexaminaSedan Karlstads universitet 1999 fick rätt att bedriva forskarutbildning har cirka 340 forskarexaminautfärdats, varav 230 doktorsexamina och 110 licentiatexamina. Examinationen har varit jämntfördelad mellan män och kvinnor på doktorsnivå, medan männen har svarat för nästan två tredjedelarav de avlagda licentiatexamina.Under 2010 uppgick det totala antalet avlagda forskarexamina till 34 fördelade på 21 ämnen totalt.Detta är en minskning med fem jämfört med föregående år, och utfallet är därmed det lägsta sedan2004. Årets minskning kan hänföras till teknik och naturvetenskap, och det är också dessavetenskapsområden som fallit tillbaka mest i förhållande till 2004 och de därpå närmast följande åren.Sedan regeringen i oktober 2010 beslutat om en ändring av regleringsbrevet gäller inte längre deexamensmål som tidigare gällt för forskarutbildningen vid Karlstads universitet.Sida 33 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Diagram 3.8: Antal avlagda forskarexamina vid Karlstads universitet 1999-2010Eftersom regeringens uppdrag ursprungligen var formulerat för perioden 2019-2012 och därmed haftbetydelse för universitetets långsiktiga planering av forskarutbildningen kan det ändå vara av intresseatt fortsatt följa upp mot det uppsatta volymmålet.För perioden 2009-2012 var regeringens ursprungliga mål för Karlstads universitet att antalet examinai utbildning på forskarnivå lägst skulle uppgå till 60 inom humanistisk-samhällsvetenskapligtvetenskapsområde samt 20 inom tekniskt vetenskapsområde tillsammans med det naturvetenskapligaområdet.Tabell 3.9: Examina inom forskarutbildningen under 2009-10Vetenskapsområde Antal doktorsexaminasominte harföregåtts av enlicentiatexamenAntal doktorsexaminasomföregåttsav enlicentiatexamenHumanistisk –samhällsvetenskapligtAntallicentiatexaminaAntalexaminaomräknadeipoäng 1)Mål förperioden2009-201212 (26) 3 (4) 2 (3) 14,5 (29,5) 60Tekniskt 4 (8) 3 (9) 3,5 (8,5) 20Naturvetenskapligt 1 (4) 2 (5) 1 (3) 2,5 (8,0)Medicinskt 3 (8) 3 (3) - -TOTALT 16 (38) 9 (17) 9 (18) 20,5 (46,0) 801) Doktorsexamina räknas som en examen om den inte föregås av en licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåttsav en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen2) Ingår i målet för teknikAv tabell 3.9 framgår utfallet för 2010 i faktiska siffror, men också omräknat enligt det särskildapoängsystem som gällde vid avräkning mot examensmålet. Inom parantes anges dessutom detsammanlagda utfallet för 2009 och 2010.Genomsnittlig studietidUnder 2010 uppgick den genomsnittliga studietiden för doktorsexamen till 4,0 år omräknat tillheltidsstudier (nettostudietid). Detta är då identiskt med vad som anses vara normalstudietiden för endoktorsexamen. Utgår man i stället från den tid den examinerade tillbringat i utbildning på forskarnivåuppgick den genomsnittliga studietiden till 6,4 år (bruttostudietid). Jämfört med föregående år ärnettostudietiden oförändrad medan bruttostudietiden kortats ned med en termin. Vad gäller licentiatexamenuppgick nettostudietiden till 2,7 år medan bruttostudietiden uppmättes till 4,7 år.2)Sida 34 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/104. PERSONALSjukfrånvaroSjukfrånvaron vid Karlstads universitet ligger under 2010 kvar på den låga nivå som uppmättes 2009.Någon liten ökning kan avläsas för män medan en minskning kan konstateras för kvinnliga anställda.Tabell 4.1 Sjukfrånvaro minst 60 dagar ( % av tillgänglig arbetstid)Åldersintervall 2008 2009 2010Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla-29 0,28 0,00 0,15 0,00 0,00 0,00 1,62 0,00 0,8330-49 2,45 0,80 1,73 1,32 0,38 0,92 0,86 0,28 0,6150- 2,51 0,71 1,73 2,75 0,98 1,99 2,87 1,71 2,37alla 2,38 0,71 1,66 1,94 0,64 1,38 1,80 0,89 1,41Tabell 4.2 All sjukfrånvaro ( % av tillgänglig arbetstid)Åldersintervall 2008 2009 2010Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla-29 1,83 0,00 0,99 0,81 0,09 0,42 3,58 0,89 2,2730-49 3,54 1,17 2,52 2,37 0,93 1,76 1,98 0,67 1,4350- 3,36 1,22 2,43 3,81 1,44 2,79 3,86 1,97 3,06alla 3,38 1,14 2,40 2,98 1,12 2,18 2,90 1,26 2,20PersonalstrukturUniversitetet har idag fler medarbetare än någonsin tidigare – ca 1239 anställda, vilket motsvarar1034 HTE 7 . En kraftig ökning av antalet anställda har skett under de senaste två åren framför allt somkonsekvens av den kraftigt expanderade grundutbildningen. Samtidigt har ett stort antal medarbetaregått i pension vilket sammantaget inburit många nyrekryteringar i synnerhet av undervisande ochforskande personal. Det är framför allt den kraftiga expansionen av antalet studenter som har lett tillett stort antal rekryteringar av lärare och forskare. Andelen som tillhör lärarkategorierna är 57 procent,vilket är en ökning jämfört med 2009 (55 procent).Inom förvaltningen har antalet anställda varit relativt konstant under de senaste två åren. Förklaringenär det besparingskrav som förvaltningen har haft där personalminskningar varit en av flera åtgärderför att minska kostnaderna. Nya strategiskt viktiga stödfunktioner har dock utvecklats ochnyanställningar har gjorts även inom förvaltningen. Ett exempel är Grants and innovation office(GIO). GIO ger stöd till anställda som vill utveckla nya tjänster, produkter och företag. De stödjervåra forskare och lärare med ansökningar hos finansiärer och i olika samarbeten.Av de anställda är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Större skillnader i könsfördelningenåterfinns om siffrorna bryts ner på personalgrupp (tabell 4.3 Personalstruktur). Särskilt storaskillnader finns bland professorer med 22 procent kvinnor (samma som år 2009) och blandadministratörer med 19 procent män (16 procent år 2009). Under de senaste fem åren har endastmarginella förändringar skett vad det gäller könsfördelningen. Även inom andra personalgrupper meden sned könsfördelning har förändringarna varit små.Av de anställda är det 28 procent som har tidsbegränsade anställningar, varav 55 procent kvinnor och45 procent män. Bland lärarkategorierna är det en något mindre andel tidsbegränsade anställningar,nämligen 25 procent (varav 51 procent kvinnor och 49 procent män).7Heltidsekvivalenter, november 2010. Alla procentangivelser bygger på HTE.Sida 35 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Nedbrutet på några lärarkategorier är 14 procent av lektorerna tidsbegränsat anställda (varav 53procent kvinnor och 47 procent män). För adjunkter är motsvarande siffra 27 procent (varav 54procent kvinnor och 46 procent män).Tabell 4.3 Personalstruktur 2007 - 2010Personalstruktur ÅR 2007 ÅR 2008 ÅR 2009 ÅR 2010TotaltantalHTEAndelkv.TotaltantalHTEAndelkv.TotaltantalHTEAndelkv.TotaltantalHTEAndelkv.Kärnkompetens humaniora - samhällsvetenskapligtProfessor 29 21 % 29 14 % 31 17 % 38 21 % 63 %Universitetslektor 128 41 % 128 40 % 150 45 % 151 49 % 34 %Bitr. u.lektor / Forskarass. 7 54 % 12 58 % 2 0 % 6 50 % 17 %Universitetsadjunkt 144 50 % 143 49 % 136 49 % 159 53 % 39 %Doktorandtjänster 47 71 % 42 72 % 54 70 % 55 71 % 0 %Annan underv/ forsk. pers. 22 68 % 17 91 % 13 77 % 21 78 % 5 %Summa Hum - Sam 377 48 % 371 48 % 386 49 % 429 52 % 33 %Kärnkompetens teknisktProfessor 10 20 % 8 24 % 8 24 % 8 25 % 51 %Universitetslektor 18 11 % 18 11 % 22 18 % 22 18 % 12 %Bitr. u.lektor / Forskarass. 4 77 % 3 67 % 3 67 % 0 0 % 0 %Universitetsadjunkt 28 24 % 26 27 % 28 29 % 30 26 % 38 %Doktorandtjänster 17 33 % 15 37 % 18 33 % 22 33 % 0 %Annan underv/ forsk. pers. 2 29 % 4 27 % 6 30 % 9 20 % 21 %Summa tekniskt 79 26 % 74 27 % 85 28 % 92 26 % 22 %Kärmkompetens – naturvetenskapligtProfessor 10 0 % 11 9 % 11 9 % 10 0 % 53 %Universitetslektor 34 28 % 32 30 % 35 37 % 37 38 % 40 %Bitr. u.lektor / Forskarass. 2 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 0 %Universitetsadjunkt 33 48 % 27 50 % 27 52 % 27 52 % 44 %Doktorandtjänster 24 43 % 16 38 % 21 49 % 15 46 % 0 %Annan underv/ forsk. pers. 2 100 % 2 100 % 2 43 % 5 19 % 0 %Summa natur 105 36 % 90 36 % 98 40 % 98 36 % 33 %Kärnkompetens – medicinsktProfessor 4 95 % 5 80 % 4 83 % 4 82 % 76 %Universitetslektor 19 86 % 21 84 % 21 85 % 19 84 % 48 %Bitr. u.lektor / Forskarass. 0 0 % 0 0 % 0 0 % 0 0 % 0 %Universitetsadjunkt 35 96 % 33 96 % 33 97 % 37 90 % 35 %Doktorandtjänster 7 86 % 6 83 % 5 79 % 7 56 % 0 %Annan underv/ forsk. pers. 0 0 % 3 100 % 1 100 % 2 100 % 0 %Summa medicin 65 91 % 68 90 % 64 91 % 68 85 % 37 %Totalt kärnkompetens 629 48 % 603 48 % 633 48 % 687 50 % 32 %StödkompetensAdministrativ personal 227 82 % 216 82 % 225 82 % 239 81 % 30 %Bibliotekspersonal 22 86 % 24 84 % 21 91 % 22 95 % 39 %Teknisk personal 90 33 % 86 35 % 89 34 % 86 38 % 32 %Totalt stödkompetens 339 69 % 326 70 % 335 70 % 347 71 % 33 %Andel55+Totalt Kau 965 55 % 929 56 % 968 56 % 1034 56 % 32 %KompetensförsörjningMed kompetensförsörjning avses att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens måloch tillgodose dess behov på kort och på lång sikt. Vår förmåga att attrahera, rekrytera, behålla,utveckla och avveckla kompetens är en avgörande framgångsfaktor. Åtgärder som bidrar till attuniversitetet är en attraktiv arbetsgivare är särskilt viktiga när konkurrensen om kompetensen är stor.Universitetets möjligheter till rätt kompetensförsörjning är också centralt för att uppnå målen förverksamheten.Sida 36 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Inom området Medarbetare har universitetsstyrelsen fastställt prioriterade mål för perioden 2010-2012till följande:• Ökande andel disputerade lärare• Ett tydligt ledarskap som uppmuntrar till delaktighet och utveckling• Alla anställda har och upplever att de har individuella uppdrag och mål som är kopplade tillverksamhetens målDe akademiska ledarna vid Karlstads universitet utgörs av rektor, prorektor för grundutbildning,prorektor för forskning, dekaner, inklusive prodekaner och prefekter. Dessutom finns det ett flertalcentrumledare/motsvarande med ansvar för daglig arbetsledning, men som inte har personalansvar iövrigt, vilket vilar på prefekten.Rekryteringen av nya akademiska ledare har under året inneburit att könsfördelning totalt sett harjämnats ut ytterligare med 43 procent kvinnor och 57 procent män (tabell 4.4).Tabell4.4 Antal och könsfördelning bland akademiska ledare år 2008-2010Antal 2010 Fördelning kvinnor/män (%)Akademiska ledareTotalt Kvinnor Män 2010 2009 2008Rektor, inkl prorektor 3 2 1 67/33 67/33 67/33Dekan, inkl prodekan 10 4 6 40/60 30/70 50/50Prefekt 24 12 12 50/50 46/54 46/54Centrumledare/motsv med17 7 10 41/59 * *arbetsledande funktionTotalt 54 25 29 46/54 43/57** 37/63*** Uppgift saknas** Exkl centrumledare/motsvFör att säkerställa hög kvalitet i utbildning och forskning är universitets mål att öka andelendisputerade lärare. Andelen disputerade bland lärare är idag 52 procent, varav 44 procent är kvinnoroch 56 procent är män. Siffran har ökat alltsedan vi blev universitet men har under det senaste åretkonstant legat kvar på samma nivå. Åtgärder för att nå målet har varit att i första hand anställadisputerade lärare på tillsvidareanställningar. Adjunkter anställs då det finns behov av särskildyrkeskompetens eller då disputerade lärare inte går att rekrytera. Även satsningar på adjunkterskompetensutveckling i form av forskarutbildning har gjorts när så har varit lämpligt.Pensionsavgångarna 8 är störst inom lärargruppen och den är särskilt stor inom professorsgruppen där34 procent går i pension under perioden 2010-2012. Bland lektorerna är siffran 19 procent och blandadjunkter 22 procent. Särskilt hög är andelen pensionsavgångar (45 procent) bland professorer påFakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, vilket sammanfaller med betydanderekryteringssvårigheter inom samma område. Inom den administrativa och tekniska personalgruppengår 23 procent i pension till och med år 2015.Inom flera områden ser vi idag betydande rekryteringssvårigheter vilket kan vara ett hot motkompetensförsörjningen. Exempel på områden till vilka det är svårt att rekrytera disputerade lärare ärbyggteknik, maskinteknik, materialteknik, hälsa och vård, speciallärarutbildning samt innovation ochdesign. Det är också svårt att rekrytera lärare med didaktisk kompetens inom flera olikaämnesområden. Inom hälsa och vård sammanfaller rekryteringssvårigheterna med storapensionsavgångar.Kompetensförsörjningsplaner 2011-2015Mot bakgrund av kommande, betydande pensionsavgångar, rekryteringssvårigheter och ojämnakönsbalanser inom många områden har universitetet under året arbetat med att ta fram en8Förutsätter att pensionsåldern är 65 år men det kan konstateras att allt fler väljer att arbeta kvar till 67 år.Sida 37 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10övergripande kompetensförsörjningsplan som utgår ifrån fastställda mål och strategier. Denövergripande kompetensförsörjningsplanen, liksom planerna för underliggande verksamheter, har haftett tydligt jämställdhetsperspektiv med planerade åtgärder för att främja jämnare könsfördelningframför allt vad gäller professorer.Åtgärder och effekter för ökande andel disputerade lärareUnder de senaste åren har universitetet satsat målmedvetet genom att avsätta resurser och genomförakompetenshöjande åtgärder med syfte att höja kvaliteten vilket har gett resultat med en växande andeldisputerade lärare. Åtgärderna har varit avsättande av medel för ämnesdidaktisk forskning,ämnesdidaktisk utbildning för lärare, rekryteringen av lärare med didaktisk kompetens inom strategiskviktiga ämnesområden samt ett målmedvetet arbete att öka andelen disputerade lärare genomkompetensutveckling och rekrytering.Lärarutbildningen utgör, med ca 25 procent, en betydande del av utbildningsvolymen vid Karlstadsuniversitet. År 2007 fick Karlstads universitet kritik av HSV gällande lärarutbildningen. En del ikritiken bestod i att det bland annat var för liten andel disputerade lärare. Vi tog till oss den kritikenoch det blev startskottet för ett massivt förbättringsarbete exempelvis med kompetensförsörjningen.Universitetet har tre anställningsnämnder med uppgift att bereda och lämna förslag till olikaläraranställningar. Könsfördelningen i nämnderna kan också ha betydelse i arbetet med att få enjämnare könsbalans inom lärarkategorierna. En mindre förändring av sammansättningen har fåtttillföljd att bland de representanter som lärosätet utser råder nu jämn könsfördelning (tabell 4.5).Även vid rekryteringar av administrativ och teknisk personal betonas vikten av att referensgruppensom gör urvalet är sammansatt av både kvinnor och män.Tabell 4.5 Antal ledamöter och könsfördelning i anställningsnämnder år 2009-2010Anställningsnämnder/ motsvTotaltantal2010 2009Fördelningkvinnor/män (%)TotaltantalFördelningkvinnor/män (%)Ordförande 3 33/67 3 33/67Lärarrepresentant, inkl vice ordf 9 56/44 8 50/50Totalt bland representanter som lärosätet utser 12 50/50 11 45/55Representanter utsedda av studentkår ochdoktorandsektion7 14/86 7 57/43Totalt 19 37/63 18 50/50JämställdhetÅtgärder och effekter inom arbetsmiljö, jämställdhet, medarbetarskap och ledarskapEn stimulerande arbetsmiljö och ett ledarskap som uppmuntrar till delaktighet och utveckling hardefinierats som en av förutsättningarna för att universitetet skall nå sina mål. Det förutsätts också attanställda har och upplever att de har individuella uppdrag och mål som är kopplade till verksamhetensmål. Under året har områdena kompetensförsörjning, arbetsmiljö och jämställdhet arbetats in iinstruktionerna för verksamhetsplanering och uppföljning. På så sätt har verksamheten fått bättreförutsättningar att integrera dessa områden med övriga verksamhetsplaneringen. Bedömningar avhuruvida önskvärt resultat är uppnått eller inte kan tidigast göras nästa år.Under 2010 har resultatet från en genomförd ledar- och medarbetarundersökning presentats iorganisationen och följts upp med handlingsplaner för arbetsmiljön. Åtgärder som skall bidra till attutveckla arbetsmiljön har tagits fram både på organisations- och avdelningsnivå. Utvecklingsinsatserför avdelningar och medarbetare har genomförts med stöd av företagshälsovården. Insatserna harSida 38 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10främst inriktats mot stresshantering, individ- och grupputveckling. Även området jämställdhet haruppmärksammats av fakulteterna vid de årliga fakultetsdagarna. Estetisk-filosofisk fakultet harexempelvis haft seminarium kring hur man kan arbeta med könsmedveten pedagogik och integrera ettgenusperspektiv i utbildningen. Vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper arrangeradesutbildning om jämställdhet för fakultetens samtliga medarbetare. Temat för dagen var Jämställdhetoch mångfald i akademin – från planer till verklighet.Ledarutvecklingsinsatser för att stärka och utveckla ledarrollen har genomförts i flera former blandannat i form av ”verktygskurser” för chefer på Karlstads universitet. Inom ramen för universitetetsverktygskurser för chefer gavs en utbildning på temat Jämställdhet och mångfald - en kvalitetsfråga.Tio personer med ledaruppdrag och samtliga personalhandläggare deltog i utbildningen.Ett annat exempel är DUCO 9 , ett omfattande utvecklingsprogram, som genomförs tillsammans medtvå andra lärosäten 10 . Universitetet i samarbete med fem andra lärosäten 11 sökte även och erhöll medelfrån Delegationen för jämställdhet för att genomföra ett ledarprogram, Ledarskap för en jämställd ochhållbar högre utbildning, som tar sikte på akademiskt ledarskap med genusinriktning. Det ettårigaledarprogrammet inleds i början av 2011.Kvalitetsrådet utgör ett rådgivande organ till universitetsstyrelse och rektor i frågor som bland annatrör jämställdhet och mångfald. Under 2010 har ett arbetsutskott för jämställdhet och mångfaldinrättats. Utskottet har en beredande och pådrivande funktion gentemot kvalitetsrådet.Under året har utskottet behandlat Jämställdhetsplan, Likabehandlingsplan, Åtgärdsprogram vidtrakasserier och annan kränkande behandling samt integrering av jämställdhet och likabehandling iverksamhetsplanering och uppföljning.Karlstads universitet stod under året värd för den årliga Nationella jämställdhetskonferensen, medbenämningen Vart är vi på väg?. Rektor Kerstin Norén inledde programmets första dag och avslutadeandra dagen tillsammans med Karlstads universitets styrelseordförande Margareta Winberg.Konferensen vände sig till lärare och forskare, jämställdhetshandläggare/motsvarande inommyndigheter eller andra verksamheter samt studenter. Universitetets egen personal hade möjlighetenatt delta under konferensens båda dagar helt kostnadsfritt och många tog vara på den unika chansen.9DUCO är latin och betyder Jag leder10Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad11Försvarshögskolan, Gävle högskola, Högskolan i Halmstad, Mittuniversitetet samt Örebro universitetSida 39 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/105. EKONOMISK REDOVISNINGRedovisning av resultat, myndighetskapital samt kapitalförändringper verksamhetsgrenKarlstads universitet visar återigen ett positivt resultat. Överskottet för verksamheten 2010 är 43 mnkrvilket är en ökning med 16 mnkr mot föregående år. Därtill kommer resultatandelar från KarlstadsUniversitets Uppdrags AB som liksom förra året uppgår till 2,6 mnkr.Tabell 5.1 Total resultaträkningResultaträkning 2010, tkr Förändr. %INTÄKTER2008 2009 2010 2009-2010Anslag 669 861 722 866 798 392 10,4%Avgifter 76 741 76 315 71 401 -6,4%Bidrag 95 765 113 772 131 519 15,6%Räntor 9 718 1 399 1 211 -13,5%Summa intäkter 852 085 914 352 1 002 523 9,6%KOSTNADERPersonal 571 836 589 737 648 982 10,0%Lokaler 110 388 126 120 121 412 -3,7%Övrig drift 117 211 139 719 153 947 10,2%Räntor 3 226 495 436 -12,0%Avskrivningar 25 773 31 447 34 665 10,2%Summa kostnader 828 434 887 518 959 443 8,1%Verksamhetsutfall 23 651 26 834 43 080Resultat från andelar i dotterbolag 900 2600 2 600Årets kapitalförändring 24 551 29 434 45 680Verksamhetens intäkterKarlstads universitets intäkter för verksamhetsåret 2010 uppgick till drygt 1003 mnkr, vilket är enökning med 88 mnkr eller 9,6 % jämfört med 2009. Därmed överstiger omsättningen en miljard förförsta gången. De stora ungdomskullarna och situationen på arbetsmarknaden har bidragit till attprestationerna och därmed intäkterna inom grundutbildningen har ökat kraftigt de senaste åren. Ävenforskningen visar en kraftig ökning av intäkterna . Detta är dock framför allt kopplat till externaintäkter.Verksamhetens kostnaderVerksamhetens totala kostnader år 2010 uppgick till 959 mnkr kronor, vilket är en ökning med 72mnkr från år 2009. Den största delen av ökningen avser personalkostnaderna som ökat med 59 mnkrjämfört med föregående år och uppgår nu till 67,6% av kostnadsomslutningen (66,4% förra året).Ökningen beror främst på att universitetets personalstyrka under året har ökat i omfattning med 66heltider samt effekterna av lönerevisionen.Sida 40 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Lokalkostnaderna minskade med knappt 5 mnkr under 2010. Lokalkostnadsandelen uppgår till 12,7 %vilket är en lägre andel än 2009 års andel på 14,2%. Minskningen beror dels på att 2009 belastadesmed retroaktiv hyra för 2008 och dels på att lokaler utanför campusområdet har sagts upp och avtalhar omförhandlats. Därutöver har lokaler hyrts ut till externa hyresgäster vilket minskatnettokostnaden för lokaler.Diagram 5.2: Fördelning verksamhetens kostnaderDriftskostnader har ökat med 14 mnkr och har en marginellt ökad andel av totalkostnaden (16,0% motfå 15,7%). Stora poster som har ökat är extern medverkan i grundutbildningen ca 5 mnkr, inköp avdatorer och teknisk utrustning med 4 mnkr. Kostnaden för konferenser i egen regi har ökat med 1,3mnkr därutöver har satsningar gjorts på IT och marknadsföring. Ändrade redovisningsprincipergällande beloppsgräns för anläggningstillgångar har påverkat driftkostnaden under 2010 med ca 2,5mnkr .Avskrivningskostnaderna uppgår till knappt 35 mnkr, vilket är en ökning med 3,2 mnkr motföregående år och beror främst på satsningar avseende infrastruktur och ombyggnationer.Tabell 5.3: Intäkter, kostnader per verksamhetUtbildningpågrundnivåochavanceradnivåUppdragsutbildningSummautbildning pågrundnivåochavanceradnivåForskning/utbildning påforskarnivåUppdragsforskningSummaforskning/utbildningpåforskarnivåSummatotaltIntäkter 655 730 23 092 678 822 295 925 27 776 323 701 1 002 523Kostnader 619 223 23 065 642 288 289 609 27 545 317 154 959 443Verksamhetsutfall 36 507 26 36 533 6 315 232 6 547 43 080Resultat från andelar i dotterbolag 2 600 2 600 0 2600Åretskapitalförändring 36 507 2 626 39 133 6 315 232 6 547 45 680Utbildning på grundnivå och avancerad nivåUniversitetets grundutbildningsverksamhet uppvisar ett överskott för tredje året i rad. Resultatet i år(exkl uppdrag) visar ett överskott på drygt 36 mnkr vilket är nästan en dubblering mot föregående år.De främsta förklaringarna till överskottet är de kraftigt ökade studentvolymerna samt en minskning avlokalkostnaderna. Intäkterna till utbildningen på grund och avancerad nivå uppgick till 656 mnkr, enökning med 66 mnkr mot år 2009 som helt kan hänföras till anslagsintäkter.Antalet helårsstudenter ökade med 550 hst till 8716 hst. De stora studentvolymerna har gjort atttidigare års anslagssparande belastats med 18 mnkr och medförde att anslagen totalt till utbildningSida 41 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Dessa nivåer på anslagen har möjliggjorts bland annat genom en tillfällig ökning av takbeloppet under2010 och 2011 samt tidigare års anslagssparande.Tabell 5.4 resultaträkning utbildning på grundnivå och avancerad nivåResultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkrINTÄKTER2008 2009 2010Anslag 495 849 545 773 612 170Avgifter 13 513 16 516 17 981Bidrag 23 311 26 050 24 383Räntor 9 718 1 384 1 196Summa intäkter 542 391 589 723 655 730KOSTNADERPersonal 349 391 359 720 402 930Lokaler 78 690 91 758 85 892Övrig drift 79 850 95 886 104 970Räntor 3 224 491 428Avskrivningar 17 349 23 188 25 003Summa kostnader 528 503 571 043 619 223Verksamhetsutfall 13 888 18 680 36 507TRANSFERERINGARErhållna medel 3 519 4 312 6 598Lämnade bidrag -3 519 -4 312 -6 598Kapitalförändring 13 888 18 680 36 507Beräknat takbelopp 2012 12 är 558 mnkr en differens på 54 mnkr mot 2010 års anslagsnivåer. Detkvarstående anslagssparande på drygt 17 mnkr kommer troligen att förbrukas under 2011.Tabell 5.5 Ersätning för utbildning på grundnivå och avancerad nivåErsättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr2008 2009 2010Takbelopp enl regleringsbrev 525 720 528 580 594 676Ersättning 496 759 546 271 612 500Under tak 28 961Över tak 17 691 17 824Utgående anslagssparande högst 10% 52 572 34 881 17 057Den övriga finansieringen inom utbildning på grund och avancerad nivå utgörs främst av bidrags- ochavgiftsintäkter, som exklusive uppdragsverksamhet uppgick till 42 mnkr. På totalen en oförändradnivå mot föregående år, 2009 års bidrag var dock extra stora p g a en periodiseringseffekt av flerårigprojektverksamhet. Den relativa fördelningen mellan intäktsslagen inklusive uppdragsutbildning harändrats bara marginellt mellan åren.Anslagens andel har ökat med 1% med motsvarande minskning avseende de externa intäkterna.Universitetet har använt anslagsmedel för finansiering av bidragsfinansierad verksamhet enligt tabell5.7. Uppgifterna för 2009 togs fram manuellt. För 2010 har informationen hämtats ur redovisningen.12 I 2011 års prisnivåSida 42 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Diagram 5.6 Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivåTabell 5.7 Samfinansiering utbildning på grundnivå och avancerad nivåSamfinansiering utbildning på grundnivå och avancerad nivå2009 2010Belopp (tkr) 1 904 3 489Andel av total finansiering 7% 13%Kostnaderna för grundutbildningen har inte ökat i samma grad som intäkterna. Personalkostnaden harökat med 12% och driftkostnaden ökat med drygt 9%. Stora poster är extern medverkan igrundutbildningen samt inköp av datorer.Tabell 5.8 Resultaträkning Intäkter för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivåResultaträkning för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå, tkrINTÄKTER 2008 2009 2010Anslag 0 0Avgifter 22 272 21 590 23 084Bidrag -226 0 8Räntor 0 0Summa intäkter 22 046 21 590 23 092Omsättningen avseende uppdragsutbildningen har ökat med 6,5% mot föregående år. Blanduppdragsutbildningarna kan nämnas den statliga rektorsutbildningen och lärarlyftet som har medförökade intäkter under året.Resultatandelar från Karlstads Universitets Uppdrags AB har även i år uppgått till 2,6 mnkr.Sida 43 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 5.9 Resultaträkning Kostnader för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivåResultaträkning för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå, tkrKOSTNADER och Resultat 2008 2009 2010KOSTNADERPersonal 18 469 16 945 17 194Lokaler 1 274 1 458 1 863Övrig drift 2 566 3 116 3 849Räntor 0 0 0Avskrivningar 220 211 160Summa kostnader 22 529 21 730 23 065Verksamhetsutfall -483 -140 26Resultat, andelar i dotterbolag 900 2600 2600Kapitalförändring 417 2 460 2 626Karlstads universitets totala intäkter av uppdragsutbildning uppgick år 2010 till 23 mnkr, vilket är enökning med 1,5 mnkr mot 2009. Tar man även hänsyn till ersättning för kortare föredrag ochstudiedagar uppvisar uppdragsutbildningen en något större ökning från föregående år.Tabell 5.10 Intäkter av uppdragsutbildningIntäkter av uppdragsutbildning (tkr)År 2008 2009 2010Summa intäkter av avgifter 26 044 24 833 26 601Forskning och forskarutbildning på forskarnivåForskningsfinansieringen skiljer sig från grundutbildningens finansiering genom den betydligt störreandelen externa medel. Tar man hänsyn till de 5,8 mnkr som ingick i bidrag 2009 men avser ökadeanslag enligt forskningspropositionen, ökade externfinansieringen med drygt 17 mnkr vilket ökarandelen externfinansiering från 40 % till 42 %. Fördelningen mellan avgifter och bidrag har ändratskraftigt då en förskjutning skett från uppdragsforskning till bidragsfinansierad forskning.Diagram 5.11 Finansiering av forskningSida 44 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Forskningen uppvisar sammantaget ett överskott med drygt 6 mnkr, varav den avgiftsfinansieradeforskningen står för 0,2 mnkr.För forskning och utbildning på forskarnivå (ej uppdrag) har intäkterna total ökat mot 2009 med 28mnkr (10%) varav anslagsintäkterna stod för 9 mnkr och bidragen för 19 mnkr av ökningen.Beaktar man de 5,8 mnkr avseende anslag som betalades ut som bidrag 2009 är den reella ökningenav bidrag 24 mnkr.Tabell 5.12 Resultaträkning forskningResultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr2008 2009 2010INTÄKTERAnslag 174 011 177 093 186 223Avgifter 1 795 2 301 2 574Bidrag 72 680 88 337 107 128Räntor 0 0 0Summa intäkter 248 486 267 731 295 925KOSTNADERPersonal 176 319 188 166 209 574Lokaler 26 028 28 786 30 752Övrig drift 28 479 36 000 40 209Räntor 2 3 3Avskrivningar 7 835 7 663 9 072Summa kostnader 238 663 260 618 289 609Verksamhetsutfall 9 823 7 113 6 315TRANSFERERINGARErhållna medel 5 730 7 342 13 555Lämnade bidrag -5 730 -7 342 -13 555Kapitalförändring 9 823 7 113 6 315Satsningar har gjorts på forskningen och alla kostnadsposter har ökat mot föregående år. En tröghet irekryteringen har dock inneburit förskjutningar av vissa satsningar. Personalkostnad resp drift harökat med 10% och avskrivningarna har ökat med drygt 15%.Tabell 5.13 Samfinansiering av forskning och utbildning på forskarnivåSamfinansiering forskning och utbildning på forskarnivå2009 2010Belopp 23 041 28 521Andel av total finansiering 21 13 % 21%Universitetet har använt anslagsmedel för samfinansiering av bidragsfinansierad forskning enligtovan. Tidigare togs siffrorna fram manuellt, i år har siffror från redovisningen använts.Omslutningen av uppdragsforskningen har minskat då några större projekt på avgiftssidan har upphörtoch verksamheten har ändrat karaktär. Överskotten de senaste åren ska täcka tidigare års underskott.13 Procentsatsen har justerats mot föreg år då samfinansieringens del av finansieringen inte beaktades.Sida 45 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 5.14 Resultaträkning uppdragsforskningResultaträkning för uppdragsverksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå, tkr2008 2009 2010INTÄKTERAnslag 0 0Avgifter 39 161 35 908 27 762Bidrag 1 -615 0Räntor 15 14Summa intäkter 39 162 35 308 27 777KOSTNADERPersonal 27 657 24 906 19 284Lokaler 4 396 4 118 2 905Övrig drift 6 317 4 717 4 920Räntor 0 1 5Avskrivningar 369 385 430Summa kostnader 38 740 34 127 27 545Verksamhetsutfall 422 1 181 232Kapitalförändring 422 1 181 232Totalt har drygt 125 mnkr betalats in under 2010 av externa forskningsfinansiärer, vilket är enminskning med 13 mnkr mot år 2009. I 2009 års siffror avseende inbetalda medel ingår bl a anslag 5mnkr enligt forskningspropositionen samt 9 mnkr avseende forskarskolan som skall täcka verksamhetfram till 2011.Diagram 5.15 Större forskningsfinansiärer250002000015000100005000020062007200820092010Universitetet har under året visat en förmåga att upparbeta kostnaderna i befintliga projekt vilket harmedfört att oförbrukade bidrag och förskott inom forskningen har minskat med 12 mnkr.Sida 46 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 c2011/10De största enskilda finansiärerna har varit EU, Vetenskapsrådet, Landstinget i Värmland (LIV) ochRegion Värmland (RV), Verket för Innovationssystem och KK-stiftelsen. EU-medel får en allt störreomfattning och uppvisar en ökning av inbetalda medel med 6,6 mnkr ( 45 %). Även Svenska företagsom grupp finansierar en allt större del av forskningen. Redovisningen av LIV har slagits sammanmed RV då delar forskningsfinansieringen har tagits över av Region Värmland från Landstinget.Tabell 5.16 Kapitalförändring per områdeVerksamhetBalanseradkapitalförändring (A)Åretskapitalförändring (B)Summa(A+B)Utbildning på grundnivå och avancerad nivåUtbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 25 057 36 507 61 564Uppdragsverksamhet 6 023 2 626 8 649Summa 31 080 39 133 70 213Forskning/ utbildning på forskarnivåUtbildning på forskarnivå och forskning 40 224 6 315 46 539Uppdragsforskning -268 231 -37Summa 39 956 6 547 46 503Tabell 5.17 Myndighetskapital mmRedovisning av myndighetskapital m.m.Belopp2008Belopp2009Belopp2010A. Ackumulerat över- eller underskott (årets och balanserad kapitalförändring) 29 434 71 036 116 716B Årets totala kostnader 828 434 887 518 959 443A i procent av B 4% 8% 12%Myndighetskapitalet har genom årets överskott ökat från 71 mnkr till 117 mnkr och utgör 12% avomslutningen. Överskotten som uppstått behöver återinvesteras i verksamheten, d.v.s. i utbildningoch forskning. Omställning av verksamheten för att anpassa sig till lägre anslagsintäkter inomgrundutbildningen och satsningar av strategisk natur för att möta de stora pensionsavgångarna blasatsning på unga forskare samt forskning anknutet till lärarutbildningen kommer att medföra att detackumulerade kapitalet kommer att reduceras från 2012 och framåt.Tabell 5.18 Avgiftsbelagd verksamhet år 2010VerksamhetÖver-/underskottt o m 2008Över-/underskott2009 Intäkter KostnaderÖver-/underskott2010Ack över-/underskottutgående2010Utbildning på grundnivå eller avancerad nivåBeställd utbildning 702 0 0 0 0 702Uppdragsutbildning* 1 246 -140 21 459 21 433 26 1 132Övrigt 6 660 6 660 0 0Forskning eller utbildning på forskarnivåUppdragsforskning -1 449 1 181 26 444 26 213 232 -36Övrigt 1 041 1 041 0 0Offentligrättslig verksamhetHögskoleprovet -54 21 531 538 -8 -41*exkl resultatandelar dotterföretagSida 47 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Universitetet fortsätter enligt plan att täcka underskottet avseende uppdragsforskning, kvarståendeunderskott uppgår nu endast till 36 tkr.Underskottet i den avgiftsbelagda verksamheten är delvis konsekvenser av övergången till entydligare och mer rättvisande ekonomisk modell år 2006. Universitetet har fått regeringens tillståndatt det uppkomna underskottet avseende avgiftsfinansierad forskning får täckas under en femårsperiodmed början 2007.Det ackumulerade myndighetskapitalet i % av omsättningen för uppdragsutbildning utgör 4,9 %(exklusive andelar för dotterbolag).AnslagsavräkningVärdet av registrerade helårsstudenter och godkända helårsprestationer inomgrundutbildningen uppgick under året till 612,5 miljoner kronor, inklusive ersättning för dehelårsprestationer från december månad 2009 som universitetet tidigare inte fått ersättningför. Anslagsintäkterna har därmed ökat med 66 miljoner kronor jämfört med föregående år.För andra året i rad översteg därmed värdet av prestationer den maximala tilldelningen föråret (takbeloppet). Med ett takbelopp på 594,7 miljoner kronor uppgick överproduktionen till17,8 miljoner kronor. Universitetet har dock möjlighet att tillgodogöra sig värdet även avdessa prestationer genom att ta i anspråk anslagsmedel från åren 2006-2008 som inte kundeutnyttjas då till följd av för låga utbildningsvolymer (anslagssparande). Efter åretsanslagsavräkning återstår 17,1 miljoner kronor av det ackumulerade anslagssparandet. Dessamedel kan tas i anspråk under kommande år, om värdet av helårsstudenter ochhelårsprestationer då fortfarande överstiger takbeloppet.Sida 48 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Sammanfattande beskrivning av kostnad per prestationEnligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag skallmyndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår avmyndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev elleri något annat beslut. Resultatredovisningen skall främst avse hur verksamhetens prestationer harutvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen skall lämnas enligt den indelningsom myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.Av regleringsbrevet för universitet och högskolor m m avseende budgetåret 2010 framgår attövergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen, som således utgörden instruktion som lärosätena skall förhålla sig till.Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt påbeprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annatutvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor.Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informeraom sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta.Verksamheten skall vidare drivas på ett sådant sätt:• att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (utbildningensforskningsanknytning),• att hög kvalitet nås i verksamheten,• att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt,• att hållbar utveckling främjas i verksamheten,• att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och• att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.Dessutom skall studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främjaoch bredda rekryteringen.I årsredovisningen för 2009 skrev Karlstads universitet att ett utvecklingsarbete har initierats mellanlärosätena med syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad per prestation”.Detta utvecklingsarbete, som under 2010 genomförts av planeringscheferna vid landets universitet,presenterades på en konferens med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF- SverigesUniversitets- och Högskoleförbund). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare förUtbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att följandemått bör användas för att beskriva ”kostnaden per prestation”.- Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)- Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)- Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikationDessa tre mått anges totalt för lärosätet men också i förekommande fall uppdelat ifakultetsområden/vetenskapsområden (motsv.). Måtten anges per år under den sista femårsperioden.Detta innebar att resultatet av arbetet med att hitta mått för kostnader per olika prestationer införårsredovisningen för 2010 koncentrerats till huvuduppgifterna utbildning och forskning. Lämnadeuppgifter hämtas enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att uppgifterna är reviderbara.Med en prestation avses något som ”lämnar universitetet”.Detta innebär att man kan skilja ut prestationer från sådant som är en förutsättning för dessaprestationer (och således inte någon egen prestation) såsom t ex antalet professorer eller antaletstudenter per lärare. Varje lärosäte är sedan unikt på många olika sätt varför de framtagna uppgifternainte låter sig jämföras mellan lärosäten utan enbart bör användas som jämförelse över tid för ett ochsamma lärosäte.Sida 49 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att lärosätenas ekonomisystem byggts upp så attintäkter och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift men inte på de uppgifter ”som gårpå tvären” såsom samverkan, internationalisering, kvalitetsarbete etc.Resultatet av arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader – en utvidgning avsammanställningen ”Väsentliga uppgifter”Enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor m m avseende 2010 skall väsentliga uppgifterlämnas enligt bilaga 43 till regleringsbrevet. Där skall de viktigaste prestationerna vid lärosätenaredovisas liksom uppgifter om personal och ekonomi.Resultatet av det nationella utvecklingsarbetet med syftet att utveckla mått som beskriver ”kostnad perprestation” blev att Utbildningsdepartementet beslutade att komplettera sammanställningen”Väsentliga uppgifterna” med:• Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)• Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)• Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer• Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikationdvs enligt det förslag som presenterades. Till detta kommer den förklarande text som anges nedan.Kostnad per prestationUr sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” har för utbildning på grundnivå och avancerad nivåuppgifter för perioden 2010-2006 hämtats avseende (total) kostnad per helårsstudent ochhelårsprestation. En uppdelning på fakulteterna har sedan ägt rum (se nedanståendesammanställningar). Jämförelsetal på fakultetsnivå har begränsats till perioden 2010-2007 dåuppgifterna för 2006 avseende fördelning på interna intäkter och kostnader avviker kraftigt.Tabell 5.19 Kostnad per helårsstudentKostnader per helårsstudent (tkr) 2010 2009 2008 2007 2006Totalt 69 68 69 66 63Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT 52 53 54 50Fakulteten för teknik- och naturvetenskap 82 82 86 94Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 76 74 76 71Estetisk-filosofiska fakulteten 73 68 66 62Kostnaden per helårsstudent (hst)för universitetet som helhet ökade under perioden 2006-2008 för attsedan ligga kvar på nästan oförändrad nivå. Den största enskilda förklaringen till förändringarna ärutvecklingen av studentvolymerna. Förändringar i kursbeståndet och studentvolymer påverkarkostnaderna med viss fördröjning. Satsningar på att öka undervisningstid medför ökad kostnad perstudent samtidigt som löneökningar och högre kompetensnivå på lärarkåren ger minskat utrymme.Fördelningen per fakultet visar den genomsnittliga kostnaden för fakulteten per helårsstudent,skillnaden inom fakulteterna kan vara betydande beroende på utbildningens art. Som exempel kannämnas Estetisk-Filosofisk fakultet där en fullpresterande helårsstudent genererar intäkter ochkostnader mellan 39 tkr till 193 tkr .Estetisk-filosofiska fakulteten har ökat sina kostnader med 9 tkr per hst under perioden 2007-2010och hör samman med ökad utbildning inom dans och musik.Teknisk- filosofisk fakultet är den enda fakulteten som minskat kostnaderna under perioden 2007-2010 vilket är en kombination av ökade studentvolymer och reella kostnadsminskningar i början avperioden.Sida 50 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Tabell 5.20 Kostnad per helårsprestationKostnader per helårsprestation (tkr) 2010 2009 2008 2007 2006Totalt 85 86 83 80 77Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT 68 71 68 64Fakulteten för teknik- och naturvetenskap 101 103 105 112Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 89 90 89 81Estetisk-filosofiska fakulteten 89 86 79 78Kostnad per helårsprestation (hpr) följer i stort samma mönster som kostnad per helårstudent. I periodav stark expansion blir det en eftersläpning av prestationerna då del av tentamina sker på nästakalenderår. Detta förklarar ökningen av kostnaden mellan 2008 och 2009 då prestationsgraden 14 sjönkfrån 82,5% till 79,1 % . För 2010 har prestationsgraden ökat till 81% vilket återspeglas av en vissminskning av kostnaden per prestation för universitetet som helhet. Utvecklingen med ökadprestationsgrad stämmer för alla fakulteter. Kostnaden per prestation har dock ökat för Estetisk-Filosofiska fakulteten beroende på verksamhetens inriktning.Ur sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” har för forskning och utbildning på forskarnivåuppgifter för perioden 2009-2006 hämtats avseende (total) kostnad för en refereegranskadvetenskaplig publikation. En uppdelning på fakulteterna har sedan ägt rum (se nedanståendesammanställning).Tabell 5.21 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikationKostnader per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 2010 2009 2008 2007Totalt - 1 417 1 278 1 248Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT - 1 727 1 239 2 009Fakulteten för teknik- och naturvetenskap - 1 213 1 232 1 100Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper - 1 166 890 816Estetisk-filosofiska fakulteten - 2 222 9 165 2 379Fördröjd publicering avseende 2010 gör att denna uppgift utelämnas.Det bör noteras att publikationer ett visst år inte har full överensstämmelse med årets kostnader förforskning och utbildning på forskarnivå, vilket tydligt illustreras av variationen mellan åren påEstetisk-filosofiska fakulteten. Kostnadsmassan för fakulteten har varit tämligen konstant medanpubliceringen 2008 endast uppgick till 25% av publiceringarna 2007 resp 2009.Bibliometridata är hämtade från vår egen databas, där forskarna själva matar in sina artiklar.Publiceringsdata används som en fördelningsnyckel i den interna resursfördelningen inför kommandeår, varför det finns ett intresse från forskarna av en fullständig redovisning för föregående år ärinmatad senast maj. Samma underlag som använts inför fördelningen av medel för 2011 har använts iovanstående tabell.Antalet publikationer har minskat något 2009 jämfört med tidigare år vilket förklarar den högrekostnaden för universitetet som helhet.Skillnaden mellan fakulteterna påverkas av att publiceringstraditionen varierar mellan olikavetenskapsområden vilket gör att vissa områden (främst humaniora) skenbart förefaller ha en litenpubliceringsvolym. Som exempel kan nämnas att vid Estetisk-filosofiska fakulteten har 16monografiavhandlingar publicerats under åren 2007-2009, medan vid Fakulteten för teknik ochnaturvetenskap under samma period har 24 sammanläggningsavhandlingar publicerats.Karlstads universitet håller på och har för avsikt att fortsätta utvärdering och uppföljning avverksamheten internt. Vi följer upp antalet studenter per kurs och studenter per lärare. Vi jämförexternfinansieringsgrad och publiceringar både inom lärosätet och jämför med andra lärosäten.14 Relationen mellan helårsprestation och helårsstudentSida 51 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Styrelseledamöter, uppdrag och ersättningarMargareta Winberg,Ordförande66 000 krOrdförande i det statliga aktiebolaget Svenska SpelLedamot i aktiebolaget Winberg & DotterKerstin NorénLedamot1 140 797 krLedamot i Länsstyrelsens i Värmlands InsynsrådLedamot i Styrelsen för högskolan i LillehammerLedamot i Kungliga Bibliotekets insynsrådOrdförande, Språkdoktorerna AB, GöteborgÅsa BergenheimLedamot28 000 krLedamot i Riksarkivets insynsrådAnders BjörnLedamot28 000 krVice ordf. i Länsstyrelsens i Värmlands InsynsrådLedamot i Metso Paper Gorizia S.p.ALedamot i Handelskammaren VärmlandLedamot i Metso Paper Karlstad ABLedamot i AB Ernst Hj. Rydahl BromsbandfabrikEva ErikssonLedamot28 000 krOrdf. Länsstyrelsen i Värmlands länOrdf. Grenserådet (delat ordförandeskap)Ordf. Sverige Amerika CentretOrdf Voksenåsen - Oslo.Ledamot Mål 2 (EU strukturfonden)Ledamot UniversitetsstyrelsenBerit HögmanLedamot28 000 krLedamot i Länsstyrelsen i Värmlands InsynsrådCristina PetrescuLedamotLedamot i Stiftelsen Inova28 000 krÖrjan SölvellLedamotLedamot i Nordiska MuseetLedamot i Ivory Tower AB28 000 krGunnar ÖquistLedamot28 000 krLedamot i styrelsen för Danmarks grundforskningsfondSida 52 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/106. Finansiell delResultaträkningTabell 6.1 ResultaträkningBelopp anges i tkr Not. År 2010 År 2009Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 1 798 392 722 866Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 71 401 76 315Intäkter av bidrag 3 131 519 113 772Finansiella intäkter 4 1 211 1 399Summa intäkter 1 002 523 914 352Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 5 -648 982 -589 737Kostnader för lokaler -121 412 -126 120Övriga driftkostnader 6 -153 947 -139 719Finansiella kostnader 7 -436 -495Avskrivningar -34 666 -31 447Summa kostnader -959 443 -887 518Verksamhetsutfall 43 080 23 651Resultat från andelar i dotterföretag 2 600 900Transfereringar 8Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag 1 222 1 847Medel från myndigheter för finansiering av bidrag 7 786 2 865Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 11 145 6 957Lämnade bidrag - 20 153 - 11 669Saldo 0 0Årets kapitalförändring 9 45 680 29 434Sida 53 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Balansräkning TillgångarTabell 6.2 Balansräkning TillgångarTillgångar (tkr)Not.UBUB2010-12-31 2009-12-31Immateriella anläggningstillgångar 10Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3 568 1 341Summa immateriella anläggningstillgångar 3 568 1 341Materiella anläggningstillgångar 11Förbättringsutgifter på annans fastighet 44 079 43 605Maskiner, inventarier, installationer m.m. 85 543 101 589Pågående nyanläggning 1 059 2 775Summa materiella anläggningstillgångar 130 681 147 969Finansiella anläggningstillgångar 12Andelar i dotterföretag och intresseföretag 11 954 9 364Andra långfristiga värdepappersinnehav 797 916Summa finansiella anläggningstillgångar 12 751 10 270Varulager m.m. 13Varulager och förråd 712 771Summa varulager m.m. 712 771Fordringar 14Kundfordringar 10 484 10 007Fordringar hos andra myndigheter 15 054 15 349Övriga fordringar 243 400Summa fordringar 25 781 25 756Periodavgränsningsposter 15Förutbetalda kostnader 34 588 36 230Upplupna bidragsintäkter 20 247 19 951Övriga upplupna intäkter 5 059 4 349Summa periodavgränsningsposter 59 894 60 530Avräkning med statsverket 16 -17 057 -34 881Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 245 178 202 458Kassa, postgiro, bank mm 48 27Summa kassa och bank 245 226 202 485Summa tillgångar 461 556 414 241Sida 54 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Balansräkning Kapital och skulderTabell 6.3 Balansräkning Kapital och skulderUBUBKapital och skulder (tkr) Not. 2010-12-31 2009-12-31MyndighetskapitalStatskapital 17 5 000 5 000Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 4 354 1 754Balanserad kapitalförändring 18 66 682 39 848Kapitalförändring enl. resultaträkningen 45 680 29 434Summa myndighetskapital 121 716 76 036Avsättningar 19Avsättningar för pensioner och liknande 11 080 9 499Övriga avsättningarSumma avsättningar 11 080 9 499Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 20 111 749 118 682Skulder till andra myndigheter 24 028 21 045Leverantörsskulder 24 622 19 387Övriga skulder 11 860 11 152Depositioner 579 318Summa skulder m.m. 172 838 170 584Periodavgränsningsposter 21Upplupna kostnader 37 257 33 503Oförbrukade bidrag 90 438 95 183Övriga förutbetalda intäkter 28 227 29 436Summa periodavgränsningsposter 155 922 158 122Summa kapital och skulder 461 556 414 241AnslagsredovisningTabell 6.4 AnslagsredovisningAnslag Ingående Årets Indrag- Totalt UtgåendeUtbildning och universitetsforskning överfört tilldelning ning disponibelt Utgifter överförtbelopp Enligt RB belopp beloppUtbildning på grundnivå & avancerad nivå 16:02:021Takbelopp (ram) 16:02:021:001 34 881 594 676 629 557 612 500 17 057Forskning & forskarutbildning 16:02:022Basresurs 16:02:022:004 187 114 187 114 187 114 0Summa anslag 34 881 781 790 0 816 671 799 614 17 057Sida 55 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10TilläggsupplysningarRedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag(2000:605), förordning om myndigheters bokföring (2000:606), anslagsförordning (1996:1189) samtförordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (1993:1153).Fordringar tas upp till de belopp de beräknas inflyta. Varulager värderas till det lägsta avanskaffningsvärde och verkligt värde. Skulder tas upp till de belopp som är säkra enligt faktura, avtaleller motsvarande underlag.Tillgångar med ett anskaffningsvärde på 20 tkr eller mer och en livslängd på tre år eller längredefinieras som anläggningstillgångar. Beloppsgränsen för anskaffningsvärdet, var år 2009 och tidigare10 tkr.Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 20 tkrredovisas också som en anläggningstillgång. Även här var beloppsgränsen för anskaffningsvärdet år2009 och tidigare 10 tkr. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag förackumulerade avskrivningar enligt plan, varvid linjär avskrivningsmetod tillämpas.Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande åraktiveras som immateriell anläggningstillgång. Det samma gäller för licenser och programvaror ochegenutvecklade IT-system.Avskrivningstiden för immateriella anläggningstillgångar är 5 år. Universitetet använder sig avnedanstående avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar.Tabell 6.5: Avskrivningstider för anläggningstillgångarAnläggningstillgångAvskrivningstid (år)Persondatorer 3Övriga datorer samt maskiner och utrustning 5Möbler samt fastighetsinventerier 10Finansiella anläggningstillgångar värderas enligt kapitalandelsmetoden. Avsättningar för personalensframtida särskilda pensionsersättningar och delpension värderas enligt anvisningar från SPV.ProjektredovisningExternfinansierade pågående projekt redovisas så att intäkterna motsvarar de upparbetade kostnadernaunder året. Erhållna medel som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som förskott frånbidragsgivare alternativt oförbrukade bidrag i balansräkningen För projekt som avslutats under åretredovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som årets över/underskott i resultaträkningen.Projekt där bidrag/ersättning ännu ej erhållits bokförs som upplupna intäkter underperiodavgränsningar.Förbättringsutgifter på lokalerUnder år 2001 beslutades att förbättringsutgifter på lokaler, som har ett bestående värde förverksamheten, skall aktiveras som anläggningstillgångar. Den förväntade brukstiden skall vara minst3 år och de nedlagda kostnaderna skall uppgå till lägst 100 tkr. Reparationer skall alltid kostnadsföras(Rektorsbeslut 130/01 Dnr 519/2001).Avvikelser från förordningFör universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen(1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätetsräntekonto i Riksgäldskontoret sker i samband med de månatliga utbetalningarna till räntekontot.Avvikelse från regleringsbrevI regleringsbrev anges att kostnader inom forskning och forskarutbildning skall redovisas pervetenskapsområde. Universitetet kan inte återrapportera per vetenskapsområde då vårredovisningsplan inte innehåller detta begrepp.Sida 56 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Noter till resultaträkning(Alla belopp i notförteckningen anges i tusentals kronor (tkr).Not 1 Intäkter av anslag 2010 2009Utbildning på grundnivåoch avancerad nivå 612 170 545 773Forskning och forskarutbildning 186 222 177 093Summa intäkter av anslag 798 392 722 866Anslagsmedel f finansiering av bidrag 1 222 2 095Summa utgifter under anslag enl AR 799 614 724 713Omfattningen har ökat under 2010 och en närmare analys framgår i avsnitt 5 ”Ekonomisk redovisning”.Not 2 Intäkter av avgifter 2010 2009Uppdragsutbildning 26 601 24 833Uppdragsforskning 26 855 34 933Intäkter enligt 4§ avgiftsförordningen (1992:191) 15 139 12 846Fakturerade kostnader 2 149 3 230Högskoleprovet 531 473Sponsring 126Summa intäkter av avgifter 71 401 76 315Specifikation uppdragsutbildningStatliga myndigheter 11 571 6 488Kommuner, landsting 2 197 4 805Näringsliv 12 621 12 928Svenska organisationer 86 570Utländska företag och organisationer 126 42Summa 26 601 24 833Specifikation uppdragsforskningStatliga myndigheter 9 373 2 652Kommuner, landsting 5 734 22 162Näringsliv 9 460 6 546Svenska organisationer 2 119 2 684Utländska företag och organisationer 169 889Summa 26 855 34 933Specifikation intäkter enligt 4§ avgiftsförordningenKompendieförsäljning 902 1 009Konferenser, seminarier 5 150 3 791Uthyrning lokaler 3 734 3 485Försäljning tjänster 5 349 4 541Övrigt 4 20Summa 15 139 12 846Not 3 Intäkter av bidrag 2010 2009Statliga myndigheter 82 209 73 695Kommuner, landsting 11 456 2 228KK-stiftelsen 6 547 7 536Övriga svenska organisationer 11 409 18 486Näringsliv 9 649 2 480Utländska företag och organisationer 10 249 9 347Summa 131 519 113 772Omfattningen har ökat under 2010 och en närmare analys framgår i avsnitt 5 ”Ekonomisk redovisning”.Sida 57 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Not 4 Finansiella intäkter 2010 2009Ränteintäkter räntekonto Riksgäldskontoret 1 186 1 372Övriga ränteintäkter 25 27Summa 1 211 1 399Not 5 Kostnader för personal 2010 2009Lönekostnader, exkl arbetsgivaravgifter mm 434 567 390 862Omfattningen har ökat under 2010 och en närmare analys framgår i avsnitt 5 ”Ekonomisk redovisning”.Not 6 Övriga driftkostnader 2010 2009Övriga driftkostnader 153 947 139 719I posten övriga driftkostnader ingår realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar,19 tkr (år 2010) och 89 tkr (år 2009).Omfattningen har ökat under 2010 och en närmare analys framgår i avsnitt 5 ”Ekonomisk redovisning”.Not 7 Finansiella kostnader 2010 2009Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 597 704Kursdiff -196 -271Övriga finansiella kostnader 35 62Summa 436 495Under året har valutakurserna periodvis ändrats kraftigt. Vid några tillfällen gjordes större utbetalningari utländsk valuta där den preliminära kursen översteg den verkliga. En kursdifferens uppstod därmed mellanbokförd kurs och bankens kurs.Not 8TransfereringarTransfereringar är transaktioner av medel till extern part där universitetets egen verksamhet inte får någondirekt motprestation. Exempel på transfereringar inom universitetet är stipendier och resebidrag, samt i de falluniversitetet agerar koordinator i ett projekt där vi betalar del av projektmedlen vidare till annan part(vanligen lärosäte) i projekt.Not 9 Årets kapitalförändring 2010 2009Utbildning 39 133 21 140Varav:Grundutbildning 36 507 18 680Uppdragsverksamhet 2 626 2 460Forskning/forskarutbildning 6 547 8 294Varav:Inomvetenskapligt motiverad forskning 6 315 7 113Uppdragsforskning 232 1 181Summa 45 680 29 434Sida 58 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Noter till balansräkningNot 10 Immateriella anläggningstillgångar 2010 2009IB anskaffningsvärde 4 772 4 764Årets anskaffningar 3 320 1 077Avyttringar -1 069Summa 8 092 4 772IB ackumulerade avskrivningar 3 431 3 979Årets avskrivningar 1 093 521Avyttringar -1 069Summa 4 524 3 431Restvärde 3 568 1 341Not 11Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifterannans fastighetMaskiner/inventarierPågåendenyanläggningar2010 2009 2010 2009 2010 2009IB anskaffningsvärde 80 517 52 759 297 857 280 185 2 775 1 247Årets anskaffningar 6 649 27 922 10 982 31 473 4 426 2 062Årets akt, omkl 446 57 50 -6 142 -534Avyttringar -221 -8 583 -13 851Summa 87 612 80 517 300 256 297 857 1 059 2 775IB ack avskrivningar 36 912 31 231 196 268 184 748Årets avskrivningar 6 621 5 718 26 946 25 208Avyttringar -37 -8 501 -13 688Summa 43 533 36 912 214 713 196 268 0 0Restvärde 44 079 43 605 85 543 101 589 1 059 2 775Som pågående nyanläggning redovisas utgifter för projektering av kommande och pågående byggnationer.Not 12 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2009Under år 2003 har Karlstads universitet bildat Karlstads universitet holding AB.Bolaget ägs till 100% av Karlstads universitet.Anskaffningsvärde 5 000 5 000Bokfört värde andelar i dotterföretag 11 954 9 354Under år 2004 erhöll universitetet en testamenterad donation i form av aktieinnehav. Aktierna förvaltas avKammarkollegiet och har ett marknadsvärde per 31/12 2010 på 971 tkr. Kapitalet används till stipendiemedel.Not 13 Varulager 2010 2009Varulager mm. 712 771Varulagret består av tryckerimaterial och produkter för försäljning i receptionen.Not 14FordringarPosten "Fordringar" avser främst fakturor utställda till kunder där betalning ännu ej erhållits.Sida 59 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Not 15 Periodavgränsningsposter 2010 2009Förutbetalda kostnader 34 588 36 230Hyror 29 119 29 400Övrigt 5 469 6 830Upplupna bidragsintäkter 20 247 19 951Övriga upplupna bidragsintäkter, statlig 6 784 8 560Övriga upplupna bidragsintäkter, övriga 13 463 11 391Övriga upplupna intäkter 5 059 4 349Summa 59 894 60 530Not 16 Specifikation avräkning med statsverket 2010 2009Ingående balans -34 881 -81 024Redovisat mot anslaget 799 614 724 714Anslagsmedel som tillförts räntekontot -781 790 -707 023Återbetalning av anslagsmedel 28 452Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -17 057 -34 881Not 17StatskapitalUniversitetet erhöll i dec -02 5 miljoner från regeringen för bildande av holdingbolag. Bolaget, Karlstadsuniversitet holding AB, bildades i januari 2003. Inget avkastningskrav finns på statskapitalet.Not 18Myndighetskapital per verksamhetsgren, exkl statskapitalSpecifikation per verksamhetsgrenBalanseradkapitalförändringÅrets kapitalförändringVerksamhetSummaUtbildning på grundnivå och avanceradnivå 25 057 36 507 61 564Uppdragsverksamhet 6 023 2 626 8 649Forskning 40 224 6 315 46 539Uppdragsforskning -268 232 -36Summa 71 036 45 680 116 716Omfattningen har ökat under 2010 och en närmare analys framgår i avsnitt 5 ”Ekonomisk redovisning”.Not 19 Avsättningar 2010 2009Avser pensions- och delpensionsersättningar. Den sammanlagda framtida pensionsutbetalningenför dessa anställda redovisas i bokslutet som en skuld.Ingående avsättning 9 499 13 305Årets pensionskostnad 6 002 2 111Åretspensionsutbetalningar -4 421 -5 917Utgående avsättning 11 080 9 499Sida 60 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Not 20 Lån Riksgäldskontoret 2010 2009IB skuld Riksgäldskontoret 118 682 100 944Nya lån under året 21 282 60 775Årets amorteringar -28 215 -43 037Utgående skuld Riksgäldskontoret 111 749 118 682Beviljad låneram 130 000 130 000Universitetet finansierar sina investeringar i anläggningstillgångar via lån hos Riksgäldskontoret.Not 21 Periodavgränsningsposter 2010 2009Specifikation oförbrukade bidragStatliga myndigheter 60 592 69 623Övriga 29 846 25 560Summa 90 438 95 183Sida 61 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Anslagsbelastningen 2010Regleringsbrevets bilaga 41 Tabell 1Tabell 6.6: Intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2010 (belopp i tkr).Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning1a. Under 2010 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2010 årstakbelopp enligt tabell 34 594 6761b. Decemberprestationer från 2009 som ryms inom takbeloppet2a. Utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 17 6322b. Utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationerSumma 612 308Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden 0Summa intäkter av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 612 308Ersättning för helårsprestationer för december 2009 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarietakbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet: 186 tkrRedovisning av helårsstudenter och helårsprestationerRegleringsbrevets bilaga 41 Tabell 2Tabell 6.7: Utfall avseende perioden 2010-01-01 – 2010-12-31.A B C D I JUTBILDNINGSOMRÅDEN Total Tak-HST HPR Ersätt- beloppUtfall Utfall Ersättn Ersättn ning enl. RBHST 1 HPR 1 (tkr) (tkr) C+D (tkr)Humaniora 655 473 14 122 8 955 23 077Samhällsvet. 2 242 1 737 48 348 32 887 81 235Naturvet. 1 399 1 034 69 299 43 185 112 483Teknik 1 364 1 108 67 558 46 266 113 824Vård 814 713 42 858 32 531 75 389Medicin 483 450 28 435 32 215 60 649Undervisning 1 294 1 138 44 467 46 050 90 517Övrigt 249 210 9 908 6 793 16 701Musik 140 140 16 953 10 719 27 672Idrott 77 62 7 831 2 929 10 760Summa 8 716 7 065 349 778 262 530 612 308 594 676Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande som uppgår till 34 881 tkr.Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande ___ tkr.Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med 17 632 tkr.Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med ___ tkr.Kommentarer till tabellen:1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övrigasärskilda lärarutbildningar och projekt för invandrande akademiker.Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden.Totalt antal utbildade helårsstudenter 344 inom musik. Högst får 140 avräknas inom utbildningsområdet.Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.Sida 62 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivåRegleringsbrevets bilaga 41 Tabell 3Tabell 6.8: Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)Årets takbelopp (tkr) 594 676+ Ingående anslagssparande (tkr) 34 881Summa (A) 629 557B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivåErsättning för helårsprestationer från december föregående budgetår (tkr)Årets utfall - ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer (tkr) 612 308Utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer (tkr) 186Summa (B) 1. 612 4941.2.Summa (A-B) 2. 17 063Summan skall avse den totala ersättning lärosätet genomför produktion för,dvs. oberoende av om den ryms eller ej inom tilldelade medel (A).Om summan blir positiv, skall beloppet föras in i tabell över anslagssparandet nedan.Blir summan i stället negativ, skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.Anslagssparande3.Totalt utgående anslagssparande på anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (A-B) 17 063Avgår ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet. 3.Summa 17 063Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.Sparade helårsprestationerIngående värde av sparade helårsprestationer (tkr). 4- Utnyttjande under 2010 av tidigare sparade helårsprestationer (tkr)+ Sparade helårsprestationer under 2010Summa (tkr) 0Avgår ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2010 (tkr)4.5.Utgående värde av sparade helårsprestationer (tkr) 5 0Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2009.Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2010.Sida 63 av 64

KARLSTADS UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2010 C2011/10Väsentliga uppgifterTabell 6.9 Väsentliga uppgifterÅR 2010 ÅR 2009 ÅR 2008 ÅR 2007 ÅR 2006Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivåTotalt antal helårsstudenter exkl. uppdragsutbildning 8 716 8 168 7 490 7 595 7 880Kostnad per helårsstudent (tkr) 69 70 71 68 65Totalt antal helårsprestationer exkl. uppdragsutbildning 7 064 6 464 6 178 6 238 6 521Kostnad per helårsprestation (tkr) 85 88 86 82 78Totalt antal nyantagna doktorander 28 62 60 26 39– andel kvinnor (%) 43 58 62 65 51– andel män (%) 57 42 38 35 49Totalt antal doktorander totalt med någon aktivitet 242 253 261 237 228– andel kvinnor (%) 58 59 59 54 51– andel män (%) 42 41 41 46 49Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 99 82 79 94 102Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (terminer) 1 5,4 6,2 5,6 3,5 5,1Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (terminer) 1 8,0 8,0 8,0 8,5 7,5Antal doktorsexamina 1 25 30 28 34 39Antal licentiatexamina 1 9 9 12 8 13Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 2 - 208 217 215 -Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 2 - 1 417 1 278 1 248 -PERSONALTotala antalet årsarbetskrafter 988 946 944 964 1 040Medeltalet anställda 1 191 1 170 1 122 1 162 1 189PERSONAL, LÄRARE 3Totalt antal lärare (årsarb.) 540 524 523 518 520– andel kvinnor (%) 47 46 46 44 44– andel män (%) 53 54 54 56 56Antal disputerade lärare (årsarb.) 299 298 282 257 236– andel kvinnor (%) 41 39 38 37 36– andel män (%) 59 61 62 63 64Antal professorer (årsarb.) 61 56 57 53 49– andel kvinnor (%) 24 23 23 22 23– andel män (%) 76 77 77 78 78EKONOMIIntäkter totalt (mnkr), varav 1 003 914 852 808 790Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 679 611 564 530 527– andel anslag (%) 90 89 88 87 88– andel externa intäkter (%) 10 11 12 13 12Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 324 303 288 279 263– andel anslag (%) 58 60 4 60 60 59– andel externa intäkter (%) 42 40 4 40 40 41Kostnader totalt (mnkr) 959 888 828 803 801– varav andel personal (%) 68 66 69 69 69– varav andel lokaler (%) 13 14 13 12 13Lokalkostnader per kvm (kr) 5 1 430 1 484 1 290 1 275 1 321Balansomslutning (mnkr) 462 414 350 280 314– varav oförbrukade bidrag 90 95 88 69 67– varav årets kapitalförändring 46 29 24 6 -11– varav myndighetskap. (inkl. årets kapitalförändring) 122 76 47 22 17- varav myndighetskap. (exkl. statskapital) 117 71 42 17 121.För värden från och med 2008 används nettostudietid från uppföljningsrutin LW10 i Ladok2 . Värde för 2010 lämnas först vid bokslut 2011.3. Definition enligt Högskoleförordningen4. Enligt resultaträkningen5. För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultatSida 64 av 64

T r y c k : U n i v e r s i t e t s t r y c k e r i e t, K a r l s t a d 2 0 1 1Kau.seKarlstads universitet, 651 88 Karlstad.Tfn vxl 054 -700 10 00. information@kau.se