Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

nomsnitt stannade de i fem månader. Överlag har det varit svårt attfylla platserna på halvvägshusen. Skyddsvärnet i Göteborg har lyckatsbäst med att utnyttja hela sin kapacitet. Där har det under periodervarit fullt, vilket resulterat i att en utvidgning nu diskuteras.Brå har identifierat tre orsaker till den tröga uppstarten av halvvägshusen:informationssvårigheter, begränsad och oklar målgruppsamt att skillnaden gentemot en öppen anstalt är för liten.Informationssvårigheterna har bestått i att nå ut med informationom halvvägshusen, dels till personalen inom kriminalvården, dels tilldem som står inför utslussning. Klienter vid halvvägshusen uppger attde fått mer information från andra intagna än från kontaktpersoneroch frivårdspersonal.Målgruppen har visat sig svårare att identifiera och rekrytera änväntat. Halvvägshusen ska passa personer som av olika anledningarinte kan få utökad frigång men som inte har behov av vårdvistelse. Ipraktiken har det varit problematiskt för såväl intagna som kriminalvårdstjänstemänatt avgöra vilka som passar in på denna beskrivning.De som beviljades utslussning på halvvägshus karaktäriseras blandannat av att de hade få tidigare domar, men långa straff – i genomsnittfyra år. Alla beviljade var män. En tredjedel hade haft problemmed alkohol eller narkotikamissbruk när de skrevs in på anstalten vidstrafftidens början.Slutligen har en förklaring varit att skillnaden gentemot de öppnaanstalterna är för liten. Enligt denna förklaring är antingen skillnadenverkligen för liten eller så uppfattas den som för liten av intagna somstår i begrepp att söka sig till ett halvvägshus. Under 2007 diskuteradesändringar av Kriminalvårdens föreskrifter som skulle göra halvvägshusenmer attraktiva jämfört med de öppna anstalterna. Inga sådanaförändringar har dock gjorts i Kriminalvårdens regelverk.Färre och mindre belastade fick vårdvistelseEtt av syftena med ändringarna i lagen var att fler skulle få avslutasin verkställighet med en vårdvistelse. Antalet som påbörjat en vistelsepå behandlings- och familjehem har i stället minskat, från 709personer år 2006 till 638 år 2007. Minskningen torde hänga sammanmed att kriminalvårdens regionkontor tillämpar en striktare praxis änvad övervakningsnämnden gjorde vid bedömningen och prioriteringenmellan vårdbehov och risk för misskötsamhet. Kriminalvården harsatt egna mål om att minska andelen avvikelser under vårdvistelser,vilket förefaller ha bidragit till den striktare riskbedömningen. Dettatrots att regering och riksdag tydligt har uttryckt att utslussning skakunna bli aktuell även om en viss risk för återfall i missbruk och kriminalitetfinns.Ett positivt resultat är att både det totala antalet vårddygn och dengenomsnittliga behandlingstiden blivit längre under år 2007, i enlig-7