Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

frigång. Om första permissionen blir senarelagd innebär detta att denåterstående tiden förkortas.En del av dessa svårigheter att hinna ordna en utslussning råderinte Kriminalvården över. Men den bild som förmedlats vid samtalmed representanter för Kriminalvården är dock att det finns en visspotential att hinna ordna utslussning för fler intagna än i dag, om arbetetmed planeringen alltid kommer i gång direkt och att utredningengörs så snabbt som möjligt.Bristande motivation till utslussning hos den intagneFör den stora majoriteten av dem med längre strafftider, som inte ficknågon utslussning, berodde detta inte på avslag från regionkontoretutan på att ingen prövning gjordes. Det visar att selektionen av vilkasom ska få utslussning oftast sker redan på anstalten. Det är svårt attveta i vilken utsträckning det då handlar om bristande motivationfrån den intagne eller att anstalten bedömer att det inte är någon idéatt söka för att den intagne inte uppfyller kraven för att få utslussning.I Brå:s tidigare studie om frigivningsförberedelser (Brå, 2004b)fick personalen på anstalter bedöma varför 141 missbrukare blivitfrigivna utan utslussning i stället för att få en § 34-placering. Det vanligastesvaret var att klienten saknade motivation (31 %). Näst vanligastvar svarsalternativet ”Frågan har inte prövats” (27 %). Om dettamönster fortfarande gäller talar det för att det finns en potential förKriminalvården att arbeta ännu mer intensivt än i dag med att försökamotivera intagna missbrukare till att vilja ta itu med sitt missbrukgenom en vårdvistelse som utslussning från anstalten. 75Risken för misskötsamhet bedöms som för högInför varje utslussningsåtgärd ska en riskbedömning göras. Enligt lagenska utslussning inte beviljas om det finns beaktansvärd risk föråterfall i brott eller missbruk. Formuleringen ”beaktansvärd risk” skatolkas som att en viss risk för misskötsamhet under utslussningen kanaccepteras (KVFS 2006:27). Tabell 9 talar för att en del av dem sominte får någon utslussning på anstalten har bedömts ha för hög risk.Enligt några av de kriminalvårdsinspektörer Brå talat med, prövas ihuvudsak de som bedöms få bifall av regionkontoret. Av föreskrifternaframgår dock att risk för misskötsamheten inte ska utgöra ett absoluthinder för utslussning utan hanteras genom olika kontrollåtgärdersom ska utformas individuellt efter de behov den dömde har. PåKriminalvårdens huvudkontor gör man dock bedömningen att anstalternai allt för liten utsträckning arbetar utifrån perspektivet riskhan-75Det tidigare förfarandet där den intagne formellt ansöker om utslussning har i ochmed de nya föreskrifterna för år 2007 (KVFS 2006:27) ersatts av ett förfarande där detär Kriminalvården som ska bedöma behovet av och initiera utslussningen. Detta ska skeredan i arbetet med att upprätta verkställighetsplaneringen.67