Äldreplan 2008 - Tjörns kommun

ÄldreplanEn plan för ökad livskvalitet för2008Tjörns kommuns äldre invånare

En plan för trygghet,rättighet och möjlighetVåra äldre invånare är en viktig del av Tjörns befolkning. En delav dem behöver stöd och hjälp från samhället, andra klarar sigbra själva. För att Tjörns kommun ska värna om de äldres trygghetsåväl som lika rättighet och möjlighet som andra invånares,har en äldreplan tagits fram. Den ultimata visionen är naturligtvisatt det i framtiden inte ska behövas någon sådan plan, eftersomäldres rätt till ett värdigt och meningsfullt liv ska vara en självklarhet.Äldreplanen ska tydliggöra förutsättningarna för kommunensäldreomsorg, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Resurserna somkommunen satsar på äldreomsorgen ska med hjälp av planenprioriteras på ett sätt som harmoniserar med de behov ochönskemål som finns. Det är viktigt att alla delar i Tjörns kommunsäldreomsorg hänger samman, så att informationen till såvälvårdtagare som personal och anhöriga om vad de kan förväntasig blir lättillänglig.Planen handlar till stor del om hur kommunen kan hjälpa våraäldre invånare, men den tar också upp förebyggande insatser föratt även på sikt göra livet enklare för de äldre. Den handlar tillexempel om en medveten samhällsplanering, anpassade kommunikationermed mera. Ett mål med planen är helt enkelt attunderlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv.2

Stora delar av äldreplanen beskriver mål som redan är uppnådda,andra delar är visioner. Men delarna beskrivs tillsammans, eftersomde alla är lika viktiga och självklara för att ge våra äldre denlivskvalitet de har rätt till.Till syvende och sist är äldreplanen ett politiskt styrdokument,med mål och inriktningar för kommunens äldreomsorgsverksamheter.Planen ska utvärderas efter ett år, sedan efter två åroch slutligen vart fjärde år. Utvärderingen är nödvändigt eftersommorgondagens äldre har andra önskemål och krav än desom är äldre idag. Förutsättningarna för planens genomförandestyrs av de resurser som socialnämnden har till sitt förfogande.Arbetet med att ta fram en äldreplan för Tjörns kommun startade2006. Uppdraget gavs till äldreomsorgschefen av Socialnämndensordförande, efter att Länsstyrelsen gjort en tillsynav de äldres situation på Tjörn. En projektgrupp tillsattes, medrepresentanter från Pensionärernas Riksorganisation (PRO), SverigesPensionärsförbund (SPF) och tjänstemän som arbetar medäldreomsorg på Tjörns kommuns socialförvaltning.”Ålderdomenstragedi ärinte att manär gammal,utan att manär ung.”Oscar WildeEnligt befolkningsprognosenkommerantalet personeröver 65år i kommunenatt ökamed nästan25 procent denärmaste tioåren.3

Mål för våra äldresvärde och välÄldreomsorg handlar både om människors värde och om derasväl. Äldre människor har rätt att åldras i trygghet och medbibehållen livskvalitet, allt enligt den enskilde individens egnadefinitioner. Vi vet att det vi kallar ”meningen med livet” intebehöver kopplas till hälsa. Det kan till exempel istället handlaom att kunna leva så socialt och normalt som möjligt utifrån vadman är van vid.Tjörns kommun har – precis som regeringen i sina nationellamål – tagit fasta på dessa grundläggande kriterier för god äldre-Kommunens äldreomsorgstyrs avflera olika lagar ochdokument: Socialtjänstlagen(SOL),Hälso- och sjukvårdslagen(HSL)och socialnämndensplaner, riktlinjer ochbudget.Tjörns kommunala pensionärsråd(KPR) är organiseradunder Socialnämndenoch är en remissinstansför ärenden som på någotsätt berör de äldre. Ettmål är att utveckla rådetså att det till ännu högregrad förmedlar äldres kunskaperoch erfarenheter.4

omsorg. Hösten 2005 fastställde Tjörns kommunfullmäktige (KF2005-11-10 § 140) att följande sex delar ska utgöra grunden förkvalitet i kommunens äldreomsorg:– Aktivt och meningsfullt liv– Kontinuitet– Trygghet– Integritet– Valfrihet och inflytande– AnhörigaVarje del fick egna övergripande mål definierade. Dessutombröts målen ner i så kallade delmål som ska bidra till att detövergripande målet uppnås. För att målen ska hållas levande ochinte bara bli en pappersprodukt ska de presenteras för vård- ochomsorgstagarna själva, personal och anhöriga minst en gång perår. Detta kan till exempel ske på personalmöten, anhörigträffaroch boendeträffar.Aktivt och meningsfullt livÖvergripande mål: Alla vård- och omsorgstagare erbjuds en meningsfullvardag efter hans/hennes vilja och förmåga. Vård- och omsorgstagarenstimuleras, fysiskt och psykiskt, till att bevara och utveckla sina funktioner.Delmål:I hemtjänsten ska den enskilde få en individuell genomförandeplanupprättad senast två veckor efter att den första kontaktentagits med sjuksköterska och biståndbeslut fattats. En utseddkontaktperson upprättar planen i samråd med vård- och omsorgstagaren.I genomförandeplanen ska alla behov beaktas ochinget får anses som för ringa eller oviktigt.I särskilt boende gäller flera delmål:– Vård- och omsorgstagaren ska senast två veckor efter biståndsbeslutom insats ha en individuell genomförandeplan. Enutsedd kontaktperson upprättar planen i samråd med vård- och5

En nationell handlingsplan för äldrepolitikenRegeringen fastställde i sin proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplanför äldrepolitiken två övergripande mål:Inriktningsmålet: Alla människor ska kunna åldras i trygghet och självständighetmed möjlighet att vara aktiva och ha inflytande i sitt vardagsliv samtmed tillgång till god vård och omsorg.Utvecklingsmålet: Alla människor ska, oavsett ålder, kunna utvecklas somindivider, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas medrespekt.omsorgstagaren utifrån hans/hennes levnadsberättelse. Vårdochomsorgstagarens önskemål om hur han eller hon vill ha sinvardag på boendet ska dokumenteras i planen.– Varje särskilt boende ska ha ett veckoschema för gemensammaaktiviteter.– Gemensamma, traditionella måltider ska erbjudas vid allastörre helger. Särskild hänsyn ska tas till lokala traditioner.– Alla vård- och omsorgstagare ska erbjudas möjlighet till promenaderoch utevistelser.Både när det gäller hemtjänsten och särskilt boende ansvararenhetschefen för att varje individs genomförandeplan upprättas,följs och utvärderas.6KontinuitetÖvergripande mål: Alla vård- och omsorgstagare har en utseddkontaktperson bland personalen som särskilt värnar om den enskildessituation. Kontaktpersonen bevakar att vård- och omsorg ges i enlighet medupprättad arbetsplan och att kontinuiteten är god avseende hur insatserutförs och att de ges på avtalad tid.

Delmål:– Alla vård- och omsorgstagare ska ha en kontaktperson utsedd.– Kontaktpersonen ska ha det övergripande ansvaret för insatsernaför den enskilde, i enlighet med dennes önskan.– Kontaktpersonens uppgift och ansvar för den enskilde skapreciseras i genomförandeplanen.– Antalet personer som deltar i omvårdnaden ska så långt det ärmöjligt vara begränsat.– Personalen ska informera sig om den enskildes tidigare liv ochbeakta detta i genomförandeplanen.– Vård- och omsorgstagarna ska få hjälp med att ha kvar sinläkare, frisör med mera sedan tidigare om han/hon önskar det.TrygghetÖvergripande mål: Alla vård- och omsorgstagare samt anhöriga skakänna sig säkra och trygga med att god vård och omsorg ges utifrån individuellabehov, att vård- och omsorgstagarna kan göra sig hörda, påverkasamt känna sig respekterade.Delmål:– Alla har rätt, så långt det är möjligt, att bo kvar även när vårdbehovetökar.– Det ska alltid gå att få hjälp av personal, dag som natt.– Varje påstående om övergrepp ska omgående utredas, dokumenterasoch eventuellt polisanmälas.– Varje påstående om stöld, förskingring eller mutbrott ska omgåendeutredas, dokumenteras och polisanmälas.– Det ska vid brand finnas rutiner för utrymning, som boendeoch personal väl känner till.– All personal ska ha adekvat utbildning/kompetens för sinuppgift.– Läkemedelshanteringen ska ske i enlighet med de rutiner somfinns i kommunens hälso- och sjukvård.– Enhetschefen och legitimerad personal beslutar tillsammansom personalens lämplighet att få delegation att utföra vissahälso- och sjukvårdsuppgifter.7

– Klagomål, förslag och synpunkter från vård- och omsorgstagareoch anhöriga/närstående ska alltid dokumenteras på en förkommunen särskild blankett. Åtgärder ska alltid vidtas i samrådmed den enskilde.– Avvikelserapportering ska ske i enlighet med kommunensfastställda rutin.– Vård- och omsorgstagare ska alltid informeras om nya medarbetareoch att en vikarie kommer.– Vård- och omsorgstagare ska alltid informeras om en överenskommentid inte kan hållas.IntegritetÖvergripande mål: Vård och omsorgstagarens rätt till privatlivrespekteras alltid och personalens förhållningssätt präglas av respekt ochhänsynstagande till individuella önskemål och levnadsmönster.Delmål:– Vård- och omsorgstagarens integritet ska beaktas– Vård- och omsorgstagaren ska tillfrågas i alla situationer hurhan/hon vill ha det.– Vård- och omsorgstagare ska inte utsättas för beslut eller diskussioner”över huvudet” på sig.– Bostadsrum/lägenhet/delat rum på särskilt boende ska respekterassom privat bostad.– Tystnadsplikten ska vara väl känd och respekteras av all personal.Valfrihet och inflytandeÖvergripande mål: Alla vård- och omsorgstagare är delaktiga i allplanering för sin egen omsorg och vård. Han/hon har inflytande över sinvardag och dagliga rutiner såsom måltider, tid för vila och personlig hygien.Varje del av verksamheten ser till att vård- och omsorgstagarens behov ochönskemål respekteras också ur språkliga, etniska, kulturella och religiösaaspekter.8

Delmål:Vård- och omsorgstagare ska ges möjlighet att själva besluta omvardagliga saker, såsom när de ska stiga upp och när de ska läggasig, vad de ska ha på sig för kläder, om besök av gäster, hur devill förvara sina personliga tillhörigheter, om anhöriga ska deltai och informeras om vårdplaneringen och så vidare. Anhörigasroll, ansvar, delaktighet och påverkansmöjlighet ska anges i genomförandeplanen.AnhörigaÖvergripande mål: Anhörigas/närståendes behov av information ochmöjlighet till delaktighet i omsorgen och vården tillgodoses.Delmål:– Anhörigträffar ska anordnas regelbundet, minst två gånger perår.– Kontaktpersonen ska ha kontinuerlig kontakt med anhöriga/närstående, om vård- och omsorgstagaren vill det.– Anhöriga/närstående ska ges möjlighet att delta i genomförandeplaneringen,om vård- och omsorgstagaren önskar det.– Vård- och omsorgstagaren ska företrädas av en god man elleren anhörig/närstående då han/hon saknar förmåga att själv taställning i vissa, framför allt ekonomiska, frågor.”Ålderdom är inte såilla om man tänkerpå alternativet”Maurice Chevalier9

Äldres boenden är helasamhällets ansvarDen kanske viktigaste delen i frågan om våra äldres boendemöjligheterär valfriheten för var och en. Vi vet att många vill bokvar i sina hem så länge som möjligt och det finns en rad olikasätt att förenkla för dem. De enskilda kan också själva hjälpa tillmed detta, genom att innan behovet av vård och omsorg uppstårse över det egna hemmet ur tillgänglighetssynvinkel. Kanske kanman ordna så att endast bottenvåningen på huset behöver nyttjas?Kanske kan dörrar breddas och trösklar tas bort?Även kommunen har ett ansvar vid byggen av nya bostäder.Redan i samhällsplaneringen ska hänsyn tas till att de boendesbehov ser olika ut i olika skeden av livet. Kommunen ska ocksåställa sig positiv till privata initativ och stödja de processer somkrävs för att verkställa dessa. Det kan till exempel handla ombyggande av så kallade seniorbostäder. Det kommunala pensionärsrådet(KPR) är en självklar remissinstans vid såväl samhällsplaneringsom samhällsbyggande.Anhöriga spelar ofta en viktig roll när en äldre människa väljeratt bo kvar hemma. Därför är det viktigt att kommunen stöttarde anhöriga med bland annat olika former av avlastning. Ett exempelpå sådan är så kallad växelvård, då den äldre vistas kortareperioder på ett korttidsboende. Tjörns frivilligcentral kan ocksåhjälpa till.10

Ett annat sätt för de äldre att känna ett större oberoende är attnyttja nya tekniska hjälpmedel. Kommunen ska aktivt verka föratt finna olika datoriserade lösningar som gör livet enklare förvård- och omsorgstagare.Oavsett vilket boende den äldre väljer ska alla besök av vård- ochomsorgspersonal präglas av den yttersta respekt för den äldresintegritet. Det handlar om någons hem och alla vi andra är gästerdär.HemtjänstenHemtjänsten utför service och omsorg i den enskildes hem. Arbetetutgår utifrån en individuell behovsbedömning. Denna görsav en biståndshandläggare.Omsorgen ska tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov hosden enskilde. I vissa fall handlar det om att hjälpa till att brytaden isolering som många äldre upplever. Hemtjänsten kan i detfallet till exempel hjälpa den enskilde att få äta lunch tillsammansmed andra på ett äldreboende med restaurang.HEMSJUKVÅRD: Människor som självahar svårt att ta sig till vårdcentralen,men som samtidigt behöver medicinskainsatser som ser ut att bli långvariga,har rätt till hemsjukvård. Inom denkommunala hälso- och sjukvården arbetarsjuksköterskor, arbetsterapeuteroch sjukgymnaster. Sjuksköterskan finnstillgänglig dygnet runt. Det finns ocksåmöjlighet att få hembesök av läkare.11

Den enskilde kan också få mer trygghet genom en så kalladtrygghetstelefon, som ger honom eller henne möjlighet attkomma i kontakt med en annan människa dygnet runt.ÄldreboendenNär kommunens insatser blir så omfattande eller när behovet avinsats inte kan tillgodoses hemma hos den enskilde är det möjligtför honom eller henne att flytta till ett äldreboende.För att få plats i ett äldreboende måste den enskildes behov förstutredas och ett så kallat biståndsbeslut fattas. Utredningen görstillsammans med vård- och omsorgstagaren och fokuserar påförmågan att leva ett självständigt liv med bebehållen livskvalitet.Visionen är att en sådan behovsprövning i framtiden i förstahand ska belysa den enskildes egen definition på ett meningsfulltliv, i andra hand hans eller hennes fysiska förutsättningar. Varjeindivid ska ha rätt att själv avgöra vad som gör honom ellerhenne nöjd med livet. En annan vision är att helt och hållet tabort biståndsbeslutet, för att på så sätt låta boende i olika formerbli helt valfritt.I Tjörns kommun finns ett varierat utbud av äldreboenden ochsärskilda boenden. Här finns 153 platser i äldreboende, varav 49på Kvarnbackens servicehus. Dessutom finns 41 demensplatser,16 kortidsplatser och 30 pensionärslägenheter. De sistnämndaförmedlas genom kösystem. I alla boenden ska eget rum vara ensjälvklarhet.Det ska alltid finnas möjlighet att bo tillsammans med den manär gift eller sammanboende med om det finns önskemål omdetta. Då ska individuella lösningar tas fram i samråd med paret.Det är också viktigt att vård- och omsorgstagaren får behålla sinvardag på äldreboendet. Alla gemenskap måste vara självvald ochfår aldrig tvingas på någon.12

Möten över generationernaAlla generationer ska vara välkomna till våra äldreboenden, sominte bara får vara mötesplatser för de äldre. Människor i alla åldrar– barn som vuxna – kan genom sådan naturlig delaktighet få bättreförståelse och ökad respekt för varandra. Med gemensamma projektkan den äldre generationens kunskap och erfarenhet förmedlas tillden yngre på ett naturligt sätt.Redan idag träffas elever från Bleketskolan och boende på Kvarnbackenen gång i veckan och fikar ihop samtidigt som de talar omolika teman. Framtida projekt kanske kan handla om att på olikasätt föreviga de äldres berättelser, till exempel skriftligt eller påfilm?Boenden för dementaMänniskor med utredd demenssjukdom och fastställd diagnoskan få plats på demensboende. På Tjörn heter detta Valåsen ochligger i Kållekärr. Eftersom demenssjuka vårdtagare är en mycketutsatt grupp arbetar personalen med särskilda förhållningssätt.De boende på demensboenden har samma rätt att få en individuelltupprättad genomförandeplan som dem i andra särskildaboenden. Den ska upprättas inom 14 dagar efter inflyttningenoch det är enhetschefen som ansvarar för att detta görs.Men även många dementa bor kvar hemma. Därför är det viktigtatt vården av dem bedrivs på flera olika nivåer, genom primärvården,kommunens hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen.Det är det så kallade demensteamet som är en förbindelselänkmellan dessa aktörer.13

Tack vare tidiga kontakter mellan demensteamet, de demenssjukaoch deras anhöriga, har alltfler med demensdiagnos kunnat klaraett eget boende under längre tid. Detta har framför allt medförtökad trygghet och livskvalitet för såväl de demenssjuka självasom deras anhöriga.På Valåsens äldreboende finns också kommunens enda dagverksamhetför demenssjuka, där gäster med eget boende är välkomnaatt delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter. Behovet avgörs avdemensteamet i samråd med den den demenssjuke och hans ellerhennes anhöriga.Vård i livets slutskedeAlla människor har rätt att leva sina sista dagar på ett bra ochvärdigt sätt. Den vård som hjälper människor genom slutskedet ilivet speglas alltid av personalens och omgivningens egna värderingaroch känslor. Såväl anställda som anhöriga måste därför fågod information om vad som händer och ska hända.Tjörns kommunhar femäldreboenden:Lilldalshemmet,Valåsen,Tubberödshus,Rönnängs äldreboendeochKlövedal.”Du vet attdu håller påatt bli gammalnär ljusenkostar mer äntårtan”Bob Hope14

Livskvalitet innehållermånga komponenterLivskvalitet kan beskrivas på många sätt och det finns lika mångadefinitioner som det finns individer. Människor som känner meningsfullhethar mycket lättare att hantera verkligheten, även omdenna innehåller fysiska och psykiska hinder.Men sakerna runtomkring måste fungera också. Det handlar tillexempel om kollektivtrafiken, så att alla kan ta sig runt i kommunenoch själva klara sina ärenden. Vi måste också ha tillgång tillinformation så att vi kan vara en aktiv del av samhället. Livskvalitethandlar även om trygghet, inte minst i det egna hemmet.Det förebyggande hälsoarbetetDet är viktigt att tidigt uppmärksamma symtom på tillstånd somkan leda till ett livslångt lidande. Många sådana tillstånd kan upptäckasgenom regelbundna kontroller av blodtryck, blodsockeroch hjärtfunktion (EKG). Det ska finnas utrymme för förebyggandehälsoarbete, till exempel genom att kommuninvånare över70 år uppmuntras till regelbundna hälsokontroller.Ett annat viktigt förebyggande hälsoarbete är att utveckla läkemedelsgenomgångarhemma hos kommunens äldre. Läkemedelmåste löpande ses över, både med hänsyn till nytta, dosering ocheventuella negativa kombinationseffekter.15

”De omväxlande och vällagade måltiderna skaserveras i en vacker lugn miljö med personal närvarandeoch deltagande i matstunderna. Ett glasvin till maten förhöjer stämningen. På somrarnaär altanen en härlig plats med grillmöjligheter.”Arbetsgruppens visionDen livsviktiga kostenKosten är en viktig del av äldreomsorgen. Kommunens kostenhetmåste präglas av kvalitets- och servicetänkande på alla nivåer.Maten som tillagas till våra äldre anpassas efter individuellabehov för att i så stor mån som möjligt ta hänsyn till medicinska,etiska, kulturella, religiösa och lokala aspekter.Boende i våra äldreboenden ska ges möjlighet att påverka utbudetav mat, måltidsmiljön och rutinerna där omkring. Detta kantill exempel ske genom att kostråd skapas på äldreboenden.Kultur- och fritidsaktiviteterVåra äldre invånare har samma rätt till ett rikt kultur- och fritidslivsom andra. De har rätt till samma information om evenemangoch aktiviteter, och mötesplatserna ska vara anpassade för attkunna ta emot funktionshindrade. De äldres vardag ska, precissom alla andras, innehålla upplevelser som kompletterar den personligaverksamheten. Det handlar om livskvalitet helt enkelt.Det kan vara svårt för äldre att ta sig till olika aktiviteter. Därförhar kommunens öppna verksamheter på några äldreboenden enviktig funktion. I dagsläget finns sådana öppna verksamheter pånågra boenden men målet är att de ska finnas på alla. Det nyaäldreboendet i Klövedal har som vision att vara ett öppet hus ditboende i trakten också ska vara välkomna.16

Den fysiska utformningen av ett äldreboende får aldrig begränsamöjligheterna till samvaro. Samtliga äldreboendens gemensamhetsutrymmenska ge möjlighet till social och kulturell aktivering,såväl som samvaro med andra boenden och anhöriga. De skainspirera till, behålla och utvidga individens sociala och kulturellanätverk. Här är det viktigt att betona att det är just den enskildesnätverk som ska vårdas; inte de som kanske anhöriga föreslår ellerde som istället tillhör någon annan som bor på äldreboendet.Genom att installera en förstklassig högtalaranläggning medhörselslinga kan många gemensamhetsutrymmen vara scen förkonserter och teaterföreställningar. Storbildskärmar underlättarför fler att se film obehindrat.De öppna verksamheterna drivs av kommunens fritidsledare ochkan till exempel vara bingo, högläsning, kaffestunder, filmvisningoch utflykter. Det är viktigt att aktiviteterna är av varierande slagså att så många som möjligt känner att de vill och kan delta. Aktiviteternaska stimulera såväl hjärnan som kroppen och äga rumbåde inomhus och utomhus.Även andra aktörer än kommunen är med och arrangerar sådanasammankomster, till exempel vänföreningar på äldreboenden(Tubberöds vänner, Kvarnbackens vänner), PRO, SPF, Rödakorset, de kyrkliga samfunden, studieförbunden, andra organisationeroch frivilliga.Biblioteken är viktiga mötesplatser för människor i alla åldrar. PåTjörn finns nio bibliotek, som erbjuder särskilda tjänster för demsom inte själva kan ta sig dit. ”Boken kommer” kallas en verksamhetdär människor själva får beställa litteratur och media somlevereras hem. Vid behov erbjuds även så kallade Daisyböcker,en sorts hörbok som är speciellt anpassad för funktionshindrade.Tjörns kommuns bibliotek erbjuder datorkurser för seniorer. Dåfår äldre möjlighet att komma ikapp de yngre litegrann vad gällerInternet och e-post.17

Kollektivtrafiken och färdtjänstDet är inte bara äldre som behöver bättre fungerande kollektivtrafikpå Tjörn, med tätare turer och varierande linjesträckningar.Däremot är det svårare för äldre och funktionshindrade än förandra att ta sig runt kommunen själva.Det borde vara en självklarhet att kunna uträtta flera ärendenunder samma resa. Bara en sådan sak som att låta den flexiblakollektivtrafiken, den så kallade flexlinjen, ta två rundor iställetför en kan markant öka de resandes möjligheter. Linjen börockså stanna vid restaurangerna på kommunens äldreboenden.Färdtjänsten är en särskild sorts kollektivtrafik som måste fungeraoch respektera människors olika behov. Samtliga fordon somkör färdtjänst ska vara lättillgängliga och handikappanpassade.Lättillgänglig informationAtt få den information man behöver, när man behöver den, ärsjälvklart för många av oss. Men för att alla människor – oavsettålder och eventuellt funktionshinder – ska kunna ta del av ochsjälv sålla i informationsflödet krävs att den presenteras på ettlättillgängligt och varierat sätt.Kommunens informationsmaterial ska finnas på platser därmänniskor rör sig, till exempel på vårdcentralen och Apoteket.Information ska i så stor mån som möjligt läsas in så att den kanhöras istället för att läsas. Den ska också finnas på InternetSeniorsäkerhet och uppsökande verksamhetMänniskor i stigande ålder måste kunna känna sig trygga. Därförär området seniorsäkerhet en viktig fråga i dagens äldreomsorg.Seniorsäkerhet handlar till stor del om att det egna boendet inteska vara farligt att vistas i, till exempel med avseende på halk-,fall- och brandrisk. Information om hur detta kan förebyggas18

sprids genom studiecirklar och pensionärsorganisationerna. Ävenden uppsökande verksamheten fyller en stor funktion.Tjörns kommun bör inrätta en tjänst med en så kallad ”Fixar-Malte”, som hjälper beställare med vardagliga hushållsgöromålsom inte ingår i hemtjänstens uppdrag. Det kan handla om atthänga upp gardiner, byta glödlampor och spika upp tavlor, detvill säga sådant som kan vara direkt livsfarligt för någon meddarriga ben och sviktande syn. Tanken är att ”Fixar-Malte” ocksåska arbeta förebyggande och spana efter mattor som kan glidaundan, lösa sladdar, hala badkar och dylikt. Sådant förebyggandearbete är en investering för framtiden, både vad gäller individenslivskvalitet och samhällets ekonomi.Rehabilitering för äldreFör att kunna leva ett bra och självständigt liv är det för de flestaviktigt att kunna klara sig själv i möjligaste mån. Rehabiliteringsyftar till att ge den äldre möjlighhet att återfå sina funktionerefter sjukdom eller skada, eller bibehålla det han eller hon kan sålänge som möjligt. Det handlar både om fysiska funktioner ochom aktiviteter som att klä på sig, tvätta sig, laga mat med mera.Den som behöver hjälp med rehabilitering kan vända sig tillkommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Hjälp erbjuds”Rummen skavara utrustademed bredbandsuppkoppling”Arbetsgruppens visionI Höviksnäs finns enkontaktlägenhet förde pensionärer sombor i området. Dennyttjas flitigt förstudiecirklar, andaktstundermed mera.19

idag på dagrehabilitering och i liten utsträckning i det egna hemmet.Målet är att rehabilitering på hemmaplan ska öka, eftersomdet är i just hemmet som vårdtagaren ska kunna fungera efter sinbästa förmåga.Äldre kan också få låna hjälpmedel som de behöver för sitt dagligaliv. Det går även att ansöka om bostadsanpassningsbidrag.Fokusgrupper visar om vi gör rätt sakerDet är inte lätt att veta om kommunens arbete för de äldre är pårätt spår om inte mottagaren själv, den äldre, får komma till tals.Olika utvärderingar görs löpande, bland annat genom brukarenkäteroch så kallade fokusgrupper på samtliga äldreboenden.En fokusgrupp består av vård- och omsorgstagare som på särskildamöten får reflektera över övergripande frågor som ”Vad ärviktigast för att du ska trivas och må gott här?”. Frågeställningenbryts sedan ner för att konkret visa på vilka förändringar somkan göra boendet ännu bättre. Det är enhetschefen på respektiveboende som ansvarar för att eventuella önskemål om förändringaruppmärksammas. Vissa saker kan åtgärdas direkt, andrakräver lite mer planering. Fokusgruppens resultat ska i slutändanpresenteras för Socialnämnden, som stöd vid beslut som rörkommunens äldreomsorg.De fokusgrupper som redan är igång har visat att vilken mat somserveras på äldreboenden är viktig för trivseln. Men den i särklasstyngsta frågan har visat sig vara rätten till eget rum, att slippa delasitt privatliv med en annan människa. ”Tänk att kunna lyssna påradion så länge jag vill”, uttryckte en av de boende det.”Ingen älskar livet så högt somen gammal man”Sofokles20

Alla viktigamänniskor runtomÄldreplanen handlar inte bara om de äldre själva utan också ommänniskorna runtomkring. Anhöriga, till exempel, ska kunna fåavlastning och stöd. För att äldreomsorgen ska kunna hålla högkvalitet måste personalen som handhar den trivas i sina arbeten.Och så måste det finnas utrymme för att hitta och inspirerafrivilliga att delta i de äldres vardag.PersonalenTjörns kommuns i särklass viktigaste resurs inom äldreomsorgenär dess personal. De anställdas yrkesskicklighet och kompetensär avgörande för hur vården och omsorgen uppfattas av de äldre.Här spelar naturligtvis personalens sociala kompetens och förståelseför de äldres önskemål och behov en stor roll. Med godaarbetsförhållanden och en bra arbetsmiljö följer arbetsglädje ochen ödmjukhet inför uppdraget. Därför är det av yttersta vikt attkommunen även tillgodoser personalens behov vid planering aväldreomsorgen.All personal ska få tydliga riktlinjer för sitt arbete, så att han ellerhon kan känna trygghet i sitt uppdrag. Möjlighet till reflektionöver inträffade händelser ska ges vid samtliga arbetsplatsträffar.Ett mål för äldreomsorgspersonalen vid Tjörns kommun är att21

alla ska ha minst examen från gymnasiets omvårdnadsprogram.Vid behov ska kompetensen kunna vidgas, vilket ska garanterasgenom en så kallad kompetensutvecklingsplan. Det är socialnämndensom ska verka för att nödvändig kompetensutvecklinguppmärksammas.Även ledarnas roll inom äldreomsorgen ska utvecklas och förstärkas.En ledare ska ha adekvat utbildning och vara engageradinför uppgiften så att den enskilde vård- och omsorgstagarensbehov tillgodoses optimalt.FrivilligcentralenI Centrumhuset i Kållekärr startades en så kallad frivilligcentralvåren 2007. Tanken med verksamheten är att frivilliga människoroch organisationer ska ha en gemensam central där behov ochlösningar möts.Äldre ska kunna kontakta frivilligcentralen när de till exempelbehöver någon som följer med på sjukbesök, promenader ellernär de kanske bara vill ha lite sällskap. För det är lika mycket detcentralen handlar om; att ge mänsklig värme till dem som intehar så många vänner och anhöriga.De som besöker frivilligcentralen erbjuds att delta i olika aktiviteter,med alltifrån självhjälpsgrupper till utflykter och studiecirklar.Sådana aktiviteter ska annonseras i förväg.Det är viktigt att känna till att de frivilliga som ställer upp ifrivilligcentralen inte ersätter professionella sociala insatser ellersjukvården. De åtar sig inte hemtjänstuppgifter utan gör det därlilla extra, det som sätter en guldkant på tillvaron. Däremot fårde frivilliga utbildning och tecknar naturligtvis en tystnadsförbindelse.Frivilligcentralen är än så länge ett projekt. Visionen är att koncenptetska permanentas efter att det utvärderats.22

”Jag har bara två saker att säga om ålderdomen. Denena är att ålderdomen är en okänd sak och den andraär att åldrandet egentligen inte innebär någon förändringinombords.”Olof LagercrantzOrdlistaBiståndsbeslut reglerar de behovsom individen har för att klara sinvardag, enl 4 kap 1 § SOLDagverksamhet är biståndsbedömdverksamhet för personer medpsykosocialt behov av samvaro,aktiviteter och viss omvårdnadDaisybok fungerar som en talbokmen är speciellt anpassad för attförenkla för funktionshindradeDemensboende erbjuds till personermed demenssjukdomar om deinte längre kan vårdas hemmaGenomförandeplan görs vidinflyttning i äldreboende eller vidbeslut om hemtjänst, och regleraratt individen får sina behovtillgodoseddaFlexlinjen är en flexibel kollektivtrafiklinjesom utformas beroendepå förbeställning av turerFokusgrupp ska finnas i kommunensäldreboenden för attutvärdera de boendes egna uppfattningarom boendekvaliténFritidsledare är den personalgruppsom arbetar med fritidsaktiviteterpå till exempel äldreboendenFrivilligcentral är en samlingspunktför frivilliga medmänniskoroch dem i behov av frivillighjälpFärdtjänst är en särskild kollektivtrafikanpassad efter denfunktionshindrades behovHemtjänst är behovsprövad ochavgiftsbelagd och hjälper enskildamed de sysslor de inte klarar avsjälva i hemmetHörtidningar är tidningar somlästs in för att kunna hörasKommunala Pensionärsrådet,KPR, se förklaring i ruta på sid 4Kompetensutvecklingsplan gerriktlinjer för hur personal kan ökasina kunskaper och kompetensKontaktperson utses av enhetschefenoch verkställer dennesbeslut om upprättande av genomförandeplanoch anhörigkontakterKorttidsboende är en form avväxelvård som används vid rehabilitering,omvårdnad eller avlösningför närståendeMedicinskt ansvarig sjuksköterska,MAS, utövar tillsyn samtkvalitets- och säkerhetsgranskningav sjukvårdsinsatser för bland annatkommunens äldreboendenPalliativ innebär hjälp för stundenPensionärernas Riksorganisation,PRO, är en nationell och partipolitisktobunden organisation somstår öppen för alla pensionärer,även förtids- och avtalspensionärerSeniorbostäder byggs med särkilthänseende till boende i alla stadierav livet; byggs ofta av privataentreprenörerServicehus har bostäder som ärsärskilt anpassade efter den enskildesbehov vid just det tillfälletServicelägenhetSveriges Pensionärsförbund, SPF,är en nationell, ideell, partipolitisktoch religiöst obunden intresseorganisationför pensionärerSärskilt boende är olika former avboende, till exempel äldreboenden,med personal dygnet runtTrygghetstelefon är ett slags larmsom beviljas dem med funktionshinderoch sjukdomstillstånd somkan ge akuta behov av hjälpTystnadsförbindelse/-pliktVäxelvård innebär att den äldrekombinerar sitt boende hemmamed kortare perioder på tillexempel korttidsboende, så attanhöriga avlastasÄldreboende erbjuder helinackorderingmed omsorg dygnet runtÖppen verksamhet är sådanverksamhet som medborgarna kankontakta och få stöd av utan attdet registreras som ett biståndKontakterPensionärsföreningarPRO Kaprifolen 0304-66 01 53SPF Tjörnveteran. 0304-66 24 06Tjörns PRO 0304-67 13 44PRO Bohuslän 0522-121 80SPF Bohusdistr. 0523-509 25Tjörns kommunVäxel 0304-60 10 00Medborgarkontor 0304-60 10 10Soc nämnds sekr 0304-60 10 73ÄldreboendenAvdelningschef 0304-60 13 35Lilldalshemmet 0304-60 16 32Valåsen 0304-60 16 13Tubberödshus 0304-60 12 21Rönnängs äldreb. 0304-60 17 01Klövedals äldreb. 0304-60 15 70Läs mer på www.tjorn.se underNämnder -> SocialnämndenE-post: sociala@tjorn.se23

TJÖRNS KOMMUNS ÄLDREPLAN 2008Textredigering och layout: Britta LeanderFoto: Birgith Åhs (omslag, sid 11, 14, 16, 19, 20), Britta Leander(sid 3, 4), Ann-Louise Svensson (sid 9)Tryck: IT-grafiska Kungälv”Livets afton har sinlampa med sig”Joseph Joubert