Ladda ned en PDF med tidningen. - Skogforsk

TEMA | FINLAND”tomi SaLo:VETENSKAPkäNNer iNga gräNSer”– det är en fördel för Sverige och Finland att det inte finnsnågon gemensam skogspolitik i EU. Skogsnäringen och skogsindustrinhar en helt annan betydelse för norden och vi harredan väl fungerande lagstiftning och praxis.text SANNA LIUKKO | Foto ANTTI HANNUNIEMI och AFTONBLADET BILDDet menar Tomi Salo, direktör förskog och miljö från Skogsindustrierna,den finska intresseorganisationen.– Sverige och Finland har sammasyn på skogs- och virkesförsörjningsfrågor.Båda länderna harett gemensamt intresse att skapaett effektivt virkesförsörjningskonceptanpassat till nordiskaförhållanden. Därför är det viktigtatt vi fortsätter att samarbetai EU-sammanhang för att få igenomde skogliga frågor som är betydelsefullaför både Sverige ochFinland.Tomi Salo definierar två områdendär skogsindustrin har mycket att geinom forsknings- och utveckling:effektivare bioekonomi och fjärrtransportav virke.Finland och Sverige spelar mot samma mål. teamwork över gränsernainom FoU och intressebevakning lönar sig för båda länderna,säger tomi Salo, direktör för skog och miljö vid finska Skogsindustrierna.– Globalt sett har skogsindustrinen lysande framtid eftersom intressetför bioekonomi växer. För att garanteraatt skogsindustrin i Finlandhar en betydande roll i den här utvecklingenmåste vi säkerställa attdet finska affärsklimatet för skogsindustrinlockar till investeringar. Enviktig faktor i det här sammanhangetär att industrins tillgång tillvirke säkerställs. Därför satsas detnu starkt på utvecklingen av detfinska virkeshandelssystemet ochmarknaden för skogstjänster, sägerTomi Salo.effektiv fjärrtransportNär det gäller fjärrtransport av virkefinns det stora behov av att skogsindustrinfokuserar på effektiviseringav både järnvägs- och biltransporter.Här gäller det att bli mycketeffektiv för att säkerställaskogsindustrins konkurrenskraftpå exportmarknaderna.– Vi måste satsa på etttäckande nätverk av storaterminaler för lagring ochlastning av virke längs järnvägarna.Det har vi i daginte i Finland. Det som ärpositivt är att den finska regeringennu har beslutat attinvestera i ett terminalnätverktrots den svåra ekonomiskasituationen, sägerTomi Salo.Bristen på konkurrensinom järnvägstransporterses också som ett problem –i dag råder det monopolgenom VR (motsv. SJ).– Vi borde ha flera aktörer somerbjuder järnvägstransporter ochterminaltjänster till skogsindustrin.Konkurrensen försäkrar att tjänsternautvecklas för kundens, skogsindustrins,bästa.Även biltransporter ska studerasnoggrant. Virkesbilar med större kapacitet,till exempel det svenskaETT-projektet, ses som en mycketlovande möjlighet för ökad produktivitetoch kostnadseffektivitet.Branschen anser att effektivare biltransporterär det utvecklingsområdesom har mest potential som enenskild faktor.– Den här utvecklingslinjen är intressantför både Finland och Sverige.Också här hör FoU ochintressebevakning samman.Samarbete mellan Sverigeoch Finland inom forskningoch metodutveckling kringdrivning och virkestransportkan varamycket fördelaktigtför båda parter baravi kommer överensom spelreglerna. Vetenskapkänner ingagränser, säger TomiSalo.Hantera splittrat ägandeTvå tredjedelar av skogen iFinland ägs av nästan enmiljon människor. Att så mångafinländare äger en så stor del avskogen har börjat bli en utmaning.Skogsägarnas medelålder är högoch fastigheterna små. Fastigheternasplittras mer när de ofta går iarv till mer än en arvtagare. Dessutomär det bara få skogsägare somser sin skog som en näring, manbetraktar skogen som en ”bank”och gör lite extra uttag dåoch då när man behöverdet. Allt färre skogsägarebor i närhetenav sina skogsmarkersamtidigtsom allt färrehar erfarenhetav skogsskötsel.Allt sammantagetskapar detta en osäkermarknad, så Skogsindustrierna hartagit fram en utvecklingsplan för attförändra läget (se faktaruta).– Det är fem utvecklingssteg somska leda till en bättre fungerandemarknad för virke och skogstjänster.Det ska också bidra till att Finlanderbjuder en lockande investeringsmiljöäven i fortsättningen, sägerTomi Salo.En del i utvecklingsplanen är attskapa en elektronisk handelsplatsför virke och skogstjänster där allaaktörer samlas.– Men mycket krävs innan handelsplatsenblir klar. Obehindradeinformationsflöden mellan olikaIT-system, gränssnitt som talar medvarandra, integration av fakta ochkonstruktion av elektroniska anbudsprocesserär några områdensom vi behöver arbeta med, sägerTomi Salo.Lika och olika på samma gångI den finska skogspolitiken ingår endel skattefria bidrag till skogsvårdoch avverkning som inte finns i Sverige,till exempel statsstöd för skogsförbättringsarbetenenligt en lag omfinansiering av hållbart skogsbruk.Påverkar dessa bidrag hur FoU-satsningarnariktas i Finland?– Intressant fråga, säger TomiSalo. Ägarstrukturen är ett viktigtelement bakom den finska skogspolitiken.Frågan är om våra skogarmed små fastigheter och splittratägande skulle vara så välskötta somde vore utan skogsvårdsbidrag.Tomi Salo anser att eftersomolika stöd sällan är menade att fortsättai all evighet kan de mycket välfungera som drivkrafter för FoU.Skulle det vara enklare att samarbetainom FoU om vi hade sammaskogspolitiska förutsättningar i Finlandoch Sverige?– Jag tror att vi måste se på helheten,säger Tomi Salo. Trots attmånga saker förenar oss ”skogligtsett” finns det också sådant somskiljer sig åt. Lika barn leka bäst,men kanske små skillnader görFoU-samarbetet mera givande förbåda parter.5UTVECKLINGSSTEGFÖR ENBÄTTREMARKNADI FINLAND1. Samla och tillgängliggörinformation omvirkeshandel, virkesprisersamt skogsbeståndpå fastighetsnivåför alla virkesköpareoch säljare av skogstjänster.2. Säkra den friamarknaden genomatt lagen för skogsvårdsföreningarändrasför att avskaffa ettobligatoriskt medlemskapoch därtillhörande medlemsavgiftför skogsägarna.3. Skapa en service(klar slutet av 2012)som förser skogsägarenmed fakta omdennes skog, omskogsbeståndet, ombehovet av skogsvårdsåtgärderellerom möjligheter attsälja virke med mera.Syftet är att göra informationlättillgängligför att uppmuntraskogsägare att vårdasin skog.4. Skapa en elektroniskhandelsplats förvirke och skogstjänsterdär alla aktörersamlas.5. Utveckla nya sättatt äga skog för att fåstopp på splittringenav skogsfastigheter.även främjandet avskogsbruket som huvudnäringför skogsägareingår i det femtesteget.8 Vision | 2 | 2012Vision | 2 | 2012 9

TEMA | FINLANDeFFektiVare SkogSVÅrD meDmekaNiSeriNg och heLhetSgreppFINSK ForSkNiNgger SVENSKNytäNDNiNgSkogsvården blir allt dyrare i Finland, precis som i Sverige. medan kostnadernaför avverkning stadigt sjunker, ligger kostnaderna för markberedningoch plantering i princip still – och för röjning har de till och medökat på senare år.Det här är ett hot mot skogsbrukets lönsamhet.Det är också ett hot mot virkesförsörjningen,eftersom skogsägarna kan dra sig föratt avverka skog om det blir för dyrt ochkrångligt att återbeskoga. Därför startadeMETLA 2007 forskningsprojektet Skogsvårdenskostnadseffektivitet och kvalitet.Resultaten har inspirerat Skogforsk.måste mekaniseras– Ett spår vi jobbat med är mekaniseradskogsvård, berättar Timo Saksa vid forskningsstationenSuonenjoki i östra Finland.Precis som i Sverige, tror vi att det kommeratt bli svårare att få tag på arbetskraft förskogsvården, framför allt i glesbygden.Mekaniserad plantering och röjning kanvara en lösning.Projektet har studerat planteringsmaskinersom finns på marknaden – de är alla avden typ som monteras på grävmaskin ochplanterar i samband med högläggning.Någon av maskinerna klarar till och med avatt dubbelplantera.– Kostnaden ligger i dag ungefär påsamma nivå som för manuell plantering pårätt objekt. Hyggena, som inte får vara försteniga, bör vara minst ett par hektar. Ochdet är bra om groten är borta, fortsätterTimo Saksa.Totalt går ett 30-tal planteringsmaskiner itext CARL HENRIK PALMÉR | chp@areca.seFoto CARL HENRIK PALMÉR och SVERKER JOHANSSONFinland i dag. De anses vara lönsamma förentreprenörerna om de får tillräckligt medjobb. De bör plantera minst 150 till 200hektar per säsong.På röjningssidan har man inte kommitlika långt. Några specialmaskiner går påprov, de slingrar sig fram på stickvägar ochröjer med svärd eller klinga. Timo Saksa serinte helt övertygad ut när han beskriverdem. Då ser han gladare ut när han berättarom den finska uppfinningen ”Rotryckaren”som VISION har tittat närmare på (se nästauppslag).Se hela kostnaden!– En annan fråga vi har arbetat med i projektetär att analysera skogsvårdskedjor,säger han. Och där vet jag att det finns ettintresse från Sverige.Det märks att det här är ett hjärtebarnför honom. Han rotar i pappershögarna påskrivbordet och hittar ett diagram.– Se här, det gäller att minimera de samladekostnaderna fram till förstagallringen,inte stirra sig blind på enskilda moment.Här har vi ett exempel, siffrorna kommerfrån fältförsök.– En harvning är nästan hälften så dyrsom en högläggning. Planteringen kostar iprincip lika mycket, men sedan kommerförstaröjningen. Den är klart billigare eftertNettonuvärde (3 %) euro/ha1 6001 4001 2001 0008006004002000■ Senare ungskogsskötsel ■ Tidig röjning■ Plantering ■ MarkberedningHögläggning HarvningFoto: SVerker johaNSSoN’’Naturligtvis ska man minimeratotalkostnaden för att anläggaett bestånd, inte bara se deenskilda posterna.Om skogsvård i Finlandl i princip markbereds alla slutavverkningar.l merparten av tallmarkerna harvas och direktsåsmed förädlat frö från fröplantager för att få täta föryngringar.i norra Finland planteras tall p.g.a. avfröbrist, likaså på bördigaretallmarker i södra Finland.l merparten av granmarkernahögläggsmed grävmaskinoch planteras medoförädlade granplantor– granfröplantagernager intetillräckliga fröskördar.l De flesta föryngringarbör röjas två gånger. oftasthandlar det om att ta bort självsåddbjörk och asp. täta tallföryngringar måste ocksåglesas ut.l mycket av skogsvården görs av skogsägarna men är på vägatt entreprenöriseras. andelen utländsk arbetskraft ökar, menfrån en låg nivå.l älgen är ett problem i Finland trots att älgstammen är lägre änden svenska. p.g.a. av risken för älgskador planteras knappastnågon björk i Finland längre.Kapar kostnaden. ”räkna på hela skogsvårdskedjan. om markberedningenkostar mer, kanske röjningen kostar betydligt mindre!” säger Lars-GöranSundblad vid Skogforsk som inspirerats av timo Saksas forskning.10 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKVision | 1 | 2012 11

TEMA | FINLANDten högläggning. Det beror på att det blirmindre lövuppslag då, eftersom man interör om lika mycket i marken som vid enharvning. En markberedning gynnar ju intebara våra gran- och tallplantor. Det blirockså en ypperlig grobädd för björk- ochaspfrö. Med harvning påverkas 30–40 procentav hyggesytan, med högläggning under20 procent.Dessutom växer granplantorna bättreefter en högläggning, så de klarar konkurrensenfrån lövet bättre. Det gör att andraröjningenblir billigare. Sammantaget blirtotalkostnaden fram till förstagallringen 20procent lägre med högläggning.Inspirerar Skogforsk– Egentligen är det så självklart. Naturligtvisska man minimera totalkostnaden föratt anlägga ett bestånd, inte bara se de enskildaposterna. Men det var Timo Saksasom först visade det svart på vitt, säger Lars-Göran Sundblad vid Skogforsk i Umeå.– Vi på Skogforsk har börjat fundera vidarei Timos anda. Med en riktigt bra markberedningkan man plantera mindre plantor.En stor planta är ju delvis en eftergift för attkompensera för en dålig startmiljö. En litenplanta är billigare att odla fram och billigareatt plantera. Så ”systemet” tål en avsevärtdyrare markberedning utan att ge högre totalkostnad.– Och man kan gå ett steg till, fortsätterLars-Göran. Med en riktigt bra markberedningkan man sänka antalet plantor per hektar,eftersom väsentligt fler överlever. Dagensrekommenderade planteringsförband tar juhöjd för en del avgångar.Enligt Lars-Göran har Timos forskningblivit en nytändning för Skogforsks arbetemed att utveckla markberedningen.– För med det här självklara sättet atttänka, inser man att det finns ett rejält kostnadsutrymme.Markberedning kan få kostamycket mer än i dag. Bara den blir bra!Foto: carL heNrik paLmérJakten på planteringspunktenMETLA:s skogsvårdsprojekt avslutades2011, men har fått en uppföljare.– Vi ska fortsätta titta på mekanisering avskogsvården, bland annat hur vi kan utnyttjany teknik, säger Timo Saksa, och gerett exempel:– Man borde kunna identifiera ”den perfektaplanteringspunkten” med hjälp av digitalbildbehandling. Vi ser framför oss enteknik där en videokamera på en planteringsmaskinkontinuerligt skickar bildernatill en dator som läser av terrängen. Kanskekan man ha en laser som läser av stenigheteni marken. Datorn kan då avgöra var plantanska sättas. Med den här tekniken på platskan man bygga en kontinuerligt framryckandeplanteringsmaskin som själv söker debästa planteringsställena under gång. Detskulle bli ett lyft för produktiviteten. Dagensmaskiner arbetar ju intermittent – dekör en bit, stannar och planterar, och körsedan en bit till.Satsar på mekanisering. timo Saksa är forskarevid forskningsstationen Suonenjoki i östra Finlandmed sikte på att minska kostnaderna för skogsvård.automatik med gpsEn ännu mer futuristisk idé är att lagrakoordinaterna för varje planta. Det är juingen omöjlighet med dagens gps-teknik.Då skulle en röjmaskin mer eller mindre automatisktkunna söka sig fram till huvudplantornaoch röja rent– man vet ju var desattes ut en gång.– Det nya projektet ska också utveckla”den perfekta plantan för planteringsmaskiner”.Vi tror att den är lite större än dagensplanta, så att den tål att planteras djuparener i marken, säger Timo Saksa.Man kommer även att fortsätta arbetetmed egenkontroll. Projektet har utvecklatchecklistor för markberedare, plantörer ochröjare och kompletterat med utbildningsmaterial.Den som gör egenkontroll ska förståvarför man mäter det man mäter. Systemettestas nu på några företag med förhoppningom att öka kvaliteten i skogsvårdsarbetet.FotNotSkogforsk, SLU och Luleå tekniska universitetdriver just nu ett doktorandprojekt om identifieringav planteringspunkt för maskinell plantering.i det ingår bland annat en genomgång avpotentiella tekniker för detektering av hinderoch lämplig/olämplig planteringspunkt.projektet ger grund för vidare samarbete medfinnarna.Foto: erik VikLUNDRelativa kostnader i ungskogsskötsel160140120100806040200’’Slipper vi andraröjningenblirdet 20 procentbilligare medRotryckaren änmed två manuellaröjningar.Tidig röjningoch senareungskogsskötselmed röjsågRotryckaren,ej senareungskogsskötselRotryckarenoch senareungskogsskötselmed röjsågRycker rötter. med rotryckare blir det mindre problem med stubb- och rotskott än efter röjsågsröjning.NytäNk meD rotryckareNPå finsk-engelska kallas det ”naarva uprooting system.” Under+VISIon:s samtal med timo Saksa bestämmer vi oss för att kalla denför ”rotryckaren”. För det beskriver precis vad det handlar om.Den stora modellen av Rotryckarenbestår av en ram som karna kläms hop så att björkvudplanta – och trycks ner. Bal-är drygt två gånger två meter. I och asp runt huvudplantan fastnaroch så lyfts ramen med löv-–ramen sitter gummiklädda balkaroch i centrum är det ett fyrkantigthål som är cirka 40 x 50 friställd granplanta.träd, rötter och allt. Kvar står encm. Det finns också en mindre Rotryckaren är, som såmodell, som ger cirka 2,5 m 2 mycket annan innovativ skogstekniki Norden, konstruerad avröjd yta.Ramen hänger i kranen på en en ”klurig entreprenör”, Kariskördare. Arbetstekniken är Kuru. Nu testas fem ekipage ienkel: ramen träs över en hu-praktisk drift i Finland.Om METLADet finska SkogsforskningsinstitutetmetLa finansieras främst avfinska staten. man har ca 800 anställda,varav hälften forskare.metLa motsvarar delar av Skogforskplus stora delar av skogsforskningenvid SLU. Den finskaskogsbranschen finansierar enskildaforskningsprojekt inom ämnen somtäcker hela skogsbruket.WEBB-TVSe reportaget påskogforsk.se/visionFärre stubb- och rotskottFördelen med metoden är förstås just att rötterna följer med.Det blir alltså mycket mindre problem med stubb- och rotskottän efter en vanlig röjning med röjsåg. på många hyggenkanske det räcker med en enda röjning.Timingen nackdel är att man måste komma in i rätt tid. huvudplantornamåste vara cirka 1 meter höga. ”Fönstret” är bara 2–3 år.– enligt våra kalkyler är en röjning med rotryckaren i dag cadubbelt så dyr som en röjning med röjsåg, säger timo Saksa.men även här måste vi se på hela skogsvårdskedjan. Slippervi andraröjningen blir det 20 procent billigare med rotryckarenän med två manuella röjningar. Dessutom: tekniken ärny, det finns en klar potential att öka produktiviteten!12 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKFORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2012 13

DEN FINSKA TAKTIKENTEMA | FINLANDI rapporten föreslås FoU-satsningar inomområden som tillsammans täcker helaskogliga logistikkedjan:Ny teknik och automationmed nya automatiska mätnings-, instruktions-samt uppföljningssystem kan man1höja drivningens medelproduktivitet och ävenminska skillnaderna mellan olika förare. Lösningarfinns – nu måste de implementeras iskogsmaskinernas informationssystem och tas ibruk. Samtidigt måste man utbilda förarna i deeffektiva arbetsmetoder som nu blir möjliga.Sömlösa informationsflödenaktuell information om skogsbeståndetoch förhållandena för drivning utgör enbas för effektivt skogsbruk. Det finns ett behovav att säkra att alla som ingår i det nätverk sombildar virkeslogistikkedjan har tillgång till den härinformationen. Det är en utmaning eftersom detfinns flera gränssnitt som informationen måstepassera ohindrat. Det krävs standarder ochgränssnitt som samverkar med varandra för attgarantera produktivitet och effektivitet genomhela kedjan.Bättre infrastrukturtransportsträckorna för virke är långa iFinland. man måste garantera att väg- ochjärnvägsnätet finns tillgängligt där det behövs.Dessutom kräver dataöverföringen i realtid sinegen infrastruktur även i glesbygden. Det finnsmycket att göra på transportsidan – virkesbilarmed större kapacitet och ett nätverk av virkesterminalervid järnvägar är viktiga delar.Effektivare virkesmätningett av de utvecklingsområden som finnarnatror mycket på är virkesmätningen.man ska sluta med att mäta virket flera gångerunder kedjan. målet är att enbart mäta massaochenergived genom att väga den. Sågtimmerska även i fortsättningen mätas i fast kubikmeter.automatisk mätning erbjuder nya möjligheterför förbättrad mätnings- och apteringsprecisionoch den borde snarast implementeras i skogsmaskinerna.2 3 4 5Ny form av virkeshandeli Finland ägs två tredjedelar av skogen avnästan en miljon privata personer. Fastigheternaär små och bara en del av skogsägarnasäljer virke regelbundet. Det är viktigt att utvecklanya sätt att äga skog och att förnya virkeshandelnför att garantera industrins tillgång tillvirke. även prissättningen av virke kräver nytänkande.Entreprenörermed bredare ansvarSkogsmaskins- och transportentreprenörernasroll i virkesanskaffningen blir allt6starkare och det öppnas nya affärsmöjligheterför dem. Därför är utvecklingen av entreprenörskapviktig. målet är att entreprenörer ska servamånga kunder inom sitt område, koppla sammanflera drivningsobjekt och styra transportereffektivare.6’’Vi vill väckabranschen ochbeslutsfattarna,det finns ingentid att förlora.VÄGARTILLEFFEKTIVAREVIRKESFÖRSÖRJNING’ aLL ViSDomkommer iNteFrÅN SkogeN ’I Finland ska virkesförsörjningens kostnadseffektivitet vara 30 procentbättre år 2020 än i dag. målet ska nås med ett omfattande FoU-programsom hela finska skogsbruket står bakom.text SANNA LIUKKO | Foto ANTTI HANNUNIEMINu är det bråttom. olikaFoU-grenar ska tillsammansleda till bättre kostnadseffektivitet.Enligt HeikkiPajuoja, Vd för Skogforsksfinska motsvarighet metsätehooy finns det ingen tidatt förlora.Framtiden verkar ljus för skogssektorn i Finland.Förnybara råvaror som virke och övrigskogsbiomassa får en allt starkare roll i industriellförädling och energiproduktion.Även helt nya användningsområden inombioekonomin dyker upp, med flera planeradebioraffinaderier. Men detta förutsätteratt virkesförsörjningens kostnader hålls på enkonkurrenskraftig nivå.en ny visionSkogforsks motsvarighet i Finland, MesätehoOy, publicerade i maj en för de finskavirkesanskaffningsorganisationerna gemensamvision och förslag för FoU-programmetför kostnadseffektivare virkesförsörjning. Irapporten konstateras att det kommer attkrävas hårt arbete inom och mellan fleraFoU-grenar – och man måste lyckas meddem alla!– Vi vill väcka branschen och beslutsfattarna,det finns ingen tid att förlora. Vimåste agera nu för att upprätthålla vår konkurrenskraft,säger Heikki Pajuoja, VD förMetsäteho Oy.För att nå visionen krävs att man snabbtöverför de senaste FoU-resultaten till praktikenoch tar till vara de möjligheter som dennyaste tekniken erbjuder. Ett problem är attföretag som är sysselsatta inom virkesförsörjningenär så få; ca 1000 skogsmaskinsentreprenörer,800 transportföretag och 200andra företag. Det lönar sig inte för ”utomstående”att utveckla lösningar för en sårelativt liten användargrupp.– Vi måste föra samman kunskapen frånolika FoU-områden på ett helt nytt sätt. Allvisdom kommer inte från skogen, så attsäga.Rapporten tar inte ställning till vem somborde driva och finansiera FoU-satsningarna.– Traditionellt är det skogsindustrin somhar burit mycket av ansvaret, säger HeikkiPajuoja.FotNot: rapporten med de finska virkesanskaffningsorganisationernasgemensamma visionheter ”mot effektivare virkesförsörjning. Virkeslogistikår 2020 – utvecklingsvision och FoUprogram”.14 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2012 15

TEMA | FINLANDTEAMWORKGER KLIMATSÄKRADE SKOGAR’’Att samarbeta med svenskarnahar varit mycket trevligt och lätt.Den mest intensiva argumentationenhar rört ishockey. Där har vi tyvärrinte nått konsensus än – kampenfortsätter…Lars Bärring, klimatforskarevid SmHI:srossby Centre.I höst lanserar Skogforsk och det finska forskningsinstitutetmEtLA ett nytt svensk-finskt plantvalsprogram för tall, därtillväxten är synkad med framtidens varmare klimat.text: KRISTINA SUNDBAUM kristina@sundbaumkommunikation.sePlantvalsprogrammet är ett svenskfinsktsamarbete inom forskningsprojektetOptimal Deployment,som går ut på att säkra skogsodlingsmaterialför framtidens klimat.Projektet ingår i NovelTree, ett EUsamarbetemellan 15 länder medfokus på skogsträdsförädling.Samarbetsprojektet mellan bl.a.Skogforsk och det finska forskningsinstitutetMETLA startade 2008och i höst knyts säcken ihop när ettnytt plantvalsprogram publiceras.I Sverige är det Bengt Andersson vidSkogforsk som leder forskningenoch programutvecklingen.– Det här är ett riktigt intressantprojekt, säger han. Det är vetenskapligtunikt samtidigt som det direktkan tillämpas av markägare isåväl Sverige som i Finland.Unik databas för tallForskarna har utvecklat en ny prognosmodell,där variationen i produktionberäknas i relation tillklimatindex och genetiskt ursprung.– Dagens klimat avgör överlevnaden,medan framtidsprognoseranger hur tillväxten kommer att seut, säger Bengt Andersson. Vi räknarpå tallen, för där finns tillräckligtmed data för en riktigt bramodell. Men modellen kan ocksåanvändas för andra trädslag.Först skapades en databas med dehundratusentals träd som ingår ialla studier inom skogsgenetiskforskning i Sverige och Finland norrom 60:e breddgraden.– Det har varit ett enormt jobbatt bygga upp databasen, men detunika med projektet är att vi förförsta gången någonsin kopplar trädenstillväxtdata till klimatvariablersom används av klimatforskare globalt,säger Bengt Andersson. Tidigarehar vi byggt modeller på datafrån mätstationer, men genom ettintensivt samarbete med klimatforskarevid SMHI har vi tagit fram klimatindexmed mycket tillförlitligaframtidsprognoser.Från globalt till regionaltLars Bärring, klimatforskare vidSMHI:s Rossby Centre har i samarbetemed Skogforsk och METLABengt Andersson,Skogforsk, projektlederdet svensk-finskaforskningsprojektetoptimal deploymentsom säkrar skogsodlingsmaterialför framtidensklimat.räknat fram de klimatindex som användsi modellen.– Utgångspunkten är globala klimatscenarier,säger han. Bildligttalat har vi zoomat in i de globalascenarierna som genom ett förstoringsglasför att få fram klimatindexsom är anpassade till regionala nivåer.SMHI är inte formellt med iforskningsprojektet, men genomforskningsprogrammet Mistra-SWECIA där skogen är ett temaområde,korsades Lars Bärrings ochBengt Anderssons vägar och samarbetetinleddes.– Som klimatforskare tar vi i förstahand fram allmänt användbarinformation från scenarierna, mennu har vi kunnat se en specifik ochkonkret tillämpning, säger Lars Bärring.Det är intressant att arbetafram en metodik som inom en snarframtid kan leda till att klimatscenariernakommer till praktisk användning.Båda länderna vinnareEn av fördelarna med att forskningensker tillsammans med Finlandär att fler plantsortimentkommer med i bilden, vilket delsdirekt ger svenska och finska skogsägareett större urval vid plantval,dels gör modellen mer intressant förandra länder.– Klimatet förändras snabbt ijämförelse med omloppstiden förskog, så modellen kommer att geskogsägare mycket värdefull och tillförlitliginformation för beslut omvilket skogsförädlingsmaterial sompassar dem bäst, säger Katri Kärkkäinen,forskningsledare för projektetvid METLA i Finland. En bonusär förstås att finska skogsägare fårinformation om svenska tallar ochvice versa.Nytt plantvalsprogram klart i höstUnder hösten presenteras en förstaversion av plantvalsprogrammet.Skogsägare kommer att kunna optimeravalet av tall med anpassningefter nya klimatindex som ger bättreklimatanpassade tillväxtprognoser.– Det talas mycket om värdet avgränsöverskridande forskning mendet är oftast lättare sagt än gjort.Här känns det verkligen som att viär på god väg. Att det dessutomfinns en direkt praktisk tillämpningav stort värde är en extra bonus,säger Bengt Andersson.Och Katri Kärkkäinen hållermed:– Att samarbeta med svenskarnahar varit mycket trevligt och lätt.Den mest intensiva argumentationenhar rört ishockey. Där har vityvärr inte nått konsensus än –kampen fortsätter…Katri Kärkkäinen,forskningsledare vidmEtLA.16 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2012 17

SKOGSTEKNIK3TANKArFrÅNTESTFörArENFoto: joNNy SteNmark, hoLmeN SkogSKOGFORSKTESTARFIBErDrIvEDriVare i StorSkogAnders Lidén är en mycket van drivarförare som harkört Valmet 801c i slutavverkning åt holmen Skog. hananlitades av Skogforsk för att testa Fiberdrive.– jag kan inte annat än beundra dessa innovatörer,säger anders Lidén. på kort tid har de byggt en maskinsom fungerar riktigt bra. Nu hoppas jag att de kan få utden på marknaden – kanske med hjälp av en stark samarbetspartnerför att klara vidareutveckling och underhåll.Anders tankar om…… avlastningen. tiden sänks mindre än man tror meden vanlig grip. en drivare har många sortiment på ett lass,som ska sorteras vid avlastningen. min erfarenhet är attdet bör vara en modifierad grip. en tånggrip av något slageller kanske en a- grip. Snabbfästet måste utvärderas enlängre tid i snö och kyla, men det är troligtvis lösningenför drivarsystemet.… drivlina och nivellering. Systemet med hydraulmotoreri hjulen fungerade bra, men måste testas i annan terrängoch i snödjup. Systemet med sex hjul underlastbäraren innebär lägre marktryck, vilket naturligtvis börge mindre markskador. Nivelleringen fungerade inte riktigtbra vid testet. men med christer Lennartsson ochhans gängs engagemang är jag övertygad om att de löserdet.… lastbäraren. Den var utan grind och det gick endastatt mata stockar från ett håll. man får bättre ordning pålasset om det går att mata från bägge hållen. att lastbärarenär hydrauliskt breddbar ser jag flera fördelar med,t.ex. vid trailertransport och vid avverkningar med stickvägar.tiltvinkeln fungerade bra, men avståndet mellanhytt och lastbärare måste förlängas för att få bättre inmatningsvinkeloch förbättra förarens sikt vid lastning.Skogforsk har testat drivarprototypen Fiberdrive 1750 – den första drivarenutvecklad för slutavverkning. och den klarar sig riktigt bra i jämförelsemed traditionella maskinsystem.– drivaren imponerar, säger Isabelle Bergkvist som utvärderat maskinen.och det här är ändå en prototyp.I våras kunde du läsa om den nya drivaren iVISION (se nr 1/2012). Nu har Fiberdrive1750 testats av Skogforsk för att utvärderaprestationen i olika drivningsmoment jämförtmed skördare/skotare.Inom ”Drivareprojektet” - branschens gemensammautvärdering av drivarkonceptet -har man utvecklat en kalkyl som jämför drivaremed vanliga avverkningssystem vidolika drivningsförhållanden. Konkurrenskraftenhos drivarsystemet ligger framför allti att den blir effektivare genom att lasta virketdirekt vid upparbetningen.– Fiberdrive klarar de nyckeltal som visatt som kalkylmål för att systemet skakunna konkurrera, säger Isabelle Bergkvistvid Skogforsk. Det imponerar, tycker jag.text & foto | SVERKER JOHANSSON | bitzer@live.seÄndå tror vi att den har mer potential änstudien visar.– Resultaten är i nivå med tidigare studieresultatfrån drivaren Valmet 801 C - ochman får inte glömma att det var en maskinmed vana förare. Med tanke på att vår testförarebara hade ett tiotal lass bakom sig på Fiberdrive,så tror vi att det finns outnyttjadepotentialer i bättre förarvana, men även metodutvecklingoch fortsatt teknikutvecklingför det här spännande maskinkonceptet.Fiberdrive klarar alltså i grunden det somförväntas av en slutavverkningsdrivare föratt konkurrera i skogen.– Konceptet fungerar, men maskinen ochmetoden måste förfinas ytterligare, sammanfattarIsabelle Bergkvist.Foto: SVeN tegeLmo, SkogForSkIsabelle Bergkvist, Skogforsk.’’Fiberdriveimponerar. Ändåtror vi att den harmer potential änstudien visar.Tidsåtgång (G 0 h/m 3 fub)0,0800,0700,0600,0500,0400,0300,0200,0100,000■ Lossning ■ Lastning inklusive körning ■ Transport ■ Övrigt■ Kvistning/Kapning ■ Intagning ■ Kran ut/Fällning ■ KörningSkördare/SkotareDrivarkalkylFiberdriveLigger bra till. momenttider för Fiberdrive jämfört med skördare/skotare (medelvärden frånstudier och uppföljning) samt målmomenttiderna i Skogforsks drivarkalkyl. I drivarsystemetfinns ingen tidsåtgång för lastning och körning under lassning och därför blir den totala tidsåtgångenför drivningen lägre. Samtliga system är normerade till samma medelstamvolymoch samma skotningsavstånd (0,35 m 3 fub och 300 m skotningsavstånd).6NYCKELTALFÖR FIBERDRIVEDen ekonomiska konkurrenskraften avgörs av tidsåtgångenx maskinkostnaden. i drivarkalkylen finnsmöjlighet att göra en maskinkalkyl (se tabellen nedan).Den kalkylerade drivningskostnaden var i studien 68,50kr/m 3 fub. motsvarande drivningskostnad för skördare/skotaresystemet skulle vara drygt 72 kr/m 3 fub.prestation (m 3 fub/h) 18,21tidsåtgång (g 0 h/m3fub) 0,055Volym per lass (m 3 fub) 19max framryckningshastighet (m/min) 70maskinkostnad (kr/h) 1250Drivningskostnad (kr/m 3 fub) 68,5Studieresultatet i siffror samt kalkylerat timpris och avverkningskostnad.20 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2012 21