Uppåkra kyrka. Arkeologisk schaktningsövervakning, 2007. Rapport ...
Uppåkra kyrka. Arkeologisk schaktningsövervakning, 2007. Rapport ...
Uppåkra kyrka. Arkeologisk schaktningsövervakning, 2007. Rapport ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2007:58Uppåkra <strong>kyrka</strong><strong>Arkeologisk</strong> schaktövervakning, 2007Lars SalminenRegionmuseetKristianstadLandsantikvarien i Skåne
<strong>Rapport</strong> 2007:58Uppåkra <strong>kyrka</strong><strong>Arkeologisk</strong> schaktövervakning, 2007Fornlämning nr. 5Uppåkra socken; 1385Staffanstorp kommunSkåne länLars Salminen
Regionmuseet KristianstadLandsantikvarien i SkåneKristianstadBox 134, Stora Torg291 22 KristianstadTel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02LundBox 153, St Larsomr. Byggnad 10221 00 LundTel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39www.regionmuseet.m.se© 2007 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne<strong>Rapport</strong> 2007:58ISSN 1651-0933Omslagsbilden är en rekonstruktion av hur den medeltida <strong>kyrka</strong>n legat i förhållande till den<strong>kyrka</strong> som står på platsen idag.Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007InnehållInledning 5En historisk tillbakablick 6<strong>Arkeologisk</strong>a observationer 7Tekniska och administrativa uppgifter 12Litteratur 13Bilagor 14
Fig. 1. Stora Uppåkra i Staffanstorp kommunFig. 2 Fornlämning 5: Järnåldersboplatsen vid Uppåkra <strong>kyrka</strong> och bytomten för Stora Uppåkra by
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 3. Trakten runt Stora Uppåkra såsom det tedde sig vid tiden för den Skånska Rekognosceringskartan 1812-20.InledningBelägen på den högsta punkten i en av Skånes bördigaste trakter behärskar <strong>kyrka</strong>ni Stora Uppåkra än idag sin omgivning. Ur topografisk synvinkel är det frestandeatt anta att själva platsen haft betydelse inte bara under medeltiden ochframåt, då den fungerat som kyrkoplats, utan att den även varit betydelsefull förden äldre järnåldersbosättningen. Eftersom bebyggelsen i Uppåkra tycks ha haftkontinuitet från vår tideräknings början och fram i nutid blir frågeställningar intressantaom kultplatsens utveckling i ett längre tidsperspektiv.Under 2007 genomgick Uppåkra <strong>kyrka</strong> en större renovering. Då gjordes ävenen hel del ledningsarbeten på kyrkogården. Dessa utfördes under schaktningsövervakning.Förevarande rapport behandlar de arkeologiska iakttagelser som dågjordes.5
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 4. Den historiskt kända bytomten för Stora Uppåkra ligger norr om <strong>kyrka</strong>n och är på kartan markerad med rött.Bosättningskomplexet från järnålder och vikingatid omfattar den stora grönmarkerade ytan söder därom.En historisk tillbakablickAv en lantmäterikarta från år 1776 framgår det att Stora Uppåkra <strong>kyrka</strong> med kyrkogårdlegat något söder om bebyggelsen i byn. Idag vet vi att även i marken runtomkring och söder om <strong>kyrka</strong>n döljer det sig mäktiga boplatslämningar, från periodenstrax före vår tideräknings början och fram i vikingatid. De topografiskaförhållandena kan ha varit en faktor som påverkat <strong>kyrka</strong>ns placering. Kanske harman sökt ett i landskapet väl synligt läge. Läget kan också ha påverkats av relationentill den äldre bebyggelsen samt platsens eventuella kultiska betydelse (Anglert& Huttu 1999).På de äldre kartorna kan man se att kyrkogården tidigare hade en oval form,vilket var ovanligt i området under denna period. Möjligen var utformningen enföljd av topografin, men den kan också ha påverkats av äldre aktiviteter på platsen.Det lär exempelvis ha legat en gravhög precis vid Stora Uppåkra <strong>kyrka</strong>. På1700-talet var denna redan utjämnad, men den levde då ännu kvar i minnet hosortsbefolkningen (Swanander 1958, Anglert & Jansson 2001)Det har även spekulerats i att <strong>kyrka</strong>ns tillkomst och lokalisering kan ha haftsamband med att där legat en gård av en speciell karaktär eller status, och att <strong>kyrka</strong>neventuellt skulle kunna ha uppförts som en gårds<strong>kyrka</strong> till denna. Strax söderom <strong>kyrka</strong>n finns marknamnen Dynnegård och Dynnegårdåcker belagda i äldre kartmaterial(Riddersporre 1996).6
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 5. Stora Uppåkra by, enligt karta från år 1776. Den ovala ytan nederst i bild är kyrkogården innan den utvidgadespå 1800-talet.<strong>Arkeologisk</strong>a observationerFrågeställningar saknas sålunda inte till kyrkplatsen i Uppåkra och dess fornlämningsmiljö.Och frågorna riktar sig inte enbart på kyrkobyggnaden utan även tillsjälva platsen: Hur har den utnyttjats i olika tidsperioder? Finns här gravar ellerandra sakrala lämningar som kan antas vara äldre än den äldsta sten<strong>kyrka</strong>n –kristna eller förkristna? Finns det tecken på äldre profan bebyggelse från skedenföre det att området togs i anspråk som gravplats/kyrkogård? I så fall, vilken karaktärhar denna?Vid olika markingrepp i <strong>kyrka</strong>n och på kyrkogården har man tidigare gjortiakttagelser som kan sättas i samband med den medeltida <strong>kyrka</strong>n. Bland annatpåträffade man små partier av grundmurar år 1968. Mellan åren 1997-1999 företogsdet en något större undersökning i samband med dräneringsarbeten. Dessaundersökningar var långtifrån storskaliga, men de var de första egentliga riktadearkeologiska undersökningarna vid kyrkplatsen i Uppåkra.7
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 6. Carl Georg Bruniusuppmätning av Uppåkra <strong>kyrka</strong>från år 1842. Tjugo år senare revsdenna ned och <strong>kyrka</strong>n som finnsidag uppfördes på platsen för denmedeltida <strong>kyrka</strong>n.Resultaten har sammanfattats och presenterats av Mats Anglert och Petter Janssoni Uppåkra – Centrum i analys och rapport (Anglert & Jansson 2001). Det mankunde visa var att nyttjandet av platsen stäckte sig ända tillbaks till romersk järnålder.De äldsta kulturlagren under den nuvarande <strong>kyrka</strong>n kunde dateras till dennatid. Under järnålderns lopp hade sedan betydande kulturlager avsatts. Underden nuvarande <strong>kyrka</strong>ns kor påträffades även en grav som var yngre än de profanakulturlagren från järnåldern, men äldre än grundmurarna till den på medeltidenuppförda och år 1863 nedrivna <strong>kyrka</strong>n (fig. 7). Graven tolkades vara kristen ochom Anglerts och Janssons resonemang kring dateringarna stämmer så torde gravläggningenha skett senast i början av 1000-talet. Detta är ca 150 år före det attman antar att den medeltida sten<strong>kyrka</strong>n uppfördes och lämnar möjligheten öppenför att en eventuell trä<strong>kyrka</strong> kan ha föregått den medeltida sten<strong>kyrka</strong>n.8
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 7. Lagerföljden under <strong>kyrka</strong>ns kor. Tillvänster ses den grundmur som man påträffadevid undersökningarna för snart 10 år sedan(efter Anglert & Jansson 2001).Den påträffade graven överlagrades som sagt av en grundmur från, vad man tolkadevara, den medeltida sten<strong>kyrka</strong>n. Att avgöra om det rörde sig om ett hörn i <strong>kyrka</strong>n varinte helt lätt på grund av schaktets litenhet, men utifrån att så nog var fallet och medhjälp av Brunius uppmätningar av <strong>kyrka</strong>n före det att den revs, levererade Anglert ochJansson ett rekonstruktionsförslag av den medeltida <strong>kyrka</strong>ns läge i relation till dennuvarande <strong>kyrka</strong>n (fig. 8).Nåväl, detta om detta. Vad gav undersökningarna som gjordes sommaren 2007för resultat. Jo, i schaktet som grävdes för dräneringsledningen längs <strong>kyrka</strong>ns sydfasadpåträffades grundstenar efter <strong>kyrka</strong>ns medeltida föregångare. Det tolkades vara denäldre <strong>kyrka</strong>ns långhus sydöstra hörn, delar av koret och absiden samt delar av någrasträvpelare. Iakttagelserna stämmer inte helt med Anglert och Janssons rekonstruktionsförslag,utan <strong>kyrka</strong>n verkar vara förskjuten något längre åt öster i förhållande tillvad som tidigare förslagits. Inte så värst mycket, men tillräckligt för att absiden tillden medeltida <strong>kyrka</strong>n ska sticka ut mer än en meter öster om den nuvarande koravslutningen(se bilagd planritning).Vidare framkom i den södra kanten av schaktet längs den södra sidan, i jämnhöjdmed den nuvarande <strong>kyrka</strong>ns långhus sydvästra hörn och hela vägen ända fram till fyrameter före dess sydöstra hörn, en märklig stenläggning. Den framkom direkt undersingeln och låg således direkt på kyrkogårdslagret. Den var avsiktligt lagd och utgjordesav mestadels trasiga tegelstenar som återanvänts och lagts i förband så att debildade en jämn yta uppåt. Där stenarna var spjälkade och ojämna på undersidan hadegammalt kalkbruk och sand lagts på undersidan så att de trots det bildade en jämnbeläggning uppåt. Gult tegel, som det i den nuvarande <strong>kyrka</strong>n, fanns under tegelstensbeläggningen.Det tyder på att beläggningen sannolikt är lagd i samband med attden nya <strong>kyrka</strong>n uppfördes 1864. Förmodligen har den fungerat som kyrkogårdsgångeller för att leda bort regnvatten från kyrkomuren. Möjligen finns en liknande stenläggningäven närmast <strong>kyrka</strong>n, men i så fall är den inte av tegelstenar utan av vanligamarkstenar.Några spektakulära fynd finns det inte att rapportera om. Men precis invid långhusetssydostliga hörn hittades en samling golvplattor, utförligt redovisade i bilagsdelen.9
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 8. Anglert och Janssons rekonstruktionsförslag av den medeltida <strong>kyrka</strong>ns läge i relation till den äldre kyrkogården ochden nuvarande <strong>kyrka</strong>n med kyrkogård. Teckning Petter Jansson.På <strong>kyrka</strong>ns norra sida framkom inga byggnadsrester in situ. Schakten följde här ioch för sig i hela dess längd tidigare omgrävda ledningsschakt. Men inte heller ide omgrävda fyllnadsmassorna fanns det något som förde misstankarna till att deäldre grävningarna skulle ha gått igenom några byggnadsrester.För att ansluta dränerings- och VA-ledningarna till det kommunala ledningsnätet,grävdes ett schakt från ungefär mitt på <strong>kyrka</strong>ns norra sida och rakt norrut,ut till den norra kyrkogårdsgrinden. Även här följde grävningarna partier somberörts av äldre ledningsschakt. I schaktets västra sida låg en teleledning och idess östra fanns en äldre värmekulvert, elledningar och den VA-ledning som nuskulle ersättas.Jordmassorna som grävdes upp runt om hela <strong>kyrka</strong>n metalldetekterades konsekvent.Metalldetekteringen av detta kyrkogårdslager försvårades av att man nysslagt om <strong>kyrka</strong>ns tak. Kopparklipp och spik från takomläggningen utgjorde merpartenav utslagen på metalldetektorn. I övrigt påträffades en del kistbestag och -spik, men inga föremål från tiden före det att området tagits i bruk som begravningsplats.Den gravhög som det finns uppgifter om ska ha legat norr om <strong>kyrka</strong>npåträffades inte heller.I schaktet rakt norrut från <strong>kyrka</strong>n fanns det förhoppningar om att kunna beläggaden äldre kyrkogårdens begränsning. Att det nu gjorda ledningsschaktetgenomgående gick i äldre omgrävda schakt kan ha bidragit till att så inte kom attske. Dock kunde det noteras att cirka 8,5 meter söder om den norra kyrkogårdsgrindenändrade kyrkogårdslagret karaktär, och norr om denna punkt påträffadesinte ens några omrörda människoben. I de övriga schakten på kyrkogården fannsannars ganska mycket ben efter söndergrävda gravar, men inga intakta gravarberördes av de nu gjorda ledningsdragningarna. Påträffat benmaterial återbegravdesi ledningsschakten.10
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Fig. 9. På <strong>kyrka</strong>ns norra sida framkom inget nytt. Ledningarna kunde nedläggas i en äldre rörgrav. I söder däremot framkom delsen äldre stenlagd yta längs nästan hela <strong>kyrka</strong>n (bilden överst t.h.), dels påträffades det delar av den medeltida <strong>kyrka</strong>ns strävpelareoch absid. I schaktet hittades också en hel del byggnadsmaterial som sannolikt tillhört den äldre kyrkobyggnaden (nedre bilden).11
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007Tekniska och administrativa uppgifter<strong>Arkeologisk</strong> förundersökning (schaktningsövervakning) vid dränering runtUppåkra <strong>kyrka</strong>Stora Uppåkra bytomt, raä 5, Uppåkra socken, nr. 1385Ekonomiska kartan blad: 2C4gLänsstyrelsen i Skåne län dnr 431-45040-05Regionmuseet Kristianstad dnr L12.20-476-02Fälttid : 2007-07-09 – 2007-07-12Arkeologtid : 24 timmarKostnad, exkl. moms: 25.000:- (inkl. resor)Kostnadsansvarig : Uppåkra församling<strong>Arkeologisk</strong> personal: Lars Salminen<strong>Rapport</strong> färdigställd: 2007-10-12Dokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet/Landsantikvarien iSkåne, Lund:Fasadritning – korets södra mur, från sydöstra hörnet av detnuvarande koret och fram till en meter förbi igensatt portal.Skala 1:20Planritning – Murrester under golvet intill det nuvarande koretssödra vägg. Skala 1:20Översiktsplan över arkeologiska iakttagelser inne i <strong>kyrka</strong>n. Skala1:50Planritning över schakt för elkabel på kyrkogården.Foton – Digitala, finns på CDFyndmaterialet, som utgörs av golvplattorna 8-11, har tilldelats inventarienummerLUHM 31505 och förvaras på magasinet på Lunds UniversitetsHistoriska Museum, Gastelyckan. De övriga golvplattorna har omhändertagitsav Uppåkra församling.Lund 28/12 2007Lars Salminen12
Uppåkra <strong>kyrka</strong> – arkeologisk schaktningsövervakning 2007LitteraturAnglert, M & Huttu, J. 1999. Det medeltida Uppåkra och detektorfynden. Hårdh,B (red.), Fynden i centrum. Uppåkrastudier 2. Acta Archaeologica Lundensia, seriesin 8° No 30.Anglert, M & Jansson, P. 2001. Kyrkoplatsen i Uppåkra – undersökningarna1997-1999. Hårdh, B (red.), Centrum i analys och rapport. Uppåkrastudier 4. ActaArchaeologica Lundensia, series in 8° No 36.Anselm, G. 1947. Fru Alstad <strong>kyrka</strong>. Lunds stift i ord och bild. StockholmJanssons, P. 1989. <strong>Arkeologisk</strong> övervakning, Uppåkra <strong>kyrka</strong>, Uppåkra socken (<strong>Rapport</strong>,Skånes Hembygdsförbund). LundMildner, C-A. 1968. <strong>Rapport</strong> över undersökningar vid Uppåkra <strong>kyrka</strong> (stencil).Riddersporre, M. 1996. Uppåkra – en diskussion med utgångspunkt i de äldstalantmäterikartorna. Meta 96:3.Swanander, J.F 1958. Bara härad i slutet av 1700-talet : Jonas Frostensson SwanandersDissertio gradualis de territorio Bara, i översättning av Helge Andersson.13
BilagorGolvplatta 1 - fragment, tjocklek 35 mm, dekor, svartgrön glasyr, gulbrunt hårt bruk.Golvplatta 2 - fragment, 12,5 x 12,3 x 3,5 cm, dekor, gulbrun glasyr, hårt nedsliten. Vitare bruk än på de övrigaplattorna men detta vitare bruk tycks finnas under det gulaktiga (hydrauliska?) bruket även på de andra plattorna.14
Golvplatta 3 - komplett, 12,5 x 12,5 x 3,5 cm, gulgrönbrun glasyr, hårt nedsliten, har eventuellt. varit dekorerad meninga spår syns nu. Samma gulaktiga, mycket hårda bruk som på de flesta andra plattorna.Golvplatta 4 - komplett, fin dekor, 12-12,5 x 12-12,5 x 3,5 cm, svartgrön glasyr, på baksidan samma typ av hårdagulaktiga bruk som på de flesta övriga plattorna. Något skadad i ena hörnet och ojämnt sliten.15
Golvplatta 5 - större fragment 12,5 x ? x 3,5 cm. Ingen synlig dekor, svart/mörkgrön glasyr.Golvplatta 6 – komplett,12 x 12 x 3,5 cm, dekorerad, mörkgrön med kvarsittande hårt bruk på ena sidan. Dekorenbär spår efter hårt slitage.16
Golvplatta 7 – komplett, odekorerad, 12-12,5 x 12-12,5 x 3-3,5 cm. Odekorerad med grönsvart glasyr. Ena hörnetavslaget.Golvplatta 8 – komplett med dekor, grönsvart glasyr, 12 x 12 x 3,3 cm.17
Golvplatta 9 – Oglaserad golvplatta med ett format som avviker från de övriga funna, 14 x 14 x 4,5-5 cm.Golvplatta 10 – Nästintill komplett (med avslaget hörn). Hårt nedsliten, svaga spår efter reliefdekoren. Brun glasyr.12,5 x 12,4 x 3-3,3 cm18
Golvplatta 11 – Komplett utan spår efter dekor. Grönsvart glasyr. Storlek 11,5 x 11,5 x 2,6-3 cm. Mycket hårt brand.Golvplattor från Bjällerup <strong>kyrka</strong> - mycket snarlika de golvplattor som påträffades vid de arkeologiska undersökningarnavid Uppåkra <strong>kyrka</strong>, finns att beskåda i koret i Bjällerups <strong>kyrka</strong>, inte långt från Uppåkra.19
Rekonstruktion över hur den medeltida <strong>kyrka</strong>n legat i förhållande till den <strong>kyrka</strong> som står på platsenidag. Som framgår är norr åt vänster.20
1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 – 20062. Barsebäck <strong>kyrka</strong>, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 20023. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/20074. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-20055. Tegelgolv i Bäckaskogs <strong>kyrka</strong>, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 20066. Kävlinge gamla <strong>kyrka</strong>, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 20057. Tåstarps <strong>kyrka</strong>, Tåstarps sn , AK, Lotta Eriksson, 2006-20078. Sankt Ibb gamla <strong>kyrka</strong>, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-20049. Vä kyrkogård – gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 200610. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-200511. Heliga Trefaldighets<strong>kyrka</strong>n – restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 200512. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 200613. Källna <strong>kyrka</strong>, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson , 200714. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 200615. Börringe kyrkogård – ”…ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor.”, Börringe sn, Svedala kommun,DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-200616. Östra Ljungby <strong>kyrka</strong>, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 200717. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 200718. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 200419. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-200620. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 200721. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 – 200422. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning , Paul Hansson, 200723. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 200724. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 – 200725. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 200726. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 200727. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 200728. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-200729. Tjörnarps <strong>kyrka</strong>, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-200430. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 200731. Bäckaskog slott L356 – renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén,200632. Korsbacka<strong>kyrka</strong>ns kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 200733. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 200734. Sporrakulla gård – tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 200735. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 200736. Röddinge <strong>kyrka</strong> utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 200637. Flädie <strong>kyrka</strong> utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 200638. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 200739. Kävlinge gamla <strong>kyrka</strong>s kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 200740. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 200741. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 200642. Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, 200743. Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, 200744. Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, 200745. Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, 200746. Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, 200747. Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, 200648. Stiby <strong>kyrka</strong> – läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, 200749. Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 200750. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 200751. Östra Vemmerlövs <strong>kyrka</strong>, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, 2005-200652. Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, 200753. Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, 200754. Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 200755. Hässleholms <strong>kyrka</strong> - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, 2006 – 200756. Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 200757. Gammelgård, Sälshög 112:2, Tryde sn, DK, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 200758. Uppåkra <strong>kyrka</strong> - arkeologisk schaktningsövervakning, Uppåkra sn, FU, Lars Salminen, 2007
Change language