internationell domare i sarajevo Utlandstjänst - Svenska Lottakåren

Har Chomsky felZarembaom konstenatt förföraen läsareom grammatiken?Därförpratar manfortfarandesvenskai FinlandI nödensstund gårfinlandssvenskarnapå tuppenINTERPRESS 2561-037388256 106800 03RETURVECKA 36Könsordet snippaOla Saloom att översättaJesus ChristSuperstarFET, SUP, GAYoch alla 148förbjudnabilskyltarDärför kandu inte litapå GoogleHur nytt är detegentligen?”Skrivandet pågårav bara fan”Privata anteckningar visar att skrivandetvar livsavgörande för Ingmar BergmanINTERPRESS 2561-057388256 10680005RETURVECKA 50TProva nu till halva priset2 nr för 68 kr

ledareKära lottavännerTack för förtroendet.Att väljas till rikslottachef är mycketstort för mig. Jag känner mig hedrad attfå leda den kår som jag håller så mycketav och som gett mig så mycket.Det är 32 år sedan jag blev lotta.Åren sedan dess har varit fulla av roliga,oförglömliga stunder ihop med hundratals,ja tusentals av er. Fantastiska minnenav stort och smått trängs i mitthjärta och mitt huvud – och där finnsplats för många fler.För nu ser vi framåt. Med mig somrikslottachef, och med en nyvald styrelseska vi tillsammans forma framtidenslottakår. När ni läser detta har vijust genomfört riksstämma 2008. Detvar en riksstämma som andades optimismoch framtidstro. Trots allvarligasignaler, som vi givetvis inte får bortseifrån. Jag tänker på de vikande medlemstalen,på den låga graden av självfinansiering,på vår åldersstruktur.Nya uppdragSamtidigt finns här positiva händelseroch förändringar. Och de är roligare atttala om: Vi har skapat flera nya uppdrag,både civila och militära, vi har genomförtnytänkande rekryteringskampanjeroch vi har visat helhjärtat engagemang ilivsviktiga projekt som Ögat, GenderForce och FAIR.Nu ska jag och den nya styrelsengranska och uppdatera våra arbetsrutineroch dela upp arbetsuppgifterna medsikte på bästa möjliga resultat av våraansträngningar. Men vårt mest angelägnajobb framöver är att ta fram ettväl formulerat och väl genomtänktremissvar till frivilligutredningen.Skön julledighetDet här numret av Lottanytt rapporterargivetvis utförligt i text och bild frånriksstämman. Men temat för nummer 4är också utlandstjänst. Något som alltflerav våra lottor söker och antas till.Försvarsmakten har insett värdet avatt ha kvinnor på plats i krigshärjadeländer. Det är viktigt för oss i SvenskaLottakåren att delta i den här utvecklingenoch arbeta för att bli den främstaoch bästa frivilligorganisationen när detgäller internationell tjänstgöring.Framtiden lovar hårt arbete för ossalla. Och mycket nöje för oss alla. Menförst tycker jag att vi alla ska unna ossen riktigt skön julledighet och ett gottnytt år.Annette RihagenRikslottachefannette.rihagen@svenskalottakaren.se”Med mig som rikslottachef,och med en nyvald styrelseska vi tillsammans formaframtidens lottakår.”2008 • 4 • lottanytt 3

innehåll610 12I detta nummer…Tema: UtlandstjänstMarie Tuma, i rättvisans tjänstMarie Tuma jobbar som internationell domare i Sarajevo med uppgift att döma krigsbrott.Hon har även ett förflutet som åklagare i Haagtribunalen.Lottanytt träffade henne när hon hade några dagars ledighet hemma i Båstad.Tre lottor om sina utlandsupplevelserLottorna Sara Hardingz, Malin Aktius och Eva Wennerström har alla varit iväg på eneller flera utlandstjänster. De berättar om sina erfarenheter från krigshärjade länderoch hur de kom dit.Så når du en utlandstjänstRätt kontakter och nätverk är A och O. Men det är också bra med vissa grundutbildningar,attechålla sig i fysisk och psykisk form och att vara2008aktiv själv.Lottanytt är medlemstidningen för Riksförbundet Sveriges lottakårer.Lottanytt utkommer med fyra nummer per år.Ansvarig utgivare Annette RihagenChefredaktörRedaktörerHeléne RådemarLena Loheim Kangevik och Carola Ålstig Andersson,Bee ProductionI redaktionsrådet Annette Rihagen, Heléne Rådemar ochAnna-Lena Bard från Svenska LottakårenMikaela Wollin, Edita CommunicationAdress Svenska Lottakårens kansli, Box 2240,103 16 Stockholm. info@svenskalottakaren.seTelefon 08-666 10 80Fax 08-666 10 99FormUpplagaPapperTryckOmslagsbild61012Ledare..................................................3Det här är Svenska Lottakåren............5Kronprinsessan på Älvkarleö ..............5Hjälp oss att se..................................14Allt om riksstämman..........................16Plock & Nyheter.................................22Jörgen Carlsson, Edita Communication12 500 exOmslag: MultiArt gloss 150g (träfritt)Inlaga: Holmen Ideal gloss 90g (trähaltigt)Edita Västra ArosTomas BergmanAnnonsbokning anna.doverhem@edita.se 08-508 828 21Sista materialdag för nr 1 2009: 2 mars.Prenumeration För icke lottor 50 kr/år, pg 18 24 00-2Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Om beställt material önskasi retur, bifoga frankerat kuvert. Citera oss gärna men ange alltid källan. Tack!Lottanytt produceras av Edita Communication.4 lottanytt • 4 • 2008

NoteratVälkommen tillSvenska LottakårenSvenska Lottakåren är en frivillig försvarsorganisationför kvinnor, faktiskt Sverigesstörsta med våra 11000 medlemmar. Virekryterar och utbildar kvinnor för uppgifterinom Sveriges militära försvar och civilakrisberedskap. Våra medlemmar återfinnerdu inom Försvarsmakten som exempelvissjukvårdare, underrättelseassistenter ochstabsbiträden, men också som förstärkningsresurseri kommunernas krisberedskap.Årligen deltar lottor även i fredsbevarandeuppdrag utomlands.Som medlem i Svenska Lottakåren fårdu gratis tillgång till alla våra utbildningar, såvälcivila som militära. Under ett år erbjuder vi isnitt ett 100-tal utbildningar. Utbildningar somär högt uppskattade på den civila marknadenoch som är mycket meriterande att ha i din CV.Svenska Lottakåren är också, med över230 kårer, ett otroligt stort nätverk. Som medlemfår du vänner i hela Sverige. Och på dinhemort kan du välja att engagera dig i dinlokala lottakår. Du kan exempelvis arbeta medutbildningar, information och marknads föring.Eller varför inte hålla i kassan eller ordförandeklubbani kårstyrelsen?Självklart är även du, som kanske inteaktivt söker ett engagemang, välkommen.Du kan genom ditt medlemskap stödjaSvenska Lottakåren och vårt arbete för attskapa ett tryggare och säkrare Sverige.Lottanytt är Svenska Lottakårens medlemstidningsom gratis skickas ut till våramedlemmar med fyra nummer per år.Läs gärna mer om vår verksamhetoch våra utbildningar på vår hemsidawww.svenskalottakaren.se.Välkommen till en meningsfullare fritid!Prova-på-dygn i UpplandI slutet av september kunde den som villeprova på ett fältdygn tillsammans medTierpsortens och Örbyhus lottakår.Som synes med lyckat resultat.En rörd Elisabeth Falkemo valdes under riksstämmantilll hedersmedlem i Svenska Lottakåren.Många gåvor tillIngegerd Söderbergs fondDe kårer eller enskilda medlemmar som velatuppmärksamma Elisabeth Falkemos avgångmed en gåva har kunnat göra det genom attskänka ett bidrag till Ingegerd Söderbergs fond.Ett ändamål som Elisabeth Falkeomo själv valt.Totalt fick man in 29 030 kronor kronor tillfondenFonden används för ändamål som kommerorganisationen till gagn. Ett exempel ärutbildningar på Älvkarleö herrgård.Kronprinsessan påÄlvkarleö herrgårdKronprinsessan Victoria, Svenska Lottakårensbeskyddare, deltog på kursen”Utveckla ditt ledarskap” på Älvkarleö herrgårdi oktober. Kronprinsessan var enligtuppgift mycket nöjd med kursen, som varen present från Riksförbundet Lottakåren.2008 • 4 • lottanytt 5

UtlandstjänstHon skipar rätti ett trasigt landMarie Tuma jobbar som internationell domare vid Bosnien-Hercegovinas Högsta domstoli Sarajevo med uppgift att döma krigsbrott.En vardag fylld av sönderbombade hus, tragiska livsöden och mänskligt lidande.– Alla man träffar har en historia att berätta, säger Marie Tuma.Men trots stunder av hopplöshet saknar hon Sarajevo när hon är hemma i Sverige.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Andreas Hillergren”Det är svårt attförstå att den härondskan utspelarsig så nära oss”.TTvå små pojkar lekte i höstas i en sandlåda i Kosovo. De sågnågonting sticka upp ur sanden och nyfikna som barn ärundersökte de saken närmare. Det var en mina och pojkarnasprängdes till döds.– Om 1 800 personer dagligen skulle jobba med att röja uppalla kända minfält i Bosnien skulle det ta 25 år. I dag är det tiopersoner som arbetar med det, säger Marie Tuma.Berättelsen om pojkarna och minan i sandlådan är en avmånga händelser från Marie Tumas vardag i Bosnien.I rätten lyssnar hon på vittnesmål från barn som sett sinapappor bli dödade och mammor våldtagna. Hon hör om kvinnorsom tvingats bli sexslavar åt soldater och utsatts förmassvåldtäkter eller sett fruktansvärda massakrer.Marie Tuma berättar bland annat om en ung kvinna honnyligen mött som bevittnade hur hennes mamma våldtogs av6 lottanytt • 4 • 2008

UtlandstjänstKontrasten mellan radhuslängan i Båstad och livet i Sarajevo är stor.soldater i deras lägenhet medan hennes pappa dödades i rummetintill. Efter våldtäkten dödades även mamman och dotternblev ensam kvar. Tårarna rinner sakta ner från MarieTumas ögon när hon återger mötet. Hon ursäktar sig och sägeratt när hon kopplar av då kommer känslorna som hon måstetränga bort i sitt jobb.– För att jag inte ska bli för berörd i rätten när jag lyssnar påstarka vittnesmål så brukar jag under pauserna försöka pratamed kollegorna om helt andra saker eller så tittar jag utgenom fönstret på de vackra bergen eller e-mailar min dotter iGöteborg och skriver om positiva saker, säger hon.Vi har stämt träff på ett hotell i Båstad. Här i ett radhus borMarie Tuma när hon är hemma i Sverige. Småstadsidyllen ståri stark kontrast mot livet i Bosnien.– Jag lämnar Sarajevo 15.25 och landar i Köpenhamn fyratimmar senare. Det är svårt att förstå att den här ondskanutspelar sig så nära oss, säger Marie Tuma.Men trots att det finns mycket lidande i landet så finns därockså mycket medmänsklighet. Alla hjälper varandra. Detfinns till exempel knappt några uteliggare i Sarajevo. Det finnsalltid en säng över.– Jag saknar den här medmänskligheten i Sverige, sägerMarie Tuma.Intresset föddes tidigtHennes intresse för mänskliga rättigheter har hon med sighemifrån. Föräldrarna var politiskt medvetna och diskussionernakring köksbordet var många och långa.Som student läste hon juridik i Lund och var aktiv i utrikespolitiskaföreningen.2008 • 4 • lottanytt 7

Utlandstjänst”Jag har alltid velatstå på de svagassida, på offrens sida,precis som man görsom åklagare. Det ärhumanjuridiken somlockar”.– Jag har alltid velat stå på de svagas sida, på offrens sida,precis som man gör som åklagare. Det är humanjuridikensom lockar, säger Marie Tuma.Men de mänskliga rättigheterna fick stå åt sidan ett tagför den klassiska juristbanan, barn och dagishämtningar.De fanns dock alltid i bakhuvudet och efter skilsmässan togMarie Tuma tag i det igen. Hon läste en utbildning i mänskligarättigheter och folkrätt vid Raoul Wallenberg-instituteti Lund samtidigt som hon sökte jobbet som åklagare vidHaag tribunalen.– Det var min professor som tyckte att jag skulle söka, menjag trodde aldrig att jag skulle få jobbet, jag och mina döttrarvar istället på väg till Kambodja för SIDA när de ringde.Hon blev kallad på intervju. Det var då tre personer kvar:Marie Tuma och två män. Efter en tuff intervju stod det klartatt Marie Tuma fått jobbet.– Jag är så oerhört stolt över att jag kom dit helt på egnameriter, utan lobbying som är så vanlig när det gäller den härtypen av tjänster. De berättade sedan att de valde mig för attjag var flexibel i mitt tänkande och hade en stark drivkraft,säger Marie Tuma.Första uppdrag: att åtala MilosevicHennes första uppdrag i Haag var att åtala Serbiens förre president,Slobodan Milosevic. Det var ett av tre åtal mot honom,det så kallade Kroatienåtalet.– Jag som trodde att jag skulle komma in lite försiktigt ijobbet och kanske fungera som assistent var istället chef för enstab med 20-25 utredningsmän och experter och det handladeinte bara om ett mål utan det var ett helt land som åtalade.Första året i Haag var Marie Tuma nästan i ett chocktillstånd.– Jag har aldrig haft det så tufft någon gång. De har ett heltannat sätt att tänka och agera i rättssalen. Jag läste en mängdutredningsmaterial och vittnesmål och sov bara några timmarper natt.Samtidigt var hon ensamstående mamma till två döttrar,som båda bodde tillsammans med henne i Haag. Hur går detihop frågar man sig?–Jag vet inte, men det går. Jag har heller aldrig gift ommig utan valt bort en ny man i mitt liv. När jag är hemmaär det bara barnen som gäller. Jag har frågat mina döttrar omde tycker att jag försummat dem och de säger att de intetycker det.Att Marie Tuma är stolt över sina döttrar och över vad detre har åstadkommit tillsammans är ingenting hon stickerunder stolen med. Hon kallar trojkan ”tjejer som kan”. Äldstadottern Rebecka bor i Sverige, läser på Handelshögskolan, ärprojektledare och sjunger opera. Yngsta dottern vill bli läkareoch jobba för Läkare utan gränser.– Vi skilde oss när barnen var ganska små och sedan desshar det varit jag och barnen. Att flytta utomlands var ett8 lottanytt • 4 • 2008

UtlandstjänstMarie Tumans första mål i Haagtribunalen var att åtala Serbiens förre president, Slobodan Milosevic.gemensamt beslut. Rebecka gick i åttonde klass och Louisegick i femte klass när vi flyttade till Haag. Innan dess boddevi i en tvåa i Lund och hade ont om pengar jämt. Vi kundeknappt tanka vår gamla Volvo med bensin så jag såg jobbetsom en chans att ge barnen en bättre ekonomi. Istället för attdela på en pizza kunde vi få en pizza var, säger Marie Tuma.Hot tillhör vardagenMen att jobba som internationell domare har sina avigsidor.Marie Tuma bor i en larmad lägenhet, som hon kallar FortKnox och hon har ett larmnummer hon kan ringa dygnet runt.– Men jag känner mig inte rädd. Barnen har också på ettsätt växt upp med det här. Även som åklagare kunde det förekommahot. Men får jag ett uttalat dödshot begär jag livvakt.Marie Tuma pratar om vikten av att vara kvinna på plats iBosnien och att synas. Om det är som domare, soldat ellersjuksköterska är mindre viktigt.– Jag inbillar mig att min blotta närvaro i domstolen, både iHaagtribunalen och i Sarajevo, kan göra det bekvämare för ettkvinnligt våldtäktsoffer när hon berättar sin historia. Det ärockså viktigt att vara en förebild för de unga, kvinnliga juristersom nu utbildas i Bosnien, säger Marie Tuma.Hennes kontrakt i Sarajevo löper ut i december 2009. Vadsom händer därefter återstår att se. Men de mänskliga rättigheternavill hon inte släppa.– Så länge som jag orkar vill jag fortsätta jobba för det här.•Fakta Marie TumaÅlder: 53 år.Familj: Döttrarna Rebecka, 22, och Louise, 19, samt mor ochfar i Sverige.Bor: Lägenhet i Sarajevo och radhus i Båstad.Yrke: Internationell domare vid Bosnien-Hercegovinas Högstadomstol i Sarajevo.Bakgrund: Jur kand. och utbildning i mänskliga rättigheteroch folkrätt vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Åklagarjobbi Borås, Lund, Malmö och Helsingborg. Därefter fem årsom åklagare vid Haagtribunalen innan tjänsten i Sarajevo.Gillar: Civilkurage, hjälpsamhet och medmänsklighet.Ogillar: Det så kallade gubbväldet och svaga människorsutsatthet.På sin fritid: Bergsvandringar, gympa, konserter, familj ochvänner, resor, lära mig nya språk.2008 • 4 • lottanytt 9

UtlandstjänstTre lottor omutlandsuppdragVad får man vara med om under ett utlandsuppdrag? Hur är det att vara kvinna på plats?Och hur kommer lottaerfarenheterna tillgodo?Lottanytt frågade tre kårmedlemmar med erfarenhet av utlandsuppdrag inom Försvarsmakten.Text: Le na Kar ls dotte r Li n de hagSara Hardingz, Malmens flyglottakårVarför ville du åka?– Det har varit en dröm sedan jag varliten. Jag har alltid velat bli militär ochgjorde lumpen 2002.Hur fick du tjänsten?– Jag sökte en vakant tjänst somkock och hade erfarenhet från restaurangbranschen.I mitt fall tror jag att detockså hade betydelse att jag hade referenser,både inom försvaret och restaurangbranschen,personer som visste vemjag var och vad jag gick för.Nämn en stark upplevelse.– Jag fick uppleva Ramadan på plats,när lokalbefolkningen inte drack någontingom dagarna trots att det var 48–50grader i skuggan.Vad hade det för betydelse att du varkvinna?– Jag upplevde inte att det hade någonsärskild betydelse. Folk tyckte kanske attdet var ovanligt att se en tjej på plats. Mengenerellt tycker jag att den som bär uniformvarken betraktas som man ellerkvinna.Hur kom dina lottaerfarenheter till godo?– Jag hade nytta av erfarenheter frånbåde Hemvärnet och Lottakåren. Innanman åker är det bra att veta vad det innebäratt bo så nära inpå varandra som mangör. Man har påtagligt litetid att vara ensam.Vad har du haft för glädje av dinautlandsuppdrag i efterhand?– Jag har lärt känna mig själv mer ochjag har blivit bättre på engelska. Dessutomhar jag fått lära mig mer om andrakulturer.Nämn ett konkret exempel.– Tidigare hade jag en kollega frånAfghanistan. I och med att jag visstevilken miljö den personen kom ifrånfick vi en ökad förståelse för varandra.Vad är ditt råd till andra lottor somvill utomlands?– Det är bara att söka!Vill du själv åka igen?– Absolut! Så fort som möjligt.Fakta Sara HardingzÅlder: 26 år.Yrke: Telefonförsäljare.Bor: Skövde.Familj: Sambo och två katter.Kår: Malmens flyglottakår.Med i Svenska Lottakåren sedan: 2006.Stationering: Afghanistan augusti–november 2007.Befattning: Kock.Eva Wennerström,Uppsala lottakårVarför ville du åka?– Jag trivdes med det militära livetoch ville göra en insats.Hur fick du tjänsten?– Första gången svarade jag på enannons och fick erbjudande om att10 lottanytt • 4 • 2008

UtlandstjänstMalin Aktius, Skövde lottakårVarför ville du åka?– När chansen dök upp kände jag att jagkunde göra en insats. Dessutom var jagnyfiken på att se återuppbyggnaden avKosovo på plats.Hur fick du tjänsten?– Jag gick TFU-G (GrundläggandeTotalförsvarsutbildning) och där skulletvå av instruktörerna åka till Kosovo.Jag fick veta att de behövde tjejer somkunde utföra kroppsvisiteringar ochblev antagen efter att ha gått Bevakningslottautbildningen.Nämn en stark upplevelse.– Jag glömmer aldrig en sökning i enmisstänkt bordell. Det var starkt att semiljön där kvinnor från Östeuropa hadevistats, och efteråt kändes det bra att defick möjligheten att åka tillbaka hemigen.Vad hade det för betydelse att du varkvinna?– Jag hade en lugnande inverkan.Många av dem vi mötte hade upplevelserav brinnande krig färskt i minnet, och devar vana vid att se hårda män i uniform.Hur kom dina lottaerfarenheter tillgodo?– Jag hade stor nytta av kurserna jaggått, de gjorde att jag var tränad i de soldatmässigagrunderna. Mina plutonchefersa faktiskt att det inte märktes attjag inte hade gjort lumpen.Vad har du haft för glädje av dinautlandsuppdrag i efterhand?– Jag har fått perspektiv och blivit mertacksam över hur bra vi har det i Sverige.Nämn ett konkret exempel.– Nu tycker jag att det är ännu viktigareatt vara engagerad i frivilligförsvaret.Vad är ditt råd till andra lottor somvill utomlands?– Var aktiv! Visa framfötterna på kurseroch tala om vad du vill.Vill du själv åka igen?– Absolut, men hittills har det intefunkat med tanke på min civila karriär.Fakta Malin AktiusÅlder: 31 år.Yrke: Doktorand inom artificiellintelligens och robotik.Bor: Skövde.Familj: Mamma, pappa och en bror.Kår: Skövde lottakår.Med i Svenska Lottakåren sedan: 2000.Stationering: Kosovo 2002–2003.Befattning: Söksoldat.Fakta Eva WennerströmÅlder: 49 år.Yrke: Expeditionshandläggare på Försvarshögkvartereti Stockholm.Bor: Uppsala.Familj: Singel.Kår: Är ordförande för Uppsalakåren.Med i Svenska Lottakåren sedan: 1991.Stationering: Har hittills haft femutlandsuppdrag, i Bosnien, Kosovo ochLiberia, 1997–2007.Befattningar: Signalist, personalassistent,chef för stabsexpeditionen och stabsbiträdepå KFOR (Kosovo Force) högkvarter.utbilda mig till signalist. När jag söktsenare har förstås mina tidigare uppdragvarit meriterande.Nämn en stark upplevelse.– I Liberia besökte vi ett barnhem medföräldralösa barn. Vårt besök gjorde att defick känna sig betydelsefulla. Det varkänslosamt.Vad hade det för betydelse att du varkvinna?– En fördel med att vi finns där är attkvinnor kan uppfattas som mindre hotfulla.Numera har också kvinnor engiven plats på utlandsmissioner. Förstagången jag var iväg, 1997, var klimatetannorlunda. Det var porr överallt – så ärdet absolut inte nu.Hur kom dina lottaerfarenheter till godo?– Jag var redan van vid att bo primitivt.Det har också varit bra att ha kunskaperom militärt beteende, att veta när manska säga ”Sir” och vara lite formell.Vad har du haft för glädje av dinautlandsuppdrag i efterhand?– Jag har blivit mycket säkrare. Jagvet att jag klarar mig i udda situationer,och jag har lärt mig att ta för mig, utanatt för den skull vara tuff och stöddig.Nämn ett konkret exempel.– Jag är i dag kårordförande i Uppsala.Det törs jag säga att jag inte hadevarit utan mina utlandserfarenheter.Vad är ditt råd till andra lottor somvill utomlands?– Ge inte upp. Var beredd att kämpaför det du vill.Vill du själv åka igen?– Ja. Jag har faktiskt sökt en tjänst iAfghanistan nästa år.•2008 • 4 • lottanytt 11

UtlandstjänstSå når du en utlandstjänstRätt strategi kan öka chanserna till en utlandstjänst inom Försvarsmakten.Nätverkande och kontakter är a och o.– Ta vara på all erfarenhet inom kåren, råder Maria Pålsson, som efter bara ettår i Svenska Lottakåren nu är press- och informationsofficer på KS 18 i Kosovo.Text: Lena Karlsdotter LindehagFörsvarsmaktens rekryteringsprocessinnebär ingen förtur för lottor som villtjänstgöra utomlands.En lotta hamnar i samma urvalsgruppsom vilken annan civil kvinnasom helst, med ett undantag: Kårmedlemmarsom har genomgått Bevakningslottautbildningenplaceras i sammaurvalsgrupp som personer som har gjortlumpen.Men erfarenheter och kontakter frånkåren kan ändå innebära fördelar – omman tar tillvara möjligheterna. Är manintresserad av ett uppdrag kan det varabra att gå utbildningar inom det kompetensområdet.– Lottameriter kan ha ett informelltmeritvärde beroende på uppdraget, detbedöms från gång till gång, säger DickTorberger, chef för Försvarsmaktens personalenhetför utlandsstyrkan.Press- och informationsofficerenMaria Pålsson gick med i Sollentunalottakår för bara ett år sen. Redan då varsiktet inställt på utlandsuppdrag.– Lottakåren har definitivt ökat minamöjligheter till en internationell tjänst,säger hon och framhåller betydelsen avatt nätverka:– Inom kåren finns så otroligtmycket kunskap. Medlemmar är väldigtgenerösa och delar med sig av råd ocherfarenheter. Jag får ofta tips på personersom kan vara bra att prata med och rådom hur jag kan förbereda mig för attkomma i fråga. De möjligheterna skaman ta vara på, säger Maria Pålsson,som i det civila jobbar med strategiskkommunikation och PR.Var aktivHon betonar vikten av att man själv äraktiv och pratar för sin sak.– Det hänger väldigt mycket på digIngela UthornPerssonsjälv. Du måste berätta om dig själv ochvad du kan.Ingela Uthorn Persson gjorde underförra året en undersökning bland lottorinom ramen för EU-projektet Genderforce.Både kårmedlemmar som varitoch inte varit på utlandsuppdrag svaradepå frågor. Studien gav svart på vitt attkontakter har stor betydelse. Den civilakompetensen var dock det som hadeallra störst betydelse för om man fickjobbet eller inte.– Mitt råd är att gå in på www.mil.seoch leta efter uppdrag som matchar din12 lottanytt • 4 • 2008

Utlandstjänstcivila kompetens. Försvaret har tillexempel alltid behov av sjuksköterskoroch jurister. Logistiker skriker manefter, säger Ingela Uthorn Persson.– Samtidigt ska du inte bli avskräcktom det är något du inte kan. Det gälleratt skilja på önskemål och rena krav.Det kan faktiskt vara så att det rör sigom en bristbefattning och att du blirerbjuden att först gå en utbildning härhemma, fortsätter hon.IntSAC bra meritStudien visade också att internationellastabskursen IntSAC, som lottor gårparallellt med officerskurserna, har varitbra för många. Något som kurschefenJannike Briesenland-Lister från Malmölottakår bekräftar.– Det är mer regel än undantag attlottor får erbjudanden om utlandsmissiondirekt på kursen, säger hon.Under den veckolånga stabsutbildningenförbereds deltagarna för arbete iantingen Nato- eller FN-miljö. Härfinns också ypperliga möjligheter attknyta kontakter för utlandstjänstgöring.– Under andra halvan av kursen övarlottorna tillsammans med officerarna.Många av dem är på väg ut och behöverfolk till sin stab. Visar du dig duktig påkursen är det inte omöjligt att du blirhandplockad, berättar Jannike Briesenland-Lister.Svenska Lottakåren har planerat treintSAC-kurser under 2009. Den somvill gå kursen bör vara ute i god tid, såsök redan nu.– Det är först till kvarn som gäller fördem som motsvarar grundkraven, sägerJannike Briesenland-Lister.För den som har blivit uttagen till enutlandstjänst ska ytterligare två stegklaras av innan nålsögat är passerat ochdet är dags för själva insatsutbildningen.Den som inte har gjort lumpen ellergenomgått Bevakningslottautbildningenmåste alltid göra en Pliktverksundersökningmed fysiska tester och psykologsamtalsamt den i dag fyra veckor långaGSU-US (Grundläggande soldatutbildningUtlandsstyrkan).Slipa fysiska formenInför prövningarna kan det vara bra attslipa på den fysiska och mentala formen,råder Maria Pålsson.– Du måste veta varför du åker. Det ärviktigt att åka till någonting och inte frånnågonting, säger hon.Hon påpekar att utbildningen ochibland vissa befattningar kan vara fysisktkrävande, till exempel för att man bärtunga vapen.– Om du vill göra utlandstjänst: börjaträna! råder Maria Pålsson.För egen del upplevde hon att ”minilumpen”,TFU-G (TotalförsvarsutbildningGrundkurs), var en bra förberedelse förGSU-US:– Jag var bättre rustad för att kännamig bekväm i den militära miljön.•Så når duutlandstjänsten:• Håll dig i fysisk och psykisk form.• Nätverka! Inom Svenska Lottakårenfinns mycket erfarenhet och mångakontakter som kan vara värdefulla.• Marknadsför dig själv. Berätta för personerdu möter att du vill tjänstgöra utomlands.Glöm inte att framhålla din civilakompetens.• TFU-G (Totalförsvarsutbildning Grundkurs)och internationella stabskursenIntSAC är exempel på kurser som kange bra kunskaper och kontakter.• Har du gått Bevakningslottautbildningenhamnar du i samma urvalsgrupp somde som har gjort lumpen. Dessutombehöver du varken genomgå Pliktverksundersökningeneller GSU-US om dublir antagen.• Kolla upp vilka utbildningar som kan haett informellt meritvärde för just detuppdrag som du vill ha. Dra nytta avhela friviligsfären.• Knyt upp referenspersoner – både inomoch utom försvaret.• Håll utkik på www.mil.se efter nya tjänster.• Var aktiv! Ta reda på vilket förband somåker och vem som är chef. Presenteradig, berätta vem du är och vad du kan.• Förbered dina anhöriga på att du vill åka.• Ge inte upp om du inte blir antagen.Sök igen!Lottan Maria Pålsson, press- och informationsofficer i Kosovo,betonar vikten av att åka till någonting, inte från någonting.2008 • 4 • lottanytt 13

ögat-kampanjenFortsatt kamp motvåldtäkt som vapenLottakårens kampanj mot våldtäkt som vapen fortsätter. Men nuunder devisen ”Hjälp oss att se!”.Ett led i kampanjen är försäljningen av Ögat-nålen som startar i vår.Text: Carola Ålstig AnderssonUnder riksstämman gjordes ett avstampför ”Hjälp oss att se!” i form av enavsiktsförklaring som lämnades över tillriksstämman. Elisabeth Falkemo, avgåenderikslottachef, lämnade även överen avsiktsförklaring till kronprinsessanVictoria.Till våren sätter kårerna igång medatt sälja ögat-nålar. Insamlingen pågårunder två år.Kampanjen är möjlig att genomföratack vare ett bidrag från Folke Bernadotteakademin.Under de första månaderna av 2009ger Svenska Lottakåren även ut en skriftdär namnkunniga personer ur ett personligtperspektiv beskriver problematiken.Biståndsministern Gunilla Carlssonär en av dem som ger sitt stöd till Lottakårensinitiativ. Hon medverkar även iskriften. En annan som gör det är MarieTuma, internationell domare i Sarajevo.Du kan läsa mera om Marie Tuma ochhennes jobb på sidan 6–9 i det här numretav Lottanytt. Övriga som medverkari skriften är Elisabeth Rehn, StigEdqvist och Christina Doctare.Synligt resultat i LiberiaSvenska Lottakåren tog redan 2003 initiativettill en budkavle mot våldtäktsom vapen. Med egna resurser byggdeLottakåren upp en kunskap om hur systematiskkränkning av kvinnor användssom strategisk metod i krigföring. Ögatsymblentogs då fram.Elisabeth Falkemo överlämnade avsiktsförklaringentill Victoria på riksstämman.Kampanjen, som slutade 2006, gavett synligt resultat i Liberia. Den 27november invigdes ett nytt kontor föratt stödja Liberias ”womens` causes”,en samling kvinnliga parlamentarikersom samarbetar över partigränserna föratt lyfta fram kvinnor och jämställdhetsfrågori Liberias parlament.Det nya kontoret byggdes, inreddesoch utrustades tack vare insamlademedel från Svenska Lottakårens Ögatkampanjoch UNIFEM Sverige.•Hallå Där Jenny Persunger, 33 år, från Bodens lottakår som var med på Viking -08 i november.Var hamnade du?– Jag var tolv dagar på Irland som TYRoperatör.TYR är en realtidsbaserad spelsimulatorsom simulerar trupprörelser. Det är precissom i verkligheten men det sker i en dator.Men jag har gjort mycket annat på Vikingövningarnagenom åren. Även på dencivila sidan. 2005 var jag till exempeli Kiev och spelade borgmästarei Norrköping.Hur ofta har du varit med?– Jag har varit med på allaViking-övningar utom 2003.Så 1999, 2001 och 2005har jag varit iväg.Hur tyckte du att det fungerade i år?– Jättebra. Det var otroligt bra organiseratdär jag var. Jag har aldrig haft en så bra startnågon gång förut. Vi hade också sol två dagarnär vi var där och det var visst ovanligt. Totaltvar det 24 nationer med i Viking i år och förutompå Irland så pågick det övningar i Norge,Finland, Lettland, Kungsängen och Enköping.Tyvärr var jag den enda lottan på plats i Irland.Vad krävs för att delta?– Det hela sköts på engelska så manmåste behärska språket och sedan får maninte vara rädd för datorer eftersom allt sker ien datormiljö. Jag tycker att en bra förberedelseför lottor är att gå IntSAC-kursen innanman söker sig till Viking.Varför har du varit med så många år?– Därför att det är så roligt. Man träffarmänniskor från olika nationer och får vännerför livet. Det är otroligt berikande. Har manvarit iväg på flera övningar innan så träffarman också på många gamla bekanta. Jag harkontakt med flera personer som jag träffatgenom Viking. I år behövde jag inte hellersöka mig till Viking utan de ringde upp mig tvåmånader innan och frågade om jag ville åka.FOTNOT: Övning Viking -08 är den femte i en serie avstora multinationella civila och militära övningar som harorganiserats av Sverige. Ett viktigt mål med övningenär att öva civil och militär samverkan, samordning ochutveckla civila och militära relationer.14 lottanytt • 4 • 2008

Minskad tillväxtberör inte biståndetBiståndsramen för nästa år liggerfast – trots prognoser om att BNPminskar. Det försäkrar statssekreterareJoakim Stymne. SID 5EKONOMIFinanskrisen kan slådubbelt mot SydBÖCKERBiståndets problemoch sju dödssynderTESTA GRATISBeställ 3 gratis provex eller3 provex plus en helårsprenumerationför 150 kr (studerande) på: www.omvarlden.nuTidningen för dig som vill vetamer om globalutveckling’’Hur mycket är TeliaSonera berett att satsa på mänskliga rättigheteroch yttrandefrihet?’’JESPER BENGTSSON, REPORTRAR UTAN GRÄNSER, DEBATT SID 24Du får:– nyheter om internationelltutvecklingsarbete– fördjupande ochgranskande reportage– levande debatter– röster frånhela världenOdemokratiska regimerfår svenskt stöd via EUMotstridiga signaler till bångstyriga regeringar Sverige ger motstridiga budskap till odemokratiskaregeringar.En ny granskning som gjorts av OmVärldenvisar att svenska skattepengar går till sådanaregimer. Detta trots att Sverige stoppat sitt budgetstödtill samma stater.Skälet är att svenska skattepengar går till fleramultilaterala aktörer som tillämpar andra reglerTIDNINGEN OM GLOBAL UTVECKLING NR 7 DECEMBER 2008 40 KRHon vill stärkakvinnans rollSID 18Veårets svSän vad Sverige gör. Bland annat till EU och Världsbanken.EU-kommissionen är emot att sätta upp kravom demokrati och mänskliga rättigheter. Världsbankenställer inte heller sådana krav, eftersomman arbetar efter bankprinciper.Därför kan Sveriges anslag till EU och Världsbankenhamna hos fel regimer. SID 2–3NYHETERForum Syd utredsför penningtvättFoto: Robert BlombäckÅtta biståndsorganisationer utreds förekonomisk brottslighet i Nicaragua.Den egentliga orsaken tros vara att regeringenvill tysta kritiska röster. SID 6Ett dramatisktår för biståndetFoto: APMatkris, finanskris och klimatkris.2008 blev ett turbulentår för det internationellabiståndsarbetet. ÅRSKRÖNIKA SID 20Barack Obama väntasupphäva arbortklausulFlera organisationer har fått starka signalerom att villkoret för bistånd kommeratt upphävas redan i januari. SID 8Den ekonomiska nedgången riskeraratt slå dubbelt mot utvecklingsländerna.Dels minskar efterfrågan och rikaländers vilja att investera, dels befarasett minskat EU-bistånd. SID 17En ny antologi lyfter fram biståndetsproblem och diskuterar hur det internationellasamarbetet kan förbättras.”KOMMENTAR// POLITIKDet nya består i att denmoderata partiledningenSID 28positionsbestämning.”nu i svart på vitt anger enJÖRAN HÖK, SID 6OmVärlden, 105 25 Stockholm, www.omvarlden.nuAVDELNINGARNyheter 2Porträtt 18Debatt 24Namn 27Böcker 28Frågor & Svar 32

Riksstämman 2008Optimism och framtidstroTillsammans med närmare femhundra ombud, inbjudna gästeroch kronprinsessan Victoria höll Svenska Lottakåren riksstämmaden 22 och 23 november.Ny rikslottachef och Lottaöverstyrelse, en klubbad budget, improvisationsteaternoch en fantastisk lördagskväll med god mat ochdans var bara några av ingredienserna den här helgen.Text: Bo Jönsson Foto: Håkan FlankPrick klockan 12 lördagen den 22november inträder kronprinsessanVictoria med en adjutant och säkerhetspersonal.Bredvid henne uppför gångenmot podiet och hedersplatserna tillhöger därom skrider avgående rikslottachefenElisabeth Falkemo.Det blixtrar från mobilkameror ochkompaktkameror. Kronprinsessan,Svenska Lottakårens beskyddare, nickaroch ler vänligt mot ombuden och deinbjudna gästerna. Stämningen är varm,lätt högtidlig och förväntansfull. När17-årige Fredrik Wide slår an sista toneni Chopins Nocturne på sitt keyboard,står redan Elisabeth Falkemo i talarstolen:– Ers kungliga höghet, ombud, lottavänner.Härmed förklarar jag Riksstämman2008 för öppnad.Elisabeth Falkemo konstaterar genastatt årets riksstämma hålls mot en försvarspolitiskbakgrund som är intressantareän på länge. Debatten har vitaliserats,förnyats och fördjupats. Först ivåras av en försvarsminister somavgick, sedan genom konfrontationenGeorgien mot Ryssland och därefter avbeslutet att lägga värnpliktssystemetpå is och nu senast genom den färskautredningen om frivilligorganisationernasroll inom försvarsmakten och detcivila samhället.Frivilligheten viktigare än någonsinLottakåren och frivilligorganisationernaär viktigare än någonsin. Elisabeth Falkemoger några av hundratals exempel:Gällivare-Malmbergets lottakår sommed kort varsel i september i år görstora insatser i sökandet efter den saknadeCaroline Stenvall. Eller stock-16 lottanytt • 4 • 2008

Riksstämman 2008Över 110 lottakårer hade skrivit under den försvarsbudkavlesom överlämnades till försvarsberedningens ordförande KarinEnström och till statssekreterare Håkan Jevrell på riksstämman.Budkavlen startades av Simrishamns armélottakår och uppmanarbeslutande politiker till att sluta banta försvaret.holmslottorna som under två veckor2006 förstärker UD:s krisorganisation isamband med kriget i Libanon. EllerPetra Mårtensson från Malmö lottakåroch hennes gärning i Afghanistan.– Vi har valt att fortsätta arbetet försvensk krisberedskap och att rekryteraoch utbilda för både civila och militärauppgifter, säger Elisabeth Falkemo. Ochvi tycker att vi äntligen får ett erkännandeför det arbetet.I en tillbakablick pekar hon på dekraftfulla kommunikationsinsatser somSvenska Lottakåren genomfört medSagt under riksstämman:”Ni är som en blomsteräng.Några i knopp, några har slagit ut.Tack för att ni finns!”Garnisonspastor Helge Stålnackebland annat Rikssamtalen 2004 och2006, liksom i årets Lokalsamtal, i brevkampanjer,i Lottanytt och genom sinkursverksamhet.Hon talar även om Equal Fair, UngtForum och Ögat-kampanjen därSvenska Lottakåren varit mycket aktiv.Sedan förra Riksstämman harSvenska Lottakåren även sökt nya samarbetspartner.Elisabeth Falkemo nämnerutställningarna och seminarierna iAlmedalen 2006, 2007 och 2008. Liksomnya samarbeten med Post och Telestyrelsenoch Strålskyddsmyndigheten.•Ny hemsidanästa årEn ny hemsida och nytt medlemsregisterär på väg.Styrelseledamoten MariaÖst från Vartofta/Skövdelottakår berättade om hurarbetet går framåt.Text: Carola Ålstig AnderssonFörenkla och förena har varit ledordenför Svenska Lottakåren.Tanken är att skapa en bättre plattformför kommunikation. Det ska blienklare att hitta information om organisationenoch kårernas arbete ochlättare för kårer att dela med sig averfarenheter.– Det ska gå snabbare att hanteramedlemmars kursansökan och detska finnas adresser och statistik övermedlemmar som bland annat gör detlättare att hitta lottor med rätt profilför att matcha ett nytt uppdrag, sägerMaria Öst.Alla kårer ska också få hjälp ochinformation hur de själva kan skötasin egen sida på webben.Vad vinner då Svenska Lottakårenpå en ny hemsida? Organisationenblir uppdaterad, får en enklare administration,och blir en bättre plattformför att möta kvinnor på nätet irekryteringsarbetet.– Redan idag hittar 60 procent avnyrekryterade oss på nätet, sägerMaria Öst.I februari väljer organisationenleverantör till hemsidan och i slutetav nästa år beräknas den nya hemsidanstå färdig.•2008 • 4 • lottanytt 17

Riksstämman 2008Foto: Håkan FlankMotioner omSvenska Lottakårens namnTotalt hade elva motioner kommit in tillriksstämman. Några kårer motioneradeom vilka krav som man bör uppfylla föratt få vara en lottakår och föreslog ävenatt Lottaöverstyrelsen skulle kunna uteslutaeller lägga ner kårer som inte uppfyllerkraven. Överstyrelsen ansåg dockatt deras uppgift istället är att stöttakårerna i deras arbete och avslogmotionerna.Det fanns även motionärer som vill hacentrala inbetalningar av medlemsavgifterna.Överstyrelsen föreslår att man gerdem i uppdrag att utarbeta ett koncept förcentrala inkasseringar. Dock betonadesatt inga beslut i frågan är fattat utan attdet endast handlar om att utarbeta en idé.De mesta diskussionerna den härriksstämman handlade dock om SvenskaLottakårens nya logotyp och nygamlanamn. Bland annat krävde en motionären redovisning av arbetsinsats och kostnader.Hon fick svaret att kostnaden förlogotypen och ny grafisk profil uppgått till212 625 kronor och legat inom ramen förbudget, information och rekrytering.När det gäller namnfrågan yrkadesatt namnet ”Lottorna” även i fortsättningenskulle kunna få användas.Motionen avslogs dock med hänvisningtill att det är viktigt att en organisationanvänder ett namn för att beskrivasig själva.Svenska Lottakårensframtida arbeteInformation, opinionsbildning och rekrytering sätts i centrumför arbetet fram till 2015.Målet är en växande, mångkulturell lottakår. Att organisationenär en respekterad röst i samhällsdebatten och har en höggrad av självfinansiering.Text: Bo JönssonPerspektivet vid årets riksstämmasträcker sig ända fram till 2015 – alltsåinte enbart till stämman 2010. SvenskaLottakåren skissar en djärv och optimistiskframtidsvision med tydliga målför verksamheten; år 2015 ska SvenskaLottakåren vara:• en växande mångkulturell organisationsom tydligt manifesterar kvinnorsbetydelse i samhällets krisberedskap• en respekterad opinionsbildare• en organisation med välutbildademedlemmar och med bred kompetens• ha en hög grad av självfinansiering– För att förverkliga de här målen måstevi fokusera på information, opinionsbildningoch rekrytering, säger ElisabethFalkemo. De tre verktygen är avgörandeför vår framgång.– I det sammanhanget står även enny hemsida högt upp på önskelistan ochen kravspecifikation är framarbetad.Att fortsätta utvecklingen avSvenska Lottakåren mot en mångkulturellorganisation är en av flera viktigaframtidsfrågor. Konkret betyder det attLottakåren ska ha medlemmar från helaSverige, från olika samhällskikt ocholika yrkeskompetenser, men minstlika viktigt är att rekrytera kvinnor frånvåra invandrarkulturer.Frivillighet och kompetens, två centralabegrepp för Lottakåren, har visatsig vara ett framgångskoncept. När nuden allmänna värnplikten som rekryteringsinstrumentläggs på is, blir frivillighetenviktigare inom både försvarsmaktenoch den civila krishanteringen.Överstyrelsen betonar att opinionsbildningär absolut nödvändig. Det kanhandla om reportage i media omkårerna, att synas med Svenska Lottakårensrekryteringsverksamhet, att lottordeltar i Vårruset, på marknader –och naturligtvis i katastrofinsatser.De civila uppdragen får en tydligareoch tyngre roll i framtiden. Överstyrelsenhar beslutat att mer aktivt arbetaför att öka de civila uppdragen.•18 lottanytt • 4 • 2008

Riksstämman 2008Budgeten klubbades igenomI osäkra tider blir intäkterna från Svenska Lottakårens egna medel viktigare.Det sa Annette Rihagen när hon gick igenom budgeten för år 2009 och 2010.Text: Carola Ålstig AnderssonÖverstyrelsens förslag till ny budgetklubbades igenom på riksstämman.Med ett tillägg. Istället för att höja medlemsavgiftenmed 20 kronor år 2010höjs den redan nästa år med tio kronor.Den nya medlemsavgiften blir således170 kronor år 2009 och 180 kronor år2010.Statsbidrag och egna medelRiksförbundet Sveriges lottakårer finansierarverksamheten främst med statsbidragmen även med egna medel. I oroligatider blir Lottakårens egna medelallt viktigare för ekonomin.Förutom medlemsavgifter beståregna medel av avkastning av fondernaoch intäkter från Älvkarleö herrgård.Det stora glädjeämnet där är Älvkarleöherrgård med en omsättning på drygtsex miljoner kronor för år 2008.Flera av organisationens nuvarandeinkomstkällor är konjunkturkänsliga.Det krävs därför att Lottakåren aktivtarbetar för att hitta nya inkomstkällor.Överstyrelsen har tagit hänsyn tillden rådande osäkerheten när det gällerfinansiering. Man bedömer också attekonomin fortsätter vara ansträngd förorganisationen de kommande åren.– Vi lämnar över en budget som inteär i balans men där det finns mycket attjobba på, säger Annette Rihagen.Det handlar främst om att jobbapå att rekrytera flera medlemmar tillLottakåren och söka nya uppdrag.•”Nu ska jag ta hand om min familj och mitt hus”Under riksstämman avgick Elisabeth Falkemo som rikslottachef.Hon efterträds av Annette Rihagen, tidigare vice ordförande iLottaöverstyrelsen.– Det har varit väldigt roliga och lärorikaår för mig. Jag har fått driva ett komplextorganisationsarbete i utvecklingi verkligheten, skapa visioner, verksamhetsidéeroch skapa framtidstro i enverklighet med mycket stora utmaningar.Vi har haft ett tungt och svårtomställningsarbete, men nu efter riksstämmankänner jag att vi är på rätt väg.Jag ser att organisationen och dess medlemmarbörjat värdera sitt arbete meraoch den kompetens som vi besitter.Har du fått bära hundhuvud förmånga svåra beslut?– Ja. Säkert, samtidigt måste maninse att det är en del av rollen att förmedlaäven de svåra budskapen ochman måste hela tiden bortse ifrån sigsjälv och att ens egen person också ärberörd, men det omställningsarbete vigjort har varit absolut nödvändigt ochnågonstans ser man säkert det till slut.Vad är det viktigaste som häntLottakåren under dina år?– Det är så många delar. Att vi fått enorganisation som kan jobba framåt. Attvi tagit bort onödig administration ochatt vi kunnat driva viktiga projekt trotsstora omställningar. Jag tänker tillexempel på FAIR, Genderforce ochÖgatkampanjen. Genom dessa projekthar vi kunnat förmedla att vi inte längrebara är en försvarsorienterad organisationutan så mycket mera. Ungt Forumär något annat som jag känner varmt föroch som jag tror kan bidra till en föryngringav organisationen.Var det rätt tid att gå?– Absolut. Dels därför att organisationenalltid bytt ledare efter fyra tillåtta år, det innebär en vitalisering avorganisationen, dels därför att om detfinns en ledare som kan ta över så skaman ta chansen.Foto: Peter LydénHar du några råd till den nyaLotta överstyrelsen?– Det viktiga nu är att vi inte slarvarbort alla de insatser vi gjort för att stärkaoss inför framtiden.– Att hålla kvar taktpinnen. Det finnsinga andra än vi lottor själva som kanlyfta oss och beskriva vad vi kan göra.Vad ska du göra nu?– Jag ska ta hand om min familj ochmitt hem. Jag vill också engagera mig iLottakårens vanliga arbetet och så harjag ett fulltidsarbete på Apoteket ABsom väntar med många utmaningar.•2008 • 4 • lottanytt 19

Riksstämman 20082009 års nya styrelseAnnette Rihagen valdes enhälligt och under stående ovationer till ny rikslottachef för RiksförbundetSveriges Lottakårer vid riksstämman i slutet av november. Hon tar nu över jobbet att leda Lottakårenmot framtiden efter Elisabeth Falkemo.Den nya Lottaöverstyrelsen valdes helt enligt valkommitténs förslag och många av ledamöterna ärnya ansikten. Här kommer en kort presentation av den nya Lottaöverstyrelsen.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: peter LydénNyval: Annette Rihagen,ordförande och rikslottachefÅlder: 50 årKår: Strängnäs lottakårBor: Ingarö, StockholmYrke: VD, Svensk Kassaservice ABVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Som först måste vi få ihop den nya styrelsen.Därefter måste vi lägga ner mycket tid på attlämna ett svar på frivilligutredningen eftersomden är så pass viktig för vår framtid.Nyval: Monica Bergquist,vice ordförandeÅlder: 55 årKår: Östra Södertörns lottakår ochStockholms marinlottakårBor: Huddinge, StockholmYrke: kommissarie vid RikskriminalpolisenVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Att aktivt utarbeta samarbete medkommunerna.Omval: Barbro Isaksson,vice ordförandeÅlder: 44 årKår: Munkedals lottakårBor: UddevallaYrke: kanslichef vid Revisionsenheteninom Västra GötalandsregionenVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Rekrytering och utbildning. Att stöttakårerna i deras arbete för att vi gemensamtska klara våra uppdrag.Omval: Irene Åkesson Bjerkemo,ordinarie ledamotÅlder: 55 årKår: Kiruna lottakårBor: Västmark, LuleåYrke: försäkringshandläggareVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Att vi kan rekrytera folk till de civilauppdragen och hemvärnsuppdragenOmval: Maria Rosqvist,ordinarie ledamotÅlder: 30 årKår: Tranåsbygdens lottakårBor: TranåsYrke: högstadielärare på särskolaVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Det första är att ena oss i den nyaLottaöverstyrelsen, sen måste vi bli bättrepå kommunikation mot kårerna.Nyval: Susanne Blombäck,ordinarie ledamotÅlder: 43 årKår: Nederkalix lottakårBor: KalixYrke: undervisar i hem- och konsumentkunskappå högstadietVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Se till så att Svenska Lottakårensynliggörs bättre.20 lottanytt • 4 • 2008

Riksstämman 2008Hela Riksförbundet SverigesLottakårers nya styrelse medrikslottachefen i mitten.Nyval: Birgitta Hansson,ordinarie ledamotÅlder: 57 årKår: Höganäs-Jonstorp lottakårBor: Nyhamnsläge på Kullahalvön i SkåneYrke: utbildningssamordnare för personalenpå de svenska IKEA-varuhusenVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Att finna och utveckla nya uppdrag påden civila sidan i delaktighet med kårerna.Nyval: Marie Nordström,ordinarie ledamotÅlder: 35 årKår: Christianstads lottakårBor: FärlövYrke: montörVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– De civila uppdragen och att vi kommerin i flera uppdrag.Nyval: Maria Öst,ordinarie ledamotÅlder: 32 årKår: Vartofta lottakår till slutet av 2008,därefter Skövde lottakår.Bor: FalköpingYrke: jobbar med marknadsföring på nätetVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Att bygga grunden för framtiden.Titta framåt och fortsätta utvecklas.Nyval: Eva Nolsäter,ordinarie ledamotÅlder: 50 årKår: Stockholms marinlottakårBor: Älvsjö, StockholmYrke: ControllerfrågorVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?– Att vi alla ska känna oss delaktiga iSvenska Lottakåren.Nyval: Eva Wennerström,ordinarie ledamotÅlder: 49 årKår: Uppsala lottakårBor: UppsalaYrke: expeditionshandläggare på Försvarshögkvartereti StockholmVad är den viktigaste frågan för dig underden kommande mandatperioden?–Att arbeta upp former för de civilauppdragenErsättare i LottaöverstyrelsenOmval: Ingrid Freij,Malmens lottakårOmval: Helena Palm,Bollebygds lottakårNyval: Anette Hagvall,Vänersborgs lottakårNyval: Ingegerd Hermond,Göteborgs lottakårNyval: Annelie Jansson,Uppsala lottakårNyval: Marléne Lindberg,Umeå lottakårNyval: Susanne Wahlgren,Lidingö lottakårNyval: Therese Öström,Piteå lottakår2008 • 4 • lottanytt 21

plock & Nyheter800 personer äter julbord på Älvkarleö herrgårdAtt det går bra för Svenska Lottakårens kursgård på Älvkarleö stod klart på Svenska Lottakårensriksstämma i november. Herrgården kommer att landa på en omsättning på drygt sexmiljoner kronor för år 2008.Inför julen har Älvkarleö kommun dessutom tänkt bjuda alla sina anställda på julbord på herr-gården. Det innebär 800 personer på julbord för intendent Janet Königsson och hennes personal.Han blir ny informationschef på FörsvarsmaktenErik Lagersten, 42, är nyinformationsdirektör på Försvarsmaktenefter StaffanDopping.Erik Lagersten har desenaste två åren arbetat vid informationsstabensom är ansvarig för införandet avCombat Camera inom Försvarsmakten.Erik Lagersten är reservofficer i flottanTacktill alla som skänkt pengar tillSvenska Lottakårens verksamhet!Vill du också hjälpa till? PlusGironummertill Svenska Lottakåren är 18 24 00-2.Märk talongen med Utbildningskontot(gåva till medlems utbildningar) ellerÄlvkarleö, så att pengarna hamnar pårätt ställe. Alla gåvor från 500 kronor ochuppåt får ett omnämnande i denna spalt.och för närvarande även ordförande förSvenska Flottans Reservofficersförbund.– Det är fantastiskt spännande och stimulerandeatt bli Försvarsmaktens informationsdirektör.Försvarsmakten är i ständig fokusoch det är en utmaning att få ansvaret förkommunikationen inom och från denna centralasamhällsfunktion, säger Erik Lagerstenefter det att hans nya befattning blivit officiell.Aktiveringskontot blirUtbildningskontotRiksstämman beslutade att byta namn påAktiveringskontot till Utbildningskontot föratt förtydliga att pengar som skänks tillUtbildningskontot används till SvenskaLottakårens egna utbildningar påÄlvkarleö herrgård.VinterfintPrylredaktör: Sandra GriLlTidlös stjärnaLys upp med en jul-stjärna som tål att hängakvar en bra bit in på detnya året. www.favoritsaker.se,349 kronor.EkotiderEkologisk t-shirt av närproduceratmaterial, 400 kronor.Förpackning är givetvisav återvunnen kartong.Storlek XS-XL. Finnsäven i ljusrosa.www.hellyhansen.se.BärbartTa med dig pepparkakshuseti juletider. Färgglad väska itovad ull från En Gry og Sif,520 kronor. www.inreda.com,telefon 08-446 05 45.Till UtbildningskontotFilipstads lottakår 1000:-Skara lottakår 500:-Stockholms läns lottaförbund 5 000:-Sydöstra Skånes lottakår 600:-Gåvor skänkta av riksförbundet medanledning av kårers 80-årsjubileumBodens lottakår 500:-Skövde lottakår 500:-Uppsala lottakår 500:-Till Älvkarleö herrgårdFilipstads lottakår 1 000:-Husaby lottakår &Lidköping lottakår 500:-Stöd till Ungt ForumTack alla kårer som under 2008 harskänkt pengar till ungdomsverksamhetenUngt Forum.Danderyds lottakår 500:-Eskilstuna lottakår 500:-Göteborgs lottakår 1 000:-Nyköpings lottakår 1 000:-Saltsjöbadens lottakår 1 000:-Stockholms flyglottakår 1 000:-Trollhättans lottakår 1 000:-Wermdö lottakår 500:-Västra Rekarne lottakår 500:-Örnsköldsviks lottakår 500:-AromaterapiVälgörande hudvårdsprodukter med doftav citron och basilika. Badolja, 150 ml,60 kronor. Badskum 500 ml, 60 kronor.Massageolja 150 ml, 60 kronor. Samtligaprodukter är från Åhléns, www.ahlens.com.22 lottanytt • 3 • 2008

lottashopen

PosttidningAvsändare: Svenska Lottakåren, Box 2240, 103 16 StockholmSommarensBoktips! boktips!Nya böcker omkvinnliga förebilderoch den doldaHBT-historienTUSEN SVENSKA KVINNOÅRKvinnohistoria för kvinnor? Javisst – men också för män. Dennabok handlar om allas våra förmödrar.Läsaren möter ett myller av mjölkdejor, gruvpigor, driftigaänkor, postmästarinnor, konserverade prästänkor, strejkandetextilarbeterskor och kvinnliga politiker. Boken tar sin start irunstenarnas tid för tusen år sedan och går fram till 2000-talet.Tusen svenska kvinnoår är skriven på ett ledigt och berättandesätt med utförliga referenser. Det gör att boken passar perfekt förbåde studenten och den som är allmänt intresserad av historiaoch kvinnors roll i historien.UNDANTAGSMÄNNISKORHar det alltid funnits homosexuella? Vilken roll speladekönsöverskridare under forntiden? Är det en unik situation idagmed öppna HBT-personer, eller har de funnits förr? Varför harkvinnors samkönade sexualitet ofta varit mindre synlig än mäns?Detta är ett översiktsverk där dessa och många andra frågordiskuteras. Författarna, som är historiker, har alla tre arbetatsom lärare på högstadiet eller gymnasiet. Där mötte de elevermed tankar, frågor och behov av kunskap om den dolda HBThistorien.Därför har de skrivit denna bok.»I skolundervisningen borde Undantagsmänniskor vara en likaobligatorisk läsning som böckerna om de svenska kungarna.«(Lisa Berthelson i Handelsnytt)Tusen svenska kvinnoårAv Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt StrömbergNy upplaga, kom ut i mars 2008240 sidor, hårdbandISBN: 978-91-7227-524-9UndantagsmänniskorAv Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna WinkvistUtkom i mars 2008222 sidor, hårdbandISBN: 978-91-7227-514-0