groove 8 s01 rgb

Groove 8 • 2004 / övriga recensioner / sida 8ROBYN HITCHCOCK”Spooked”Proper/BonnierAmigoDet har ibland känts lite frustrerande attlyssna på Robyn Hitchcock de senaste tiotolvåren. Det har känts som att den däroerhörda talangen, känslan för melodieroch harmonier gått i stå och bara emellanåtglimtat till. Och just därför kännsSpooked så underbart befriande, så härligtsjälvklar. För det här är Robyn Hitchcocksbästa skiva sedan slutet av 1980-talet.Om det är på grund av en nytändning,ett annat fokus eller om det ”bara” ärsamarbetet med Gillian Welch och DavidRawlings som inverkat vet jag inte – jagbryr mig inte. Jag lyssnar hellre till deemellanåt sextiotalsinfluerade arrangemangen,de sparsmakade men ändå kraftfullamelodierna, den självklart uthuggnafåran av vardagslig egenhet mellan pop ochrock. Emellanåt lekfull som ett barn, iandra allvarlig. Lättja, avslappnad lättja,lugn, rytm, febriga slingor av liv, medvetande,lust. Hade jag vetat att Robyn Hitchcockvarit på väg mot de här höjderna hadejag njutit av varje takt under de senaste tioåren.Magnus SjöbergHORACE ANDY & MAD PROFESSOR”From the Roots – Horace Andy MeetsMad Professor”Ras/BorderDet går förstås alldeles utmärkt när sångarenHorace Andy möter dubmannen MadProfessor. 53-åringens röst låter lika lensom alltid samtidigt som professor NeilFraser lyckas vara riktigt återhållsam medeffektreglagen. Mad Professor brukarannars ha mer än svårt att begränsa sig.Tillsammans med rytmsektionen Sly &Robbie blir resultatet kraftfull roots reggaemed medvetna rastafaritexter som byggsupp av smakfulla dubinslag. Bland höjdpunkternafinns kanonlåten Vanity,blytungaThe Bingy Man och den smörigtsköna Girl Don’t Come.Robert LagerströmHOUSTON”It’s Already Written”Capitol”Houston, we have a problem! Du har enbra låt med skön Nate Dogg-sång i enMcDonaldsreklam och behöver få ut enskiva snabbt. Kan vi lösa det? Svårt att fåihop lika bra sånger som reklamens I LikeThat så kvickt? Men, du är ju både en badboy OCH en begåvad sångare i schysst RKelly-anda – så det vi missar i kvalitet hjälperdu säkert upp med din talang. Du kan jutill och med rappa lite med din mörkasköna röst. En riktig, genomtänkt plattakan du ju släppa nästa gång. Vi måste jurida på vågen nu. Inte säker nog på balladerna?Känns lite stelt? Ja, men killen –nästa gång har du säkert mer erfarenhet påden fronten. Kör nu din hårdare r’n’b i botteni sann tidig Usher-anda. Kidsen kommeratt älska det. Keep it On the Low är ju enbra låt. Och så kan vi slänga in någon coversom du kan göra något personligt av, såkänns plattan inte så anonym. Lite fillersfinns ju på alla skivor. Det här går bra skadu se. Och så klämmer vi dit en tuff, menlite känslig bild av dig på omslaget. Se:Inga problem mer!”Kalle MalmstedtHOVET”Hovet”Hovet/UniversalNär Lars Winnerbäck beslutade sig för attspela in en akustisk platta härförledenfanns det inte plats för hans gamla kompband.”Då gör vi något eget i stället”, tänkteHovet, och två låtskrivarhelger senarehade sjumannabandet, med Idde ”Fiskarnai havet” Schultz i spetsen, plitat ihop 13låtar.Och det råder inget tvivel om att Hovetär ett gäng skickliga musiker. Skivan ärliveinspelad med hela bandet samtidigt, ochsamtliga medlemmar sjunger på minst enlåt var – kuriosa som imponerar. Det låterfortfarande Winnerbäck, utan att vara fantastiskt,men det är proggigt, tralligt ochtrevligt hela skivan igenom. Hade jag varitfilmkritiker så skulle jag kallat Hovet fören riktigt feelgood-platta.Mattias FalkILLDISPOSED”1-800 Vindication”Road Runner/BonnierAmigoDanska Illdisposed blandar in lite technoljudi sin brutala extremmetal och låterplötsligt väldigt spännande. Det tycker skivbolagetRoad Runner också, som signadedem tidigare i år.Det finns kraft i den här musiken, ävenom skivbolagets val av singel, Dark, enkelttoppas av I Believe in Me, In Search ofSouls och When You Scream. Illdisposedlåter eget, och tappar inte bort sig i technovärlden,vilket annars är ganska lätt närband ger sig in i nya världar.Till nästaalbum bör de bättra till refrängbiten ochgöra distljudet lite mindre slätare. Då kandet bli riktigt bra.En sak till - Illdisposed måste bättra påsina intron. Att sampla citat ut WaynesWorld 2 och skruva på en radio i en minutgår bort.Torbjörn HallgrenIOMMI”The 1996 Dep Sessions with Glenn Hughes”Mayan/ShowtimeEnligt Tony Iommi behöver världen någralåtar han och sångaren Glenn Hughes jobbadepå 1996. Snarare för sin egen plånboksskull än för att musikarkeologer skakunna lägga till en saknad pusselbit i rockhistorien.När Satan bli gammal blir han religiös– när rockrebellen blir gammal blir hangubbrockare. Det här hade varit så mycketbättre om det inte hade varit för GlennHughes. Mannens röst är lika spännandesom kokt potatis.Tony Iommis riff är ofta en skugga avhur Black Sabbath en gång lät, och deträcker för att komma undan med godkänd.Tyvärr kan det också tolkas som att Iommikopierar sig själv i brist på annat. Lyssnapå Time is the Healer och bedöm själva.Men vem ska köpa detta? Jo, det finnsen kille. På Krokus live-DVD står en trettioårigkille i bandana och blir tokigt gladnär bandet drar igång American Woman.Han, och alla hans gelikar, kommer attköpa The 1996 Dep Sessions with GlennHughes.Torbjörn HallgrenI, SYNTHESIST”Avalanche”Subspace/PlaygroundChris Ianuzzi poserar på Avalanchesomslag som en David Byrne med glasögonsom ser ut att vara designade av David Cronenbergför filmen eXistenZ. Redan det ären varningsflagga som man bör ta på allvar.Och mycket riktigt låter I, Synthesist somen lågbudget-SF-kopia av Talking Headslegendariske sångare. Men inte uppbackadav funkig new wave-rock, utan av struttigsyntpop och melodramatiska syntballader.Det är rent ut sagt bland det värsta jaghört i år.Mats AlmegårdJACK ADAPTOR”Jack Adaptor”Schnitzel/BorderScratch, technosyntar och fläskiga gitarrsolon?Jo, det mesta kan hända när JackAdaptor är i farten. Men även om det brittiskabandet lånar friskt från olika genrerspelar kvartetten trots allt popmusik medstark melodikänsla. Och det låter faktisktbra om projektet som tillhör gitarristenChristopher Cordoba och sångaren PaulFrederick vilka tidigare lirade i gruppernaFamily Cat och Pure Grain. Om killarnabara renodlar sig lite och skriver materialsom inte riktigt spretar lika vilt kan deabsolut bli någonting att räkna med. LåtenPop Music, gruppens andrasingel, är kanonoch innehåller dessutom en dubversion avWatching the Sunset som mixats av MadProfessor. Också den med på albumet.Robert LagerströmJACKSON UNITED”Western Ballads”Sorepoint/BorderFoo Fighters gitarrist Chris Shiflett har enälskarinna vid namn Jackson. Dessvärre ärdet en något tråkigare förälskelse i jämförelsemed den äkta hälften. Jackson Unitedtar inga större steg ifrån Foo Fighters amerikaniseraderock men där Dave Grohl ochgrabbarna lyfter låtarna med en rejäl skopahumor och en hårt knuten näve i fickan ärJackson United mer traditionella i sittframförande och det är lite synd.Men det finns mörkare partier somfängslar, flörten med åttiotalspop i She’sGiving In är stundtals förtjusande ochChris Shiflett har en mycket bättre röst änvad jag trodde. Kanske är det läge för litekonkurrens om mikrofonen i Foo Fighterslägret?Andreas ErikssonJELLO BIAFRA WITH THE MELVINS”Never Breathe What You Can’t See”Alternative Tentacles/Sound PollutionOm jag skulle nämna en punk- och aktivistikonjag aldrig tappat förtroendet för såär valet lätt – Jello Biafra sparkade helatiden uppåt som frontfigur i USA:s mestbespottade punkband Dead Kennedys. Ochhan överlevde. Han var lika ovälkommen idet stockkonservativa högerkristna finrummetsom en hundskit på Nobelmiddagen.Men han överlevde. Hans drygt 20 årgamla kompromisslösa låtar lever dock ettalltför undanskymt liv hos sextiotalistrecensenteroch nostalgiska punkare somnumera äger reklambyråer.Never Breathe What You Can’t Seesätter dock igång tidsresan. Även den kännssom en bångstyrig rockplatta med slagordstexter,musikalisk attack och en vilt ylandeJello som styr skutan. Och rösten har intetappat något från de klassiska åren. Vibratotsitter där det ska, precis som åsikternadet luftar.Yuppiefenomen som stadsjeeparhånas, rigida myndighetsutövare likaså ochdet hårda och kalla kapitalistiska systemetstår som storboven i vårt samtida tragiskadrama. Mannen är definitivt konsekvent.Om inte Melvins låtit så hårdrocksträigaibland hade detta varit en storartadåterkomst för Jello Biafra. Nu blir den”bara” ett inspirerat försök. Men jag ärändå positivt överraskad.Gary AnderssonJIMMY EAT WORLD“Futures“UniversalJag erkänner att jag har något av en softspot för collegerock. Herregud, jag gillar jufaktiskt till och med en del av Blink 182:slåtar. Antagligen ett resultat av för storkonsumtion av amerikanska ungdomsfilmerunder mina tonår.Jimmy Eat World har tidigare produceratett par reko singlar med mer betoningpå rock än college. Första låten på Futureshar samma tuggande häng som deras tidigarealster och ståtar med vackra körersom återkommer på fler låtar. Ganska snartklarnar det att idétorkan slagit rot, gitar-