Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

det reella hotet mot rovdjuren och begår den verkliga kriminaliteten.Dessa syns sällan i media och förekommer inte heller i debatten.De lagar och regler som åtnjuter störst efterlevnad är de som människoranser sig ha en moralisk förpliktelse att följa, men det förutsättersamtidigt att de myndigheter som är satta att bevaka regelefterlevnadeni huvudsak anses vara rättfärdiga och legitima (Tyler, 1990; Hirschi,1969). Omvänt är det rimligt att anta att inom områden där människorkänner misstro mot den förda politiken, lagstiftningen och mot de förvaltandemyndigheterna, skapas dåliga förutsättningar för känslor avmoralisk förpliktelse att följa lagarna. Detta kan tyckas vara självklarheter,men inom ett rättsområde som kännetecknas av starka intressemotsättningaroch en kriminalitet med stora mörkertal, är det av särskildbetydelse att skapa kunskap om hur motsättningarna ser ut. Förvår studie innebär detta att det är av intresse att undersöka berördaintressegruppers attityder till rovdjurspolitiken och -förvaltningen, föratt få en bredare förståelse för varför dessa brott är så svåra att utredaoch lagföra.Återigen, detta betyder givetvis inte att vi utgår från att alla jägare,renskötare eller tamdjursägare som har en kritisk inställning till rovdjurspolitiken,begår brott. Tvärtom utgår vi från att gärningspersonernaär i klar minoritet inom dessa grupper. Men man kan förmoda attdet på grund av politiska, kulturella eller etniska konflikter är desto flersom saknar motivation att hjälpa brottsutredande myndigheter, blandannat på grund av ömsesidigt misstroende. De större gruppernas motivationsbristunderlättar i sin tur för att de grymmare formerna av illegalrovdjursjakt kan fortgå, och gärningspersonerna löper mindre risk attupptäckas respektive lagföras än om förtroendet för politiken och myndigheternavore högre. Från ett brottsförebyggande perspektiv kan dettainte nog betonas.MetodEftersom detta projekt i sina delar bland annat syftar till att skapa tillförlitligstatistik över den anmälda och lagförda brottsligheten, analyseraattityder och värderingar hos intressegrupper och undersöka mediebudskapfrån kvantitativa och kvalitativa perspektiv, har vi behövt användaflera olika metoder. Här ges en översikt över dessa.ReferensgruppSom nämnts i förordet har Brå genomfört undersökningen med stöd aven referensgrupp. Denna har bestått av representanter från Naturvårdsverket,Rikspolisstyrelsen, Världsnaturfonden och Åklagarmyndigheten.Referensgruppen har vid seminarier bidragit med värdefulla kommentarerkring projektets utformning, enkätfrågors formulering och projektetsdelresultat.21