Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

som empiriskt material har samlats in och kopplats samman med medieteorieroch teorier om attityder, värderingar och betydelsen av legitimitetför reglers efterlevnad.Vi behöver inledningsvis repetera grunddragen i de bakomliggandeteorierna. Den teoretiska modellen utgår från en kombinerad teori föratt förklara brottslighet. Inledningsvis utgår vi från tre faktorer: motiv,neutraliseringar (motivationsdrivande ursäkter) och att det ska finnastillfälle till brott (Coleman, 2002).Motiv till att döda rovdjur illegaltDe motiv till illegal rovdjursjakt som i förstudien observerades dels ilitteraturen, dels i det empiriska materialet, delades grovt in i två grupper:livsstilsinriktade ekonomiska motiv och olika subjektiva motiv. Delivsstilsinriktade ekonomiska motiven som identifierades är för attskydda tamboskap, renar, hjortar, etc.; för att rovdjuren konkurrerarom det jaktbara viltet; för att rovdjuren river jakthundar; för att bedrivahandel med kött, skinn eller monterade örnar. Vi har dessutom identifieratytterligare ett ekonomiskt motiv som vi har valt att kalla kriminellegenförvaltning och som grundas i den eventuella ersättning man kan fåför att döda ett rovdjur illegalt.De subjektiva, känslomässiga motiven till att döda rovdjur illegalt ärför spänningens skull; för att få en trofé, eller för att öka sin status; somett uttryck för rädsla för människors säkerhet; rovdjurshat; frustrationmot samhället. De sista motiven kan hänga ihop och är särskilt intressantaatt undersöka. Vissa av brotten har skett med stor grymhet ochmed allt annat än jaktbetingade metoder, vilket kommer att framgå avden empiriska redogörelsen. Hatbrott är en beteckning på gärningarsom normalt inte förknippas med djur, utan som riktas mot personermed annan hudfärg, etnicitet, religion, sexuell läggning och liknande.Dessa kännetecknas många gånger av extrem brutalitet, och de är oftainte bara riktade mot offret, utan mot att undertrycka en grupp i samhället.Därför kallas hatbrotten för ”message crimes”. De starka känslorsom vissa människor har mot rovdjuren och ibland även mot rovdjurspolitikensförvaltare, visar att hatbrottsliknelsen i vissa fall har ett förklaringsvärde.Näraliggande till hatmotivet är rovdjursbrott som en protest motsamhället. Ett flertal kvalitativa undersökningar har beskrivit vilkenfrustration som finns bland vissa grupper inom till exempel rennäringen(Nilsson-Dahlström, 2003), eller bland jägarna (Sjölander-Lindqvist,2006). Frustrationen uttrycks över till exempel utformningen av ersättningssystemför rovdjursrivna renar, eller för att man upplever att politikeroch förvaltande myndigheter inte tar hänsyn till lokala perspektiv ifrågan om vargens utbredning.19