Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

jakten, utan den otillåtna skyddsjakten, där skytten själv också till stordel är den som har anmält brottet till polisen.I brottsstatistiken syns därmed endast en mindre del av den illegalajakten, och då är det främst de händelser som kanske har det högstasymboliska värdet i en debatt om rovdjurspolitikens utformning: situationendå en tamdjursägares rätt att skydda sina djur ställs mot skyddetav ett fredat rovdjur. Debatten handlar till stor del om tamdjursägaresotillåtna skyddsjakt och behovet av att få vad man upplever som rimligareregler för att kunna skydda sina djur, medan det stora problemetför att kunna skydda rovdjursstammarna är den ”rena” illegala jakten.I förstudien konstaterades också att den samlade kunskapen om grovajaktbrott mot rovdjur kan förbättras genom att man får bättre kännedomom omständigheterna kring den illegala jakten på rovdjur. Föratt få detta bör det till att börja med kartläggas hur många jaktbrottsom avser rovdjur, hur brottens struktur ser ut, vilka gärningsmännenär och deras motiv, samt vilka attityder som finns och i vad mån deunderlättar och legitimerar brott.Syfte och frågeställningDenna studie tar vid där förstudien slutar. Undersökningen syftar yttersttill att samla ett bredare kunskapsunderlag för att kunna skapa brottsförebyggandeoch brottsbekämpande strategier mot den illegala rovdjursjakteni vårt land. Detta ska uppnås genom att förbättra kunskapenom den illegala rovdjursjaktens struktur och omfattning. Dessutomsyftar studien till att analysera hur rovdjuren, förvaltningen och denillegala jakten diskuteras i vissa medier, för att undersöka vilka motivationsdrivandeursäkter för illegal jakt som kan förmedlas där. Slutligensyftar studien till att undersöka vilka attityder och värderingar somfinns till rovdjuren, förvaltningen och den illegala jakten bland intressegruppersom lever och verkar i rovdjurstäta områden. Attityder ochvärderingar kan ha en legitimerande effekt på den illegala jakten, ochman kan anta att utbredda negativa uppfattningar om rovdjurspolitikenoch hithörande frågor också färgar synen på hur man uppfattar eventuellagärningspersoner och deras handlingar. Att få en uppfattning omattityderna ger också en grund för vilka brottsförebyggande åtgärdersom är möjliga och lämpliga att föreslå.Frågeställningarna är följande:• Hur många grova jaktbrott mot rovdjur har anmälts mellan år1995 och år 2005? Hur många av dessa anmälningar har lett tillförundersökning, åtal och dom? Vilka faktorer påverkar polisoch åklagares selektion av vilka brott som leder till förundersökningoch åtal respektive vilka som skrivs av under olika stadieri processen?14