Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

upplevelser skrivs det också om att ”folk” är rädda och att enskildaindivider anpassar sig efter rovdjurens närvaro genom att inte låta hundenspringa lös i skogen där man vet att det finns varg eller att inte vågaplocka svamp där man vet att andra hittat spår efter björn. Dessa inskränkningartillsammans med rovdjurens skador används sedan somargument i frågan om rovdjurens vara eller icke vara.Man talar även om att sällsynta händelser då exempelvis varg ellerbjörn vistats nära bebyggelse är tecken på att vargstammen eller björnstammenökar oroväckande och att åtgärder krävs för att förhindradetta. Även här görs återkopplingar till övriga politiska frågor där manmenar att rovdjurspolitiken är ännu ett exempel på att man inte tartillräcklig hänsyn till befolkningen på landsbygden.Andra sammanhang då man argumenterar för att begränsa främstvargens antal och utbredning är i de återkommande ansökningarna omskyddsjakt som lämnats in och nämns i artiklarna. ”…nationellt harmålet om att det ska finnas 200 vargar i Sverige visserligen inte nåttsännu. Men så länge vill inte Rättviks kommun vänta.” Man menar att”det gäller att förebygga problemen och hålla ner den växande vargstammen”(Dala-Demokraten den 19 januari 2006 respektive Falu Kurirenden 20 januari 2006). Intrycket man får är här att ärendet medden växande vargstammen är så brådskande att man inte vill ”väntaikapp” lagstiftningen så att det enligt gällande regler på laglig väg gåratt skjuta vargar, utan att någonting måste göras direkt. När uttalandetdessutom görs av en lokalpolitiker som kan tänkas ha större inflytandeöver åsiktsbildningen än andra personer kan man förmoda att ett sådantpåstående kan ha betydelse för läsarnas inställning till rovdjur. Skyddsjaktpå varg, men även björn, är en mycket vanligt förekommande diskussion.Man anser bland annat att vargarna är koncentrerade över ettlitet geografiskt område och att stammen därför måste börja förvaltas.Det finns också fall där man argumenterar för att varg, som än engång pekas ut bland övriga rovdjur, inte borde finnas i Sverige. En personmenar att den ”inte på minsta sätt är utrotningshotad som vissapåstår i Sverige. Den finns i överflöd i Spanien, Kanada…”(Dala-Demokraten den 14 maj 2002). Man menar alltså att bördan av att havarg inte behöver läggas på Sverige då arten finns i andra länder.De positiva kommentarer som finns bottnar i att vargen har en självklarplats i Sverige och att andra metoder än skyddsjakt finns för attminimera de skador som rovdjuren kan orsaka. En person skriver: ”Vikan lära oss leva med dem.” (Dala-Demokraten den 15 maj 2002).Bojkotten av eftersök på trafikskadat viltDebatten kring bojkotten är tvådelad i dagspressen i Dalarna. Dels ärdet Dalajägarna som genomför bojkotten och vissa privatpersoner somförsvarar den med motiveringen att man ser den som det enda sättet attfå uppmärksamhet i frågor som berör jägarna, dels är det privatpersoneroch bland annat jägare i Gävleborg som tycker att bojkotten är mo-133