Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

känslomässiga reaktionen överträffar det informationstillskott somkommer av att se en bild på ett kadaver.Dagspressen ger ett negativt intryckTexten som skrivits av journalister i artiklarna är saklig och beskrivande.Trots detta får man ett negativt intryck när man läser om rovdjureni den regionala dagspressen. Hur förmedlas detta intryck? En närmareanalys visar att detta sker genom att man intervjuar och citerar personersom är övervägande negativa. Således förmedlas en negativ bild av rovdjurmedan man behåller den författade textens neutralitet. Bland citatenförekommer känslomässiga uttalanden som ger ett sensationsvärde istället för att röra sakförhållanden i relation till den nyhet som förmedlas.Det kan diskuteras om användningen av dessa källor är ett strategisktsätt att få fram ett negativt budskap om rovdjur utan att journalisternasjälva ska behöva ta ställning eller om det beror på en brist påkällor som har positiva saker att säga om rovdjur.Gemensamt för hela materialet är att privatpersoner ofta användssom källor i nyhetsartiklarna. I den verklighetsskapande process sommedierna deltar i bör man ifrågasätta att subjektiva åsikter och uppfattningarfrån privatpersoner utgör grunden i den bild av verkligheten sommedierna ger. Mycket sällan förekommer uttalanden om rovdjur ochrovdjursfrågor från experter eller personer som kan anses vara representanterför någon grupp. Källorna är alltså inte sakkunniga, och majoritetenav de uttalanden som artiklarna innehåller är negativa eller kritiskamot rovdjur. Detta gör att rapporteringen ger ett mycket ensidigtintryck.Det förekommer också spelgestaltande rubriker (rubriker som beskriverämnet som ett spel eller en strategi och där spel- och krigsmetaforerär vanliga). ”Samerna på krigsstigen” (Norrländska Socialdemokraten14 maj 2002), ”Samerna vinner striden” (Norrländska Socialdemokraten10 maj 2002) och rubriken från det ovanstående exemplet,”En seger för jägarna” (Dala-Demokraten 20 januari 2006) är exempelpå sådana. Att man talar om rovdjursfrågor i krigstermer säger mycketom hur stämningsläget är i debatten och om den inställning till rovdjursom förmedlas.En annan faktor som pekar på debattens känsliga natur och på huröverrepresenterad den negativa förmedlingen är, är det faktum att personersom är positiva till rovdjur i mindre utsträckning än de som ärnegativa undertecknar sina debattinlägg med sina faktiska namn. Dåbrottsliga handlingar förekommit mot dem som uttryckligen är positivatill rovdjur är detta förståeligt. Det är även förståeligt att personer somupplever att de talar för en stor grupp personer också vågar undertecknasina debattinlägg när de omtalar rovdjur på ett negativt sätt.Nedan presenteras resultaten av den kvalitativa analysen uppdeladeefter de tre regionerna som studerats. Som beskrivits ovan har materialetdelats upp efter de rovdjursrelaterade teman som förekommer i tid-129