Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

ter som har en målgrupp som är intresserade av natur, jakt, rovdjur ochviltvård etc. än i tidskrifter med andra målgrupper.Det bör påpekas att tid, rum och kulturella faktorer är viktiga ocksåför förståelsen av en text (Esiasson m.fl. 2003). Att vara införstådd iproblematiken kring rovdjuren gör att identifikationsvärdet ökar vilket isin tur har betydelse för intressenivån. Enligt Hadenius och Weibull(2005) påverkas tidningsredaktören av de intressen och förväntningarsom han eller hon tror finns hos dem som materialet förmedlas till.Nedan redovisar vi de bakomliggande teorier som har legat till grundför våra analyser av de aktuella texterna.DagordningsprincipenEnligt dagordningsprincipen finns det ett samband mellan den vikt mediernalägger vid olika frågor och den vikt dessa frågor får för samhälleti stort. Medierna ger oss dagordningen. Det innebär att medierna kanskeinte alltid är framgångsrika när det gäller att påverka medborgarnasuppfattning i en specifik fråga, men i stället är mycket framgångsrikanär det gäller att påverka vad medborgarna ska fundera över, det villsäga vad som anses vara viktigt i samhället vid en viss tidpunkt(McCombs och Shaw, 1972; McCombs, 2006).Uses and gratificationInom medieforskningen finns en inriktning som talar om ”uses and gratification”(Blumler och Katz, 1974). Teorin innebär att det inte är mediernasom påverkar människorna, utan att det mer är enskilda människorsom väljer att ta del av ett visst utbud på grund av att det tillfredsställerdem. Människor söker upp den information eller de medier sombäst uppfyller deras behov, det vill säga teorin ser människorna somhögst aktiva och selektiva i sitt förhållande till medierna (McQuail,1994).KultivationsteorinEnligt kultivationsteorin formar medierna människors bild av verkligheten(Gerbner, 1988). Denna bild av verkligheten är inte alltid den sannautan medierna kan i stället ge en felaktig bild av till exempel vilka riskersom finns i samhället och brottsutvecklingen. Ju högre mediekonsumtionmänniskor har, desto mer stämmer deras uppfattningar överensmed mediernas (van-) föreställningar (DeFleur och Ball-Rokeach, 1989;McQuail, 1994).Teorin har kritiserats eftersom man anser att det finns många fleraspekter som påverkar individers uppfattningar om saker och ting. Mensom medieforskaren Ester Pollack (2001) nämner i sin avhandling är detändå inte möjligt att utesluta teorin då den har en stark position i forskningsfältetmedier och brott. I vår studie, som handlar om mediernasindirekta inverkan på jaktbrott, kan kultivationsteorin vara ett underlagatt föra en diskussion utifrån.115