Illegal jakt på stora rovdjur - Brottsförebyggande rådet

är kanske inte dem man helst vill åt, utan det är ju den här illegala, riktigtillegala jakten. Men där är det tyst.Som ofta påpekats i den här rapporten finns ett utbrett misstroende motförvaltande myndigheter bland de intressegrupper som berörs av rovdjurspolitiken.Vid intervjuer med myndighetspersoner som har erfarenhetav utredningar av illegal rovdjursjakt kommer många berättelserfram om otillåten påverkan på anställda, framför allt hos länsstyrelsen.Det berättas om exempelvis muntliga hot, aggressiva telefonsamtal,skadegörelse på bilar och annan egendom och hotfulla gester med vapen.Nedan citeras två myndighetspersoner från olika län, men det finnsflera sådana berättelser från de län som hyser rovdjurspopulationer.Myndighetsperson: Jadå, det händer väl [att man blir hotad] efter varje gång[man anmäler misstanke om jaktbrott]. Men jag har aldrig brytt mig någotvidare om det där. Om det bara drabbar mig är en sak, men om de ringer hemoch frugan svarar, eller barnen, då är det en annan sak…[…] Det kan ju varatrist att komma hem en natt, eller sent på kvällen och behöva väcka frun i husetoch säga till henne att nu får inte ungarna svara om du inte kan se vem somringer. Det är ju inte de som har gjort det som ringer och hotar, utan det är jufolk runtikring, från något helt annat ställe. […] På släpvagnen har jag fått[hjulbultarna] avskruvade, men aldrig på bilen.Myndighetsperson: Vi har alltid mycket sabotage och hotelser, myndighetspersonerär lite lovligt byte för såna som vill gå lite över gränsen. Men ibland ärjag rädd att de ska gå lite för mycket över gränsen. Just nu så lossar man hjulbultarpå bilarna, klipper av vajrar till båtmotorer, man häller saker i bensintankarna,stoppar saker i låsen och så. Det går lite i vågor och just nu är vi inne ien sådan våg.Dessa arbetsförhållanden är givetvis svåra att hantera. Åklagare ochpoliser vi har talat med berättar om att myndighetsrepresentanter intevill stå som anmälare till polisärenden och att man inte vill bli kalladsom vittnen i domstol, utan hellre sakkunniga, vilket är en liten, menbetydelsefull skillnad.Flera polisutredare som vi har pratat med beskriver arbetssituationensom konfliktfylld även inom poliskåren. Man upplever att vissa kollegorsom har ett stort jaktintresse, inte alltid tycker att illegal rovdjursjakt ärnågot som ska utredas. I vissa fall är man väldigt öppen med den åsikten,vilket framgick av förstudien till denna utredning (Brå 2005, s. 44).Polis: Det är knepigt att utreda jaktbrotten, för vi får höra från arbetskamratersom är jägare, som lägger sig i vad vi gör, som inte tycker om det, speciellt omman utreder någons vän.I 1999 års rovdjursutredning lämnades förslag för att minska eventuellalojalitetskonflikter som bland annat poliser som utreder illegal rovdjursjaktkan ställas inför (SOU 1999:146, s. 258f). Som framgår av förundersökningsmaterialetär det ibland stora regionala skillnader på de109