Bulletinen

När får vi ordning och reda?Vilken rivstart för våren! Sommartemperaturer i stora delar av landetredan vid påsk. Det kändes som en liten kompensation efter vinternsom blev den andra i följd med mycket snö och låga temperaturer.Trafikverkets snabba omprioritering noteras med tacksamhet. Stödetsom erhölls blev naturligtvis ibland en droppe i havet jämförtmed vad det kostat, men vi konstaterar flexibiliteten, nytänkandet,verklighetsanknytningen. Dessutom upplever ju så många av ossatt det nuvarande regelverket innehåller så många orättvisor så detkunde väl inte bli bättre utifrån de förutsättningar som finns! Gestenuppskattas!Men nu pågår sedan några år en översyn av regelverket, vi får välse var det landar. Vi försöker i detta nummer från REVs horisont geen lägesrapport som vi upplever det.Den fråga som vi prioriterat när det gäller orimligheter i nu gällandeförordning är samhällets engagemang när det gäller omfattandereparationer av broar eller andra tekniskt komplicerade anläggningar.Redan den nuvarande medfinansieringsnivån om 60 eller 70 procentgör staten – Trafikverket till huvudfinansiär vilket bör innebära, ävenom väghållaren naturligtvis är byggherre och beställare, att statenbör stå ansvarig för upphandlingsunderlag, kontroll och byggledningetc. Kan vi sedan få en skälighetsprincip som garanterar en högstakostnadsnivå för den enskilde så finns det goda förutsättningar förett genomförande av den ”broplan” som Catrine Carlson talar omi sin intervju.En annan viktig fråga är det fortsatta användandet av Landsbygdsprogrammetsmedel. Det är nu halvtid – programmet spänner över sjuår – och vi måste här påverka beslutsfattarna så att den styvmoderligabehandling som vägfrågorna fått i vissa län upphör. Det handlar omtotalt fem miljarder varje år, Eu- och svenska pengar, som skall användasför utveckling av landsbygden, i vårt fall för moderniseringav våra gamla lantmäteriförrättningar. Medlen fördelas av Jordbruksverketpå Landsbygdsdepartementets uppdrag till länsstyrelserna.Vissa län anser att infrastruktur inte är viktigt för landsbygden ochfördelar inget stöd. REV anser att dessa medel istället ska fördelasdirekt från Jordbruksverket i ett nationellt program.På tal om lantmäteriförrättningar så har ”vår” lantmätare NilsBlohm lyckats övertyga Lantmäteriet om att en översyn behövs avrutinerna, syftande till ett större engagemang från föreningarnasstyrelser, färre timmar för lantmätaren och därmed enlägre kostnad för föreningens medlemmar! Läs meri hans artikel!Ha nu en skön sommar, men glöminte boka in den 1-2 oktoberför vår stämma i Örebro!REV Bulletinen utges avRiksförbundet Enskilda VägarAdress: Riddargatan 35-37114 57 STOCKHOLMTelefon: 08-20 27 50Fax: 08-20 74 78E-post: kansliet@revriks.sewww.revriks.sePostgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år.Citera gärna Bulletinen - men ange källan.Ansvarig utgivare: Sven IvarssonProduktion: Elanders Sverige ABForm och original:Ola Johansson/Elanders Sverige ABAnnonser: Kansliet 08-20 27 50REV tar inget ansvar för annonsörernasutlovade förpliktelser m m.Kansliet har telefontid:Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00Torsdagar 09.00 - 12.00Lunchstängt 12.00 - 13.00På kansliet f innsMaria Sundström, kanslichef 08-440 24 61, 076-239 68 19Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50Valda funktionärerOrdinarie:Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O länBengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z länSture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB länMikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X länMargareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB länKristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB länChrister Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S länSuppleanter:Jan Ellström, ingenjörUno Jakobsson, advokatJan Johansson, företagareLotta Thisell, företagareRevisorer:Åke T CarlestamUlf CronaRevisorssuppleanter:Anders GejkeBerndt WiklanderValberedning:Curt Carleteg, sammankallandeInger StrömbergBengt LarssonOmslagsfoto: Bengt AllforsFoto där inget annat anges: Kansliets personalRiksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och harsom uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.Förbundet bistår medlemsorganisationerna med rådoch anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniskafrågor, bedriver opinionsbildning och arrangerarutbildningar. Verksamheten fi nansieras i huvudsak medmedlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållareheltäckande försäkringspaket.Sven IvarssonREVs ordförandeKansliets sommartiderUnder veckorna 28-31 håller kansliettelefonväxeln öppen mellan 9-12.Vecka 27 har kansliet semesterstängt.2 Bulletinen Nr 2 • 2011

InnehållVÄGHÅLLNING1211 Vinterns upphandling25 Överlastavgift på enskild väg28 Hög tid för röjning och slåtterORDNING & REDA4 Landsbygdsprogrammet6 Intervju med Catrin Carlsson, Trafikverket7 Översyn av väghållaransvar14 Regelverksöversynen15 REVs förbundsstämma 201115REVsförbundsstämma1-2 oktober 2011LANTMÄTERI12 Grönområden – Vem bestämmer över dessa?21 Omprövningsförättning – Kan föreningendelta i arbetet?2227 Väg till kopplingsstationer och teknikbodarREV-NYTT8 REV och SVEVIA – Vägdag i NorrköpingÖVRIGA ARTIKLAR10 Kommunalt bidrag till enskild väghållning11 Fastighetsdomstolarna upphör22 Så fungerar det i Forsa Bruks VS24 Personuppgifter i samfällighetsföreningen26 Visar GPS:n fel väg?28

TEMA Ordning & redaLandsbygdsprogrammetFoto: Eskil Erlandsson pressekreterareMånga olika länsstyrelser har vi…35 miljarder, pengar från EU och svenska staten, skall underen sjuårsperiodanvändas för en positiv utveckling av landsbygden.Regelverket medger att pengar används exempelvistill lokala s.k. LEADER-projekt och till bättre organisationav landsbygdens infrastruktur. Budgetering och prioriteringsker genom länsstyrelsernas försorg efter ramtilldelningfrån Jordbruksverket. Med den lagstiftning och det uppläggSverige har för finansiering och skötsel av det lågtrafikeradevägnätet innebär detta att medel kan anvisas till omprövningsförrättningarav gamla lantmäteribeslut. Vi har i dag ettstort antal föreningar med regelverk som är 40 – 50 år gamla.Med tanke på den omstrukturering som skett på landsbygdenunder den tiden så är det självklart att andelstal behöverfördelas om med mera. Andelen mjölkproducerande bönderhar till exempel reducerats kraftigt och andra näringar harstartat på många fastigheter. Som tidigare redovisats har viunder några år upplevt att den möjlighet som länsstyrelsernahar att stödja nödvändiga omprövningsförrättningar harskötts mycket olika. I vissa län har alla som sökt fått 50 %av kostnaden i andra län ingenting. Ingen ordning och reda!Många är överens …REV har vid flera tillfällen tagit upp, vad vi vill kalla förmissförhållanden, med olika beslutsfattare och alla tyckeratt ”detta är märkligt”, men det är ju ett annat utskott, ellerdet är ju ett annat departement, eller någon annan anledning– men man tycker att det här borde REV driva vidare.Så vi beställde tid hos vår nye Landsbygdsminister, tidigareJordbruksminister, Eskil Erlandsson. Det gick fort, efter ettpar veckor satt vi hos statsrådet och ett antal av hans medhjälpare.Ett öppet och förtroendefullt samtal utveckladesig och en hel del frågor klarades ut som kanske inte varitså glasklara för departementets personal. Dessutom visadedet sig att ett arbete pågår inom regeringen för att utvärderatiden hittills för Landsbygdsprogrammet.4 Bulletinen Nr 2 • 2011

Ordning & Reda TEMAWorkshop, det har REV aldrig sysslat med …En känsla som spred sig bland oss som deltagit hos ministernvar att vi måste sätta oss med alla som är berörda. Här ärså många parter och det där med reglerna för den enskildaväghållningen är nog inte så självklara för dom som inte ärinvolverade dagligdags. Det visade sig att intresset var stortoch utifrån att det nu också diskuteras som en ändring iTrafikverkets statsbidragsregler att man i normalfallet skallkräva av bidragsmottagande väghållare att man har en uppdateradlegal organisation var intresset från Trafikverketgivet. Lantmäteriet var självklar deltagare som innehavareav alla fakta. Även Jordbruksverket och Länsstyrelsen iHalland förklarade sig beredda att delta, liksom berördadepartement naturligtvis, Näring och Landsbygd. Så detblev en god uppslutning kring vår första Workshop ochäven nu var det en god och positiv stämning kring bordet påRiddargatan. Från REVs sida försökte vi hävda att den härtypen av verksamheter svårligen växer upp vid brevlådornafrån gräsrotsnivån, detta är ett samhällsintresse. Samhälletlägger med stöd av lagen ut ansvaret för en betydande delav infrastrukturen på ett antal fastighetsägare. Vägar somoftast är väsentliga för betydligt fler än de som råkar varaägare av fastigheter. Något egentligt stöd för hur uppdragetskall förvaltas ges inte från samhällets sida. Tvärtom fårman betala för att få det regelverk som samhället åläggerlekmannastyrelsen (ofta) att följa.Fortsättning följer …REV kommer nu att skriva till regeringen och föreslå att dessafrågor hädanefter hanteras som nationella projekt med en plansom budgeteras och prioriteras av Jordbruksverket. Det är interimligt att de enskilda väghållarna skall belönas – genom sitt iandra sammanhang lovprisade arbete – med en så godtycklig ochoinitierad hantering som den man utsätts för av vissa länsstyrelser.Vi kommer naturligtvis att framgent rapportera om hur detgår. Håll era riksdagsledamöter varma med den här frågan!Text: Sven IvarssonFoto: ArlaBulletinen Nr 2 • 2011 5

TEMA Ordning & redaIntervju medCatrine Carlsson,TrafikverketVälkommen som ny chef för Enskilda Vägari Trafikverket!Vem är du? Var bor du? Fritidsintressen? Vad gör du på semestern?Jag arbetar som avdelningschef i Trafikverket med ansvarför myndighetsutövning, kundtjänst och nu senastetillskottet enskild väghållning. Jag har ett förflutet i tidigareVägverket sedan 14 år.Jag bor naturskönt ute på landet några km norr om vintersportortenHestra, givetvis längs en välskött enskild väg.Jag kopplar av i naturen och ägnar mig gärna åt jakt, gärnatillsammans med min ögonsten Jack! Han är en liten kortdrivaremed pigga bruna ögon och korta snabba ben!Som hög chef i ett statligt verk så vet du väl inte så mycket omenskilda vägar? Tidigare erfarenheter i allmänhet och enskildavägar i synnerhet?Eftersom jag under många år arbetat i enregion, har jag på ett påtagligt sätt kommit ikontakt med enskild väghållning i min rollsom planeringschef. Givetvis är mycket nytt– men roligt. Jag tycker om att påverka ochhär får jag möjlighet att utveckla bidragssystem,rättvis fördelning i nära samarbetemed REV.Det blev en rivstart med den här vintern?Ja vi har sett att det börjar bli ansträngti plånboken hos många väghållare, därförprioriterade vi om nästan 100 miljoner tillvinterdrift.Har du hittat några områden som det är angelägetatt ta itu med?Att vi får ordning och reda på brister ochansvar för broar, ett område där vi behöver fåstenkoll på tillståndet och börja förbereda enprioriterad projekteringsreserv.Ansvarsfördelningen mellan statligt, kommunaltoch enskilt vägnät bör redas ut så att vi får en effektivoch rationell väghållning.Att vi ska kunna bli överens mellan parterna är nästa utmaning.Därför driver Trafikverket en utredning tillsammansmed REV och Sveriges kommuner och landsting där vi föreslårnya gränser och roller gemensamt. Resultatet ska bliden där effektiva och rationella väghållningen vi alla vill ha.Jag tyckerom att påverkaoch här får jagmöjlighet attutveckla bidragssystem,rättvisfördelning i närasamarbete medREV.Kan du beskriva lite närmare vad du tycker bör studeras och vaddu tycker är väsentligt att om möjligt förbättra?Det är särskilt viktigt att ta fram en prioriterad plan därkostnaderna för reinvesteringar och underhåll för brobeståndetär beskrivna och där åtgärder är prioriterade, en s.k. broplan.Vi ska verka för att dagens förordning justeras, bland annatför att ge oss möjligheter att öka den statliga medfinansieringenupp till 90 % när det gäller särskilda underhållsåtgärder,exempelvis kostsamma broar.Vad är viktigt för att säkerställa en framtida, god enskild väghållning?Att vi kan ge adekvat råd och stöd så att deenskilda väghållarna kan använda sitt bidrag påbästa sätt och få ut så mycket nytta för pengarnasom det bara går.Många väghållare börjar ifrågasätta den enskildaväghållningen. Den är otidsenlig, samhället läggerett stort ansvar på fastighetsägaren, äger du jord såhar du väghållarkompetens, kommunerna bordeta ett större ansvar… Samtidigt som mångaanser att det är kostnadseffektivt, ger medinflytande,tar lokala hänsyn, etc. Vad tycker du?Min uppfattning är att nuvarande modellär kostnadseffektiv för samhället och gerinflytande lokalt. När det gäller kommunernasansvar är det spretigt, det är angelägetverka för en mer enhetlig kommunal hanteringav enskild väghållning.Trafikverket jobbar med ett minst sagt ordentligt sparbeting,30-40 % har nämnts. Våra medlemmar har ju redan upplevten sänkning av servicenivån. Vi har i och för sig upplevts somTrafikverkets nöjdaste kunder så det finns ett litet kapital att taav. Är det vad ni är ute efter? Kommer även vårt stöd – resursmässigt– att minska?All verksamhet tjänar på att vi arbetar så effektivt sommöjligt, jag tycker att vi ligger ganska rätt idag när det gällerråd och stöd ut till de enskilda väghållarna.Text: Sven Ivarsson6 Bulletinen Nr 2 • 2011

Översyn väghållaransvar– vad händer?Ordning & Reda TEMAHur får vi ordning och reda i samhällets hanteringav vårt längsta vägnät? Det är en fråga somREV försökt lyfta under lång tid, med påpekandeav ett flertal frågor som behöver belysas för attreda ut hur man i framtiden får den kostnadseffektiva,behovsstyrda väghållning som vi alla villha – från samhällets makthavare till den enskildemedborgaren som vill kunna bo var han eller honvill - på samma villkor som andra.Ett rimligt antagande bör vara att man börjar med att klaraut ”vem ska sköta vad?” bland de aktörer vi har. I dag sköterstaten genom Trafikverket de allmänna vägarna, kommunernasköter gator inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap,men ibland också inom detaljplan med enskilthuvudmannaskap och ibland även enskilda vägar inom samfällighetsföreningarutanför detaljplan. Många kommunerlämnar bidrag till enskilda väghållare, genom ersättning ikronor per meter eller i procent ”ovanpå” statsbidraget ellergenom fysisk väghållning, till exempel snöplogning. Övrigtsköts av enskilda väghållare.Något regelverk eller någon skyldighet för kommunernaatt stödja den enskilda väghållningen finns inte, till skillnadmot det statliga stödet som regleras i en förordning. För vårdel är det naturligtvis väsentligt att vi ”inte kastar ut barnetmed badvattnet”! Det kommunala engagemanget vill vi hakvar, gärna att det utökas till de kommuner som i dag intebidrar alls. Dessutom ser vi en trend i att flera kommuner, itider som upplevs som finansiellt ansträngande, ser över vadsom är tvunget och vad som är frivilligt, och sedan drar inpå det som inte är tvingande.Dåvarande Vägverket beslutade för ett par år sedan attinleda en översyn av rådande förhållanden, för att till attbörja med försöka klarlägga hur det egentligen fungerar. Iöversynen involverades Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) samt REV. Som ett första steg beslöt Trafikverket attgenomföra en pilotstudie i tre kommuner, Växjö, Värnamooch Mullsjö.Pilotstudien är inte färdig, men det verkar redan somatt våra farhågor om bristen på ordning och reda är på vägatt besannas. Låt oss först konstatera att samtliga tre kommunervisar ett stort positivt intresse och engagemang förde enskilda vägarna i sina respektive kommuner, om än påolika sätt. Men det var väl därför studien skulle göras! Ingenav kommunerna har en uttalad väghållningsstrategi vilketenligt REVs uppfattning är något av ett måste för att få enlångsiktigt hållbar lösning avseende väghållningen inomkommunen.Från Trafikverket har lyfts nyttan och nödvändigheten avett uppdaterat kommunalt väghållningsområde.I pilotprojektet konstateras också vikten av att övergripanderiktlinjer tas fram för när bidrag skall utgå till olikatyper av vägar. Samma regler bör gälla för en väg i desshelhet – samma stöd till hela vägen. Det är också självklartviktigt att kostnad följer verksamhet. Ett problem föreliggerhär, som vi konstaterade redan i den enkät REV gjorde2008, väghållningskostnaderna varierar på ett oförklarligtsätt över landet. Självklart blir omsättningen mindre i enförening där en stor andel av förekommande arbeten utförsoavlönat av föreningens medlemmar, men det kan inte varahela sanningen, varför skulle föreningarna i Småland ha medlemmarsom är mer benägna att arbeta ideellt än i Jämtland?Att som representanter för tidigare Vägverket konstaterade:”Dom gör dåliga upphandlingar”, stämmer inte heller. Vadstyrker att man gör sämre upphandlingar i Mälardalen än iVästernorrland? Projektet har nu beslutat att göra en särskildstudie avseende varför drift- och underhållskostnader för deenskilda vägarna varierar så kraftigt över landet.Många frågor återstår. Viktiga frågor, eftersom detta är sågrundläggande. Målet måste vara att ”den som är bäst lämpadsköter vägen”. En aforism som REV hävdat under alla år närfrågan om gränsdragning kommit upp. Med detta menar viatt det är flera faktorer som spelar in. Det går inte att bara setill trafiksiffror, man kan inte bara räkna permanentboende,det är inte av stor vikt om det ligger en kyrka eller järnvägsstationutmed vägen. Det måste tas fram en helhetsbild förden bygd eller den bebyggelse som vägen betjänar, vilkenbärkraft har berörda fastigheter, vilka samordningar kangöras… Det är en grannlaga uppgift som Trafikverket tagitsig an, men förhoppningen är att allt arbete som läggs nerska resultera i en bättre ordning och reda för den enskildaväghållningen!Text: Sven IvarssonBulletinen Nr 2 • 2011 7

REV och SVEVIA anordnadeen Vägdag i NorrköpingREV tillsammans med SVEVIA bjöd in våra medlemmar till en informationsdag i april. Vi var närmare40 personer från vägföreningar runt om i Östergötland som mötte upp på SVEVIAS kontor på Tenngatani Norrköping. Hans Westerberg från SVEVIA och hans kollegor berättade inför deltagarna omde två vägar som genom SVEVIAS försorg rustats och uppgraderats till en god vägstandard. REVpassade naturligtvis på att prata om de informationshäften som vi har på vår hemsida. Tips och rådom bland annat förvaltningsfrågor, farthinder, underhållsplan, ledningsärenden, parkeringsproblemsamt ridning och travträning.1.2.3.Informationsträff på SVEVIAS kontor.Leif Kronkvist berättar bl a om de informationshäftensom finns på REVs hemsida.Skenäs-Färgestadens VS visar sin repareradeväg förstärkt och byte/rensning avtrummor etc.Stenen som sattes upp utav straffångarna1949.1.2.3.BUssresa på vikBOlandetEfter besöket på kontoret gav vi oss av i buss ut till det förstaobjektet beläget ute på vikbolandet. Föreningen heterSkenäs – Färgestad. Vägen byggdes faktiskt av straffångarfrån en närbelägen fångvårdsanstalt år 1949 och nu var detdags att göra lite större åtgärder i form av förstärkning, byte/rensning av trummor.Efter en god lunch på Mauritzbergs slott som för övrigt ärmycket vackert belägen på en höjd med vidunderlig utsiktöver Bråviken bar det av till nästa objekt.Föreningen heter Gulltorp- Hemmingstorp och var tidigareen ganska underhållsmässigt besvärlig grusväg. Vägenåtgärdades under 2010 med sprängning, breddning, förstärkning,byte/rensning trummor, dikning, röjning samt sist meninte minst en ny beläggning/förstärkning typ IMT40.På varje objekt informerade SVEVIA och föreningens8 Bulletinen Nr 2 • 2011

4.4.5.Anders Sjöberg ordförande iSkena-Färjestadens VS medlemi REV. Berättar om hurarbetet gått till och att det ärmycket nöjda med den hjälpde fått utav SVEVIA.Nils-Erik Andersson, ordförande,sekreterare och kassöri Kilinge-Rödja VF medlemi REV: ”Intressant att fåråd och tips om väghållningen.Viktigt för alla i närområdetatt hålla en bra standard.Målsättningen är att självklarthålla en god väghållning”.5.6.7.7.6.Tetta Wedendal, sekreterare i TomtaholmsVS medlemmar i REV. ”Att få informationom vägbygge känns jättebra och vad detkostar att upprusta vägen. Vi vill höja standardenpå vår väg och diskuterar kring enev beläggning.”7.7.Magnus Jonsson ordförande och BirgerRamerud kassör i Gulltorp-HemmingstorpsVS berättar om hur deras arbete gått till ochden hjälp de fått utav SVEVIA. Vägen åtgärdades2010 med sprängning, breddning,förstärkning, byte/rensning av trummor,dikning, röjning samt ny beläggning IMT40.representant dels vad som var gjort och hur föreningen löstekonomin för objekten. Utan ett stort ekonomiskt tillskottfrån Trafikverket och ett mindre från kommunen hadeförmodligen inte upprustningarna blivit av sammanfattadeväghållarnas representanter.Flera av deltagarna uttryckte sin uppskattning över arrangemangetoch den information som gavs. Säkert gav dettips hur just deras väg kan komma att åtgärdas i framtiden.Upprätta en planREV vill varmt rekommendera er som väghållare att upprättaren underhålls och förnyelseplan. Gör ni detta är det engod hjälp för er kommande planering, dels ekonomiskt ochäven när de olika åtgärderna är lämpliga att utföra. Finns intekunskapen inom styrelsen så kan ni naturligtvis ta konsulthjälptill detta. Inventeringen i samband med upprättandet avplanen kan då användas för att prissätta de olika åtgärderna.Text: Leif kronkvist/Solweig HulténBulletinen Nr 2 • 2011 9

Kommunala bidrag till enskild väghållningVi får många olika frågor till REVs kansli och ni vet säkeratt vi tycker det är roligt och stimulerande, i vart fall om vilyckas svara på era frågor. En inte alldeles ovanlig fråga är:vilka regler gäller för de kommunala bidragen till enskildväghållning?Till skillnad från det statliga bidraget för enskild väghållningsom finns reglerat via en förordning (1989:891) omstatsbidrag till enskild väghållning finns inget motsvaranderegelverk för kommunens hantering av bidrag till enskildväghållning.Bland våra 290 kommuner så finns det naturligtvis enuppsjö av olika lösningar. Allt ifrån att kommunen sköter allaåtaganden och föreningen är så att säga sovande till kommunersom inte bidrar med några medel alls till väghållningen.LITE STATISTIKNågon färsk rapport om vilka kommuner och om hur mycketvarje kommun betalar ut har REV inte funnit. Däremotfinns det statistik från en omfattande enkätundersökningsom gjordes 2005 som visar på följande siffror: Kommunernabetalar ut bidrag till ca 40 000 km väg, kommunerna sköter17 000 km väg. Det totala årliga kommunala bidraget liggerrunt 500 miljoner/år. Här erfar REV att förändringar skett dåvissa kommuner ökat sitt åtagande, varvid andra har avvecklateller minskat ner sitt åtagande. När kommunerna upphörmed sitt åtagande i form av total skötsel av den enskilda vägenväcker det i många fall protester från de boende. Mångaboende känner inte till att det är en enskild väg och att deti botten finns en vägorganisation. När väl kommunen tagitbeslut att upphöra med deras åtagande är det oerhört viktigtatt kommunen är tydlig och informerar väghållarna om dennya ordningen. Ett färskt exempel på detta är Sundsvallskommun som beslutat sig för att upphöra med skötseln avde enskilda vägarna. Här är beslutet i sig inte felaktigt, utansnarare att kommuninnevånarna inte riktigt fått tillräckliginformation.RÄTTVISEFRÅGAVarför skjuter kommunerna till pengar till den enskilda väghållningenkan man kanske fråga sig. Säkert är det så att detuppfattas som en rättvisefråga. De som bor utefter den enskildavägen skall få samma service som de som bor utefteren kommunal eller allmän väg. Synsättet vilka som skall fåbidrag skiljer sig också en hel del. Dock finns några huvudspår.• Längre enskild väg på landsbygden som har permanentboende och som också har statsbidrag.• Kortare vägar som inte har statsbidrag men som har permanentboende.• Enskilda vägar som ligger inom tätorter.• Enskilda vägar som i huvudsak används för timmertransporteroch som anses viktiga för friluftslivet.OLIKA TYPER AV BIDRAGÄven här skiljer det sig en hel del, men tyngdpunkten liggerpå bidrag till vägar som redan uppbär statsbidrag. Vidare förekommerbidrag till belysningsanläggning, redskapsbidrag,upprustningsbidrag, administrationsbidrag osv. För vägarsom erhåller statsbidrag betalar ofta kommunen ut ett bidragsom är en procentuell del av statsbidraget. Det förekommerockså att kommunerna betalar ut ett bidrag per/meter väg.KOMMUNENS EKONOMI AVGÖR BIDRAGSNIVÅNDet REV erfar är att när kommunerna måste pruta i sin budgetså får ofta de enskilda vägarna stryka på foten. Eftersomdet inte finns någon kommunal lagstadgad skyldighet att gebidrag till enskild väghållning har vissa kommuner upphörtmed denna hantering. Frågorna är så vitt REV erfar känsligapolitiskt och väcker ofta en het debatt bland kommuninnevånarna. Hur många gånger har inte frågan om indragetsnöröjningsåtagande på mindre vägar på Gotland varit uppe,debatten blomstrar upp och kommunen känner sig tvungenatt fortsätta sitt åtagande.HUR KAN DEN ENSKILDE VÄGHÅLLAREN PÅVERKAKOMMUNEN?Här borde REV leverera en patentlösning till er väghållaresom kunde generera mera slantar till er förening. Tyvärrär det inte alldeles lätt, men några idéer kan vara värt attpröva i vart fall.• Kontakta samtliga vägorganisationer i er kommun ochgenomför en gemensam skrivelse och uppvaktning avansvariga politiker i kommunen.• Kontakta samtliga politiska partier inför kommunalvaletoch be dem redogöra för deras syn på enskild väghållningi allmänhet och i synnerhet bidrag till er verksamhet.Text: Leif Kronkvist10 Bulletinen Nr 2 • 2011

FastighetsdomstolarnaupphörNy domstolsorganisation för bl.a. klandermålochförrättningsöverklaganden har införts den 2maj 2011. Verksamheten vid de länsvisa fastighetsdomstolarnahar upphört och i deras ställetar fem mark- och miljödomstolar vid. Beslutoch domar överklagas till en Mark- och miljööverdomstol,som är kopplad till Svea hovrätt iStockholm .De väghållare som råkat ut för klandertvister, eller överklagandenav förrättningsbeslut har fått stifta bekantskap medfastighetsdomstolen, som funnits i princip i varje län. Men,från och med denna vår blir det för de flesta lite längre tilldomstolen. De nya mark- och miljödomstolarna är en delav tingsrätterna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund.De mål som handläggs vid de nya domstolarna är:• dagens miljödomstolars mål• de flesta av dagens Mark- fastighetsdomstolars och miljödomstolarmål (överkla-gade beslut enligt anläggningslagen och klandermålBildas den 2 maj 2011.enligt lagen om Kartan förvaltning visar placeringsorter av och samfälligheter domkretsar. hörhit)• huvuddelen av målen enligt plan- och bygg-lagenSyftet med förändringen är enligt lagstiftarenatt förenkla, samordna och effektiviserahandläggningen och domstolsprövningenav dessa mål. Vi får väl se hur det blir medden saken. En sak som är säker är dockatt de fem domstolarna kommer attha rejäla balanser att beta av, när allapågående mål i fastighetsdomstolarnanu skickas till dem.ÖstersundDe som får längre resväg till domstolenän tidigare kan dock hoppaspå att domstolen kan komma atthålla ting på ett ställe närmare denaktuella vägen eller fastigheterna,som är berörda av prövningen i detenskilda fallet; det är ju betydligtenklare att domarna reser till platsenför tvisten, än att de oftastmångtaliga sakägarna reser tillden ort där de nya domstolarnaVänersborgfinns.De nya domstolarnas domkretsar(verksamhetsområden)framgår av kartan här bredvid.VäxjöText: Uno JakobssonNackaSommar och sol,dags att tänka påupphandling införvintern!Ja, visst vill kanske många av oss glömma den gångnavinter och alla dess vedermödor med halka, storasnömängder, höga plogvallar och ett stort hål i föreningenskassa.Ändå är det nu som REV vill rekommenderaer att fundera över hur vinterväghållningen skallhanteras kommande vintrar. Har ni redan enkontrakterad entreprenör och därmed ett pågåendeavtal så kan ni snabbt börja läsa nästaartikel i Bulletinen.För er som inte har löst entreprenadfrågan inför kommandevinter vill REV föreslå att ni med utgångspunktUmeåav budgeterade medel gör en enkel anbudsförfrågan. Redovisai text och på en karta vad ni vill få åtgärdat. Eventuelltstart kriterium (snömängd) samt om halkbekämpningskall ingå och i vilken omfattning. Redovisa för viken tidsperiodpå året kontrakten skall gälla. Självklart kontaktar ni delokala entreprenörer ni känner till på orten. Kanske kan nisamordna åtgärderna med någon grannförening. Kommuneneller ortens lastbilscentral kan ibland rekommendera någonlämplig entreprenör. Ställ krav på F-skattsedel och att hannaturligtvis skall ha en heltäckande ansvarsförsäkring försin verksamhet.Försök att få ett kontrakt som löper på 3-4 år med enuppsägningstid efter avslutad vintersäsong. En långsiktigkontraktstid skapar trygghet för er som beställare och gerentreprenören en möjlighet att investera i lämplig utrustning.Text: Leif KronkvistBulletinen Nr 2 • 2011 11

LANTMÄTERIGrönområden,vem bestämmer över dessa?REV har fått flera frågor om vad som gäller när grönområde eller naturmark är upplåtet för en gemensamhetsanläggningsom en samfällighetsförening förvaltar. Ofta anges det bara att ”skötseln”av området ingår i gemensamhetsanläggningen. Ibland kan området omfatta flera hektar skogsmarkoch i andra fall bara några tusen kvadratmeter. Områdets omfattning är ofta fastlagd i en detaljplan(tidigare byggnadsplan) och är där utlagd som grönområde eller naturmark. I samband med avstyckningarav tomterna inom planområdet bildades en gemensamhetsanläggning (tidigare vägförening)för sådant som skulle vara gemensamt, såsom vägar, badplatser, bollplaner och övriga grönområden.Ofta låg dessa anläggningar på stamfastigheten som ägdes av exploatören för området. Tankenvar att denna stamfastighet skulle överlåtas till den blivande samfällighetsföreningen för området,men detta skedde inte alltid. Stamfastigheten kan nu ägas av någon som förvärvat den, och somtycker att eftersom han äger området kan han bedriva skogsbruk där.Vad gäller?En upplåtelse av ett område i ett anläggningsbeslut innebäratt en ”begränsad sakrätt” bildats. Det kan närmast jämförasmed ett lantmäteriservitut som gäller för all framtid eller tilldess det upphävs i en ny lantmäteriförrättning. ”Begränsadsakrätt” innebär att det inte är hela ”ägandet” som upplåtits,utan bara det som är beskrivet i anläggningsbeslutet.Fast egendom enligt jordabalkens regler hör fortfarande tillfastigheten och ägs av fastighetsägaren. Ibland kan dock fastegendom göras till lös egendom i förrättningen, vilket i så fallska framgå av anläggningsbeslutet. Träd är alltid att betraktasom fast egendom och ägs således av fastighetsägaren. Omskötseln av naturmark är upplåten till gemensamhetsanläggningenär det den förening som förvaltar gemensamhetsanläggningensom avgör hur marken ska skötas och vilka trädsom ska tas ner.Upplåtelsen görs till förmån för gemensamhetsanläggningen.Detta innebär att enskilda fastighetsägare inte kanta saken i egna händer och avverka ett antal träd på ”allmänningen”som skymmer hans fastighet. Ett sådant fall harinträffade nyligen och det är under prövning i domstol nu.Exempel 1I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat ett bad.Föreningen vill röja träd och bland annat ta ner en stor björksom skuggar badplatsen. Inom föreningen råder delademeningar om detta men efter diskussioner tas det upp påstämman som i demokratisk ordning beslutar att björkenska tas ner. Styrelsen vänder sig till markägaren som i dettafall är en kommun och frågar om det är OK. Svaret dröjereftersom kommunen inleder en intern utredning om trädetsnaturvärde mm. Efter flera månader vänder sig föreningentill REV och ber om hjälp.REV ger rådet att meddela fastighetsägaren att trädet inomkort kommer att tas ner av föreningen och att föreningenönskar besked om hur fastighetsägaren vill göra med virket.Exempel 2I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat 10 hektarskog som är upplåten i anläggningsbeslutet att ”skötas” avgemensamhetsanläggningen. I detaljplanen anges ”natur”för hela området. Föreningen tar kontakt med markägarenför att komma överens om att göra en rejäl gallring av skogenså att den blir attraktiv att vistas i för medlemmarna. Markägarenhävdar att i stort sett hela området bör slutavverkasför att få rationell hantering av skogsbruket. Om han ska gåmed på den gallring som föreslås av föreningen ska virketapteras fackmässigt och läggas upp vid bilväg på föreningensbekostnad. Markägaren vill således i första hand helt självstyra avverkningen och i andra hand låta hela gallringen och12 Bulletinen Nr 2 • 2011

LANTMÄTERIuttransporten ske på föreningens bekostnad. Föreningenvänder sig till REV och ber om hjälp.REV ger rådet att det är föreningen som avgör hur områdetska skötas. Om det är enstaka träd som behöver tas ner gällersvaret i exempel 1. Om det däremot är en större gallring elleravverkning som behöver göras bör arbetet upphandlas medtydliga instruktioner hur hyggesrester mm ska behandlas.Upphandlingen bör göras i samråd med markägaren ochdet är markägaren som ska erhålla nettot av avverkningen.Hur bör grönområdena skötas?Våra grönområden är viktiga för oss alla och känslorna svallarnär något händer med just det grönområde jag bor intill.Alla minns väl almarna i Kungsträdgården. En långsiktigskötselplan för föreningens grönområden kan vara lika viktigatt göra som den långsiktiga underhållsplanen som görs förvägarna. Givetvis ska stämman besluta om den. Skötselplanenger också en bra grund till årsbudgeten där kommandeårets åtgärder anges. På detta sätt behöver inte avverkningareller nertagning av träd komma som någon överraskning förmedlemmarna.Text: Nils BlohmBulletinen Nr 2 • 2011 13

TEMA Ordning & redaRegelverksöversynenVad händer?Från många medlemmar kommer frågor om den regelverksöversynsom dåvarande Vägverket startade för några år sedan.Vad händer med frågorna om schablonersättningar, brofrågor,längdkrav, moms, B-vägar, förändringsärenden (gränsdragning),vinterkostnader och många, många fler. Projektet drivsvidare i nuvarande Trafikverket, med dels medarbetare fråntidigare i projektet men också några nya namn.Från REVs sida har vi meddelat Trafikverket att vi prioriterarenligt följande:1. Brofrågan, som egentligen är tre;a. Bidragsnivånb. Prioriterad objektbankc. Trafikklassning2. Rätt avgränsat vägnät3. MomsenREVs inspelFrån REV har vi naturligtvis gett brofrågorna hög prioritet.Vi vet sen flera år tillbaka utifrån de besiktningar Vägverketgjorde att ett stort antal broar behöver åtgärdas. Omdetta inte görs skyndsamt riskerar besiktningsunderlag ochövriga handlingar att bli inaktuella och behöva göras om.En annan viktig fråga är betungandeprincipen som innebäratt en enskild fastighetsägare inte skall drabbas oskäligt avegenfinansieringen. Även om bidragsnivån höjs till 90 %kan i ett fåtal broprojekt de återstående tio procenten bliorimliga. Planerings- och projekteringstiden inkl miljöprövningför broreparationer är som Trafikverket väl känner tillmycket långa. Även om en statlig utredning nu föreslår vissaförbättringar så är det väsentligt att ta fram en prioriteradåtgärdsplan, inte minst inför möjligheten att det dyker uppen ny ”Närtidssatsning”. Trafikklassning är en teknisktkvalificerad uppgift/myndighetsutövning som Trafikverketmåste ta ansvar för. Här ligger också en kapitalförstöringseffektom för tunga laster tillåts i förhållande till brons skick.Rätt avgränsat vägnät är självklart en högprioriterad frågaför många av våra medlemmar. För många är det helt naturligtatt vägen genom byn och eventuella stickvägar sköts avbyborna, för andra är det lika naturligt att när byn blivit etttätbebyggt samhälle skall kommunen ta över.Momsen ställer till med mycket förtret i bygderna. Beslutetatt lägga full moms på väghållning var lika tokigt närdet togs som det är att behålla det i dag. Motivet att detskulle vara 25 % moms på alla varor och tjänster har redanluckrats upp avseende bokmoms, matmoms mm. Problemetunderlättas ju inte av att de två berörda myndigheterna –Trafikverket och Skatteverket – ser helt olika på frågan. Tabort momsen på väghållning!Utöver dessa prioriterade frågor har vi naturligtvis lyft enannan för många medlemmar intressant fråga: ”Blir 3 x 330m = 990 m?”. Så var det ju som bekant inte i Vägverket. Omtre fastigheter ligger vid änden av en 990 meter lång väg såbetalar staten 60 % av beräknad kostnad för väghållningen.Om vägen grenar sig så att de tre bor i slutänden av tre vägar– en gemensamhetsanläggning – som vardera är 330meter men 990 meter väghållning så får de tre stå för helakostnaden. Rimligt?Rapport under åretTrafikverkets målsättning är att leverera en rapport medett förslag under året. Frågan är om målsättningen håller.Som kunde anas så har många frågor dykt upp som behöveren noggrann genomlysning, hur hitta rätt schabloner medså olika kostnadsnivåer, hur ta hänsyn till svåra vintrar i norrjämfört med upprepade tjällossningar i södra Sverige? Vi kankonstatera att verkets tjänstemän försöker vara lyhörda ochta alla hänsyn i denna grannlaga uppgift.Bidragsberättigad vägL=990Allmän vägEj Bidragsberättigat vägnätsumma L=990Allmän vägText: Sven Ivarsson14 Bulletinen Nr 2 • 2011

Riksförbundet Enskilda Vägar, REVställer Frågan på sin spetspåkOngressen/stäMMan2011Vem tar tömmarnaöver de enskilda vägarna?Ordning & reda TEMATitta på den gamlateckningen av ”herrarnamed makt ochmyndighet”, som ärute på väginspektionav enskilda vägar! Bildenhänger på RiksförbundetEnskildaVägars, REV kansli.Situationen harinte förändrats särskiltmycket idag. Vikan tänka oss att herrarnapå kuskbockenidag är LandsbygdsministerEskil Erlandsson, Sven Ivarsson, förbundsordförandei REV, och den tredje ”herrn” är en kvinna, nämligenInfrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.REV har ”Ordning och reda” som tema för årets stora kongress1-2 oktober i Örebro.Då tänker vi ställa frågan på sin spets: Vem är beredd att medhetta och passion driva de enskilda vägarnas högaktuella frågor?Fem ministrar och fem departement samt mängder avverk och myndigheter är idag inblandade i de enskilda vägarnasskötsel.Här behöver rensas upp i alla regelverk! Här behövs enrenodling av alla verksamheter och sätt att betala ut anslagoch bidrag!Vem är beredd att engagera sig i Sveriges längsta vägnät ochskapa ordning och reda i samhällets hantering av våra vägar?Så vitt REV kan se det så handlar det idag om två ministrarsom har kraften och resurserna: Landsbygdsminister EskilErlandsson och Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.• Eskil Erlandsson har nu ansvaret för hela landsbygdensutveckling. Han är chef för landsbygdsdepartementet.På kongressen i Örebro hoppas vi att representant förlandsbygdsdepartementet ger svar på frågan om framtidensenskilda vägar. Vilka möjligheter ska finnas för småindustrieroch människor att klara sig på landsbygden?• Under Landsbygdsdepartementet sorterar Jordbruksverket.Jordbruksverket sitter på 37 miljarder i EU-bidrag.Bara smulor har hittills gått till de enskilda vägarna.• Det naturliga är förstås att Infrastrukturminister CatharinaElmsäter-Svärd tar tömmarna över våra enskildavägar. Hon har huvudansvaret för Trafikverket och heladet svenska vägnätet. Ministern är inbjuden att hållaöppningstalet på kongressen. Under sin korta tid somminister har hon visat stort intresse för REV och vårafrågor.REV anser det nu hög tid, att människorna på landsbygdenhöjer sina röster. Vi i REV försöker hjälpa dem. Men vi behöverockså en kraftfull minister som med äkta engagemang förvår talan. I vintras sattes allt fokus ensidigt mot järnvägen ochde bristande resurserna där! Ute på landsbygden satt människorfast i snödrivorna utefter våra vägar. Ägg och mjölkkom inte fram till konsumenterna. Om detta hördes intemycket. Våra vägar är i lika stort behov av höjda anslag somjärnvägen, om det ska finnas en landsbygd över huvud taget.Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2011REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i Örebro, Conventum konferens den 1 oktober 2011 kl 17:00.Dagordning enligt stadgarna. Stämmohandlingar kommer att skickas ut till medlemmar i samband mednummer 3 av Bulletinen.Bulletinen Nr 2 • 2011 15

TEMA Ordning Och reda i saMhällets hantering av enskilda vägarStora kongresshelgenVår stora kongress med förbunds-stämma hålls lördagen och söndagen,1-2 oktober, på Conventum i ÖrebroKänn Dig varmt välkommen till REV:s kongress med förbundsstämma!Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd är inbjudenatt hålla öppningstalet och Landshövdingen i Örebrolän Rose-Marie Frebran hälsar både välkommen till länetoch inviger vår inspirerande utställning av produkter ochtjänster för föreningarna.Temat för kongressen 2011 är ”Ordning och reda i samhälletshantering av de enskilda vägarna”. Vi följer upp denenkätundersökning som gjordes bland verk och myndigheterhäromåret. Idag styr och ställer fem ministrar, olikadepartement och mängder av verk och myndigheter medde enskilda vägarna.Vi måste veta vilka uppgifter de har och hur de harorganiserat sig i arbetet med de enskilda vägarna. Vi krävertydligare beslutsvägar och enklare regler!Oerhört viktigt är också att vi får veta vilka anslag ochbidrag som kan stå till buds för oss från alla inblandadeverk och myndigheter!Lars Gunnar Tannerfors är vår moderator och han skalotsa oss genom heta utfrågningar, högaktuella debatter,spännande och intressanta anföranden och jordnäraseminarier.– Du ska veta att kongressen och förbundsstämman ärtill för Dig som medlem. Förbundets absoluta ambition äratt ge Dig både nytta och glädje av programmet.Skynda Dig och anmäl Dig! Nu!16 Bulletinen Nr 2 • 2011

Ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar TEMA1-2 oktober 2011KongressprogramModerator: Lars Gunnar Tannerfors(prel.)Lördagen den 1 oktober 201110:00 Incheckning och registrering. Besök blandutställarna11:00 Speakers Corner - Öppen frågestund för medlemmarna11.30 Välkomstlunch på Conventum, Örebro.12.30 REV:s ordförande Sven Ivarsson hälsar LandshövdingenRose-Marie Frebran, Örebro län välkommenUtställningen öppnas av Rose-Marie Frebran13:00 Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärdinbjuden att invigningstala13:40 Våra enskilda vägar går nu till historien!Historikern och forskaren Per Blomkvist, KTH14:00 ORDNING OCH REDA!Sven Ivarsson presenterar en ny enkät14.20 Kaffe, mingel bland utställarna på CONVENTUM15.00 En ny framtid för landsbygden. Niclas Purfürst,avdelningschef på Jordbruksverket AndersÅkesson, Riksdagen ledamot i TrafikutskottetSamt representant Landsbygdsdepartementet15.25 Hur får vi ordning och reda i samhällets hanteringav enskilda vägar?Vad skall vi göra åt röran i anslagsgivningen?Finns det gränser för vad som kan kallas enskildväg?Sven Ivarsson inleder StordebattenSöndagen den 2 oktober 201108.30 Hela förmiddagen ägnas åt konsten att bli enlycklig och framgångsrik väghållare i REV!Hur får vi livet med vägen att bli enklare?Block 1Uno Jakobsson, Advokat och StyrelsesuppleantLeif Kronkvist, Vägingenjör i REVSven Ivarsson, Ordf. i REV10.00 Kaffe och mingel bland utställarna,utcheckning11:00 Block 2fortsättning av seminariet12.30 Lunch och avslutningStordebatt med Infrastrukturminister CatharinaElmsäter-Svärd och Landsbygdsdepartementet.Trafikverket, Per Wenner, Direktör Tillgänglighet.Göran Roos, Sektionschef, avdelningen för tillväxtoch samhällsbyggnad, Sveriges Kommuneroch LandstingRegionförbundet Örebro, Magnus Persson, RegiondirektörLantmäteri, Hans Rosen, Infrastrukturförrättningar,Stockholms län16:30 Paus17.00 Förbundsstämma 201119:30 Välkomstdrink och festmiddag med glad underhållningav imitatören Jan Wolfhagen.Bulletinen Nr 2 • 2011 17

TEMA Ordning & redaTa chansen att utbilda digi REVs fortsättningskurs!Lär dig mer inom förvaltningsfrågor, juridik och teknisk väghållning. Söndagens seminarierär indelade i två block där alla kan delta.REV har vid flera tillfällen fått frågan, kan ni inte ta framen fördjupad kurs för styrelsefunktionärer. En kurs för demedlemmar som vill få ytterligare ”kött på benen” när detgäller förvaltningsfrågor och teknisk väghållning.Utifrån det frågebatteri ni medlemmar levererar till oss påREVs kansli har vi fördjupat oss i ett antal som vi uppfattardet, för er viktiga frågor.Grunden för ett lyckat föreningsarbete är en ordnad förvaltning.Ett någorlunda färskt anläggningsbeslut och en styrelsesom är väl insatt i vad som gäller är en god förutsättning.Grundlig kartläggning om vägens åtgärdsbehov, förståelseför orsak och verkan samt genomföra bra upphandlingar medlokal entreprenör är ytterligare några framgångsfaktorer.Med utgångspunkt från detta har vi skapat två block innehållandeförvaltningsfrågor, juridik samt teknisk väghållning.Block 1, Förvaltningsfrågor och juridik• Stadgar och bestämmelser i lagen• Förberedelse inför och genomförandeav föreningsstämman• Uttaxeringsprocessen• Rättsfall om ansvar för vatten• Rättsfall om ansvar för halkskada• Rättsfall om vägdammBlock 2, Teknisk väghållning• Begreppsförklaring• Upphandling av väghållningstjänster• Barmark och vinterunderhåll• Trafikreglering• Nedbrytningseffekt på grundav tung trafik• Behovsinventering/åtgärdsplan18 Bulletinen Nr 2 • 2011

Anmälan till Förbundsstämman,logi och seminarierPå REVs hemsida finns en anmälningsblankett.Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 9 september 2011FöreningMedlemsnummerEndast förbundsstämma för medlemmar (Ingen kostnad), antal personer:OmbudFör- och efternamnLogi/konferens enlnedan ange A, B eller CSöndagens semJa NejEv. allergi/vegI helpension ingår:KonferensdeltagareA. Helpension i enkelrum lör-sön 2 790:- /personB. Helpension i dubbelrum lör-sön 2 690:-/personC. Dagkonferensgäst l 1 700:-/person(ej logi) lör-sön• Lördagens lunch• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe• Förbundstämman(för medlemmar)• Välkomstdrink• Trerätters supé inklusive dryckoch underhållning• Logi med frukostbuffé• Söndagens seminarier inkl kaffe• Söndagens lunchFaktura adress samt e-post adress dit faktura och bekräftelse skickasAnmälan skickas tillUnderskriftNamnförtydligandeRiksförbundet Enskilda VägarRiddargatan 35-37114 57 StockholmTfn: 08-20 27 50Fax: 08-20 74 78E-post: kansliete@revriks.seBulletinen Nr 2 • 2011 19

Avsändare:Vik här och tejpa ihopFrankeras ejREVbetalar portotFörbundsstämman 2009 2011REV. Riksförbundet Enskilda VägarSVARSPOSTKundnummer 110724900110 05 STOCKHOLM20 Bulletinen Nr 12 • 2009 2011

Ordning & Reda TEMAOmprövningsförrättning,kan föreningen delta i arbetet?REV och Lantmäteriet startar en diskussion för att se hur omprövningsförrättningar kan genomförasså att föreningarna kan inbjudas till ett bättre engagemang i handläggningen och hjälpa lantmätarenför att få en billigare och effektivare hantering av förrättningen.Foto: LantmäterietBakgrundI fastighetsregistret finns det 19 100 registrerade vägsamfälligheteroch vägföreningar bildade före 1975 enligt dengamla Enskilda VägLagen (EVL). Dessutom finns det uppskattningsvis11 000 vägsamfälligheter och vägföreningarsom ännu inte registrerats. Således totalt ca 30 000 gamlavägsamfälligheter och vägföreningar som nu gäller somgemensamhetsanläggningar och som borde vara i behov avomprövning på grund av allt som hänt de senaste 35 åren.Bara 3600 av dessa har dock omprövats, vilket ger en omprövningstaktpå 100 st/år. Med den takten skulle arbetetvara klart efter 264 år. Således bör något göras för att ökatakten på omprövningsförrättningarna.Varför sker så få omprövningar?Av de samtal jag har med REV:s medlemsföreningar förvånasjag över hur många som använder helt egna andelstalsserierför att debitera ut kostnaderna i föreningen. Detta fungerarju bra så länge som alla medlemmar tycker att det är enrättvis och bra utdebitering som görs. Problemet uppstår närnågon medlem har avvikande mening och någon klandrarutdebiteringen, då kommer domstolen att riva upp stämmobeslutetoch föreningen måste göra en debiteringslängdmed de gamla andelstalen som grund. På frågan om varförinte föreningen begär omprövning av anläggningsbeslutetoch andelstalen blir svaret oftast att föreningen avstått pågrund av höga förrättningskostnader.ProjektetProjektet kommer att starta i maj med en träff med lantmätarefrån Lantmäteriet och med Agneta Eriksson somprojektledare. Jag kommer att delta för REV. Min förhoppningär att vi får fram många idéer på hur förening och förrättningslantmätarekan samarbeta för att hitta optimalalösningar som innebär att förrättningkostnaderna kan minskautan att för den delen göra avkall på rättsäkerheten. Omprojektet lyckas borde en konsekvens bli att antalet omprövningsförrättningarökar markant och att fler föreningarfår en stabil grund att stå på vid utdebitering av kostnadernapå medlemmarna.Jag tror mycket på projektet och jag kommer att återkommai senare nummer med rapporter från projektet.Text: Nils BlohmBulletinen Nr 2 • 2011 21

Föreningens BUdgetEftersom mycket arbete sker helt ideellt så ligger den årligabudgeten på 24 000kr. Hans berättar att kontakter tagits meddåvarande Vägverket om möjligheter till bidrag till brorepasåhär fungerar deti Forsa Bruks vägsamfällighetBulletinen fortsätter med hemma-hos-reportage bland våra medlemsföreningar. Nu gäller besöketen liten förening i Katrineholms kommun i det fagra Södermanland. En solig vårdag i april ger jag migner och träffar några eldsjälar från föreningens styrelse.Föreningens ordförande Hans Winberg möter upp ochberättar att föreningen bildades 1947 men vägen har funnitsbetydligt längre än så. Redan på 1700-talet uppfördeshär en mindre industri i form av en spiksmedja.År 1821 uppfördes Forsa pappersbruksom från början tillverkade finpapper.Från 1913 tillverkades papp och konstlädersom bland annat användes i Unica-boxar*Föreningen har i dag 18 deltagande fastighetermed både fast och fritidsboende. Styrelsen besår av 3ledamöter. Vi brukar normalt genomföra 5 styrelsemöten perår säger Hans. Föreningen har en så kallad underhållsgruppsom består av 3 personer som rent konkret arbetar med detlöpande underhållet av grusvägen och bron. Mycket av detlöpande underhållet sker alltså genom medlemmarnas försorgmen snöröjningen köps av en lokal entreprenör.den gaMla BrOn kräver OMFattande reparatiOnMitt på sträckan finns en gammal bro som är ca 25 meter långi mycket dåligt skick. Bron har dåliga stöd och landfästensamt bristfälliga räcken. Bron vilar på 3 gamla stenkistorsom förstärkts med pågjutningar av betong. Ca 100 meternedströms bron finns ett kraftverk varför landfästen och stödär utsatta för kraftigt strömmande vattenflöde. Den besiktningsom är gjord av bron visar en försämrad bärighet vilketdå fört med sig att föreningen måste göra något radikalt.Uppskattad kostnad för reparationerna är i storleksordningen1.5 miljoner säger Torbjörn Kihlgren.22 Bulletinen Nr 2 • 2011

ation men nuvarande regelverk inte medgivit något bidrag.Följden blir att föreningen får mycket svårt att genomförareparationen utan bidrag då den enskilde medlemmen drabbatsav extremt höga kostnader.statsBidrag lyser Med sin FrånvarOFöreningen förvaltar en väglängd av 850 meter, vilket inteanses tillräckligt för att erhålla statsbidrag för löpande underhålloch även engångsåtgärder, typ broreparationer. Statsbidragsförordningenföreskriver: Bidrag lämnas för enskildavägar som inte är av obetydlig längd. Trafikverkets tolkningav bidragsberättigad väglängd är 1000 meter, varför bidraginte kan utgå enligt gällande regelverk. Kommunen har skjutittill ett så kallat verksamhetsbidrag på 700 kr per år somtäcker portokostnaderna till de utskick som styrelsen gör.Finns det några ljUspUnkter i FjärranMinst en minister samt 2 generaldirektörer har givit utfästelseratt väghållare som inte finns i bidragssystemet medanledning av att väglängdskravet inte uppfylls, kan kommaatt erhålla ett engångsbidrag för att reparera kostsammabroar. En regelverksförändring måste naturligtvis till vilketHans och övriga medlemmar i föreningen naturligtvis hoppasmycket på. Här säger Hans att REV måste driva dennafråga hårdare så att något händer.Hans Winberg samt Torbjörn Kihlgren medverkar påbilderna.Text: Leif Kronkvist*Unica-box är ett varumärkesord för förvaring eller transportlådor tillverkade av pressad papp. Den klassiska bilden av unicabox är docksom matlåda för en svensk arbetare. Källa:WikipediaBulletinen Nr 2 • 2011 23

Personuppgifter isamfällighetsföreningen– några förtydligandenPå senare tid har allt fler föreningar hört av sigmed frågor rörande behandling av personuppgifteri sin verksamhet. Personuppgiftslagen(1998:204), PuL, reglerar hur användning avpersonuppgifter får ske.För att reda ut begreppen behöver vi först och främst klargöranågra definitioner i PuL. En personuppgift enligt PuLär all slags information som direkt eller indirekt kan hänförastill en fysisk person som är i livet. En behandling 1 av enpersonuppgift kan bland annat vara en sammanställning.Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammansmed andra bestämmer ändamålen med och medlen förbehandlingen av personuppgifter. Tveklöst är det så attsamfällighetsföreningar behandlar vad som definieras sompersonuppgifter inom ramen för sin verksamhet. För att fåbehandla personuppgifter krävs som huvudregel att samtycketill detta har lämnats av den enskilde.Så vad gäller då för samfällighetsföreningar? Behöver niinhämta samtycke från respektive medlem för att få upprättaexempelvis en debiteringslängd? Det finns ett antalundantag från huvudregeln som är av intresse för samfällighetsföreningar.Av 10 § PuL framgår att personuppgifterfår behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycketill behandlingen eller om behandlingen är nödvändigför att exempelvis den personuppgiftsansvarige skall kunnafullgöra en rättslig skyldighet.Om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättsligskyldighet behövs alltså inget samtycke inhämtas. Samfällighetsföreningarär skyldiga enligt lag att utföra vissa uppgifter.Det tydligaste exemplet är vid uttaxering. Av lag omförvaltning av samfälligheter framgår att om medelsbehovinte täcks på annat sätt i en samfällighetsförening skall bidragi pengar uttaxeras av medlemmarna. Detta sker (ominget annat framgår av stadgarna) genom att styrelsen upprättaroch lägger fram en debiteringslängd på en föreningsstämma.I debiteringslängden skall det framgå vilket beloppsom uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och närbetalning skall ske. Medlemmarna i en samfällighet utgörsav dess delägare. Alltså avses med medlem den fysiska ellerjuridiska person som äger fastighet. Namn på medlem skallsåledes framgå av debiteringslängden och namn är definitivten personuppgift.Min slutsats är således att samfällighetsföreningar får behandlapersonuppgifter utan att först inhämta samtyckefrån den enskilde eftersom föreningen måste göra det föratt fullgöra rättslig skyldighet. Det står därmed föreningenfritt att även hålla debiteringslängden tillgänglig på föreningenshemsida, enligt min mening skall dock dessa uppgifterendast vara tillgängliga för föreningens medlemmarefter inloggning.I sammanhanget vill jag också informera att föreningeninte är skyldig att på någons anmodan lämna ut dessa uppgiftertill utomstående (personer som ej är medlemmar iföreningen). Föreningen är inte en myndighet och har ingenskyldighet att lämna ut exempelvis medlemsregister. Föreningenfår ha sammanställningarna endast i syfte att sköta derättsliga skyldigheter som åligger föreningen.Om någon vill ta del av exempelvis vilka fastigheter somingår i en samfällighetsförening är dessa uppgifter offentlighandling, som kan begäras ut från lantmäteriet. Vidare finnsuppgifter om fastighets ägare i fastighetsregistret.Text: Louise Bark1Hela definitionen lyder: ”Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk vägeller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnandegenom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning ellerförstöring.”24 Bulletinen Nr 2 • 2011

VÄGHÅLLNINGÖverlastavgift på enskild vägFör cirka tio år sedan hände sig i Västergötland att en enskildväg sattes ner till 4 tons bruttovikt för fordon på grund avtjälskador. Reglementsenligt vägmärke sattes upp, vägverketsregion, kommunen och räddningstjänsten informerades.Vid vägens slut ligger en skjutbana. Sff ordförande är aven händelse ute på en av ägorna när han ser en lastbil svängain på vägen med nedsatt bärighet. Han hinner upp på vägenoch stoppar bilen med en fråga: ”Såg du inte skylten?”. Hanfår svaret att det är bara en del grejer som ska till skjutbananföljt av ett hånleende och transporten rullar vidare.Ordföranden hämtar en styrelsekollega som därefter kanbestyrka sff polisanmälan att överlasten ägt rum. Åklagarenkonstaterade att förseelsen ägt rum, visserligen med fordonetstjänstevikt, bruttovikten kunde ej styrkas. Men det räckte,tjänstevikten var 12 ton att jämföra med 4 tillåtna! Åklagarenkonstaterade också att lagen om överlastavgift inte gäller förenskild väg, oavsett om förbudet är legalt tillkommet eller inte.Så det enda åklagaren kunde göra var att utfärda en ordningsbotpå 600 kronor. Hade lagen om överlastavgift gällt hadedet kostat 50 000 kronor. Till statskassan visserligen, men sffhade ju sluppit fler överträdelser av den åkaren.Sff vände sig till REV som skrev till Finansdepartementetoch begärde lagändring. Finansdepartementet överlämnadeärendet till Kommunikationsdepartementet som skickadedet på remiss till Vägverket. Under tiden hade en riksdagsledamotsom fått kännedom om REVs skrivelse ställt en frågatill dåvarande statsrådet Messing om detta inte var något somregeringen borde och kunde ta ställning till skyndsamt. Messingville dock avvakta VV yttrande. När detta yttrande komså tyckte VV inte oväntat att vi har som grundregel att sammaregler ska gälla på alla vägar. VV förutsatte en blygsam polisövervakningmen som visades i Västergötland så kundedet få viss effekt i alla fall. REVs framställning tillstyrktes.Men det kom inget beslut! Det var vid förfrågan underhandläggning år efter år. Eftersom pension nalkas för undertecknadsom snart är den ende som kommer ihåg ärendet,så kontaktades regeringen med begäran om utlämnande avhela akten. Den kom efter en vecka och då visar det sig attärendet har lagts till handlingarna utan åtgärd! Utan ens ettsvar till väghållaren, Rev eller riksdagsledamoten!Men än är det några veckor kvar till pensioneringen …Text: Sven IvarssonBulletinen Nr 2 • 2011 25

Visar GPS:n fel väg?– rapportera avvikelser!anvisningar vid avvikelserappOrteringDigitala kartdata som utnyttjas i GPS-enheter och genomadress- och vägvisarsidor på Internet får en alltmer framträdanderoll då det gäller att erhålla vägledning.Klart är att kartunderlaget i många fall är bristfälligt. Dettaleder till att främst olika servicefordon som taxi, ambulanserm fl tvingas köra i omvägar i onödan pga av att man ”fastnat”vid en bom eller att vägen inte finns i verkligheten. Eller attvägen inte införts i vägdatabasen. Det finns ett stort plus medatt allmänheten kan ge synpunkter på dessa kartmaterial.Vägbeskrivningar till GPS-enheter samt Internetbaseradetelefon-/vägbeskrivningfunktioner (Eniro, Hitta.se, DinDel) levereras vanligtvis av företagen Navteq och Tele Atlas.Grundkartor levereras av Lantmäteriverket och Googlemaps.rekOMMendatiOnerREV anser att väghållare bör anmäla synpunkter på vägdatasom kan underlätta transporter till önskad adress.Viktigt är att uppgiftslämnare tänker igenom de avvikelser/felsom är aktuella att rapportera. Bifoga gärna fotoom möjligt som underlättar arbetet för rättningsutförandeorganisation.Rapport som medför att företaget inför synpunkter får inteställa till andra problem som kan medföra oönskade effekter.Företagen säger sig kontrollera rapporter före införandei databasen men vem vet?Navteq kräver därför uppgiftslämnarens namn, e-postadress,telefonnummer mm.Text: Bengt AllforsNAVTEQLevererar kartmaterial till bl a Garmin.Använder troligtvis Googlemaps kartdata som grund. Navteqför vägbeskrivningar.Avvikelserapportering sker på Navteqs hemsida på Internet.Ledtexten är i huvudsak på engelska men rapporteringen kangöras på svenska. Länk för att rapportera vägdata:http://www.navteq.comGå vidare genom ”Map Reporter, Report Map, Changes”.För att kunna rapportera avvikelser måste man först skapaett användarkonto som verifi eras genom e-postutbyte.Efter inloggning letar man fram platsen för rapporten på den kartasom presenteras varefter platsen märks ut. I den beskrivningsrutasom visas bör man då ange avvikelsen på bästa sätt så att ändringsförslagetär lättförståligt för den som handlägger ärendet.Funktion fi nns för att bifoga foto.TELE ATLASLevererar kartmaterial till bl a TomTom.Avvikelserapportering sker på TomToms hemsida på Internet.Rapporteringen via hemsida kan göras på svenska även om ledtextenfrämst är på engelska. Länk för att rapportera vägdata:http://licensing.tomtom.com/index.htm, fortsätt genomatt välja ”Report a Map Change”, välj Svenska.Problemet är att det är svårt att positionera direkt på platser utanförtätorter på den karta som visas. Man kan då göra på följande sätt:Välj en känd gata i en stad som ligger nära den plats som ska rapporteras.Dra sedan nålen till rätt plats genom att omväxlande förstoraoch förminska kartan.Om det gäller en väg som ska kommenteras välj dåAnnat -> Programvara och beskriv anmärkningen.Välj ”Skicka In”.ENIROAnvänder Lantmäteriverkets kartdata som grund.Tele Atlas för vägbeskrivningar.Öppna länken:http://kartor.eniro.se/vagbeskrivningEn felanmälan ”Anmäl fel” fi nns längst ned på sidan.Fyll i och Skicka.Eniro vidarebefordrar felanmälan till Tele Atlas.HITTA.SEAnvänder Lantmäteriverkets kartdata som grund.Tele Atlas för vägbeskrivningar.Välj vägbeskrivning. Ingen rättningsfunktion fn.E-posta synpunkter till: synpunkter@hitta.seUppgifterna vidarebordras till Lantmäteriverket för ev åtgärd. Naturligtvisviktigt att förklara problemet noggrant, skicka gärna med fotoom tillämpligt.DIN DELAnvänder Lantmäteriverkets kartdata som grund.Tele Atlas för vägbeskrivningar.(Även Sjökort från Sjöfartsverket (får ej användas för sjönavigering)).För att komma åt Vägbeskrivningsfunktion välj ”Karta”.Ingen felrapporteringsfunktion fn. (Tips: Rapportera avvikelser påTomToms hemsida).LANTMÄTERIVERKETLmv kundtjänst besvarar genom Geodatasupport att det är bra omman rapporterar på respektive ”kunds” hemsida (Eniro, Hitta.seetc). I vissa kartdata införs t ex vägbommar, i andra inte.26 Bulletinen Nr 2 • 2011

lantMäteriVäg till kopplingsstationeroch teknikbodar förTelekom-bolagTeleverkets kopplingsstationer som tidigare har tryggats genomnyttjanderättsavtal omvandlas nu ofta till ledningsrätt.Byggnaden och kopplingsstationen är tillbehör till ledningenoch därför möjlig att upplåta med ledningsrätt. En ledningsrättgäller för all framtid i den fastighet den bildas i. Dettaväcker frågan om det är rimligt att ledningshavaren sedankan utnyttja väg till anläggningen i all framtid, utan att betalanågot bidrag till vägens underhåll. Om anläggningen medförkontinuerliga transporter på en enskild väg, är det skäligt attledningshavaren betalar årlig ersättning för vägens skötsel.I ledningsrättsupplåtelse ingår rätt att använda väg inomden upplåtande fastigheten. Huruvida ledningsrättsupplåtelsenäven innebär rätt att använda enskild väg utanför denupplåtande fastigheten är inte given. Om infarten sker överen föreningsväg kan detta lösas på tre sätt.1. Överenskommelse enligt 43§ anläggningslagen om attbyggnaden eller anläggningen ska inträda i gemensamhetsanläggningenoch ges en andel i vägens utförandeoch drift. Överenskommelsen träffas mellan väghållarenoch ledningshavaren. Överenskommelsen ska registrerasi fastighetsregistret hos Lantmäteriet.2. Ny förrättning enligt 35§ anläggningslagen där det beslutasom att byggnaden eller anläggningen ska inträdai gemensamhetsanläggningen och ges andel i vägensutförande och drift.3. En överenskommelse mellan väghållaren och ledningshavarenom ett årligt bidrag till föreningen. Bidraget kanindexuppräknas vart 5:e år. Givetvis bör en sådan överenskommelseäven innehålla en engångssumma förrätten att trafikera vägen.Enklast är nog att använda punkt 3 ovan om en uppgörelsekan nås med ledningshavaren. Då behöver inte ledningshavarendelta i föreningens förvaltning och vägens skötsel. Ingaavgifter för registrering utgår eftersom överenskommelseninte behöver registreras utan är en ”civilrättslig handling”mellan två parter.Text: Nils BlohmAllt ni behöver veta om lagaroch förordningar, förvaltning ochvägteknikMånga nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskapernaför föreningens trotjänare? Vill ni arbetatillsammans eller läsa in er var och en för sig?REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” ärframtagen för att passa lika bra till en studiecirkelsom för självstudier.Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv kan startaen studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar,förvaltning och vägteknik upp. Teori varvas medexempel tagna ur verkligheten. För er som vill arbetai en studiecirkel kommer handledarmanualen och USBminnetmed Powerpointbilder, som båda ingåri kurspaketet, väl till pass.I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och material påett USB minne.795:- inkl moms för medlemmar1595:- inkl moms för icke medlemmarDet går att beställa extra kursböcker och då betalarman som medlem 235:-/st inkl moms och som ickemedlem 470:-/st inkl moms. På samtliga priser tillkommerporto.Välkommen med er beställning till REVs kansli via e-post kansliet@revriks.se eller via telefon 08-20 27 50.Bulletinen Nr 2 • 2011 27

VÄGHÅLLNINGHög tid för slåtter ochRöjning inom vägområdetEn inte alldeles ovanlig fråga till Revs kansli är just fråganom röjning av träd, buskar och sly längs den enskilda vägen .Varför måste vi röja?Det finns flera skäl att röja inom vägområdet, framför allt avtrafiksäkerhetsskäl. Att skapa så bra siktförhållanden sommöjligt är naturligtvis av största vikt längs en enskild vägsom många gånger är både smal och kurvig. Om vägmarkeninte ägs utan disponeras med någon form av nyttjanderätt ärjust röjning ett alldeles utomordentligt bra sätt att markeraoch hävda denna rätt. Viktigt att röjning sker inte bara i sidautan även höjdröjning utförs. Minst 4.6 meter måste ni hållafritt över körbanan. Trafikverket hänvisar till denna skiss förstatsbidragsvägar.Kolla i ert anläggningsbeslutAtt röja inom vägområdet som normalt inbegriper körbana,vägren, dike och slänter är i de flesta fall ett minimum. I defall det finns en rättsligt bildad organisation har lantmätarenofta skrivit i anläggningsbeslutet en rättighet att röja ävenutanför det direkta vägområdet.Det kan utformas exempelvis på detta sätt: För anläggningssamfällighetenupplåtes rätt att hugga ned eller kvistaträd, buskar eller annan växtlighet inom ett avstånd av tvåmeter från vägområdets kant, dock inte inom tomtmark.Vägområde utgörs av den mark eller utrymme som tagitsi anspråk för väganordning.Som väganordning räknas anordning som stadigvarandebehövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutomsjälva vägbanan kan som väganordning räknas, dike, slänt,bro, trumma, rastplats, parkeringsplats, busshållplats, vägmärkesamt vägbelysning.Vad säger Plan och bygglagen?Siktskymmande växtlighet vid sidan av vägen skall enligt PBLbestämmelser tas bort av fastighetsägaren. (PBL, 3kap, 17 §Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse28 Bulletinen Nr 2 • 2011

VÄGHÅLLNINGröjningGott exempel på väl utförd röjning.eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydandeolägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommeroch så att risken för olycksfall begränsas. Rättsfall visar att häckskall hållas lägre än 0.8 meter till 10 meter från vägkant.RöjarfestRev har tidigare propagerat för att hålla röjarfest längs vägen.Man kallar kort och gott till en gemensam städ och röjdag.De som har kunskap om berörd utrustning tar hand omjust motorsåg respektive motorröjsåg eller vanlig handsåg.Vanligtvis avslutas övningen med gemytlig samvaro över enkopp fika eller varför inte varmkorv och läsk!Frågan uppkommer ibland om man som förening kan ta ut enstraffavgift för de som inte har tid eller möjlighet att delta på festen.Nej, denna möjlighet finns heller inte inom rådande lagstiftning.Röj vid rätt tidpunktFörsök att utföra röjningen när slyet är färskt, alltså så tidigtsom möjligt på sommaren. Normalt används slag hack ellervanligt slåtteraggregat. Höjdröjning kräver normalt till gångtill specialverktyg eller skylift.Glöm straffavgiftDet förekommer att en del väghållare ställer krav på medlemmaratt själva utföra röjning utanför tomtgräns och ut motvägkant. Det förekommer också att det tas ut straffavgiftför den som inte frivilligt utför denna åtgärd. Båda dessavarianter är inte tillrådiga då det inte finns stöd i lagstiftningenför detta.Träd som faller över vägenI samband med stormbyar är det inte ovanligt att träd falleröver den enskilda vägen. Om inte markägaren själv skyndsamttar hand om träden måste väghållaren se till att vägenhålls öppen och träd tas bort. Tyvärr når man knappast framgångatt kräva fastighetsägaren på kostnaden för hanteringen.Text: Leif KronkvistBulletinen Nr 2 • 2011 29

Gropig väg? Den hyvlar jag!Vägarbeten utföres, i östra Svealandmed omnejd:• Hyvling, kameraövervakad• Bombering (väglutning för vattenavrinning)• Reparation av vägtrummor• Dikesrensning• Borttagning av stenar i vägeller vägkanter med gripskopa• Spridning av väggrusMedlem iwww.osslunds.seRing: 070 651 90 71F-skattsedel fi nns.ansvarsförsäkring fi nns via if.Lågframkörningsavgift!Prenumererapå REV Bulletinenför bara 80 kr/årBulletinenRiksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2011TEMA: Ordning & redaGrattis allagrusvägshållare!– nu har vi en dammbindnings-doktor!PRESSTOPP!Extra vinterpengar!1 Bu letinen Nr 1 • 20 1Är det fl er i vägföreningen som vill haBulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapetingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplarkostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/årför övriga.Beställ din prenumeration via mail.kansliet@revriks.seVÄGADMINISTRATIONBokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring.Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift förnäringsidkare.Paketpris 2875 krMer info på www.gelinfo.seGelinfoTel: 0696-200 60 E-post: info@gelinfo.se30 Bulletinen Nr 2 • 2011

Optimus AdvokatbyråAdvokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark• Rådgivning till enskilda väghållare• Fastighetsrätt• FamiljerättBulletinenUtgivningsplan 2011Nr 3/11Sista bokningsdag 2 augAnnonsoriginal 9 augUtgivning7 sept070-735 87 56 uno.jakobsson@optimusadvokat.se070-371 92 00 louise.bark@optimusadvokat.sewww.optimusadvokat.seNr 4/11Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning3 nov10 nov8 decNr 1/12Sista bokningsdagAnnonsoriginalUtgivning8 feb16 feb13 marsFÖR VÄGENKomplett sortiment för väg ochskyltning besök vår hemsidawww.provia.netFörhindrar imbildningHydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vidtemperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycketbättre bild jämfört med traditionella speglar.UnderhållsfriHydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bildunder lång tid.Konventionella speglarHYDRO speglarVattendropparSkikt av Super-HydrophillicJämn vattenfilmVattenfilmSpegelytaDiffus reflektion orsakad avvattendropparSpegelytaNormal reflektion tack vareSuper-hydrophilic skiktetTel 054-51 21 30Fax 054-51 21 39Box 9,663 21 SkoghallBesök: Vidövägen 1www.provia.netSKYLTAR • VÄGGRIND– BOMKostnadsfri rådgivning i vägjuridiktill REVs medlemmarSärskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador,boutredningar och arvsrätt.Bengt Nydahl– Det ni behöver finns hoswww.skogma.seSkogmahuset, 830 70 HammerdalTel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87Riddargatan 35-37114 57 StockholmTel 08-723 15 00info@lindhes.sewww.lindhes.sei samarbete med REVsedan 1968Bulletinen Nr 2 • 2011 31

B POSTTIDNING:Returadress:REV, Riksförbundet Enskilda VägarRiddargatan 35-37114 57 Stockholm1 1 1 0 1 3 4 0 0Kör den enkla vägenDet mest användarvänliga programmet föradministration av din vägsamfällighet ochvägförening.Medlemsuppgifter frånLantmäteriet ingår.Fjärrprint och e-post avfakturor och egnadokumentAbonnera påmedlemsuppdateringar frånLantmäteriet.Webbaserat & prisvänligt!Tel: 0709 73 46 10www.vagnu.seProblem med slitenasfaltyta, potthål, rakaeller ojämna sprickor?Med Bornitsprodukter är detenkelt få en slitenyta att bli som ny och attfylla igen hål och sprickor!* Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar.Mer info om våra produkter hittar du här:www.bornit.seTelefon 0454-169 30 | info@bornit.se10%rabatt*EVA-REV handboken– alla enskilda väghållares bibelBornit annons 60x90.indd 1 11-01-19 09.57.14Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en förening för enskild väghållning?Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild VäghållningAnvisningar (EVA-REV) oumbärlig.Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi, teknisk väghållning,trafi kfrågor, miljö och mycket mer.Det fi nns även en rad mallar som gör livet som väghållare enklare.I nyuppdaterade EVA-REV är ekonomiavsnittet kompletterat, frågan om farthinderutförligare behandlat, liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållandeav ledning i väg m m.EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr,moms och porto tillkommer.Välkommen med beställning till REVs kansli via e-post kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50.