BRAUNS SIDA…och så nås BraunTfn 0435-71 11 50 mobil 0739-79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.<strong>se</strong>Sen storkommun 35 årKlippan, Ljungbyhed och Ö Ljungbyblev storkommun 1974. Det var<strong>se</strong>nt. Ljungbyhed var kraftigt emot.En folkomröstning genomfördessom gav 2 000 – <strong>10</strong>0 för ett nej.Första kommunalreformen kom1862. Borgerliga kommunen togöver verksamheter från kyrkan.1952 gick Ö Ljungby och Källnasamman, Klippan, Vedby och VSönnarslöv samt Ri<strong>se</strong>berga och Färingtofta.Antalet kommuner minskadefrån 2 500 till 1 037. Störrekommuner behövdes, då kraven påkommunerna ökade. Mellan 1962och 1974 genomfördes nästa kommunreform,som minskade antalettill 278 kommuner. Nu finns 290kommuner, efter delningar.Beväringstid på ”heden”Sommartid var beväringstid i Ljungbypå heden. Sedan 1682 fannssystemet med indelta soldater, somövades varje år, mellan vår- och försommarbruktill höstandet började.Det innebar juni månad, med midsommarsom final. Olika marschrouterfanns. De från Åsbo häradsamlade på Ljungby Hed. Från SödraÅsbo var samlingsplat<strong>se</strong>n Krikaby. För de från Ängelholm och Bjärevar marschvägen: Rebbelberga,Gråmanstorp och Ljungby Hed.Märkesdagar1909. Klippans arbetarekommunuttalade sig första gången för allmänrösträtt.1944. Nej till en präst som högtidstalardå Klippan blir köping. Detblev Bertil Ohlin.Som sagt...”Människan behöver känna sina rötterför att förstå livets mening.”(Kurt Månsson i ”GränsbygdSöderå<strong>se</strong>n”).”Yttranderätten, ehuru i lagen medgiven,är beroende av tid och rum.”(Axel Danielsson vid invigningeni Malmö av landets första egenbyggdaFolkets Hus).6Kräftskiva – kungligt initiativ i SverigeTill svenska festtraditioner hör kräftskiva,som är en importerad tradition,främst från Tyskland. Det varJohan III, <strong>se</strong>dan Erik XIV som sågtill att kräftfest blev introducerati landet.Efter midsommarhelgen riktasblickarna mot augusti och kräftpremiären.Kräftätandet <strong>se</strong>s som”svenskt mattradition”, men är frånEuropa. Allmänna spridandet gicktrögt. Kräftätande nämns i Skandinavienförst 1504, vid danska vet. Johan III såg till att kräftätan-hodetkom till Sverige. Han startadekräftodling vid Kalmar slott.Kräftätandet var vanligt i medeltidensTyskland, även i kloster. Kanskemunkarna på Herrevadskloster– och andra kloster – var föregångarei Norden. Ingen dokumentationfinns om detta. 1562 befallde ErikXIV att kräftor skulle levereras tillhovet. En tysk köksmästare fanns.Eftersom kräftor blev kunglig maträtt,spreds det i landet i adliga kretsar.Kraftigt motstånd fanns hosFå växter är så kända, illa <strong>se</strong>ddamen värdefulla som maskro<strong>se</strong>n.Viktigaste användningen var sommedicinalväxt, som munkarna påHerrevadskloster introducerade iSöderåsbygden.Maskro<strong>se</strong>n – små in<strong>se</strong>kter som liknarmaskar i blomman gav namnet– är spridd på norra halvklotet,blommar två gånger per säsong,har släktnamnet ”Taraxacum”, antasha 4 000 arter. 523 är hittade,beskrivna och definierade i Sverige(2008). Nya arter hittas ständigt,allmänheten. Gammaltestamentligaförbudet mot att äta ”djur medfler än fyra fötter” spelade in. Förstin på 1800-talet blev kräftätandetvanligt. Då hade flodkräftan – detvar denna art som fanns - spridit sigi vattendrag, fångades och gav engod förtjänst vid export. Utfiskninghotade. 1878 förbjöds kräftfiskeföre ”mitten av augusti”. Kräftexportengav stora inkomster till1907. Då blev det stopp. 1860 komden i USA fruktade kräftpesten tillEuropa, till Sverige 1907. I USA fannssignalkräftan, som var resistentmot pesten, som planterades in här1969. Då var flodkräftan utdöd i deflesta kräftvattnen. Det blev till attimportera kräftor från Turkiet. Menäven från Kina, från 1997. De hadepå 1940-talet fått USA-kräftor. Detblev en framgångsrik odling. Nu är”kräftskiva” något få vill undvara,med början den 8 augusti. Ordet”kräftskiva” nämns första gångenår 1893.Böljande sädesfält – början 6 000 år gammalMaskro<strong>se</strong>n – värdefullt ”ogräs”Böljande sädesfält är vi vana vid att<strong>se</strong> i denna bygd. Vägen dit är fruktenav stor förädlingsmöda, medstart i forntiden. Hos oss börjadeodling för 6 000 år <strong>se</strong>dan.Jägare- och samlarestenåldernsmänniskor kom i kontakt med olikasädesslag, som gräs med enklamen näringsrika ax som plockades.Några märkte att det gick att såkornen. Tankar på odling spirade,som utvecklades till större odlingari gynnsamma områden som vid flodernaEufrat och Tigris i Mellanösternför 12 000 år <strong>se</strong>dan. Det ladesgrunden till högkulturer. Kunskapenom odling av säd fördes tillEuropa, kom via trattbägarkulturen(kultur som kändes igen på sinabuktiga keramikkärl med trattöppning)till Skandinavien för 4 000år <strong>se</strong>dan - och till Söderåsbygden.Här skapades små odlingar genomsvedjebruk, fast boendeformuppstod, byar bildades, samhällenväxte fram.Vetet är vår äldsta kulturväxt,kommer från Mindre Asien till Mellanöstern.Sedan till Norden för6 000 år <strong>se</strong>dan. Men odlandet toginte fart förrän på 1800-talet dåman fick fram bättre sorter. Detvar vanligare att odla korn och rågi äldre tiders Sverige.Kornet har sitt ursprung i Mellanöstern,odlades i Egypten för7 000 år <strong>se</strong>dan. Kornet är härdigastav alla sädesslagen, har kort växttidoch kom till Norden för 6 000 år<strong>se</strong>dan – under yngre stenåldern.Flodkräftan börjat återhämta sig över kräftpesten.Burar läggs ut..Kräftor kokas.Råg har ursprung i Mindre Asien,men började odlas norr om SvartaHavet under bronsåldern. Kom tillNorden för 2 000 år <strong>se</strong>dan, fickingen framträdande plats förränunder medeltiden, klarade nordiskaklimatet bra och utgjorde på1500-talet en tredjedel av skördadsäd.Havrets ursprung är oklar, menantas vara Mindre Asien och vardå ogräs i odlad säd. I Sverige börjadehavre odlas mer allmänt förstpå 1700-talet, växer bra på magrajordar. För Halland och denna bygdblev havre en välsignel<strong>se</strong> på 1800-talet, då England behövde storamängder till alla draghästar.som 2006 vid järnvägen i Åstorp,som kallades ”glansmaskros”.Araberna var först med att användamaskro<strong>se</strong>n som medicinalväxt.På <strong>10</strong>00-talet översattes arabiskeläkaren Avicennas bok ”Canonmedicine” till latin. Kunskapen ommaskro<strong>se</strong>n spreds i Europa, bl a tillmunkordnar. Ur roten framställdesmedicin, bladen blir sallad och medicinsamt vin av blommorna.Maskrosarterna har olika egenskaper.Ur några kan gummiråvarautvinnas. Genom förädling ökadesgummihalten från fyra till 30procent. Sovjet odlade ”gummimaskrosor”på 60 000 hektar från1940. Försök gjordes i Skåne, menblev ingen framgång.Maskro<strong>se</strong>n är svår att utrota, ståremot och re<strong>se</strong>r sig igen. Därför blevden symbol för norska motståndsrörel<strong>se</strong>n.Miljöpartiet har den somsymbol.Linné kallade maskro<strong>se</strong>n ”lejontand”.Blommorna öppnas ochstängs på bestämda tider – som ett”ur”, ett ”blomur”.Boktip<strong>se</strong>t: Fiskesjö/Sandbrings ”En sagolik verklighet” är en kunskaps- och fotorik bok om nationalparken.
KLIPPANNSTYGER <strong>10</strong>% rabattpå ståltakpannaBeställningsvara. Gäller under augusti månad!Öppettider mån-fre 8-17Väg <strong>10</strong>8, 2 km norr Marieholm30% PÅSOMMARTYGERNA!REA!TAKPLÅT Tp 20från 64.95/m 2Prima plåtPri<strong>se</strong>t är uträknat på nominell yta0,4x2500/3000/3500/4000Tel 0413-730 62Fax 0413- 730 81Vi finns i Klippan! HÄNGRÄNNA125 MM SV/VIT37.95/mAlla detaljer och flera kulörer i lagerwww.birgittasplat.<strong>se</strong>Vi finns, om dubehöver ossVi hjälper dig med begravning, gravsten, juridikoch försäkringar. Du är varmt välkommen in påvårt kontor.Vi gör även hembesök och har jour dygnet runt.Öppet: Måndag-fredag kl. 09.00-13.00.Storgatan 28, KlippanTel. 0435-<strong>10</strong>2 15www.fonus.<strong>se</strong>Handledarkurs • RiskettanCYKELAFFÄREN I CENTRUMTREK STANDARD C420Kolla in nya Trek Nordic Line CitycyklarSPECIALERBJUDANDE!REASport- &racercyklarEKSTRANDS CYKEL 0435-71 14 13Storg 17, KLIPPAN Vard 9-18 Lörd 9-14Informationslektioner för 5.395:- nyaelever varje måndag 16.15-17.00Tegelbruksg. <strong>10</strong> • 264 35 Klippan • Tel. 0435-122 00www.berndtssons.nuHöstens nyheter!ekstrands.indd 1 06-04-03 <strong>10</strong>.47.56Lena (tredje från vänster) bland vännerna.Vinst påförsta försöketLena Ekelund från Ljungbyhedhar alltid tyckt om att rimma.Hon lägger gärna ner lite extratidpå att få till en fyndigvers när julklapparna ska slåsin eller när någon fyller år. Menhon har aldrig utnyttjat sinrimkonst i någon tävling - inteförrän Söderås Journalen lottadeut biljetter till Hovturnénpå Knutstorps Borg med WilleCrafoord i spet<strong>se</strong>n. Och dåvann hon på första försöket!- Folk har skojat och sagt att jag ut biljetter så bestämde hon sig förfår skicka in varje gång ni har tävlingnu så kanske man vinner igen, - Jag var sjukskriven precis vid tidenatt försöka vinna.skrattar Lena.när tidningen kom ut, annars hadejag nog aldrig tagit mig tid att skrivaver<strong>se</strong>n, så det var tur i oturen.Andra året för HovturnénDet var i fjol som Wille Crafoordstartade Hovturnén. Tillsammansmed Tina Ahlin och Arja Saijonmared han runt till häst och gjordespelningar längs Söderå<strong>se</strong>ns slottoch borggårdar. Lena Ekelund blevaldrig färdig till att köpa biljettertill den turnén, men cyklade ner tillHerrevads Kloster när Hovturnénspelade där under fjolåret och stodutanför och lyssnade. I år, när honsåg att Söderås Journalen lottadeInfriade förväntningarHögt ställa förväntningar infriadesSöderås Journalens redaktionföll pladask för Lenas eleganta rimoch belönade hennes arbete med<strong>se</strong>x biljetter till årets Hovturné påKnutstorps Borg. Lena tog mednågra väninnor och arbetskamrateroch det blev en mycket lyckadkväll. Wille Crafoord och hans medmusikanterMikael Samuelson ochMonica Silverstrand motsvarade dehögt ställda förväntningarna - ochsällskapet fick dessutom träffa Willebakom scenen för fotograferingoch autografer.- Det var väldigt bra alltihop. WilleCrafoord gillar jag <strong>se</strong>dan tidigare,han skriver så trevliga visor medbra texter. Mikael Samuelson visstejag vem det var, men jag har aldrighört honom sjunga innan. Han varen riktig teaterapa! Och Monicasom sjöng country var också jätteduktig!,avslutar Lena Ekelund.7
Change language