Juli (10,3 Mb) - Klippanshopping.se

BRAUNS SIDA…och så nås BraunTfn 0435-71 11 50 mobil 0739-79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.seSen storkommun 35 årKlippan, Ljungbyhed och Ö Ljungbyblev storkommun 1974. Det varsent. Ljungbyhed var kraftigt emot.En folkomröstning genomfördessom gav 2 000 – 100 för ett nej.Första kommunalreformen kom1862. Borgerliga kommunen togöver verksamheter från kyrkan.1952 gick Ö Ljungby och Källnasamman, Klippan, Vedby och VSönnarslöv samt Riseberga och Färingtofta.Antalet kommuner minskadefrån 2 500 till 1 037. Störrekommuner behövdes, då kraven påkommunerna ökade. Mellan 1962och 1974 genomfördes nästa kommunreform,som minskade antalettill 278 kommuner. Nu finns 290kommuner, efter delningar.Beväringstid på ”heden”Sommartid var beväringstid i Ljungbypå heden. Sedan 1682 fannssystemet med indelta soldater, somövades varje år, mellan vår- och försommarbruktill höstandet började.Det innebar juni månad, med midsommarsom final. Olika marschrouterfanns. De från Åsbo häradsamlade på Ljungby Hed. Från SödraÅsbo var samlingsplatsen Krikaby. För de från Ängelholm och Bjärevar marschvägen: Rebbelberga,Gråmanstorp och Ljungby Hed.Märkesdagar1909. Klippans arbetarekommunuttalade sig första gången för allmänrösträtt.1944. Nej till en präst som högtidstalardå Klippan blir köping. Detblev Bertil Ohlin.Som sagt...”Människan behöver känna sina rötterför att förstå livets mening.”(Kurt Månsson i ”GränsbygdSöderåsen”).”Yttranderätten, ehuru i lagen medgiven,är beroende av tid och rum.”(Axel Danielsson vid invigningeni Malmö av landets första egenbyggdaFolkets Hus).6Kräftskiva – kungligt initiativ i SverigeTill svenska festtraditioner hör kräftskiva,som är en importerad tradition,främst från Tyskland. Det varJohan III, sedan Erik XIV som sågtill att kräftfest blev introducerati landet.Efter midsommarhelgen riktasblickarna mot augusti och kräftpremiären.Kräftätandet ses som”svenskt mattradition”, men är frånEuropa. Allmänna spridandet gicktrögt. Kräftätande nämns i Skandinavienförst 1504, vid danska vet. Johan III såg till att kräftätan-hodetkom till Sverige. Han startadekräftodling vid Kalmar slott.Kräftätandet var vanligt i medeltidensTyskland, även i kloster. Kanskemunkarna på Herrevadskloster– och andra kloster – var föregångarei Norden. Ingen dokumentationfinns om detta. 1562 befallde ErikXIV att kräftor skulle levereras tillhovet. En tysk köksmästare fanns.Eftersom kräftor blev kunglig maträtt,spreds det i landet i adliga kretsar.Kraftigt motstånd fanns hosFå växter är så kända, illa seddamen värdefulla som maskrosen.Viktigaste användningen var sommedicinalväxt, som munkarna påHerrevadskloster introducerade iSöderåsbygden.Maskrosen – små insekter som liknarmaskar i blomman gav namnet– är spridd på norra halvklotet,blommar två gånger per säsong,har släktnamnet ”Taraxacum”, antasha 4 000 arter. 523 är hittade,beskrivna och definierade i Sverige(2008). Nya arter hittas ständigt,allmänheten. Gammaltestamentligaförbudet mot att äta ”djur medfler än fyra fötter” spelade in. Förstin på 1800-talet blev kräftätandetvanligt. Då hade flodkräftan – detvar denna art som fanns - spridit sigi vattendrag, fångades och gav engod förtjänst vid export. Utfiskninghotade. 1878 förbjöds kräftfiskeföre ”mitten av augusti”. Kräftexportengav stora inkomster till1907. Då blev det stopp. 1860 komden i USA fruktade kräftpesten tillEuropa, till Sverige 1907. I USA fannssignalkräftan, som var resistentmot pesten, som planterades in här1969. Då var flodkräftan utdöd i deflesta kräftvattnen. Det blev till attimportera kräftor från Turkiet. Menäven från Kina, från 1997. De hadepå 1940-talet fått USA-kräftor. Detblev en framgångsrik odling. Nu är”kräftskiva” något få vill undvara,med början den 8 augusti. Ordet”kräftskiva” nämns första gångenår 1893.Böljande sädesfält – början 6 000 år gammalMaskrosen – värdefullt ”ogräs”Böljande sädesfält är vi vana vid attse i denna bygd. Vägen dit är fruktenav stor förädlingsmöda, medstart i forntiden. Hos oss börjadeodling för 6 000 år sedan.Jägare- och samlarestenåldernsmänniskor kom i kontakt med olikasädesslag, som gräs med enklamen näringsrika ax som plockades.Några märkte att det gick att såkornen. Tankar på odling spirade,som utvecklades till större odlingari gynnsamma områden som vid flodernaEufrat och Tigris i Mellanösternför 12 000 år sedan. Det ladesgrunden till högkulturer. Kunskapenom odling av säd fördes tillEuropa, kom via trattbägarkulturen(kultur som kändes igen på sinabuktiga keramikkärl med trattöppning)till Skandinavien för 4 000år sedan - och till Söderåsbygden.Här skapades små odlingar genomsvedjebruk, fast boendeformuppstod, byar bildades, samhällenväxte fram.Vetet är vår äldsta kulturväxt,kommer från Mindre Asien till Mellanöstern.Sedan till Norden för6 000 år sedan. Men odlandet toginte fart förrän på 1800-talet dåman fick fram bättre sorter. Detvar vanligare att odla korn och rågi äldre tiders Sverige.Kornet har sitt ursprung i Mellanöstern,odlades i Egypten för7 000 år sedan. Kornet är härdigastav alla sädesslagen, har kort växttidoch kom till Norden för 6 000 årsedan – under yngre stenåldern.Flodkräftan börjat återhämta sig över kräftpesten.Burar läggs ut..Kräftor kokas.Råg har ursprung i Mindre Asien,men började odlas norr om SvartaHavet under bronsåldern. Kom tillNorden för 2 000 år sedan, fickingen framträdande plats förränunder medeltiden, klarade nordiskaklimatet bra och utgjorde på1500-talet en tredjedel av skördadsäd.Havrets ursprung är oklar, menantas vara Mindre Asien och vardå ogräs i odlad säd. I Sverige börjadehavre odlas mer allmänt förstpå 1700-talet, växer bra på magrajordar. För Halland och denna bygdblev havre en välsignelse på 1800-talet, då England behövde storamängder till alla draghästar.som 2006 vid järnvägen i Åstorp,som kallades ”glansmaskros”.Araberna var först med att användamaskrosen som medicinalväxt.På 1000-talet översattes arabiskeläkaren Avicennas bok ”Canonmedicine” till latin. Kunskapen ommaskrosen spreds i Europa, bl a tillmunkordnar. Ur roten framställdesmedicin, bladen blir sallad och medicinsamt vin av blommorna.Maskrosarterna har olika egenskaper.Ur några kan gummiråvarautvinnas. Genom förädling ökadesgummihalten från fyra till 30procent. Sovjet odlade ”gummimaskrosor”på 60 000 hektar från1940. Försök gjordes i Skåne, menblev ingen framgång.Maskrosen är svår att utrota, ståremot och reser sig igen. Därför blevden symbol för norska motståndsrörelsen.Miljöpartiet har den somsymbol.Linné kallade maskrosen ”lejontand”.Blommorna öppnas ochstängs på bestämda tider – som ett”ur”, ett ”blomur”.Boktipset: Fiskesjö/Sandbrings ”En sagolik verklighet” är en kunskaps- och fotorik bok om nationalparken.