Att lära för hållbar utveckling - Regeringen

SOU 2004:104Sammanfattningunderlaget för att beskriva arbetsformer och resultat är starkare änunderlaget för att beskriva innehållet i utbildningen. Därför liggertyngdpunkten i kapitlet mer på arbetsformer och resultat än påinnehåll.Förskolan, skolan och vuxenutbildningenDen samlade bedömningen av förskolan, skolan och vuxenutbildningenvisar att det förekommer en stor mångfald av arbetsformeroch att variationen mellan olika verksamheter är stor. Undersökningarvisar att det finns utrymme för att i större utsträckningtillämpa de arbetsformer som vi har lyft fram som centrala i utbildningför hållbar utveckling, det vill säga arbetsformer som kännetecknasav en hög elevaktivitet och demokratiska förhållningssätt.Det verklighetsbaserade lärande som utbildning för hållbar utvecklingkräver förefaller bristfälligt. Kontakterna med närsamhället ärfåtaliga och glesa. Många svenska skolor har upparbetat internationellakontakter. Det internationella arbetet är dock i stor utsträckningberoende av eldsjälar. Det sker i stor utsträckning inomEU och OECD och i mindre utsträckning med utvecklingsländer.Det framkommer även att det finns utrymme för att i större utsträckningtillämpa ämnesövergripande samarbeten. Ämnesövergripandearbetssätt verkar vara vanligast i förskolan och i grundskolanstidigare år. I grundskolans senare år och i gymnasieskolanförekommer ämnesövergripande samarbete mer sällan. Viktiga stegmot utbildning för hållbar utveckling har tagits genom att mångaverksamheter har börjat fokusera på miljöfrågor. Dock konstaterarvi att den integrering av ekonomiska, sociala och miljömässigadimensioner som vi finner nödvändig ännu inte har slagit igenompå bred front. Lärare uttrycker osäkerhet inför hur perspektivethållbar utveckling ska konkretiseras i pedagogisk verksamhet/undervisning och efterfrågar fortbildning.Undersökningar tyder på att ungdomar har goda kunskaper omdet demokratiska systemet och om samhällets värdegrund, men detfinns brister i tillämpningen av värdegrunden. Helhetstänkande ochkritiskt tänkande bedöms i undersökningar vara svagt utveckladeförmågor bland de unga. Genomgången i kapitlet visar att unga iSverige är mer intresserade av att delta i politiska val än unga ijämförbara länder. Dock är benägenheten att engagera sig för samhällsförändringarmindre bland unga än bland vuxna. Det finns13