Betygsättning under påverkan - Lärarnas Riksförbund

Betygsättningunder påverkanRapport från Lärarnas Riksförbund

Betygsättning under påverkan

InnehållSammanfattning och slutsatser .................................................................................................................................. 4Undersökningens resultat ....................................................................................................................................... 4Lärarnas Riksförbunds slutsatser ......................................................................................................................... 4Bakgrund ........................................................................................................................................................................... 6Sämre kunskaper – högre betyg ............................................................................................................................. 6Pengarna styr ............................................................................................................................................................. 6Vad beror betygsinflationen på? ............................................................................................................................ 7Undersökning ................................................................................................................................................................... 9Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolan ........................................................................................ 9Att påtala problem med betygsättningen till skolledningen ............................................................................ 11Om försök att påverka lärares betygsättning ....................................................................................................... 12Påtryckningar från rektor eller huvudman ......................................................................................................... 12Påtryckningsmedel ................................................................................................................................................. 15Påtryckningar från andra ....................................................................................................................................... 16Resultat för särskilt utvalda kommuner .............................................................................................................. 17Metodbeskrivning ......................................................................................................................................................... 20Urval .......................................................................................................................................................................... 20Viktade resultat ........................................................................................................................................................ 21Statistiskt säkerställda skillnader ........................................................................................................................ 22Djupintervjuer .......................................................................................................................................................... 22Referenser ....................................................................................................................................................................... 23Bilaga 1 – Tabeller ........................................................................................................................................................... 24Bilaga 2 – Frågeformulär ............................................................................................................................................. 27Rapport från Lärarnas Riksförbund2

FörordDen fråga som i störst utsträckning har påverkat debatten om det svenska betygssystemet har varit betygensurvalsfunktion, det vill säga att en elevs betyg avgör om eleven i fråga kommer in på sökt gymnasieprogram ellerhögskoleutbildning i konkurrens med andra. I sitt slutbetänkande motiverade betygsberedningen (SOU1992:86) övergivandet av det normrelaterade systemets ännu tydligare urvalsgrundande funktioner med attbehovet av betygens urvalsfunktion hade blivit svagare, detta genom utbyggnaden av skolväsendet underefterkrigstiden. I direktiven till betygsberedningen såg regeringen heller inga tecken på att betydelsen avurvalsfunktionen skulle återkomma, snarare skulle den i framtiden ”få ytterligare minskad betydelse”.Den utveckling vi har sett i svensk skola de senaste 20 åren, med ökade skillnader mellan elever och minskadlikvärdighet, har gjort det uppenbart att såväl regeringen som betygsberedningen inte förmådde bedömavilka effekter de då samtida skolstyrningsreformerna skulle få på skolan i allmänhet och urvalsfunktionensbetydelse i synnerhet. Kommunaliseringen av skolan har tillsammans med valfrihets- och friskolereformenskapat en konkurrensutsatt skolmarknad i Sverige där skolors betygsmedelvärden har blivit en viktig konkurrensfördelpå marknaden och där elevens meritvärde är direkt avgörande om eleven kommer in på önskatprogram eller skola.Kampen om eleverna har med stor sannolikhet också varit en bidragande faktor till den betygsinflation vi harkunnat se under främst 2000-talets början. I denna kamp förväntas alla anställda att bidra; Lärarnas Riksförbundmottar ständigt medlemmars skildringar av hur man förväntas vara en god ambassadör för sin skola,hur man som lärare måste sätta höga betyg eller hur man som studie- och yrkesvägledare ska förmå eleveratt välja vissa skolor.Denna rapport visar hur vanligt förekommande påtryckningar av dessa slag är mot betygsättande lärare i densvenska skolan och resultaten manar till eftertanke. Det är dags att vi bestämmer oss för att vi vill ha en braskola där elevernas goda kunskaper ger dem höga betyg och inte en skola där elever går ut med allt sämrekunskaper men allt högre betyg.Metta FjelknerFörbundsordförande Lärarnas Riksförbund3 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Sammanfattning och slutsatserBetygsinflation i svensk grund- och gymnasieskola är ett fenomen som på senare tid uppmärksammats i olikastudier samt i media. Studier har kunnat visa att det exempelvis sätts högre betyg i kommuner med en konkurrensutsattutbildningsmarknad än i andra kommuner, samt att friskolor inte tycks sätta nämnvärt högrebetyg än kommunala skolor. Studier från bland annat Skolverket har också kunnat visa att det sätts högrekurs- och ämnesbetyg än vad resultaten på de nationella proven motsvarar.Förklaringarna till inflationen är flera. En tänkbar förklaring till de höga betygen skulle kunna vara att detförekommer påtryckningar mot betygsättande lärare att sätta högre betyg än vad elevernas kunskaper motsvarar.I denna undersökning har Lärarnas Riksförbund därför vänt oss till 2000 betygsättande lärare i helalandet för att undersöka i vilken omfattning de utsätts för påtryckningar, hur dessa yttrar sig samt var i systemetde är vanligast förekommande.Undersökningens resultatUndersökningen visar på följande:• Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.• Var fjärde betygsättande grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner har utsatts för påtryckningar frånsin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.• Påtryckningar att sätta högre betyg är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övrigakommuner.• Det inte finns några säkerställda skillnader beroende på huvudmannaskap.• Nästan 40 procent av de lärare som utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman har blivitsystematiskt utsatta för påtryckningar.• En tredjedel av de lärare som blivit utsatta för påtryckningar har låtit det inverka på deras betygsättning.Störst inverkan har det haft på gymnasielärare i konkurrensutsatta kommuner.• Lärare som undervisar i ämnen med nationella prov (ma/sv/eng) anser i större utsträckning än övrigalärare att betygsättningen är korrekt, både i landet och på den egna skolan.• Föräldrar till elever i friskolor och i konkurrensutsatta kommuner försöker i högre grad påverka läraresbetygsättning än föräldrar i icke konkurrensutsatta.• Då det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i kommunalaskolor och då främst i friskolor som ingår i koncerner.Lärarnas Riksförbunds slutsatserNationella prov i fler ämnenUndersökningen visar att lärare som undervisar i ämnen med nationella prov i högre utsträckning anseratt de betyg de själva och andra sätter är korrekta i förhållande till betygskriterierna. Undersökningen visarockså att elever är mer benägna att försöka övertala sina lärare att sätta ett högre betyg i övriga teoretiskaämnen än i de ämnen som är kopplade till nationella prov. Lärarnas Riksförbund drar därför slutsatsen attdet behövs nationella prov i fler ämnen än i dag samt att dessa ska genomföras varje år.Central rättning av nationella provSkolinspektionens kontrollrättningar har visat att en stor andel nationella prov har rättats för generöst. Dencentrala rättningen måste därför systematiseras och Skolinspektionens regionala kontor måste i ny statlighuvudmannaskapsmodell få ett tydligt regionalt uppföljningsansvar för betygsutveckling i regionen i form avett rättningsinstitut.Förstärk elevers rätt till kunskapUndersökningen visar att många lärare bland annat uppmanas att sätta högre betyg för att skolan inte skabehöva sätta in stödåtgärder till elever eller att deras egen arbetssituation är så pressad att de hellre friar änfäller elever som inte uppnått godkända kunskaper. Detta kan naturligtvis inte accepteras. Elevernas rätt tillRapport från Lärarnas Riksförbund4

kunskap måste säkerställas. Ett nytt huvudmannaskap för den svenska skolan måste garantera att elever somär i behov av särskilt stöd får det och att lärare som upptäcker dessa behov inte tvekar att synliggöra dem.Betygssystemet måste säkerställas om det ska användas som mätare av kvalitet.På svensk utbildningsmarknad är det den skola som kan uppvisa bäst resultat som har störst möjlighet attattrahera nya och fler elever. Som mått på goda resultat används uteslutande höga betygsmedelvärden. Omlärarna utsätts för påtryckningar i den omfattning som vår undersökning visar, blir det orimligt att användabetygsmedelvärden som mått på god kvalitet i den svenska skolan. Betygssystemet måste säkerställas, dels genomatt de som sätter betygen inte utsätts för subjektiva påtryckningar och dels genom nationella prov somgaranterar den nationella likvärdigheten.Lärarnas professionella ansvarLäraryrket utvecklas alltmer mot en tydlig profession. Ett led i detta var inrättandet av lärares yrkesetiskaprinciper år 2001. Där fastslås att lärare förbinder sig att vid betygsättning motstå otillbörlig påverkan samtatt diskutera yrkesetiska ställningstaganden i arbetet. Lärare måste därför stötta varandra genom att kollektivtstå upp för det ansvar som betygsättning innebär. Detta ansvar ställs ännu mer på sin spets nu när det förbetygsättning av elever i de flesta fall kommer att krävas att läraren är legitimerad. Läraryrkets professionellaautonomi bygger på att lärare tillsammans står upp emot alla försök till otillbörlig påverkan av deras betygsättning.Lärarnas Riksförbunds slutsats är att det behövs större möjligheter för lärare att diskutera bedömningoch betygsättning med sina kollegor.5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

BakgrundSämre kunskaper – högre betygFrån det att det mål- Bakgrund och kriterierelaterade betygssystemet introducerades har betygsmedelvärdena blivithögre för varje årskull:Figur 1Sämre kunskaper – högre betygFrån det att det mål- och kriterierelaterade betygsystemet introducerades harbetygsmedelvärdena blivit högre för varje årskull:Genomsnittligt meritvärdeFigur 1Genomsnittligt meritvärde, år 9Källa: Egna bearbetningar av data från Sk(1998-2010),konstatera att det rådde inflation i systemet. Även resultaten av internationella studier harantytt 211,0 att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbättrade kunskaper. TIMSSundersökningenfrån 2003 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda året presterade209,0”signifikant sämre” än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 1995. 3 Denna försämring avkunskaper 207,0 i matematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH harstudier 205,0 visat att nya studenters förkunskaper i matematik har försämrats över tid. 4 Ävensvenska elevers läsförståelse har försämrats203,0Pengarna styr..Meritvärde,201,0De studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast dataslutbetygför tidsserierår 9fram tilltidigt 2000-tal.199,0Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökningbetraktad) 197,0 tycks ha avstannat i gymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och195,01998 2002 2006 20102000 2004 2008Källa: Egna bearbetningar av data från Skolverket.Detta har föranlett en diskussion huruvida det råder inflation i systemet eller ej. De forskare som var förstut på detta område kunde, genom att dels studera betygens prognostiska värde för högskolestudier 1 , delsatt relatera betygsresultat till resultat på de nationella proven 2 , konstatera att det rådde inflation i systemet.Även resultaten av internationella studier har antytt att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbättradekunskaper. TIMSS-undersökningen från 2003 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda åretpresterade ”signifikant sämre” än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 1995. 3 Denna försämring av kunskaper imatematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH har studier visat att nya studentersförkunskaper i matematik har försämrats över tid. 4 Även svenska elevers läsförståelse har försämrats. 5Pengarna styrDe studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast data för tidsserier fram till tidigt 2000-tal.Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökning betraktad) tycks ha avstannat igymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor har minskat. 6 Dockfinns fortfarande viktiga forskningsresultat som visar att konkurrensutsatta skolor, det vill säga såväl kommunalasom fristående, sätter högre betyg än icke-konkurrensutsatta. 7 Här finns ett starkt inslag av ekonomisklogik. För att komma in på en attraktiv utbildning krävs ett högt betygsmedelvärde. Föräldrar 6och eleverväljer själva skola. Med varje elev följer en skolpeng. För att få pengar till skolan måste man konkurrera med1 Cliffordson, 2004. Se också Cliffordson & Berndtsson, 20072 Wikström, 20053 Skolverket, 2004, s. 64 Thunberg och Filipsson, 20055 Skolverket, 2010. Se Skolverket, 2009 b, del 3 för en fördjupad framställning.6 Skolverket, 2009 a. Den viktigaste förklaringen till att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor upphört är enligt Skolverket att de fristående gymnasieskolornamed tiden fått en elevsammansättning som är identisk med de kommunala gymnasieskolornas. Detta beror i sin tur på att de fristående skolorna numer inteendast erbjuder de samhälls- och naturvetenskapliga programmen utan också yrkesförberedande program.7 Wikström & Wikström, 2005. Se också Vlachos, 2010.Rapport från Lärarnas Riksförbund6

andra skolor. Höga betyg är ett effektivt sätt att locka till sig elever. JohanTralau, docent i statsvetenskap, tarupp problematiken med ekonomisk vinst som drivkraft för höjda betyg i en artikel i DN debatt 2011-02-25.Nationalekonomerna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har i en tidigare DN debatt-artikel, 2009-08-17,visat att antal elever med högsta betyg i alla ämnen i gymnasiet ökade med 28 gånger mellan 1997 och 2007.Vad beror betygsinflationen på?Flera studier har genomförts för att försöka ta reda på vad betygsinflationen beror på. Som redan nämntssätter konkurrensutsatta skolor högre betyg än icke-konkurrensutsatta. Detta gäller såväl för kommunalaskolor som konkurrerar med andra kommunala, som för skolor på utbildningsmarknader där det finns såvälkommunala som fristående skolor. 8 De studier som jämför kommunala skolors betygsättning med friståendeskolors finner inga stora skillnader. 9Ytterligare studier har fokuserat på skillnader mellan slutbetyg för ämnen i grundskolan eller kursbetyg igymnasieskolan kontra resultaten på de nationella proven. Skolverkets årliga analyser av dessa skillnader visaratt det är ett stort antal skolor som sätter högre betyg än vad eleverna lyckats prestera på de nationella proven.10 Det illustreras tydligt av fördelningen i nettoavvikelser för ämnet matematik i grundskolan för 2010.8 Wikström och Wikström, 2005.9 Se Vlachos, 2010.10 Dessutom visar Skolinspektionens kontrollrättningar att de nationella proven rättas för generöst. Se Skolinspektionen, 2010 a; 2011.7 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 2400350300250Antal skolor200150100500- 21 till30procent- 11 till20procent- 1 till10procent0procent1 till 10procent11 till 20procent21 till 30procent31 till 40procent41 till 50procent51 till 60procent61 till 70procent71 till 80procentNettoavvikelseSkolors nettoavvikelse mellan slutbetyg och provbetyg, nationella prov i matematik i grundskolan 2010. Elever vars slutbetygöverstiger betyget i det nationella provet resulterar i en positiv nettoavvikelse i figuren, (blå staplar). På samma sättresulterar elever som fått ett lägre slutbetyg än betyg på nationella provet i en negativ nettoavvikelse (röda staplar).Källa: Skolverket, 2011, s.26.Skolverket har också genomfört fördjupade studier av relationen mellan prov och slutbetyg. Analyserna visaratt det finns stora skillnader mellan provresultat och betyg, men att det är svårt att finna systematiska skillnader.De mest troliga förklaringarna till de höga betygen är enligt Skolverkets bedömning: (1) att lärare görolika tolkningar av mål och kriterier, (2) att lärare ger eleven ett betyg de inte förtjänat och (3) att betygensätts på andra grunder än kursplanens mål och kriterier. 11Förklaring (1) och (3) har varit föremål för flera avhandlingar och inspektionsrapporter och kan anses varabelagda. 12 Förklaring (2) är inte belagd, men flera vittnesmål från yrkesverksamma lärare tyder på att detutövas en viss påverkan på lärare till att sätta högre betyg, främst från skolledningar. Skolverket skriver att:Även om det är svårt att belägga med fakta är det mycket som talar för att lärare ofta utsätts för olikapåtryckningar och frestelser att sätta ett högre betyg än vad läraren egentligen anser att eleven är värd.Lärare kan vara olika benägna att ”ge efter” – och detta kan också variera mellan skolor. 13Utgångspunkten för denna undersökning är att se hur omfattande dessa påtryckningar mot betygsättandelärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck.11 Skolverket, 2009 c, s.9. Jämför med Skolverket, 2007, s.18-21; 68-7912 Se exempelvis Selghed, 2004; Tholin, 2006; Korp, 2006 samt Skolinspektionen, 2010 b. En nyligen publicerad licentiatavhandling problematiserar dock de slutsatser somhandlar om att lärarna på olika sätt inte förstått eller följer den reglering som finns av betygsättningen. Avhandlingen visar i stället att lärarna inte har stöd i den dagligaverksamheten att sätta ”rätt” betyg då såväl elever, föräldrar som skolledning efterfrågar höga betyg. Empirin i avhandlingen är begränsad och kan inte anses vederläggatidigare forskning. Dessutom uppvisar även denna avhandlings empiri liknande resultat som i ovan anförda referenser (jmf Mickwitz, 2011, s.66-69;79ff och Skolinspektionen,2010 b). Vissa av de teman som framkommer i avhandlingen, främst gällande ”betygshets”, finner dock stöd i föreliggande rapport (jmf Mickwitz, 2011 och föreliggande rapport).Se också Riksrevisionen, 2011 som ger ytterligare belägg för exempelvis de slutsatser som dras i Selghed, 2004.13 Skolverket, 2009 c, s.9Rapport från Lärarnas Riksförbund8

etygsättande lärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck.UndersökningI denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är allaredovisade skillnader (mellan exempelvis skolform eller huvudman) statistisk säkerställdaUndersökningskillnader, se vidare i metodavsnittet. Notera att vissa av diagrammen som redovisas intebaseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst då en följdfråga har ställts, därI denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är alla redovisade skillnader(mellan diagrammet exempelvis över följdfrågan skolform eller baseras huvudman) på de som statistiskt fått följdfrågan. säkerställda Det skillnader, förekommer se vidare också i då metodavsnittet.Notera korskörningar att vissa har av diagrammen gjorts mellan som olika redovisas svar. inte baseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst dåen följdfråga har ställts, där diagrammet över följdfrågan baseras på de som fått följdfrågan. Det förekommerockså då korskörningar har gjorts mellan olika svar.Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolanOm Nästan lärares hälften uppfattning av lärarna av betygsättningen anser att betygen i skolan som sätts i landet är för höga i förhållande tillNästan betygskriterierna. hälften av lärarna En tredjedel anser anser att betygen att de som är korrekta. sätts i landet När det är för gäller höga betygsättningen i förhållande till på betygskriterierna.denEn egna tredjedel skolan anser ökar andelen att är lärare korrekta. som När anser det att gäller betygsättningen betygsättningen är korrekt på den avsevärt, egna skolan samtidigt ökar andelen läraresom anser andelen att som betygsättningen anser att betygen är korrekt sätts avsevärt, för högt sjunker: samtidigt 14som andelen som anser att betygen sätts för högtsjunker. 14Tabell 1: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande tillTabell betygskriterierna1: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriteriernaI den egnaI riket skolanFör höga 44 25Korrekta 32 62För låga 1 3Ingen uppfattning 23 10Det är en större andel gymnasielärare (49 procent) än än grundskollärare (33 (33 procent) som som anser anser att betygsättningenatt betygsättningen i landet är i landet för generös. är för Omvänt generös. anser Omvänt en större anser en andel större av grundskollärarna andel av grundskollärarna att betygsättningen ärkorrektatt betygsättningen(39 kontra 29ärprocent).korrektGymnasielärarnas(39 kontra 29 procent).uppfattningGymnasielärarnasom betygsättningenuppfattningi riket återspeglasomocksåi deras syn på betygsättningen på deras egen skola då 29 procent anser att betygen där sätts för högt, kontrabetygsättningen i riket återspeglas också i deras syn på betygsättningen på deras egen skola då17 procent av grundskollärarna. Likaså anser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen påden 29 procent egna skolan anser är att korrekt betygen (73 där kontra sätts för 57 procent). högt, kontra 17 procent av grundskollärarna. Likasåanser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen på den egna skolan är korrektLärarerfarenhet (73 kontra 57 procent). och undervisningsämnen har betydelse för lärarnas uppfattningar. De lärare som har längsterfarenhet (16 år eller mer) är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är för generös (51 procent).De med 11-15 års lärarerfarenhet är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är korrekt(38 13 Skolverket, procent). 2009 15 Beträffande c, s.9 undervisningsämnen 16 så är det främst lärare i övriga teoretiska ämnen samtpraktisk-estetiska 14 Samma tendens framkommer ämnen som också anser i Mickwitz, att betygsättningen 2011, s.85-88 är för generös, något som stämmer väl överens medstatistiken över betygsutvecklingen. 17 Lärare i matematik, svenska och engelska anser i störst utsträckning att9betygsättningen är korrekt, såväl i landet som på den egna skolan.De tendenser som har synts i resultaten ovan återkommer gällande lärarnas egen betygsättning. Totalt svarar42 procent av lärarna att de någon gång har satt för höga betyg. Skillnaderna mellan olika kommuntyper,skolformer och huvudmän illustreras i diagrammet på nästa sida.14 Samma tendens framkommer också i Mickwitz, 2011, s.85-8815 Notera att det nya betygssystemet introducerades 1997 i gymnasieskolan och 1998 i grundskolan.16 Undervisningsämnena är indelade i följande kategorier: (1) matematik, svenska och engelska (ämnen med nationella prov), (2) övriga teoretiska ämnen (t.ex samhällskunskapoch historia), (3) praktisk-estetiska ämnen (t.ex. bild och estetisk verksamhet) samt (4) yrkesämnen (endast i gymnasieskolan).17 Se Skolverket, 2009 a; 2009 b.9 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 3procent100Andel lärare som i sin nuvarande anställning någon gångsatt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan80604020423548314743360Totalt"Konkurrenskommuner,grundskola""Konkurrenskommuner,gymnasieskola""Ickekonkurrenskommuner,grundskola""Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"Totalt,kommunalskolaTotalt,friståendeskolaSammantaget är det en större andel gymnasielärare (45 procent) än grundskollärare (36 procent) som svararatt de någon gång har satt för höga betyg. Det är också en större andel lärare i konkurrensutsatta kommunerän i mellankvartilskommunerna som svarar att de satt för höga betyg (48 kontra 41 procent). Somdet framgår av diagrammet så är det en större andel lärare i kommunala skolor (43 procent) än i friståendeskolor (36 procent) som svarar att de någon gång satt för höga betyg.De som någon gång har satt för höga betyg är också den grupp som i störst utsträckning anser att det sätts förhöga betyg i landet och på den egna skolan.I anslutning till denna del av undersökningen har 782 lärare svarat på den öppna frågan om vilken anledningenvar till att de satte högre betyg i förhållande till betygskriterierna. Fyra anledningar framstår som vanligareän andra. Den entydigt vanligaste anledningen som lärare uppger är att det har handlat om elever somhar legat på gränsen mellan två betyg och att man då har valt att ge det högre betyget. De övriga anledningarnasom framkommer är att läraren tar någon form av hänsyn till eleven (vill hjälpa eleven, ge uppmuntraneller beakta vissa omständigheter), att läraren anser att betygskriterierna är otydliga och svårtolkade samt attde upplevt påtryckningar från rektor, skolledning eller föräldrar.Härutöver finns också många lärare som uppger att de satt högre betyg på grund av tidspress, antingen i formav att de har haft för lite tid för att kunna hjälpa eleven eller att de har en pressad arbetssituation vilket gördet lättare för dem att fria än att fälla eleven. Detta är också ett perspektiv som framkommer i de djupinter-Rapport från Lärarnas Riksförbund10

vjuer som har genomförts, där vissa lärare vittnar om påtryckningar från rektorer att främst godkänna elevermed otillräckliga kunskaper i föreliggande ämne för att slippa sätta in stödåtgärder för eleven.Att påtala problem med betygsättningen till skolledningenDrygt hälften av de lärare som anser att betygsättningen på deras skola är för generös uppger att de har påtalatdetta för sin skolledning. Av de som har påtalat det uppger knappa hälften att det har lett till någon formav åtgärd från skolledningens sida.11 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 4procent100Har lärarna påtalat till skolledningen att ”för höga betyg”sätts på deras skola?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att betygensom sätts på deras skola generellt är ”för höga” i förhållande till betygskriterier.8060677054534036412025280Totalt9Ja Nej Vet ej7"Konkurrenskommuner,grundskola"6"Konkurrenskommuner,gymnasieskola"1"Ickekonkurrenskommuner,grundskola"40 45 15"Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"Resultaten i diagrammet är uppdelade efter graden av konkurrens i kommunerna, men som resultaten antyderså är det en större andel grundskollärare (67procent) än gymnasielärare (53 procent) totalt sett somhar påtalat problemen till skolledningen. Det är också en större andel lärare i friskolor (73 procent) än ikommunala (51 procent) som har påtalat problemen.Totalt har 126 lärare i undersökningen svarat på frågan vilka typer av åtgärder detta har lett till från skolledningenssida. Ungefär hälften av svaren handlar om hur skolledningen på olika sätt har initierat diskussionerkring betygsättning och tolkning av betygskriterier. Andra åtgärder som nämns är fortbildning, sambedömning,jämförelser med andra skolor samt statistisk uppföljning.Om försök att påverka lärares betygsättningPåtryckningar från rektor eller huvudmanVar femte lärare uppger att de någon gång har blivit utsatt för påtryckningar från sin rektor eller huvudmanatt sätta högre betyg. Påtryckningarna är vanligast förekommande i grundskolor i konkurrensutsatta kommunerdär var fjärde lärare har blivit utsatt.Rapport från Lärarnas Riksförbund12

Figur 5procent25Andel lärare som upplevt att rektor eller huvudman på derasnuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning242021151918141050Totalt"Konkurrenskommuner,grundskola""Konkurrenskommuner,gymnasieskola""Ickekonkurrenskommuner,grundskola""Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"Samtliga skillnader i förekomst av påtryckningar från rektor eller huvudman mellan respektive kommungrupperär statistiskt säkerställda. Dock finns inga säkerställda skillnader mellan huvudmannatyp, det villsäga att påtryckningar är lika vanligt förekommande i såväl kommunala som fristående skolor. Detta bekräftarresultat av tidigare studier som visat att det främst är graden av konkurrens som påverkar betygsättningenoch inte huvudman. 18Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan lärare med olika undervisningsämnen eller olika långlärarerfarenhet.Återkommande påtryckningar från rektor eller huvudman är vanligast förekommande i grundskolor i konkurrensutsattakommuner.18 Se Wikström och Wikström, 2005 samt Vlachos, 2010.13 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 6 19procent100Har lärare upplevt att rektor/huvudman på deras nuvarande skolahar försökt påverka deras betygsättning vid enstaka elleråterkommande tillfällen?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever attrektor/huvudman försökt påverka.80606167706340203852473128370Totalt11"Konkurrenskommuner,grundskola""Konkurrenskommuner,gymnasieskola"Enstaka tillfällen Återkommande tillfällen Vet ej/vill ej uppge22"Ickekonkurrenskommuner,grundskola""Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"Figur 619Påtryckningarna handlar uteslutande om att lärarna ska sätta högre betyg. Det enda undantaget finns i deicke-konkurrensutsatta kommunerna där elva procent av gymnasielärarna som upplevt påtryckningar, respektivefem procent av grundskollärarna, uppger att påtryckningarna har handlat om att sätta lägre betyg.Oftast sker påtryckningarna i enskilda samtal mellan rektor/huvudman och betygsättande lärare (55 procent)eller under någon form av personalmöte (31 procent). De svar som har lämnats på öppna frågor iundersökningen samt som har framkommit genom djupintervjuer visar också att det förekommer påtryckningarfrån huvudmän, skolledningar och rektorer via mellanchefer eller motsvarande till lärare.Av de lärare som har blivit utsatta för påtryckningar så uppger två tredjedelar att de inte låtit sig påverkasoch en tredjedel att det har haft inverkan på deras betygsättning. Mest påverkas lärare i konkurrensutsattakommuner. Därutöver ska det också nämnas att det finns lärare i icke-konkurrensutsatta kommuner, framförallti gymnasieskolan, som upplevt påtryckningar att sätta lägre betyg och som låtit detta inverka på derasbetygsättning. Korskörningar visar exempelvis att ungefär en tredjedel av lärarna i icke-konkurrensutsattakommuner som har blivit utsatta för påtryckningar att sätta lägre betyg har låtit sig påverkas. Gruppen ärförhållandevis liten och har en marginell – om någon – effekt på aggregerad nivå, men i och med att påtryckningaratt sätta lägre betyg i princip endast förekommer i icke-konkurrensutsatta kommuner så ger det enindikation om ytterligare något lägre effekt på eventuell betygsinflation i denna kommungrupp.19 Notera att diagrammet i figur 6 måste läsas mot andelsuppgifterna i figur 5, det vill säga att av de 18 procent grundskollärare i icke-konkurrensutsatta kommuner som harblivit utsatta för påtryckningar så har det i 70 procent av fallen handlat om påtryckningar vid enstaka tillfällen och så vidare.Rapport från Lärarnas Riksförbund14

Figur 7procent100Har rektors/huvudmans påverkansförsök inverkatpå lärarnas betygsättning?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som uppleveratt rektor/huvudman försökt påverka.80606569556264402032303938360Totalt3"Konkurrenskommuner,grundskola"Ja Nej Vet ej/vill ej uppge16"Konkurrenskommuner,gymnasieskola""Ickekonkurrenskommuner,grundskola""Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"På den öppna frågan av vilka anledningar läraren låtit sig påverkas av påtryckningarna har 116 lärare svarat.Svaren indikerar att de tillfrågade lärarna på något sätt känt sig tvingade att sätta högre betyg, antingen dethar handlat om att man har velat behålla jobbet, att det har varit ett lönekriterium, att ej hörsammade påtryckningarhar lett till en obehaglig stämning och så vidare.På motsvarande fråga, varför man inte har låtit sig påverkas av påtryckningarna har 240 lärare svarat. Genomgåendehandlar dessa svar om hur man har varit säker på sin sak, att man har gjort rätt bedömning kontrabetygskriterierna, att det är läraren som ska stå för betygen kontra eleven, att det är en skyldighet som myndighetsutövaresamt att det är en fråga för professionen och inte skolledningen.Vad det gäller påtryckningar avseende rättning av nationella prov, visar undersökningen att det förekommerväldigt sällan. Totalt uppger en procent av de lärare som undervisar i matematik, svenska eller engelska attrektor har försökt påverka deras betygsättning. Den enda statistiskt säkerställda skillnaden finns mellan friståendeoch kommunala skolor där två procent av lärarna i fristående skolor uppgett att rektor försökt påverkaderas rättning kontra en procent i kommunala skolor.PåtryckningsmedelMånga av de påtryckningar som lärare upplever sker utan direkta hot om påföljder för läraren. Det finnsdock många lärare som vittnar om direkta personliga konsekvenser kopplat till lärarens betygsättning. I huvudsakutgörs dessa påföljder av storlek på löneförhöjningar, eventuell bonusutdelning eller generellt sämrelöneutveckling än kollegor som sätter högre betyg. Som vi har sett tidigare så finns det också lärare somupplever att det direkt påverkar deras möjligheter till fortsatt anställning.15 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 8Andel lärare vars lön någon gång påverkats av vilka betyg de sätter påsina elever eller som följd av skolans/elevernas kunskapsresultatprocent1010866445230TotaltLön eller bonus"Konkurrenskommuner,grundskola""Konkurrenskommuner,gymnasieskola""Ickekonkurrenskommuner,grundskola""Ickekonkurrenskommuner,gymnasieskola"Förekomsten av påföljder för lön och bonus sammantaget är större i friskolor (nio procent) än i kommunalaskolor (sex procent). En betydande skillnad syns också mellan friskolor med enskild huvudman kontra friskolorsom ingår i någon koncern: tio procent av lärarna som jobbar i koncerner uppger att deras lön påverkas avderas betygsättning medan endast 0,3 procent av lärarna i friskolor med enskild huvudman uppger detsamma.En lärare som jobbar i en fristående koncernägd grundskola i en konkurrensutsatt kommun ger i en djupintervjuföljande beskrivning av hur sammansatta och komplexa påtryckningarna är att sätta högre betyg samthur det drabbar läraren personligen:”Påtryckningarna yttrar sig som så att vi i början av varje termin, innan eleverna börjar, jobbar ungefär tvåveckor och då är det upp till varje ämneslärare att sätta en prognos på vad hon eller han anser att utfalletbör bli i årskurs nio i just sitt ämne. Sen så görs det en procentsats på hur många G, VG och MVG som…ja, alltså hur utfallet förmodligen kommer att bli. […] Den här rapporten gör jag [som lärare] och densammanställs och skickas sen till huvudkontoret som snabbt replikerar, oftast, att ’det här är alldeles förlite, ni kan inte bara ha si och så många procent som är MVG eller VG utan ni måste komma med enbättre siffra, så här dåligt kan det inte vara för det var mycket bättre förra året’. Så det tas ju ingen hänsyntill vilken typ av elevkullar man har eller andra förutsättningar. Det är ju liksom mjukvara vi jobbar med,det är ju inte så att vi står och räknar pappersmuggar liksom… Då kommer det här tillbaka, inte skriftligentill mig, men det kommer till rektor som kommer till mig och säger att ’du det här går inte, finns det ingamöjligheter, hur ser det ut för den här personen och är vi säker på att…’ ja och så vidare, ’jag vill att duser över det här en gång till och vi bör komma upp i den här procenten.”Läraren fortgår sedan med att beskriva hur lärarens förmåga att göra dessa prognoser samt att också uppfylladem påverkar lärarens lön vid kommande lönerevideringar.Påtryckningar från andraSå många som två tredjedelar av alla lärare uppger att någon annan än rektor eller huvudman har försöktpåverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berörd elev eller föräldrar. På-Rapport från Lärarnas Riksförbund16

Påtryckningar från andraSå många som två tredjedelar av alla lärare uppger att någon annan än rektor eller huvudmanhar försökt påverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berördelev eller föräldrar. Påtryckningar från elever och föräldrar är vanligare förekommande ikonkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Störst är de totala påtryckningarna vidgymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där tre av fyra lärare har blivit utsatta förpåtryckningar från elever från någon och föräldrar annan är än vanligare rektor förekommande eller huvudman. i konkurrensutsatta Samtliga skillnader kommuner framgår än i övriga avkommuner. Störst är de totala påtryckningarna vid gymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där treav följande fyra lärare tabell. har blivit Tabellen utsatta sammanfattar för påtryckningar också från någon all påverkan annan än som rektor lärare eller huvudman. uppger att Samtliga de blivit skillnaderutsatta framgår för: av följande tabell. Tabellen sammanfattar också all påverkan som lärare uppger att de blivitutsatta för.Tabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärareTabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärareTypFrån någonperson (totalt)Elev Förälder Rektor/huvudmanKollega Kompistill elevTotalt 69 47 34 19 11 1A Konkurrensutsatta 76* 54* 39* 22* 12 2kommunerB Mellankommuner 63 43 29 16 11 1C Ickekonkurrensutsatta60 37 27 15 9 0kommunerD Grundskola 68 39 40** 21 13 1E Gymnasieskola 69 51** 31 18 11 1F Kommunala68 47 32 19 11 1skolorG Friskolor 72 47 41*** 18 10 2* Statistiskt säkerställda skillnader mot B och C** Statistiskt säkerställda skillnader D mot E, E mot D*** Statistiskt säkerställda skillnader mot FSom det det framgår av tabellen av tabellen så är så föräldrar är föräldrar till elever till i friskolor elever i mer friskolor benägna mer att benägna försöka påverka att försöka lärarensbetygsättning. påverka lärarens Föräldrar betygsättning. till elever som Föräldrar går i skolor till i elever konkurrensutsatta som går i kommuner skolor i är konkurrensutsattaockså generellt merbenägna att försöka påverka lärares betygsättning. Till exempel så uppger 43 procent av lärarna i friskolor ikommuner är också generellt mer benägna att försöka påverka lärares betygsättning. Tillkonkurrensutsatta kommuner att föräldrar har försökt påverka deras betygsättning till skillnad från 25 procentexempel av lärarna så uppger i fristående 43 skolor procent i icke-konkurrensutsatta av lärarna i friskolor skolor. i Motsvarande konkurrensutsatta siffror för kommuner kommunala skolor attär föräldrar 38 respektive har försökt 27 procent. påverka Föräldrar deras till elever betygsättning i grundskolan till skillnad utövar påtryckningar från 25 procent i större av omfattning lärarna i (40procent) fristående än skolor föräldrar i icke-konkurrensutsatta till elever i gymnasieskolan skolor. (31 procent). Motsvarande siffror för kommunala skolorÄven elevernas försök till påverkan är vanligare i konkurrensutsatta kommuner. Påtryckningar från elevensjälv är också betydligt vanligare i gymnasieskolan (51 procent av lärarna har upplevt påtryckningar) än igrundskolan (39 procent). Eleverna försöker påverka sina lärare i övriga teoretiska ämnen i störst utsträckning(53 procent av lärarna har upplevt påtryckningar) och lärarna i yrkesämnen i minst (27 procent).1720Resultat för särskilt utvalda kommunerI undersökningen har sex kommuner valts ut för särskild granskning, tre konkurrensutsatta och tre ickekonkurrensutsatta(se vidare i metodavsnittet). De konkurrensutsatta kommunerna är Nacka, Norrköpingoch Strängnäs, de icke-konkurrensutsatta är Katrineholm, Piteå och Falköping. 21De resultat som hittills redovisats i rapporten har visat att en kommun med starkt konkurrensutsatt utbildningsmarknadborde uppvisa en högre grad av påtryckningar mot betygsättande lärare. Även fast få kommunerhar valts ut för den särskilda granskningen så bekräftar resultaten från dessa kommuner denna bild.Exempelvis uppvisar Nacka kommun genomgående en högre grad av påtryckningar mot lärare, såväl frånföräldrar som från rektorer.20 Jmf Mickwitz, 2011, s.8221 Även fast vissa av de redovisade skillnaderna mellan kommunerna är stora så är de inte statistiskt säkerställda. Detta beror på att de undersökta populationerna är försmå, trots att en stor andel av kommunernas lärare har undersökts. Se vidare i metodavsnittet.17 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 9procent60Andel lärare som upplevt att personen försökt påverka derasbetygsättning på lärarens nuvarande skola50403020100Totalt (riket) Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå FalköpingFörälder till eleven Rektor/huvudman KollegaVar tredje lärare i Nacka kommun har utsatts för påtryckningar från rektor eller huvudman att sätta högrebetyg. Detta ska jämföras med var tionde lärare i Katrineholms kommun. Mer än hälften av lärarna i Nackakommun har också blivit utsatt för påtryckningar från någon av elevens föräldrar, till skillnad mot endast varfjärde lärare i Piteå kommun. Katrineholms kommun är den av de icke-konkurrensutsatta kommunerna somskiljer sig något från de generella resultaten då 62 procent av lärarna i kommunen har upplevt påtryckningarfrån eleverna själva. Motsvarande siffra i Nacka kommun är 57 procent.I Nacka kommun finns också en uppvisad skillnad mellan fristående skolor och kommunala avseende rektorerseller huvudmäns försök till påverkan på betygsättningen. Så stor andel som 35 procent av lärarna ifristående skolor uppger att rektor eller huvudman försökt påverka deras betygsättning till skillnad mot 25procent i de kommunala. Detta är en skillnad som avviker från de generella resultaten.Lärarna i Nacka kommun är också de som i störst utsträckning uppger att de blivit utsatta för återkommandepåtryckningar (12 procent) samt de som också i störst utsträckning uppger att påtryckningsförsöken haftinverkan på deras betygsättning (14 procent). Detta ska jämföras med att inga lärare i exempelvis Strängnäskommun, eller endast två procent av lärarna i Falköpings kommun, har blivit utsatta för systematiska påtryckningar.Samtliga resultat framgår av diagrammet på nästa sida.Gällande synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas liknandemönster i de specialgranskade kommunerna som i resultaten på riksnivå. Lärarna i Piteå kommun anserexempelvis i störst utsträckning att det sätts korrekta betyg i förhållande till betygskriterierna, såväl i landetsom på den egna skolan. Lärarna i Strängnäs kommun anser å sin sida att det sätts för höga betyg i landet,men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan.Rapport från Lärarnas Riksförbund18

Figur 1030procent25303025202025151510201055150010Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på dennuvarande Andel lärare skola som försökt upplevt påverka följande deras när betygsättning rektor/huvudman (bas: samtliga) på dennuvarande skola försökt påverka deras betygsättning (bas: samtliga)Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den nuvarandeFörsök till påverkan enstakaskolan försökt påverka deras betygsättning (bas: samtliga)tillfällen Försök till påverkan enstakatillfällenFörsök till påverkan flera tillfällenFörsök till påverkan flera tillfällenFörsök till påverkan att sättafrämst Försök högre till påverkan betyg att sättafrämst högre betygFörsök till påverkan att sättafrämst Försök lägre till påverkan betyg att sättafrämst lägre betygInverkades i sin betygssättning avförsöket Inverkades till i påverkan sin betygssättning avförsöket till påverkan5Gällande den synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan såuppvisas Gällande liknande den synen mönster på den i de generella specialgranskade betygsättningen kommunerna i landet som och i på resultaten den egna på skolan riksnivå. så0Lärarna uppvisasTotalti liknande Piteå(riket)anser mönsterNackaexempelvis i deNorrköpingspecialgranskade i störst utsträckningSträngnäskommunerna attKatrineholmdet sätts som korrekta i resultatenPiteåbetyg i på förhållandeFalköpingriksnivå.till Lärarna betygskriterierna, i Piteå anser exempelvis såväl i landet i störst som utsträckning på den egna att skolan. det sätts Lärarna korrekta i Strängnäs betyg i förhållande anser å sinsida till betygskriterierna, att detFörsöksättstillförpåverkanhöga såvälenstakabetyg i landet itillfällenlandet, som men påFörsökden hälften egnatill påverkanav skolan. demfleraanser Lärarnatillfällenatt det i Strängnäs sätts korrekta anser betyg å sinpå sida den att egna detFörsöksätts skolan.tillförpåverkanhögaattbetygsättai landet,Försökmentillhälftenpåverkanavattdemsättaanser Påverkadesatt det sättsi sinkorrektabetygsättningbetygavpå den egna främst skolan. högre betygfrämst lägre betygförsöket till påverkanTabell 3: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande tillbetygskriterierna Tabell 3: Hur (utvalda lärare upplever kommuner) att betygen generellt sätts i förhållande tillTabell betygskriterierna 3: Hur lärare upplever (utvalda att kommuner)betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna(utvalda kommuner)TotaltFör höga(riket) Totalt Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping(riket) 44 Nacka 51 Norrköping 46 Strängnäs 68 Katrineholm 39 Piteå 43 Falköping 35Korrekta För höga 32 44 30 51 35 46 21 68 26 39 42 43 38 35För Korrekta låga 32 1 30 1 35 2 21 3 26 0 42 1 38 0Ingen För låga 1 1 2 3 0 1 023 18 17 8 35 13 27uppfattningIngen23 18 17 8 35 13 27uppfattningTabell 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande tillTabell betygskriterierna 4: Hur 4: lärare Hur upplever på lärare den att egna upplever betygen skolan generellt att (utvalda sätts betygen i kommuner)förhållande generellt till betygskriterierna sätts i förhållande på den egna skolan till(utvalda kommuner)betygskriterierna på den egna skolan (utvalda kommuner)TotaltFör höga(riket) Totalt Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping(riket) 25 Nacka 29 Norrköping 25 Strängnäs 32 Katrineholm 27 Piteå 20 Falköping 24Korrekta För höga 62 25 53 29 61 25 49 32 59 27 69 20 68 24För Korrekta låga 62 3 53 7 61 3 49 5 59 4 69 7 68 4Ingen För låga 3 7 3 5 4 7 410 12 11 14 10 4 5uppfattningIngen10 12 11 14 10 4 5uppfattning202019 Rapport från Lärarnas Riksförbund

MetodbeskrivningLärarnas Riksförbund har gett undersökningsföretaget Exquiro i uppgift att genomföra 2 000 telefonintervjuermed betygsättande grund- och gymnasielärare i Sverige. Datainsamlingen skedde under perioden 20maj – 12 juni 2011.UrvalLärarnas Riksförbund tillhandahöll ett urval av personer från sitt medlemsregister som antogs vara inom målgruppen.Urvalet delades upp på flera delurval uppdelade på ”typ av kommun” respektive ”skolform”. Totaltinkluderades 7 878 personer i bruttourvalen. Utifrån de urval som tillhandahölls drog Exquiro slumpmässigaurval. I det slutliga nettourvalet inkluderades 3 000 personer.För att tillse att de svarande ingick i målgruppen ställdes två kontrollfrågor i inledningen av varje intervju(kontrollfrågorna framgår av enkäten i bilaga 2). Utav 2 329 påbörjade intervjuer avslutades 199 stycken efterkontrollfråga A samt 151 stycken efter kontrollfråga B. Totalt genomfördes 1 979 intervjuer med personerinom målgruppen.Nettourvalet som genomfördes var inte representativt eftersom undersökningen också syftat till att ta framresultat för olika undergrupper samt en specialgranskning av sex kommuner. Vissa grupper blev därför överrepresenteradei nettourvalet (och därav även överrepresenterade bland de intervjuade personerna). För atttotalresultaten ska motsvara resultaten för målgruppen som helhet har resultaten därför viktats (se avsnittet”Viktade resultat” nedan).DefinitionerTyp av kommunUtifrån måttet ”andel elever inom friskolor” delades landets kommuner in i tre kategorier 22 :(1) Konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den övre kvartilen inom respektive skolform(kvartil 1).(2) Mellan-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade inom kvartil 2 respektive 3 inomrespektive skolform.(3) Icke-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den nedre kvartilen inom respektiveskolform (kvartil 4).Två saker måste noteras. För det första så kan vissa kommuner kategoriseras som olika konkurrensutsatta förolika skolformer, det vill säga att en kommun som kategoriserats som konkurrensutsatt för gymnasieskolanbehöver inte vara det i grundskolan och vice versa. För det andra så har inte alla kommuner egna gymnasieskolorutan vissa hänvisar till andra kommuners skolor eller till friskolor. För att undgå att inkludera sådanakommuner vid kategoriseringen av vilka kommuner som är konkurrensutsatta respektive icke- konkurrensutsattasattes ett filter som angav att en kommun endast kan hamna inom målgruppen om minst 12 procentav de elever som är folkbokförda i kommunen går i kommunens egen/egna gymnasieskola. Totalt ingår 218kommuner i urvalet gällande gymnasieskolor.SpecialkommunerFör att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner som skullespecialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) icke-konkurrensutsatta kommuner valdes blandvilka särskilda insatser genomfördes.22 Detta mått har även använts i andra studier. Se exempelvis Vlachos, 2010.Rapport från Lärarnas Riksförbund20

För att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommunerSpecialkommunersom skulle specialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) ickeFör att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommunerkonkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes.som skulle specialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) ickekonkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes.Antal svar inom respektive undergruppAntal svar inom respektive undergruppAntal svar inom respektive undergruppAntal svarTotalt Grundskola Antal svarGymnasiumTyp av kommun Konkurrensutsatt Totalt 857 Grundskola 421 Gymnasium 436Typ av kommunMellankonkurrensutsattKonkurrensutsatt565857310421255436Mellankonkurrensutsatt565 310 255Icke-konkurrensutsatt 557 255 302Skolform Grundskola Icke-konkurrensutsatt 986 557 986 255 302 -SkolformGymnasiumGrundskola993986 986- 993-Huvudmannatyp Kommunal Gymnasium 1699 993 880 - 819 993HuvudmannatypFriskolaKommunal 1699280 106880174819Kön Kvinna Friskola 1302 280 694 106 608 174KönManKvinna 1302677 292694385608Totalt Man 1979 677 986 292 993 385Totalt 1979 986 993Antal svar i de specialgranskade kommunernaAntal svar i de specialgranskade kommunernaAntal svar i de specialgranskade kommunernaAntal svarTotalt GrundskolaAntal svarGymnasiumIcke konkurrensutsatta FalköpingTotalt49Grundskola20Gymnasium29kommunerKatrineholm 50 14 36Icke konkurrensutsatta Falköping 49 20 29kommunerPiteå 74 25 49Katrineholm 50 14 36Konkurrensutsatta NackaPiteå1167449256749kommunerNorrköping 168 52 116Konkurrensutsatta Nacka 116 49 67kommunerSträngnäs 37 11 26Norrköping 168 52 116Totalt specialkommunerSträngnäs494371711132326Totalt specialkommuner 494 171 323Notera att att dessa dessa 494 494 intervjuer intervjuer inkluderas inkluderas i totalt i de 1 totalt 979 genomförda 1979 genomförda intervjuerna. intervjuerna.Viktade Notera resultat att dessa 494 intervjuer inkluderas i de totalt 1979 genomförda intervjuerna.Viktade resultatIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnasvissa Viktade specifika resultat undergrupper samt med lärare inom vissa specifika kommuner.Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visstIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom LärarnasRiksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visstIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbundsmedlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst antal intervjuer med lärare inomFör att totalresultaten exakt ska motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistiskviktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Viktsystemetbaseras på uppgifter om antal personer inom:22• 9 olika kommungrupper (3 kommuntyper + 6 specialkommuner)• 2 skolformer• 2 huvudmannatyperViktsystemet innehåller därmed 36 (9*2*2) unika vikter som medför att resultaten blir helt representativaför målgruppen som helhet.2221 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Statistiskt säkerställda skillnaderI sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilkaskillnader i resultat som är statistiskt säkerställda på 95-procentsnivån. Att en sådan skillnadföreligger innebär att det med 95 procents säkerhet föreligger en skillnad av den storlek somundersökningen visat. De skillnader som lyfts fram i denna rapport är, där inget annat anges,Statistiskt säkerställda skillnaderstatistiskt säkerställda.I sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilka skillnader i resultat somär statistiskt säkerställda på 95-procentsnivån. Att en sådan skillnad föreligger innebär att det med 95 procentssäkerhet dock inte föreligger de en granskade skillnad av den specialkommunerna storlek som undersökningen i och med visat. att De de skillnader undersökta som lyfts fram iDetta gällerpopulationerna denna rapport i dessa är, kommuner där inget annat inte anges, är tillräckligt statistiskt säkerställda. stora. Det bör dock påpekas att i vissa avdessa kommuner har en mycket stor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan attDetta gäller dock inte för de granskade specialkommunerna i och med att de undersökta populationerna ipopulationerna dessa kommuner blivit tillräckligt inte är tillräckligt stora för stora. att Det kunna bör beräkna dock påpekas statistiskt att i vissa säkerställda av dessa kommuner skillnader. har en mycketstor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan att populationerna blivit tillräckligt stora för attkunna beräkna statistiskt säkerställda skillnader.DjupintervjuerFör få Djupintervjuer ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck sågenomfördes djupintervjuer med lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta förpåtryckningar. Totalt genomfördes 10 intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan.Resultaten från intervjuerna redovisas i rapportens brödtext där så är påkallat.För få ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck så genomfördes djupintervjuermed lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta för påtryckningar. Totalt genomfördestio intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan. Resultaten från intervjuerna redovisas i rapportensbrödtext där så är påkallat.Grad av konkurrens Skolform HuvudmanIntervju 1 Konkurrensutsatt Grundskola FriskolaIntervju 2 Konkurrensutsatt Grundskola FriskolaIntervju 3 Konkurrensutsatt Grundskola KommunalIntervju 4 Konkurrensutsatt Gymnasium KommunalIntervju 5 Konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 6 Konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 7 Mellan-konkurrensutsatt Grundskola KommunalIntervju 8 Mellan-konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 9 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 10 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium Kommunal23Rapport från Lärarnas Riksförbund22

ReferenserCliffordson, Christina. (2004). ”Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen” iPedagogisk forskning i Sverige (9) nr 1 s.1-14.Cliffordson, Christina och Berndtsson, Åsa. (2007). Samband mellan betyg i gymnasieskolanoch prestationer i högskolan. Högskoleverket, rapport 2007:21R. Stockholm:Högskoleverket.Korp, Helena. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov ochsocial reproduktion. (diss). Malmö: Malmö högskola.Mickwitz, Larissa. (2011). Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik.(lic). Stockholm: Stockholms universitet.Riksrevisionen. (2011). Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot enlikvärdig betygsättning i grundskolan. RiR 2011:23. Stockholm: Riksrevisionen.Selghed, Bengt. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och desstillämpning i yrkesutövningen. (diss). Malmö: Malmö högskola.Skolinspektionen. (2010 a). Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G. Stockholm:Skolinspektionen.Skolinspektionen. (2010 b). Betygsättning i gymnasieskolan. Rapport 2010:12. Stockholm:Skolinspektionen.Skolinspektionen. (2011). Lika eller olika? Omrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G. Stockholm:Skolinspektionen.Skolverket. (2004). En sammanfattning av TIMSS 2003. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2007). Provbetyg – Slutbetyg – Likvärdig bedömning? En statistisk analys avsambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006.Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2009 a). Beskrivande data 2009. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skolaoch vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2009 b). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt ombetydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2009 c). Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan? En analys av sambandetmellan nationella prov och kursbetyg. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse ochkunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Stockholm:Skolverket.Skolverket. (2011). Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg igrundskolans årskurs 9. Dnr 75-2011:411. Stockholm: Skolverket.Tholin, Jörgen. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg ochbetygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. (diss).Borås: Högskolan i Borås.Thunberg, Hans & Filipsson, Lars. (2005). Gymnasieskolans mål och Högskolansförväntningar. En jämförande studie om matematikundervisningen. Stockholm: KungligaTekniska Högskolan.Vlachos, Jonas. (2010). Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkarbetygsättningen vid svenska skolor. Stockholm: Konkurrensverket.Wikström, Christina. (2005). ”Grade stability in a criterion-referenced grading system: theSwedish example” i Assessment in Education – Principles, policy and practice (12)nr 2 s.125-144.Wikström, Christina & Wikström, Magnus. (2005). ”Grade inflation and school competition:an empirical analysis based on Swedish upper secondary schools” i Economics ofEducation Review (24) nr 3 s.309-322.23 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Bilaga 1 - TabellerTyp av kommun2) Hur upplever lärare attbetygen som sätts i densvenska skolan generelltär i förhållande tillbetygskriterierna?3) Hur upplever lärareatt betygen som sättspå deras skola generelltär i förhållande tillbetygskriterierna?4) Har lärarna påtalat tillskolledningen att ”för höga”betyg sätts på deras skola?(bas: de som upplever att förhöga betyg sätts på skolan)5) Har det skett någon åtgärdfrån skolledningens sida?(bas: de som påtalat att förhöga betyg sätts på skolan)7) Andel lärare som i sinnuvarande anställningnågon gång satt för högabetyg i förhållande tillbetygskriterierna9+16+17) Andel lärare somupplevt att personen försöktpåverka deras betygsättningpå lärarens nuvarande skola10+11+13) Andel läraresom upplevt följande närrektor/huvudman på dennuvarande skolan försöktpåverka deras betygsättning(bas: samtliga)18+19) Andel lärare somupplever att rektor/huvudman/ annan kollega påderas nuvarande skola försöktpåverka deras rättning av denationella proven så att deskulle sätta högre betyg påprovet20+21) Andel lärare vars lönnågon gång påverkats avvilka betyg de sätter på sinaelever eller somföljd av skolans/elevernaskunskapsresultat(bas: samtliga)Antal svar (n)För högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningFör högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningJaNejVet ejJaNejVet ejSatt för höga betygNågon personEleven självFörälder till elevenRektor/huvudmanKollegaKompis till elevenFörsök till påverkan enstakatillfällenFörsök till påverkan fleratillfällenFörsök till påverkan att sättafrämst högre betygFörsök till påverkan att sättafrämst lägre betygInverkades i sin betygsättningav försöket till påverkanNågon personKollegaRektorLön eller bonusLönBonusFörsämrad löneutveckling9425444269473419111117180,36331640,31Konkurrensutsattkommun6435444476543922122138210,28430640,31Totaltprocent1979443212325623105436procent85747291232561495737procent56540341252562211543412425624063432916111961504321640,421338521043603727159010514154215301MellankonkurrensutsattkommunIckekonkurrensutsattkommunprocent557453511825632104542Konkurrensutsattkommun(A)857BBCBCBCBCBBCB(B)565CMellankonkurrensutsattkommunIckekonkurrensutsattkommun(C)557ARapport från Lärarnas Riksförbund24

Skolform2) Hur upplever lärare attbetygen som sätts i densvenska skolan generelltär i förhållande tillbetygskriterierna?3) Hur upplever lärare attbetygen som sätts på derasskola generellt är i förhållandetill betygskriterierna?4) Har lärarna påtalat tillskolledningen att ”för höga”betyg sätts på deras skola?(bas: de som upplever att förhöga betyg sätts på skolan)Antal svar (n)För högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningFör högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningJaNejVet ejTotaltprocent19794432123256231054369810BBBBGrundskolorprocent98633391271773366230Gymnasieskolorprocent993492912129573125238Grundskolor(A)986Gymnasieskolor(B)993AAA5) Har det skett någon åtgärdfrån skolledningens sida?(bas: de som påtalat att förhöga betyg sätts på skolan)JaNejVet ej425444547841562B7) Andel lärare som i sinnuvarande anställningnågon gång satt för högabetyg i förhållande tillbetygskriteriernaSatt för höga betyg423645A9+16+17) Andel lärare somupplevt att personen försöktpåverka deras betygsättning pålärarens nuvarande skolaNågon personEleven självFörälder till elevenRektor/huvudmanKollegaKompis till eleven694734191116839402113169513118111BA10+11+13) Andel läraresom upplevt följande närrektor/huvudman på dennuvarande skolan försöktpåverka deras betygsättning(bas: samtliga)18+19) Andel lärare somupplever att rektor/huvudman/annan kollega på derasnuvarande skola försöktpåverka deras rättning av denationella proven så att deskulle sätta högre betyg påprovet20+21) Andel lärare vars lönnågon gång påverkats av vilkabetyg de sätter på sina elevereller somföljd av skolans/elevernaskunskapsresultat(bas: samtliga)Försök till påverkan enstakatillfällenFörsök till påverkan fleratillfällenFörsök till påverkan att sättafrämst högre betygFörsök till påverkan att sättafrämst lägre betygInverkades i sin betygsättningav försöket till påverkanNågon personKollegaRektorLön eller bonusLönBonusFörsämrad löneutveckling117180,36331640,31128200,46331750,31116170,36321630,32B25 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Huvudmannatyp2) Hur upplever lärare attbetygen som sätts i densvenska skolan generelltär i förhållande tillbetygskriterierna?3) Hur upplever lärare attbetygen som sätts på derasskola generellt är i förhållandetill betygskriterierna?4) Har lärarna påtalat tillskolledningen att ”för höga”betyg sätts på deras skola?(bas: de som upplever att förhöga betyg sätts på skolan)Antal svar (n)För högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningFör högaKorrektaFör lågaIngen uppfattningJaNejVet ejTotaltprocent19794432123256231054369Kommunalaskolorprocent169944321232661310513810Friståendeskolorprocent280423312421656873252Kommunalaskolor(A)1699BBFriståendeskolor(B)280AA5) Har det skett någon åtgärdfrån skolledningens sida?(bas: de som påtalat att förhöga betyg sätts på skolan)JaNejVet ej4254440564514457) Andel lärare som i sinnuvarande anställningnågon gång satt för högabetyg i förhållande tillbetygskriteriernaSatt för höga betyg424336B9+16+17) Andel lärare somupplevt att personen försöktpåverka deras betygsättning pålärarens nuvarande skolaNågon personEleven självFörälder till elevenRektor/huvudmanKollegaKompis till eleven694734191116847321911172474118102A10+11+13) Andel läraresom upplevt följande närrektor/huvudman på dennuvarande skolan försöktpåverka deras betygsättning(bas: samtliga)18+19) Andel lärare somupplever att rektor/huvudman/annan kollega på derasnuvarande skola försöktpåverka deras rättning av denationella proven så att deskulle sätta högre betyg påprovetFörsök till påverkan enstakatillfällenFörsök till påverkan fleratillfällenFörsök till påverkan att sättafrämst högre betygFörsök till påverkan att sättafrämst lägre betygInverkades i sin betygsättningav försöket till påverkanNågon personKollegaRektor117180,36331117180,36331126170,46312A20+21) Andel lärare vars lönnågon gång påverkats av vilkabetyg de sätter på sina elevereller somföljd av skolans/elevernaskunskapsresultat(bas: samtliga)Lön eller bonusLönBonusFörsämrad löneutveckling640,31640,21960,71ARapport från Lärarnas Riksförbund26

Bilaga 2 – FrågeformulärKontrollfrågaa) Arbetar du för närvarande som betygsättande lärare i grund- eller gymnasieskolan?Info: Tjänst- eller föräldraledig från ”betygsättande” tjänst räknas som ”ja”.Info: Grundsärskola respektive gymnasiesärskola räknas som ”nej”.Info: Betygsättande lärare på högstadiet = lärare i årskurs 8 eller 9 på högstadiet, det vill säga inte lärare i årskurs 6 somi framtiden kommer att sätta betyg i årskurs 61) Ja, grundskola2) Ja, gymnasieskola3) Nej – avsluta intervjunb) Har du i din nuvarande tjänst satt betyg under de senaste två åren?1) Ja2) Nej – avsluta intervjunInledande fråga1) I din nuvarande tjänst, undervisar du i huvudsak…Svarsalternativ 1-4 läses upp1) …i matematik, svenska eller engelska2) …i något annat teoretiskt ämne3) …i något praktiskt/estetiskt ämne4) …i något yrkesämne på gymnasiet5) Annat ämne, vad: ______________________________________9) Vill ej uppgeExempel på ”andra teoretiska ämnen”: SO-ämnen (geografi, historia, religion, samhällskunskap), NO-ämnen (naturkunskap,biologi, fysisk, kemi, teknik), Språk (annat språk än svenska, engelska), även mer specifika ämnen som ”Individ ochsamhälle” med mera.Exempel på ”praktiska/estetiska ämnen”: bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd, estetiska ämnen(teater, dans med mera)Om betygsättning2) Upplever du att betygen som sätts i den svenska skolan generellt sätt är för höga, korekta eller för låga iförhållande till betygskriterierna?Info (läses inte upp): Betygen ökade kraftigt för några år sedan och har sedan dess legat på en relativt konstant ”hög”nivå. Frågan gäller vad man tycker om betygsnivån generellt i förhållande till betygskriterierna, det vill säga inte bara desenaste årens trend.1) För höga2) Korrekta3) För låga9) Ingen uppfattning3) Upplever du att betygen som sätts på din skola generellt sätt är för höga, korrekta eller för låga i förhållandetill betygskriterierna?1) För höga2) Korrekta – Gå till informationstext innan fråga 73) För låga9) Ingen uppfattning – Gå till informationstext innan fråga 727 Rapport från Lärarnas Riksförbund

4) Har du eller någon i lärarkollegiet påtalat detta för skolledningen?1) Ja2) Nej – Gå till informationstext innan fråga 79) Vet ej/vill ej uppge – Gå till informationstext innan fråga 75) Har det lett till någon åtgärd från skolledningens sida?1) Ja2) Nej – Gå till informationstext innan fråga 79) Vet ej/vill ej uppge – Gå till informationstext innan fråga 76) Vilka åtgärder från skolledningens sida har detta lett till?Öppen frågaIntervjuaren läser upp följande text:I de frågor som följer vill jag att du alltid utgår från den skola där du huvudsakligen arbetar för tillfället. Frågorna berörbetygsättning och det är viktigt att du ger så uppriktiga svar som möjligt. Naturligtvis behandlas alla dina svar konfidentiellt.Läs upp texten inom parentes om respondenten frågar hur resultaten presenteras:(”Lärarnas Riksförbund kommer endast att få resultat uppdelade på olika grupper, till exempel resultat för lärare i grundskolanrespektive lärare i gymnasieskolan och så vidare.”)Läs upp texten inom parentes om respondenten frågar om syftet med undersökningen:(”Undersökningen handlar om betygsinflation. Lärarnas Riksförbund vill undersöka om det utövas påtryckningar påbetygsättande lärare. Om det skulle vara så är det en mycket viktig facklig fråga för Lärarnas Riksförbund att driva.”)7) Har du i din nuvarande anställning någon gång satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna?1) Ja2) Nej – Gå till fråga 99) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 98) Av vilken anledning har du satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna?Öppen fråga9) Har du upplevt att rektor/huvudman på din nuvarande skola har försökt påverka din betygsättning?Info till intervjuaren: om personen på denna fråga självmant svarar att rektor/huvudman försökt påverka deras rättningav de nationella proven (det vi senare frågar om i fråga 18) så räknas det som ett ja-svar på fråga 9.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 169) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 1610) Har det skett vid något enstaka tillfälle eller vid flera tillfällen?1) Enstaka tillfälle2) Flera tillfällen9) Vet ej/vill ej uppge11) När du upplevt att rektor/huvudman på din nuvarande skola har försökt påverka din betygsättning, hardet i huvudsak handlat om att du skulle sätta högre eller lägre betyg?1) Högre betyg2) Lägre betyg9) Vet ej/vill ej uppgeRapport från Lärarnas Riksförbund28

12) Hur yttrade sig detta påverkansförsök?Öppen fråga. Inga svarsalternativ läses upp.1) Under personalmöte2) Under enskilt samtal (inklusive lönesamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal)3) Skriftligen (via brev, e-post, SMS eller dylikt)4) Via telefonsamtal5) Via arbetslagsledare, ämneslagsledare, programarbetslagsledare eller dylikt6) Insinuerat via annan kollega7) Annat sätt: ________________________________________________________9) Vet ej/vill ej uppge13) Inverkade rektor/huvudman påverkansförsök på din betygsättning, det vill säga lät du dig påverkas i dinbetygsättning beroende på rektors/huvudmans försök till påverkan?1) Ja – Besvara fråga 14, gå sedan till fråga 162) Nej – Gå till fråga 159) Kommer inte ihåg – Gå till fråga 1614) Om ”ja” på fråga 13: Av vilken anledning lät du dig påverkas i din betygsättning?15) Om ”nej” på fråga 13: Av vilken anledning lät du dig inte påverkas i din betygsättning?16) Har du på din nuvarande skola upplevt att någon annan än rektor/huvudman, till exempel en kollega, enelev, en förälder till elev eller en kompis till elev, försökt påverka din betygsättning?Info till intervjuaren: Om personen på denna fråga självmant svarar att en kollega försökt påverka deras rättning av denationella proven (det vi senare frågar om i fråga 18) så räknas det som ett ja-svar på fråga 16.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 18 eller 209) Kommer inte ihåg – Gå till fråga 18 eller 2017) Vem har försökt påverka din betygsättning?Flera svarsalternativ möjliga.Svarsalternativ 1-5 läses upp om nödvändigt (de har redan lästs upp i föregående fråga)1) Kollega2) Eleven själv3) Förälder till berörd elev4) Kompis till berörd elev5) Någon annan. Vem? __________________9) Kommer inte ihåg18) Om ”undervisar i matematik, svenska eller engelska” enligt fråga 1 (svarsalternativ 1):Har du upplevt att rektor/huvudman eller någon annan kollega på din nuvarande skola har försökt påverkadin rättning av de nationella proven så att du skulle sätta högre betyg på provet?1) Ja2) Nej – Gå till fråga 209) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 2099) Har aldrig haft/rättat nationella prov – Gå till fråga 2019) Vem har försökt påverka din rättning av de nationella proven (så att du skulle sätta högre betyg på provet)?1) Rektor2) Huvudman3) Kollega4) Någon annan. Vem? __________________9) Vet ej/vill ej uppge29 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Om eventuell bonus20) Har din lön någon gång påverkats av vilka betyg du sätter på dina elever eller som följd av skolans/elevernaskunskapsresultat, till exempel genom löneökning eller bonus?Info: frågan avser kunskapsresultat, inte ekonomiskt resultat för skolan. Det vill säga frågan avser inte om läraren fåtthögre lön eller bonus på grund av att skolan gjort ett bra ekonomiskt resultat.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 229) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 2221) På vilket sätt har din lön påverkats (av vilka betyg du sätter på dina elever eller som följd av skolans/elevernas resultat)?1) Löneökning2) Bonus (engångssumma)3) Annat sätt: ___________________________________________9) Vet ej/vill ej uppgeBakgrundsfrågor22) Undervisar du i en kommunal skola eller en friskola?1) Kommunal skola – Gå till fråga 242) Friskola3) Annan – Gå till fråga 249) Vill ej uppge – Gå till fråga 2423) Jobbar du för en enskild huvudman eller koncern?1) Enskild huvudman2) Koncern3) Annan9) Vill ej uppge24) Hur länge har du arbetat som lärare? (antal år)25) Vilken lärarexamen har du? Mot vilken skolform?1) Grundskola2) Gymnasium3) Grundskola och gymnasium4) Annat9) Vill ej uppgeRapport från Lärarnas Riksförbund30

26) Mot vilka ämnen?Flera ämnen kan markeras1) Bild2) Hem- och konsumentkunskap3) Idrott och hälsa4) Musik5) Slöjd6) Svenska7) Engelska8) Matematik9) Geografi10) Historia11) Religionskunskap12) Samhällskunskap13) Biologi14) Fysik15) Kemi16) Teknik17) Språk (annat språk än svenska/engelska)18) Annat: ___________________________99) Vill ej uppge27) I vilken kommun ligger din arbetsplats?1) Samma som i registret2) Annan kommun (skriv vilken)28) Hur gammal är du?Uppföljning29) Om ”ja” på fråga 9: Om Lärarnas Riksförbund skulle besluta att genomföra uppföljande djupintervjuer,skulle du kunna tänka dig att ställa upp i en sådan?Info: Eventuellt kommer djupintervjuer att genomföras, det vill säga det är inte säkert att man blir kontaktad om manvisar intresse. De eventuella djupintervjuerna kommer att genomföras via telefon och vara relativt korta (maximalt tiominuter). Lärarnas Riksförbund får endast en lista med namn på personer som kan tänkas delta i djupintervjuerna, detvill säga förbundet får inte veta hur enskilda lärare svarat i övrigt förutom att de svarat att de upplevt att rektor/huvudmanpå deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning.1) Ja2) NejKön30) Markera kön:1) Kvinna2) Man31 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige somorganiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.Med våra cirka 85 000 medlemmar är vi ett av destörsta förbunden inom Saco.www.lr.seForm: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund 2011-11 Upplaga 3 000 ex.