Nr 3 2012 - Södermanlands Spelmansförbund

Nr 3 2012Medlemstidning för Södermanlands Spelmansförbund

Sörmlandslåten 3/2012Medlemstidning för Södermanlands Spelmansförbundc/o Ulf LundgrenKyrkogårdsvägen 4, 152 40 Södertäljepostgiro: 12 24 74-0org.nr. 818500-9233Ansvarig utgivare: Lars Tull, 016-51 01 80, 076 630 88 66, astoria@lihr.seRedaktion: Birgitta Stenberg (birgitta@famstenberg.se), Ulf Lundgren (ulflundgren@telia.com),Annelie Sandell (annelie.sandell@glocalnet.net)Styrelseledamöter:Ordförande: Lars Tull, 016-51 01 80, 076 630 88 66, astoria@lihr.seVice ordf: Christina Frohm, 08-85 26 69, 070 717 42 51, christina.frohm@swipnet.seKassör: Ulf Lundgren, 08-550 864 64, 073 855 33 55, ulflundgren1736@gmail.comSekreterare: Lennart Nordin, 0155-26 64 11, 070 238 97 97, lnordin@glocalnet.netLedamöter: Jenny Tidman, 070 256 40 66, jenny.tidman@strangnas.seSunniva Abelli, 070 998 94 77, sunniva.abelli@gmail.comLeif Epel, 08-93 84 22, leffe@epel.seInga-Britt Epel, 08-93 85 22, ibr@epel.seSuppleanter Markus Kviberg, 070 768 11 20, markus.kviberg@gmail.comPär Andersson, 016-34 44 95, 076 580 27 82, perason62@gmail.comBidrag till kommande nummer av tidningen skickas till Birgitta Stenberg, Metesgatan 6,152 59 Södertälje. Elektroniska bidrag till tidningen vill vi ha som word-fil eller text-fil tillbirgitta@famstenberg.se.Använd om möjligt Times New Roman, stl 11 med 1,5 i radavstånd. Bifoga gärna bilder (i jpeg-format somseparata filer), det lättar upp och gör det enklare att läsa tidningen. Vi förberhåller oss rätten att redigera insändabidrag.Annonser om evenemangskickas till markus.kviberg@gmail.com, som lägger upp dem påwww.sormlandsspel.se där all aktuell information återfinns.Manusstopp:30 december - 30 mars - 30 augustiManusstopp nr 2/2009 - 3 april 2009- (utgivning i början av maj).Framsida: Maria Munkhammar, foto DansinspiratörernaÖvriga bilder från respektive artikelförfattare om inget annat anges.2

Kort presentation av styrelsenLars Tullnybliven ordförande ser som sin uppgiftatt samordna och släppa fram alla godakrafter och initiativ som finns i styrelsenoch förbundetLennart Nordinsekreterare i spelmansförbundet.Nyckelharpspelman, bor i Nyköping ochhar spelat folkmusik sedan 1979.Ulf Lundgrenkassör sedan två år, men tidigare äventio år på 80/90-talet. Uppväxt iEskilstuna men bor numer i SödertäljeChristina Frohmvice ordförande. Har varit verksam somlärare på Kulturskolan men är numerapensionär. Ledamot i zornmärkesjuryn.Spelar gärna till dans.Leif EpelKom på tidigt 60-tal i kontakt med folkligdans via Henry Sjöberg och SGUsfolkdanslag. Folkmusiken fick ArneBlomberg mig till att öppna öronen för.Inga-Britt Rosén Epeltill yrket arkivarie och sitter nu och sorterarförbundets protokoll och brev.Per Anderssonfödd och uppväxt strax söder omJärvsö i Hälsingland, men bor nu iEskilstuna.Markus KvibergMarkus Kviberg (före detta Eriksson) harsuttit i styrelsen sedan 2008. Markus är enfiolspelman från Trosa som har spelat folkfolkmusiksedan barnsbenJenny TidmanSmålänning bosatt i Malmköping sen10 år. Utbildad fiollärare med inriktningSvensk Folkmusik. Arbetar påSträngnäs Kulturskola som stråklärareoch driver på fritiden en keramikverkstad.Sunniva Abelli25 år, från Bromma, spelar nyckelharpa.Avslutade nyligen en treårigfolkmusikerutbildning på Kungliga Musikhögskolan.Tycker om västerbottniskapolketter, mörköpolskor, vallåtsimprovisationoch att dansa. Gärnaslängpolska eller flamenco.3

Ordföranden har ordetLars TullJa då kan vi lägga sommaren 2012 till handlingarna ochjag kommer att minnas den som sommaren som aldrigkom.Jag har väntat och hoppats men nu ger jag upp det ärseptember och termometern visar att nu är det höstigen.Jag har varit på tre spelmansstämmor: Julita, Brevensbruk och Sparreholmsträffen.Julitastämman firade i år 85-års jubileum och jag hadeäran att hålla invigningstalet.Jag tyckte att det var naturligt att blicka tillbaka och tillovärderlig hjälp hade jag hemsidans utmärkta arkiv atttillgå med tidningsartiklar och filmer som hjälpte mig attkomma i stämning och skapa en bild av tiden vid Julitastämmanstillkomst.Jag hörde många fina framträdanden och särskilt roligtvar det med gästerna från USA.Det var en härlig känsla att få stå och spela bas på enscen helt fullpackad med spelglada musikanter.Tack alla för en härlig dag och ett särskilt tack till Ingvarsom så utmärkt lotsade publiken genom programmet.Brevens bruk är i sig en riktig pärla med vacker och intressantbruksmiljö.Tyvärr kunde jag inte stanna särskilt länge men jag hannvara med och spela i allspelet och så hade jag en högtidstundnär jag tillsammans med min munspelade företrädareBosse Gabrielsson fick spela duett efter ett runthörnetrep på 5 minuter.Som extra bonus såg jag i fiket för första gången Sverigesunionsflagga i verklighetenSparreholmsträffen lockar många ungdomar och det görmig varm om hjärtat när jag ser spelglädjen och entusiamenhos nästa generation spelmän.Ledarna/ lärarna gör ett fantastiskt jobb som i förlängningengör att vårt förbund kan leva vidare.Tänk om vi med våra stämmor kunde nå ut till en betydligtstörre publik?Här har jag och styrelsen nåt att fundera på. Marknadsföringidag är nåt helt annat än för bara några år sen.Vi måste nog även fortsättningsvis använda oss av annonserosv. men även använda oss av "sociala medier"Problemet kan vara att stora delar av vår publik i likhetmed mig inte använder sig av dessa moderniteter.Lev väl i höstrusketLars Tullordf.Lasse har träffat ordföranderna frånNärke och Västmanland för att diskuteramöjligheterna att arrangera allsvenskan ivårt distrikt.Bilden från vänster.Ann-Britt Sommer, VästmanlandLars Tull, SödermanlandGunnel Sandberg, Närke4

Gråtsång på Öllösa gamla skolaSunniva AbelliPå en berättarfestival för några år sen uppträdde en man klädd i björnskinnsmössa och en färggrann vävd yllemantel,med höga stövlar och svarta byxor. Han gav ett mycket exotiskt intryck, och hans berättelser på hälsingemålvar också rätt udda. Jag lyssnade och blev nyfiken. Vi kom i samspråk och jag fick veta att han komifrån norra Hälsingland, från en släkt med mycket gamla anor och traditioner. Mitt i vårt samtal dök det uppett ord, ”gråtsång”. Det visade sig att han var den sista länken i en tradition som hade följt med från Karelen,ända från trettonhundratalet och rätt in i vår tid. Jag frågade bums om det skulle vara möjligt för mig, somvisserligen har en smula finnförfäder, men inte vet så värst mycket mer än så, och ännu mindre har stött pågråtsång, om det var möjligt för mig att få veta mer, kanske lära mig. Jag har i hela mitt liv sjungit, har bådespel- och sångtraditioner hemifrån, men aldrig mött någon levande gråtsångare. Anders Sandkvist blev nognästan lika lycklig som jag, eftersom ingen av hans släktingar velat ta upp traditionen. Ändå tog det flera årinnan vi gjorde slag i saken, nu har det blivit av och jag är fortfarande förundrad!Catarina AbelliVi är fem kvinnor som samlas hemma hos Bissa Abellipå Öllösa gamla skola (Stjärnhov) helgen 28-30:e september.Med oss har vi den gammalkarelska berättaren,hövdingen, gråtsångaren, prästen, auktionsförättaren,restaurangarbetaren och f.d. hemtjänstpersonalenoch brandmannen Anders Sandkvist.Anders kommer från Ramsjö i Hälsingland och tillhörden gammalkarelska klanen Niskavuori där han ärhövding. Han är uppvuxen i ortodox tro och starkastrikta traditioner som funnits kvar sedan hans förfäderkom från Uralbergen till Karelen där de byggde uppgårdar och byar. 1319 -1320 blev de evakuerade ochgick över isen på Bottenhavet till Sverige.På fredagskvällen börjar vi med att äta middag och sengår vi upp i slöjdsalen där Anders börjar sjunga ochberätta om gråtsångerskor och all tradition kring dem.Gråterskorna har varit självklart förekommande vidvarje dop, bröllop och begravning. Vid dopet begråtssmärtorna vid födseln, vid bröllopet avskedet av dotternoch vid begravningen självklart den döde. Nu ärdet inte många av klanmedlemmarna som behärskartekniken eller sjunger offentligt mer än Anders ochhans syster. Gråterskorna var annars alltid kvinnor menAnders har lärt sig sjunga för att bevara kunskaperna.Han är mer än villig att lära upp oss intresseradesvenskar.Gråtsång sjungs inte med bart huvud, säger han, ochtar fram vackra blommiga huvuddukar. Han lindarsjälv en sjal kring sitt huvud, precis som han sett sinmamma göra när hon skulle sjunga. Vi sätter på osssjalarna.På lördagen börjar vi lära oss sånger och sjunger demmest på svenska men också på karelska. Vi användeross av försångar-formen och övar på att snyfta mer ochmer vartefter sången blir mer sorglig. Vi hulkar ochspelar teater. Krokodiltårar kallar Anders det. Han geross beröm.Från början känns det konstigt att låtsasgråta när jagsjunger. Konstlat och överdrivet. Men Anders visar hurvi ska slå oss på bröstet eller luta huvudet i handen.Det hjälper till. Jag börjar få en fysisk känsla av sorgoch det blir lättare att komma i stämning. Den gällarösten som vi sjunger med lyfter den dramatiska stämningenoch går lätt att kombinera med ett litet yl häroch var.Framåt kvällen börjar samtalen mer och mer handlaom hans kultur och de starkt patriarkala traditioner5

som fortfarande lever kvar. 12 klaner och 7 stammarav de gammalkarelska ättlingarna finns idag kvar iSverige. Bara Anders klan är fortfarande ”ren” frånannan svensk inblandning. För att förhindra inavel görsäktenskap upp mellan föräldrarna. De har alltid arbetatmed jordbruk och levt separat i byar i Hälsingland ochGästrikland. Numera lever många förstås till viss del isamhället genom arbete, men kvinnornas plats ansesfortfarande vara i hemmet. De gifts bort tidigt ochflickor utbildar sig mycket sällan vidare efter gymnasiet.Våra diskussioner blir en smula hätska, det är svårt föross feminister att förstå eller acceptera Anders skildringareller åsikter. Men samtidigt är de så fascinerandeatt vi verkligen inte vill sätta punkt för mötet. Såhär har vårt samhälle också sett ut. Kunskapen omdessa traditioner har ett värde, även om vi inte tyckerom det vi hör. Gråtsången är gammalmodig men kännsändå otroligt viktig att ta vara på.På söndagen kommer det slutgiltiga provet. Vi tar framen kista som Bissa har stående i salen. Den är lite välkort för att kunna vara en likkista, men eftersomsången vi sjunger handlar om fången Stenka Razinsom blev torterad och lemlästad så passar det ganskabra. Vi ställer oss framför kistan och Anders härmar enklockringning. Sen sätter försångaren igång. ”Volgavolga manastretjin…” och nästa stämmer in. På tredjestrofen är alla med unisont och vartefter med improviseradestämmor. Vi lägger händerna på kistan. Vi lutarhuvudena i händerna. Vi dunkar oss på bröstet. Vidunkar på kistlocket. Vi ylar och snyftar och hulkar.Det är en häftig känsla att faktiskt komma lite i extas.Det blir lite äkta. Ögonvrån blir lite våt. Sorgen finnsdär djupt in i oss alla och de fysiska gesterna lockarfram känslorna.Jag tänker på vanliga svenska begravningar och detsom ibland nästan blir lite för vackert, lite för mycketfrid, lite för mycket tröst. När en gammal människadör finns kanske inte så många tårar eftersom dödenkom som en befrielse. Men djupt där under finns ändåsorgen över att en människas tid runnit ut, saknadenefter en tid som var.Det är skönt att få gråta, och skönt att få göra det ordentligt,även om det någonstans börjar med teater.Jag känner att jag fått tillgång till något viktigt som jaggärna tar med in i mina svenska ritualer. Kanske kommerjag inte att sjunga det sorgligaste sorgliga på ettbröllop (eller gör jag det…?). Men jag tar med mig erfarenhetenav att glädje och sorg är så tätt sammanlänkadeoch att båda får plats i de stora livshändelserna.Jag tar med mig erfarenheten av att vi har så mångakulturer i vårt land som lever på så vitt skilda sätt. Ochjag tar med mig erfarenheten av att argumentera omkvinnors rätt till utbildning med en som är född ochuppvuxen i Sverige och vars släkt bott här sedan 1300-talet. Och att det är värt att lära känna varandra oavsetthur vi ser på familjers strukturer, sociala ordningar ellerhierarkier.I våra kulturyttringar kan vi både mötas och hitta förståelse.Upplevelsen av att sjunga tillsammans kännsstark och omtumlande.Sunniva Abelli (medlem och styrelseledamot)6

Unga spelmän på Korrö musikfestivalÅsa Englund JacobssonVarje år hålls sedan flera år tillbaka ett ungdomsläger i samband med Körrö folkmusikfestival.Sverige spelmäns riksförbund skickar då dit 2-4 stipendiater från de olika spelmansförbunden.I år fick Sörmland möjlighet att skicka 2 stycken deltagare.De utvalde blev Maria Munkhammar från Strängnäs ochErik Jacobsson från Gnesta.Både Maria och Erik är vana folkmusiker som bl.a. varit med på Låtläger Sörmland många gånger.De fick tillsammans med unga folkmusiker från hela Sverige lära sig en massa låtar, sånger m.m.Kursen pågick från tisdag – torsdag samma vecka som festivalen ägde rum.Kursens deltagare var sedan delaktiga i festivalen med att spela till dans flera kvällar och på lördagen hade de sedanen konsert på en av scenerna.Eftersom Maria och Erik var där på stipendium, så fick de också spela solo på konserten. Maria spelade ”Ulrikassnoa” på fiol som Erik kom in och kompade till, på sin bouzouki. Han fortsatte sedan att spela en slängpolska, ”Amerikanarn”.Båda gjorde ett mycket gott intryck!Det var dock inte bara Maria och Erik som kom från Sörmland, en stor andel av lägerdeltagaran var faktiskt frånSörmland.Kul att det finns så många duktiga unga folkmusiker i vårt landskap!7

I huvudet på en spelmanIngvar AnderssonDen här gången vill jag börja medatt gratulera Karin Eriksson Backtill landstingets kulturstipendium.Ett ännu större GRATTIS går tillArne Blomberg som medaljeratsför det han gjort och fortfarandegör för att göra förbundets samlingardigitalt tillgängliga. Det ärotroligt hur kombinationen idealism-intresse-kunskapoch tid harkoncentrerats till en person.Sedan över till en frågeställningsom förföljt mig under större delenav mitt liv som spelman –detta om hur det lät förr. Detfinns i och för sig en del skrivnakällor som beskriver hur detkunde låta men det är bara ordoch därmed är man utlämnad tillden skrivandes uppfattning. Dåjag vill veta så räcker inte det. Inspelningarfinns ju från början av1900-talet och de speglar nogganska väl klangerna från andrahalvan av 1800-talet, men jag villveta mer.Hur klingade det när AugustWidmark stämde upp till spel?Han var ju sin tids skickligastespelman i Södermanland enl.samstämmiga vittnesmål från tidenhan var verksam. Kanske harhans spelstil bevarats till våradagar mitt framför ögonen på ossutan att vi tänkt på det.Widmark hade många elever. Endel av dem blev föremål för detidiga upptecknarnas intresse mendå gällde det att bevara melodierna.Spelsättet, ornamentiken ochsättet att behandla stråken nämnsaldrig, samt att göra inspelningarpå 1920-30-talet var en mycketkomplicerad historia. Så därförsänder jag ett stort tack till YngveLaurell och andra för era vaxrullaroch lackskiveinspelningar.Men, som jag antydde, de inspelningarnaär det tidiga 1900-taleteller det sena 1800-talets klanger.Albert Boström var en av det sena1800-talet och tidiga 1900-taletsmest namnkunniga spelmän i sittområde i landskapet. Sonen Ivar,född 1886, berättade att Widmarken gång kom till ett ställe i Julitaför att spela. Han frågade då omhan fick någon till hjälp, jodå,hjälpspelmannen skulle vara Alberti Trosa, en då 14-årig tonåring.Dä ä bra, lär Widmark hasagt, dä ä en riktig spelman ochingen bonnfilare. Detta var säkertinte enda gången Albert speladeihop med legendaren och det ärnog ingen grov chansning att antaatt Albert, i sitt spel, inspireradesoch härmade storspelmannens sättatt framföra sin musik. Det framgårdock inte att Albert var Widmarkselev.Ivar, Alberts son, fick enl. egenutsago inte lära sig spela av sinfar. Han lärde aldrig ut ett stråkdrag,sade Ivar en gång. Han ficki stället på egen hand försökahärma efter så gott han kunde.Där har vi länkarna från Widmarktill våra dagar.Det som framför allt var eget förIvar var hans sätt att behandlaFoto: Jonas Stenbergstråken. De flesta uttrycken i hansspel kreerade han genom att förändrastråkhastigheten och väldigtlite genom tryckförändringar, enstråkteknik som passar utmärktför spel på natursena som varsträngmaterialet på Widmarks tid.Stråkens utseende var dock densamma.För att gå så långt jag kunde imitt sökande efter den äldreklangen köpte jag en gammal1700-talsfiol försedd medsträngar av just natursena, ävenE-strängen. Den stora skillnaden ispelsätt upptäckte jag var juststråkföringen. Inte pressa utan istället mycket större hastighetsvariationer,en stor skillnad mot attspela med modernt strängmaterial.Då såg jag Ivar Boströms spelmed andra ögon. Tänk om detfanns ett eko av Widmarks speli Ivars sätt att behandla fiol ochstråke.Lyssna på Ivars spel, det finns påskivan Spelmanslåtar från Sörmland.Eller leta i förbundets arkiv,där finns fler inspelningar medIvar.8

Två uppteckningar efter Boström av samma låt. Den första är gjord av Gustav Wetter, den andra av C.G. Axelsson.Jag har sett ytterligare två uppteckningar av samma melodi. En finns i Millerste Karls uppteckningar från Österåkeroch den andra i närkesdelen av Svenska Låtar. Spelmannen där meddelade att låten ursprungligen kom från en sörmlandsspelmansom hette Widmark./Ingvar Andersson9

Låtläger 2012Måndagen 25/6 var det dags igen!42 förväntansfulla ungdomar i åldrarna 10-17 år anländevid lunchtid till Ansgarsgården utanför Flen.På plats för att ta emot dem fanns som så många år tidigare;undertecknad (Åsa E Jacobsson), Karin ErikssonBack, Ing-Marie Sundin och Tove Pettersson. Nya lärareför i år var Daniel och Emma Reid. Daniel och Emmahade också med sig sin 1-åriga dotter Lilly, som snabbtutseddes till lägrets lilla maskot! Elin Åström Johanssonvar också med som en extra hjälpande hand!Den härliga maten lagades även detta år av BarbroNihlénHela veckan fylldes av sång, spel och dans. Ibland allatillsammans och ibland i mindre grupper. Men även enhel del bad, fotboll, prat och bus hanns också med!Ett nytt och lyckat inslag i årets läger varnattvakterna/gästerna! Varje kväll lagom till middagenkom 1-2 medlemmar från spelmans-förbundet.De var sedan med på ”kvällsmusiken” är enstund på kvällen då alla deltagare får möjlighet att visa ellerspela ngt. Det kan bli allt från kortspelstrick till låtspeloch dans. Våra gäster fick då, förutom att njuta av allauppträdanden, berätta lite om sig själva och spela förungdomarna. Gästerna bodde sedan kvar över natten,vilket var ett stort stöd för oss ledare då vi lugnt kunde gåoch lägga oss och sova hela natten för att vara härligtladdade till nästa dag.Onsdag eftermiddag fick lägret storfrämmande avgästartisterna; Mia och Mikael Marin.De höll en mycket uppskattad konsert och workshop förungdomarna.Som vanligt avslutades låtlägret med en fantastisk konsertför nära och kära, som innehöll ett urval av låtar,sånger och danser deltagarna lärt sig under veckan!Vi ser fram mot Låtläger 2013./Åsa E Jacobsson10

www.sormlandsspel.seSödermanlands spelmansförbund har fått en ny hemsida.Där finns också ett kalendarium där alla evenemang somkommer web-admin tillhanda publiceras.Maila markus.kviberg@gmail.com för bidrag till kalendern.Ta gärna en titt på hemsidan, där kan man bl a läsa omArnes Blombergs utmärkelse och Karin Eriksson Backs.11

12En komposition av Gustaf Wetter.

Höger Henning André och till vänster stipendiaten Harald AndréSpelmansstämma - NyköpingshusLennart NordinÅrets Spelmansstämma i Nyköpingshus gick av stapeln den 12 augusti. Regnet hängde i luften och släppte då och dåunder stämmans gång några regnskurar över borggården. Såväl publik, spelmän och dansare slapp dock att bli blötaeftersom borggården under sommaren är försedd med ett uppspänt tak av några slags grova presseningar.Ulf Lundgren ledde allspelet med uppskattningsvis 30-talet deltagande spelmän och antalet åhörare uppgick till ca100-150 personer.Årets speciellt inbjudna spelmän var i år Brodéns Kapell som består av riksspelmännen Lena och Christer Odén frånHärad samt Ola Brostam från Eskilstuna. Deras framträdande var höjdpunkten på stämman, men flera andra enskildaspelmän och grupper visade också med sitt musicerande att det finns en bredd av spelmän som håller en god nivå.Varje år delar Spelmansgillet ut ett stipendium till någon ungdom i Nyköpings kommun som studerar musik då i förstahand folkmusik. Årets stipendiat heter Harald André som bl a spelar fiol och en del andra instrument. Hans bror Henningsom också var närvarande på stämman fick tidigare i år ett stipendium av Eric Sahlströminstitutet i Tobo. Det innebaratt han fick delta i den populära spelkursen i Ekebyholm vecken efter midsommar.13

REA på förbundsmaterialSaknar du någon av förbundets utgivningar? Passa då på att fynda för nu reasallt material ut. Fram till årsskiftet har du möjlighet att handla till ett kraftigtreducerat pris. Notera att det av vissa exemplar endast finns ett fåtalkvar, så det är först till kvarn som gäller. Nedan visas ett litet urval av befintligtmaterial och komplett förteckning hittar du i ”Butiken” på förbundetshemsida – www.sormlandsspel.seSkicka din beställning till Leif Epel:leffe@epel.se , alt: Olaus Magnus väg 64, 12138 JohanneshovDu får sedan ett paket med faktura på posten. Porto tillkommer på angivnapriser.Låtar för allspel.50 Sörmlandslåtarför två violiner.Pris: 100:-Pris: 20:-Svenska Låtar,Södermanland.Pris: 20:-Eriksson.Pris: 20:-14

Carl AugustLindblomAugust KarlssonslåtarPris: 20:-Pris: 20:-Axel Andersson– mina åttioår somspelmanA. P. AnderssonsuppteckningarPris: 20:-Pris: 20:-Morfars farsDansmusik.Sörmländska visor, del 1-3.Pris: 10:- per del,20:- för alla tre.Pris: 20:-15

16www.sormlandsspel.se