Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

I detta nummerSEPTEMBER 2012Pilotprojekt om biförluster 5I bigården 6Enkel beredning av vinterforder 9Verksamhet vid SLU 2011 12FÖRENINGSLIV 17Notiser och nyheter 25Etikettbeställning 27Brev till redaktionen. Disputation 28Almanackan. Vi minns 29Marknaden 30SBR-kontakt. Annonstaxa 31Erbjudande från Bibutiken 329Nästa nummer (10 – okt-nr)utkommer i slutet av sep.MANUSSTOPP: 1 sep.Numret därpå (11/12-12) i slutet av okt.Manusstopp: 1 okt.12Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okte.a, stekta bananerna.Omslagsbilden:nanernötterassrcheed florsockret.genme fraîche.frys inLäckra maträtteroch smaskigaefterrätter– med honung.Foto: MichaelIsaksson17i:et på omslaget påminner om attdrottningen märktes gul i år.Med smak av honung Med smak av honung 694 Bitidningen 9 2012

Pilotprojekt för framtagning avett övervakningssystem av biförlusteri Sverige 2012-2013Europeiska myndigheten förlivsmedelssäkerhet, EFSA(www.efsa.eu ), inledde 2009ett projekt om dödlighet hosbin och om bitillsyn. EFSAkom fram till att det inom EUsaknas representativa nationellauppgifter och jämförbarauppgifter om förlusterav bisamhällen inom EU.Bitidningen 9 2012Insamling av uppgifter äger inte rum påett standardiserat eller enhetligt sätt påEU-nivå. Det finns inte heller något effektivtharmoniserat system för kontroll avbin, så att man kan uppskatta hur utbredddödligheten hos bin är eller hur man skullekunna förebygga den.Den 6 december 2010 presenteradeEuropeiska kommissionen ett meddelandeom bihälsa. Meddelandet syftade blandannat till att klargöra de viktigaste åtgärdernasom kommissionen hade för avsiktatt genomföra för att hitta lösningar på destörsta problemen vad gäller bins hälsa.En av åtgärderna var att inleda ett pilotprogramför tillsyn. Pilotprogrammet skaleda fram till att de brister EFSA funnit skakunna avhjälpas.Pilotprojektet koordineras av EU:s referenslaboratoriumför bihälsa (ANSES).De medlemsländer som ville delta i projektetansökte i september 2011 om att fåvara med. Sverige skickade in en detaljeradansökan om hur vi ville lägga upp projekteti Sverige. Som grund för vad ansökanskulle innehålla fanns en vägledning frånreferenslaboratoriet. Efter kompletteringbeviljades Sveriges ansökan delfinansieringfrån EU för att kunna delta i projektet.Det är 17 länder inom EU som kommeratt vara med i detta pilotprojekt.EU reserverade 3 750 000 euro somdelfinansiering av projektet. EU-medlenfår användas för genomförande av laboratorietesteroch för personal som särskiltavdelats för att ta prover och för att övervakabigårdars och bisamhällens hälsotillstånd.I juli 2012 beslutadekommissionen om fördelningav medel. Sverigefick en medfinansieringpå 39 832 euro,vilket motsvarar 30 %av projektets förväntadekostnader. Sverige delfinansierarpilotprojektetmed medel avsedda förbitillsyn.I Sverige kommerett slumpmässigt urvalatt ske av 150 bigårdari Skåne, Västra Götalandoch Stockholms och Uppsalalän. För Jordbruksverketsräkning har LottaFabricius Kristiansen anställtssom projektledare.För att samla in proverfrån bigårdarna har niostycken bitillsynsmänengagerats från de tre utvaldaundersökningsområdena.Projektet syftar bl. a. till följande förperioden 2012-2013 och för de områdensom är inkluderade i studien:• Beräkna andelen bisamhällen somdör över vintern (vinterförluster)och andelen bisamhällen som dörunder biodlingssäsongen.• Bedöma omfattningen av varroaangreppi bigårdarna före vintern ochefter vintern.• Bedöma förekomst av ABPV och DWVinfektioner i bigårdarna.• Bedöma förekomst av amerikanskyngelröta, europeisk yngelröta, säckyngeloch nosemasjuka före vintern,efter vintern och under biodlingssäsongen.• Bedöma förekomst av trakékvalster(Acarapis woodi).De 150 bigårdarna ska provtas vid tretillfällen. Första bigårdsbesöket genomförsunder september-oktober före vinternoch det andra bigårdsbesöket genomförsunder mars-april efter övervintringenoch det tredje bigårdsbesöket genomförsunder juni-juli mitt i säsongen. Dessa resultatska sedan sammanställas och utvärderasunder hösten 2013.Om du är biodlare i de nämnda undersökningsområdenakan du kommaatt bli utvald (slumpmässigt) till att varamed i studien.Vill du veta mer om projektet vänligenkontakta JordbruksverketLars-Erik Staberg, tel: 036-156276. E-post:lars-erik.staberg@jordbruksverket.se ellerLotta Fabricius Kristiansen, tel: 036-156027.lotta.fabricius-kristiansen@jordbruksverket.se5

istyrka, drottningens tillstånd och gradenav varroaangrepp. Vid slutskörden gör jagföljande:– Lyfter av alla lådor från bottnen.– Rensar bottnen eller byter till renbotten om det behövs.– På bottnen sätter jag en tom låda.I den placerar jag 2 ramar medpollen (en på var sida om ynglet)och ramar med yngel. I andra lådanyngel och ramar med pollen igen. Itredje lådan placerar jag slungaderamar och ramar med foder.– Bin från skattlådorna skakas ner i delådor som nu är på bottnen.– Varroaangreppet kontrolleras genomatt öppna drönarceller (om detfinns, annars arbetaryngel) medpincett eller med avtäckningsgaffeln.Om det är starkt (många celler avdem jag öppnar har kvalster och endel flera i samma cell) behandlar jagmed Apistan eller Tymol (Apiguard).Det tillsätter jag samtidigt som jagordnar bisamhället. Senare på åretnär bisamhället är yngelfritt är dettid för behandling med oxalsyra.– Ovanpå tredje lådan sätts foderlådan.Sockerlösning hälls i. Mina foderlådorrymmer över 10 liter. Jag fyllerdem med minst 8 liter foder. Nästadag kollar jag hur mycket foder samhällethar tagit. Det skall ta minst4-5 liter foder under första dagen.Om inte misstänker jag att det ärnågot fel med samhället och jagkontrollerar det noggrannare, t exom det har en äggläggande drottning.Bisamhällen som är svaga (som intefyller 2 HLS-lådor med bin) förenar jagefter att de har tagit första fodergivan. Dettagör jag oftast med hjälp av tidningspappermellan dem.Binas bostäderFoderlåda och foderramarbetet med invintring av bina ingårI oftast att man fodra dem med sockerlösningför att se till att de har tillräckligtmed vinterfoder, ett foder som inte lämnarmycket rester i tarmen och som lätttas upp av bina.Det finns olika sätt att fodra bin. Mankan använda en uppochnervänd hink medett lock som är försett med många småhål. Man använder då en täckbräda elleren täckskiva som är försedd med ett lämpligthål över vilket hinken placeras uppochnervänd.Bina suger sockerlösningengenom de små hålen (som inte får varaför små) i hinkens lock.Det finns också foderlådor som mankan sätta överst på bikupan som bina kangå upp i. I dem hälls sockerlösningen. I deflesta kan inte bina komma ut i hela delenmed sockerlösningen. Den täcks med entäckskiva och sedan kommer taket.Man kan använda speciella foderballonger.Sådana ballonger kan vara av glaseller av plast.Jag föredrar foderlådor som rymmerupp till 10 liter sockerlösning. Med sådanalådor kan man kontrollera hur snabbt binadrar ner fodret i kupan och man behöverinte fylla på så många gånger.Ibland kan man behöva drivfodrabina med sockerdeg. Det är enklast att placerafoderdegen direkt på ramarna så attbina kan värma den och har direkt kontaktmed fodret. Man kan också användaspeciella foderramar för detta ändamål.Foderlåda och foderram.Limmas medvattenfast lim ochfogas med silikonBinas produkterVaxBivax är produkt som bina utsöndrar från sinavaxkörtlar. De har 8 vaxkörtlar på undersidanav bakdelen. Då de är ca 17 dagar är dessa körtlarmest aktiva. En del forskare har funnit att bina förbrukarca 10 kg honung för att producera 1 kg vax.Vax har en mycket komplicerad kemisk sammansättning.Man har hittat över 300 olika ämneni vax. Det är mycket stabilt och vattenfast. Det finnsöver 2000 olika industriella och kosmetiska produktersom innehåller vax. Den specifika viktenpå vax är 0,963. Det betyder att det flyter på vattendå vatten har specifika vikten 1,0. Vax smältervid 63,56 gr C. Det är omöjligt att på konstgjordväg tillverka vax.Bitidningen 9 20127

Binas sjukdomar- skadedjurVaxmottDet finns två sorter av vaxmott – StoraVaxmottet, Galleria melanella ochLilla Vaxmottet, Achroea grisella. Bådaär fjärilar och deras larver gör skada påvax. Stora Vaxmottets hona är 13 mmlång och hanen 11 mm. Lilla Vaxmottetär något mindre.Honan kan lägga upp till 1000 äggvilka kläcks när villkoren är gynnsamma.När larverna har kläckts äter de vax ochlämnar spår bakom sig. De spinner trådarav ett ämne som utsöndras ur speciellakörtlar. Larverna livnär sig helst på gamlavaxkakor och på sådana som är fuktiga ochinnehåller en del pollen. Man kan skyddavax med olika kemiska ämnen, men malmedelär inte tillåtet att använda.Ättikssyra är ganska effektiv motvaxmott och nosema, men har en nackdel.Det skadar metalldelar i bikupan. Vaxmottskadar sällan vax i bikupor med bin. Mest ifarozonen är utbyggda ramar som förvarasöver vintern till nästa säsong. Jag har ingaskador av vaxmott. Jag gör så här:Alla ramar sorteras i 3 grupper:– De som ska smältas.– De som innehåller mycket pollen, dekan lämnas tillbaka till bina.– De som ska förvaras till nästa säsong.Sådana ramar förvarar jag ute iskattlådor på bockar så de kommerupp en bit från marken och underlättarventilationen som ska finnas.10 lådor staplas på en tillfällig bottenmed nätförsett ventilationshål. Stapelntäcks med en likadan enkel uppochnedvänd”botten”. Det blir en skorstenseffekt.Taket skyddar mot regn och skall vara litetupplyft så att det blir ventilation. Ramarnablir så småningom nästan torra.BiologiÖvervintringenNär temperatur sjunker under 8 gr Cbörjar bina forma ett mer kompaktklot av bin. De drar ihop sig närmare varandra.Allteftersom temperaturen sjunkerblir klotet tätare. För en bra övervintringbehöver följande villkor uppfyllas:– Ett friskt och starkt bisamhälle.– Tillräckligt med matförråd.– Bra ventilation.– Bra isolering.– Vinterro.Under vintern sover inte bina. De ärständigt i rörelse i klotet. De äter och producerarvärme. Bin som är på utsidan avvinterklotet kryper in och bin inifrån kryperut på ytan och hela tiden blandar desig. Oftast befinner sig drottningen i mittenav klotet. Där skyddas hon mot nedkylningoch ev sjudomar som skulle kunnabli följden, t ex en försämring av äggläggningsförmågan.Fodret i bikupa är ordnat så att överklotet finns ett tjockt lager av honung ochramarna på sidan är också fyllda med honungså att de fungerar som värmeisolering.Under vintern skall bina inte störas.Om man stör bina då kan klotet utvidgasoch spricka upp. De börjar då äta mer mat,vilket kan orsaka utsot och i värsta fall kanbisamhället dö.Enkla ”bottnar” som man tätaröppningen på. Den översta läggsuppochner. Sen ett tah överst.Listerna ser till att det blir ventilationoch drag genom stapeln.Det håller vaxmotten i schack.Bina drar ihop sig till en klotform för att hålla värmen under den kallaårstiden.8 Bitidningen 9 2012

Enkel beredning av vinterfoderLARS-GÖRAN ARVIDSSONJag har i många år vinterfodratmed Bifor, men börjadetröttna eftersom bina oftakittade igen hålen i locketoch jag fick öppna upp igen.Det kunde bli en hel del spring ibigården för att fixa detta. Dessutomär ju inte en hink tillräckligt, så kompletteringmåste ske på något sätt. Likaså är prisskillnadengentemot socker orimligt stor.2010 plockade jag därför fram minagamla foderlådor igen. Somliga fyllde jagmed Bifor och somliga med sockerlösning.Tyckte att själva utfodringen gicksmidigt men det var lite bökigt att beredasockerlösningen. Funderade lite och till2011 gjorde jag följande. Köpte en 200 litervattentunna med kran, en billig dränkbarpump och en kort bit böjlig slang tilldenna. Satte tunnan på en förhöjning föratt få plats med kärl under kranen. I tunnanplacerade jag pumpen med slangenmonterad så att det blev rundpumpning.Jag fyllde med 55 liter vatten och startaderundpumpningen. Sedan var det baraatt hälla i 75 kg socker. Lite i taget annarsErfarenheter och tips:– Köp gärna en något starkare pump än den minsta (400 W) som jag gjorde. Trorman slipper en del stopp då.– Eftersom hela apparaturen var uppställd inomhus hade jag en bagagerumsmattamed uppvikta kanter under kranen för att fånga upp oundvikligt spill. Detsparade mycket städjobb.– Kör ren pumpen i vatten innan sockerlösningen torkar.– Man kan nog köra större satser än 75 kg socker, men se till att ha marginaltill kärlets kant.orkade inte pumpen med. Ibland stannadepumpen, för att det gick för tungt.Då fick man röra upp sockret med enhonungsrörare och sedan gick det bra attköra pumpen igen. När allt sockret hälltsi, kördes pumpen en stund och foderlösningenvar klar. Jag tog också tillvara honungsresternai täckvaxet genom att hällapå varmt (ca 50 o ) vatten och låta det draöver natten (lite omröring krävs). Sedanbara att sila av och man hade en ca 20% sockerlösning. Den hälldes i tunnanoch motsvarande mindre mängd sockertillsattes för att få rätt koncentration påsockerlösningen.När lösningen var klar, tömde jag i vattenkannoroch började fylla foderlådorna.EkonomiUtrustningen kostade totalt cirka 660kr, fördelat på pump 299 kr, kärl 279kr, och slang ca 82 kr. Jag gjorde fodertill 12 samhällen, 18 kg socker till varje.Sockret köptes i 25 kg säckar á 9,35/kg.Det blev totalt 2 020 kr. Jag hade kunnatköpa sockret någon krona billigare per kgom jag köpt i små 2 kg påsar på Willys.Om jag i stället använt Bifor hade det gåttåt 1,25 hink/samhälle á 185 kr, totalt 2775 kr. Min utrustning betalade sig alltsåredan första året.Inköpsställen:– Jag handlade pump på Clas Olsson,– kärl och slang på Bauhaus samt– socker på CityGross, men motsvarandefinns också hos många andraföretag.Utrusningenfrån utsidanPumpennersatt ikärletDet hela i driftBitidningen 9 20129

Med smak av HONUNGSmakprov från SBR:s nya bok med recept av Marita Delvert. Sebaksidan av tidningen för mer information.En rätt som går att variera. Fetaosten kan bytas mot chèvreeller annan smakrik ost och bacon mot skinka.Kycklingen kan grillas före ugnsstekningen i stället för att stekas i panna.Kycklingfilémed smakfrån medelhavetIngredienser4 kycklingfiléer1 tsk salt1 krm svartpeppar8 soltorkade tomater i olja100 g fetaost2 msk honung8 basilikablad8 baconskivor2 msk smör1 msk oljaTillagningSkär en längsgående ficka i varje kycklingfilé,salta och peppra.Fyll fickorna med soltorkade tomater, fetaost, honungoch basilikablad.Linda två baconskivor runt varje filé. Bind ett snörerunt filén eller fäst ihop den med tandpetare.Hetta upp smör och olja och bryn filéerna runt om.Lägg kycklingen i en ugnsfast form och låt deneftersteka i 150 grader i cirka 20 minuter(innertemperatur 70 grader).Med smak av honungMed smak av honungAnka och apelsin är en klassisk kombination.Här blir smakerna både rikare och rundare när såsen kompletterasmed honung och aromatisk citron.Ankbröst med honungoch apelsinIngredienser3–4 ankbröst50 g smörSalt och pepparApelsinochhonungssås0,5 dl honung0,5 dl rödvinsvinäger5 dl hönsfondSaften av 3 apelsinerSaften av en citronSkal av en citron ochen apelsin0,5 dl vatten ochen msk honungTillagningSnitta ankbrösten ovanpå skinnet i ett rutmönsteroch gnid in dem med salt och vitpeppar.Stek med skinnsidan nedåt på låg värme och häll bort fettet.Vänd ankbrösten och lägg dem i en ugnsfast form ochställ in i ugnen i 225 grader. Stick in en termometer.Ankbrösten är färdiga när de uppnått en temperaturpå 62 grader (för rosa kött).Koka samman honung och vinäger till en guldgul massa.Tillsätt apelsin- och citronsaften och hönsfonden ochlåt såsen sjuda i 45 minuter.Smaka av med salt och peppar.Skalen skärs i tunna strimlor.Koka dem mjuka i en lag av 0,5 dl vatten och 1 msk honung.Tillsätt skalen i såsen precis vid serveringen.32 Med smak av honung Med smak av honung10 Bitidningen 9 2012

ytt i höst. Tänk Här nytt är i höst. en äppelgratäng Här är en äppelgratäng som ger lite mer som ger lite mervanliga än äppelpajen. den vanliga Hemligheten äppelpajen. Hemligheten är ett täcke med är ett honung, täcke med honung,raîche crème och citron. fraîche och citron.gratäng på höstens på höstensfinaste äpplen äpplenienser Ingrediensersvenska 4 syrliga äpplensvenska äpplenör 2 msk smöronung3 msk honungr 4 äggulorrösocker 2 msk strösockere fraîche 2 dl crème fraîchev en halv Saften citron av en halv citronandelspån 0,5 dl mandelspånTips!Tips!Är din honung fast?Är din honung fast?Värm den någraVärm den någrasekunder i mikronsekunder i mikronså blir denså blir denrinnande.rinnande.ingTillagninglena i Skär tunna äpplena klyftor. i tunna Smörj klyftor. en eldfast Smörj form en med eldfast lite form smör med och lägg lite smör klyftorna och lägg klyftornamönster i vackert i formen. mönster Ringla i formen. över honungen. Ringla över honungen.gulorna Vispa med äggulorna sockret, rör med i crème sockret, fraîche rör i crème och citronsaften.fraîche och citronsaften.ndningen Häll över blandningen äpplena och över strö äpplena över mandelflarn.och strö över mandelflarn.a i ugnen Gratinera cirka 15 i ugnen minuter cirka i 250 15 minuter grader tills i 250 gratängen grader tills har gratängen fin färg. har fin färg.med vaniljglass. Servera med vaniljglass.72 Med smak av honung Med smak av honung Med smak av honung Med smak av honung27Den frasiga mandelbotten kan bli en stor pajsom alla delar på. Du kan också grädda minipajer,en till varje gäst.Mandelbottenmed bär ochhonungskesellaIngredienser150 g mandel3 msk citronsaft1 msk honung1 dl havregryn0,5 dl kokosflingor250 g Kesella naturell3 msk honungCirka 3 dl blandade bärTillagningKör mandeln i en matberedare och fukta blandningenmed citron och honung. Blanda i havregrynen.Tryck ut degen i en pajform. Strö kokosflingor ovanpånär du trycker ut degen så går det lättare.Grädda i 10 minuter i 175 grader och låt svalna.Blanda kesellan med mjuk honung, bred på pajenoch garnera med bär av blandade sorter.76 Med smak av honung Med smak av honung33Bitidningen 9 201211

Verksamhet med bin vid SLU 2011INGEMAR FRIES EVA FORSGREN, JOACHIM DE MIRANDA, BARBARA LOCKE, OLLE TERENIUSEkologiska institutionen, SLUFORSKNINGBEE DOCDen 1 mars 2010 påbörjades deteuropeiska forskningsprojektet”BEE DOC”. Ett konsortium av11 europeiska partners (SLU ären av dessa) under ledning avkoordinatorn, Robin Moritz frånTyskland skall forska på interaktionermellan olika patogener, patogeneroch bekämpningsmedel,samt hur bina påverkas av olikakombinationer av påfrestningar.SLU:s roll i projektet inkluderarkartläggning av förekomstenav nosemainfektioner övertiden i norra Europa där insamlingsarbetetmed månatlig provtagningsker i samarbete medBjørn Dahle i Norge, Seppo Korpelai Finland och Lotta Fabriciusi Sverige. Första årets prover (från2010) har undersökts.I Finland är bilden annorlundajämfört med Sverige och Norge,sannolikt därför att man underlång tid importerat bin från södraEuropa där Nosema ceranae dominerari provtagning för nosema.Inte i något fall har proverfrån Norge eller Sverige innehållittrena infektioner av N. ceranae,bara blandinfektioner. I figur1 (Sverige) och 2 (Norge) redovisasandelen prover positiva förnosema samt fördelningen av provermed ren infektion av Nosemaapis respektive prover med infektionav båda arterna samtidigt(blandinfektion).Grovt sett är bilden densamma i Norge och Sverige. Ingarena infektioner av N. ceranaehar påträffats, bara blandinfektioneroch i blandinfektionernadominerar N. apis generellt (dataej redovisat). Mönstret med en infektionstopppå våren är den förväntadeoch mönstret detsammaFigur 1. Andel prover positiva för nosema samt fördelningen av positiva prover på ren infektionmed Nosema apis eller blandinfektion med Nosema ceranae i svenska prover.Figur 2. Andel prover positiva för nosema samt fördelningen av positiva prover på ren infektionmed Nosema apis eller blandinfektion med Nosema ceranae i norska prover.12 Bitidningen 9 2012

för Norge och Sverige.I Finland påbörjades provtagning medsamtliga samhällen positiva för nosemaoch med en icke-kvantitativ artbestämningoch sedan har samma samhällen provtagitsdär det varit möjligt. I de samhällendär provtagning påbörjades var 5 rena N.apis infektioner, 10 rena N. ceranae infektioneroch 12 var blandinfektioner medbåda parasiterna. Som framgår av Figur 1och 2 är infektionsbilden i Finland en heltannan än i Norge och Sverige där N. apishelt dominerar.Som en del i projektet BEE DOC harbin från Bond-projektet (se nedan) undersöktsgenetiskt för att klargöra om detgår att koppla identifierbara gener till kvalsterresistens,för att i förlängningen kunnaanvända genetiska markörer av resistensvid selektion. Tre områden har kunnatidentifieras med s.k. QTL-mapping. Tyvärrpåverkar de olika identifierade områdenavarandras genetiska uttryck (epistasi) varförett urval inte kan göras för enstaka områden,något som väsentligt begränsar användbarheten.Resultaten har publiceratsoch artikeln finns tillgänglig på nätet (Behrenset al., 2011, DOI: 10.1002/ece3.17)(vid en sökning på nätet med angivet DOIfinns publikationen tillgänglig).I ett annat genetiskt projekt som drivsav Matt Webster vid Uppsala Universitetanvänds bin från Bond-projektet för att,med hjälp av den senaste sekvenseringsmetodiken,bedöma om det går att hittade genetiska skillnader som ökad resistensmot varroakvalster beror på. Sannolikt äratt det även med den tekniken blir svårtatt få grepp om den genetiska bakgrundentill resistens då det är troligt att det interör sig om enskilda gener som förändrats,utan mindre förändringar i en rad olikageners uttryck.Bond-projektet(”Live and let Die”)I redovisningen i BT i maj 2010 för verksamhetmed bin vid SLU 2009 (Fries &Forsgren, 2010) redogjordes för BarbaraLockes undersökningar av varroakvalstretsreproduktion. Tydligt är att kvalstretreproducerar med sämre framgånghos Bondbina, jämfört med kontrollbin.Resultaten har publicerats och finns fritttillgängligt på nätet (Locke & Fries, 2011,DOI: 10.1007/s13592-011-0029-5).Barbara har fortsatt med motsvarandestudier på franska bin som överlever utanBitidningen 9 2012Figur 3. Andel Nosema ceranae DNA i samtliga undersökta blandinfektioner.behandling mot varroakvalster, och intressantnog verkar mekanismerna för toleransse annorlunda ut, även om det ävenhär handlar om kvalstret reproduktionspotential.Även resultaten från dessa studierhar publicerats (Locke et al., 2012)och visar att där bisamhällens resistensstuderats i Europa är en avgörande faktoratt kvalstrens reproduktion är lägre än iicke resistenta samhällen. En separat beskrivningav Bond-projeketet ända frånstarten kommer snart pubkliceras i BT.Projektet har i varierande omfattning haftstöd från nationella programmet.VirusforskningProvtagning för virusanalyserDe flesta kända bivirus (och samtliga somär associerade med varroakvalster) är s.k.enkelsträngade RNA-virus. Eftersom RNAär mycket mer känsligt och lättare brytsner jämfört med DNA kräver provtagningför virusdiagnostik på bin därför mer noggrannhet.Med ekonomiskt stöd via jordbruksverketfrån Nationella Programmethar biprover behandlats på en rad olikafältmässiga sätt för att kunna fatta beslutom riktlinjer för provinsamling som gerjämförbara data från olika provtagningar.I upplägget har ingått att användaolika kemiska sätt att stabilisera RNA, provtagningi alkohol, levande bin i burar, proveri flytande kväve, prover på is mm. Mankan konstatera att, bortsett från levandebin, är de metoder där proverna hålls såkalla som möjligt de som ger bäst utbyteoch kvalitet av RNA. Kan inte proverna hållasfrysta sker en allt snabbare nedbrytningav RNA efter 24 timmar. T.o.m. levande binsom hålls i burar (om bina förvaras i burarmer än ett dygn) är sämre än att direktfrysa ner bina, allra helst i flytande kväve.Den provtagning som ger ett bra utbyteav RNA på enklaste, billigaste ochmest praktiska sätt är att frysa levande binså snabbt som möjligt och därefter hållamaterialet så kallt som möjligt, helst frusettills det kan analyseras. Skall prover sändasmed posten bör de skickas nedfrusnatillsammans med en frysklamp och transportenfrån avsändare till mottagare börinte överstiga ett dygn. Undersökningenhar bekostats av nationella programmet.Kartläggning av genetiskresistens mot virusEn stor del av problemen kring varroa äratt kvalstret mycket effektivt överför olikavirus, som leder till virusepidemier i angripnasamhällen. Dessa samhällen dukarvanligtvis under inom 2-3 år. Virusmängdoch förekomst är markant högre i varroaangripnaän i varroafria regioner, även i(behandlade) samhällen med minimaltvarroaangrepp. Allt betyder en ökad riskför binas och drottningens hälsa, inteminst på grund av sambandet mellanolika virus och andra sjukdomar, som tillexempel Nosema,Ett försök att studera genetisk resistensmot virusinfektioner i binas arvsmassa(ett projekt med stöd från FORMAS) påbörjadesvåren 2011. Kortfattat kan mansäga att projektet handlar om molekylär13

kartläggning av alla gener i binasgenom som är delaktiga i känslighet/resistensmot virus. Kartläggningengenomförs genomatt jämföra DNA-sekvensen fråninfekterade (känsliga) och oinfekterade(resistenta) bin fråninfekterade drottningar. Förraåret korsades och infekteradesdrottningar med infekterad sperma.Denna sommar kommer viatt undersöka drottningarnas avkommamed avseende på virusinfektioner.DNA-sekvenseringsdelenav projektet kommer attgöras under hösten 2012.Figur 4. Andel prover med påvisad virusinfektion för fyra olika virus från europeiska bin (Apismellifera), asiatiska bin (Apis cerana) i kontakt med europeiska bin samt från asiatiska bin somaldrig varit i kontakt med europeiska bin. Olika bokstäver över staplarna anger att skillnadernamellan staplarna inom virustyp är signifikant (p

undersöktes därefter beträffande art medPCR. Av de 319 prover som var positiva förmikrosporidieinfektion innehöll 273 enbartN. apis och 46 stycken innehöll enblandinfektion med spår av både N. apisoch N. ceranae. För att undvika falskt positivaresultat sattes en gräns i analysernadär mindre än 1 % av DNA i blandinfektionerbetraktades som ett negativt resultat.Då återstod totalt 29 blandinfektioner.År 2009 och 2011 tillskrev vi de biodlareoch bitillsynsmän som 2007 skickatin prover där vi funnit spår av N. ceranaeår 2007, för att undersöka om vi kundespåra en förändring över tid i parasitensförekomst.Resultaten visar ingen ökning av andelenprov som är positiva för N. ceranaei det insända materialet. I flera fallhärstammar proverna insända av bitillsynsmänfrån olika biodlare mellan åren,men i tio fall har vi kunnat följa sammabiodlare 2007-2011. Inte i något av dessafall kunde N. ceranae påträffas 2011. Ifigur 3 finns andelen DNA från respektiveparasit i blandinfektioner presenteratfrån samtliga insända prover. Resultatenfrån blandinfektionerna visar att andelenN. ceranae-DNA inte har ökat över tiden.Sammantaget kan sägas att ingentingtyder på att N. ceranae ökar i omfattning.Parasiten finns bland svenska bin men serinte ut att öka på bekostnad av N. apis,som vi tidigare antagit skulle ske och somskett i länder med varmare klimat. Ingentingtyder heller på att parasiten får någonavgörande betydelse för hälsotillståndetför svenska bin. Undersökningarna harbekostats av nationella programmet.Probiotiska bakterierUnder 2011 har vi fortsatt samarbeta medAlejandra Vásquez och Tobias Olofssonkring mjölksyrabakterier och binas hälsaoch tillsammans publicerat en artikel somsammanfattar vad som för närvarandeär känt om dessa spännande bakterier(Vásquez et al., 2012). Artikeln kan sökas(DOI: 10.1371/journal.pone.0033188)och finns fritt tillgängligt på nätet.Med anslag från FORMAS har vi under2011 undersökt de probiotiska bakteriernasinverkan på infektionsförloppet hos N.apis eller om de påverkar utvecklingen aveuropeisk yngelröta (Melissococcus plutonius)hos infekterade bilarver. När det gällernosemaparasiten tyder de preliminäraresultaten på att närvaro eller frånvaro avBitidningen 9 2012Figur 6. Exempel på binas aktivitetsnivå under olika ljusförhållanden. Förändring av ljusstyrkasker var tionde minut.dessa bakterier inte påverkar infektiviteteneller utvecklingen av nosema i bitarmen.Däremot är det tydligt att bakteriensom orsakar europeisk yngelröta påverkasnegativt av de probiotiska bakterierna. Bilarversom föds upp på lab och som infekterasav bakterien via fodret blir sjuka ochdör i mindre omfattning om de probiotiskabakterierna samtidigt finns i bitarmen. Resultatenhar sammanställts och kommeratt publiceras under 2012.VietnamÅr 2011 påbörjades ett SIDA-finansieratprojekt för att undersöka om införandet aveuropeiska bin till Asien för med sig sjukdomareller parasiter till de asiatiska bina.Sedan tidigare vet vi att två viktiga parasiter(Varroa destructor, N. ceranae) påeuropeiska bin kommer från asiatiska bin(Apis cerana). Projektets primära syfte äratt undersöka riskerna för ”spill-over” avpatogener från europeiska honungsbin tillasiatiska bin, och i vilken utsträckning införandetav europeiska honungsbin kanhota populationer av asiatiska honungsbin.Under 2011 gjordes insamling av bin(Apis cerana indica) på ögruppen ConDao söder om Vietnams fastland, ett områdedär det aldrig förekommit europeiskabin. Dessutom samlades både asiatiskaoch europeiska bin in från södra delen avVietnam där biodling med båda arternaförekommer parallellt. En utförligare beskrivningav projektet har tidigare presenteratsi BT (Fries, 2011).Vi har än så länge bara analyserat denförsta provomgången, en ytterligare insamlinggörs i april 2012, nu på isoleradeplatser i norra Vietnam. Vi har hittills intepåträffat något virus eller annan sjukdomhos asiatiska bin som finns i närheten aveuropeiska bin, som inte också finns hosisolerade asiatiska bin. Däremot kan detvara en kvantitativ skillnad när det gällerbivirus, så att asiatiska bin i närheten aveuropeiska bin har högre virustitrar förvissa virus jämfört med när de förekommerensamma. De virus vi undersökt förär APV, KBV, Vd virus1, SPV, SBV, CPV,BQCV och DWV. I figur 4 finns presenteratandelen smittade prover av respektive typför de olika virustyper vi påträffat.Det mest intressanta resultatet så härlångt är att det är första gången CBPV påvisashos asiatiska bin. Men som synes avfigur 4 kan infektionen även spåras hosisolerade asiatiska bin om än i låg omfattning,varför det inte rör sig om en införselav en ny virustyp till asiatiska bin.Bisamhället som modell försmittspridning i sociala nätverkVi håller på att utveckla en experimentelldjurmodell för smittspridning med honungsbinsom modelldjur. Under 2011kunde vi med avancerad videoutrustningoch dataprogram påbörja arbetet med attfölja alla individer på en vaxkaka och varde befinner sig varje tiondels sekund. Vianvänder oss av infraröd belysning (vilketav bina uppfattas som mörker) uti-15

Figur 7. Fördelning avprover inkomna för analystill SLU under 2011.från antagandet att vi därigenom inte störbinas naturliga beteende. Då bin kan bobåde i håligheter utan ljus, men även levai dagsljus, har vi undersökt ifall ljus harnågon påverkan på binas aktivitet. Vi haranalyserat binas rörelseaktivitet på gruppnivåvid olika ljusförhållanden och ser ensnabb uppgång i aktivitet precis när ljusetförändras, men därefter återgång till ennormal aktivitetsnivå.DIAGNOSVERKSAMHETUnder 2011 mottogs totalt 1673 prov. Enstor andel av dessa är ett resultat av att detnu inte krävs tillstånd från jordbruksverketför att föra in levande bin till Sverige, baraatt man uppfyller vissa krav. Av inskickadeprover var 1217 prov avseende import avdrottningar från Argentina. Samtliga drottningburarfrån importen undersöktes föreventuell förekomst tropilaelapskvalster(Tropilaelaps ssp.) samt av ägg från lillakupskalbaggen (Aethina tumida). Följebinaundersöktes med avseende på trakékvalster(Acarapis woodi). Ingen av dessaskadegörare kunde påvisas.I figur 7 finns fördelningen av proverunder senare år för olika kategorier. Tilldessa kommer ett stigande antal kontrollerav importdrottningar (1217 st. 2011).UNDERVISNINGForskarutbildningFör närvarande finns endast en doktorand(Barbar Locke) på SLU med fokuspå bin och bisjukdomar. I september 2012skall Barbara försvara sin avhandling somhandlar om varroakvalster och resistensmekanismerhos honungsbin.GrundutbildningVåren 2011 gavs den årliga grundkursen”Bees apiculture and pollination” vid institutionenför ekologi. Kursen som pågåri 5 veckor heltid (hela maj och in i juni)ges numera på engelska då flera utbytesstudentervarje år väljer att gå kursen.Det var 18 studenter som examinerades2011. Första halvan av kursen innehålleren del som ägnas åt vilda bin, humlor ochpollinering, med mycket exkursioner ochartkunskap. Andra delen av kursen ägnasuteslutande åt honungsbin och biodling.Eftersom SLU skall spara på grundutbildningenhar man från centralt håll föreslagitatt bikursen skulle läggas ner. Efterskrivelse till fakulteten, med påpekandetatt bikursen 2011 rankats som tredje bästakurs av studenternas vid SLU utvärderingar,får vi tills vidare fortsätta ge kursen åtminstone2012 och 2013.Referenser och publicering 2011Behrens, D., Huang, Q., Geßner, C., Rosenkranz,P., Frey, E., Locke, B., Robin F. A.Moritz, R.F.A., Kraus, F.B., 2011. ThreeQTL in the honey bee Apis melliferaL. suppress reproduction of the parasiticmite Varroa destructor. Ecology andEvolution 1, 451–458.de Miranda, J.R., Chen, Y.P., Ribière, M.,Gauthier, L., 2011. Varroa and Viruses.In: Varroa – Still a problem in the 21 stcentury? (N Carreck Ed); Chapter 3, pp11-31. IBRA Publishing, Cardiff, Wales.de Miranda, J.R., 2011. Virussen bij bijen:Welke, waar, wanneer en wat doen we ertegen? Bijenhouden 5:7/8, 4-6.de Miranda, J.R., Forsgren, E., Fries, I.,Locke, B., 2011. Kommentar angåendeCCD. Bitidningen 110, mars, 28.Fries, I. 2011. Évaluation de la tolérance desabeilles face à l'acarien Varroa. La santéde l’Abeille 243, Mai-Juin 2011, 257-265.Fries, I. 2011. Nosema ceranae en abejasEuropea (Apis mellifera). Actualidad Apicola2, Oct-March 2011, 10-13.Fries, I. 2011. Évaluation de la tolérance desabeilles face à l'acarien Varroa. Fruits etAbeilles, Mai 2011, 160-162.Fries, I., Forsgren, E., de Miranda, J. Locke,B. 2011. Verksamhet med bin 2010 vid SLU.Bitidningen 110, sep 10-14.Fries, I., Forsgren, E. 2011. Biodling i södraVietnam. Bitidningen 110, 16-17.Fries, I. 2011. Biodling i norra Vietnam.Bitidningen 110, mars, 26-27.Fries, I. 2011. Stöd till forskning omhonungsbin i Uppsala. Bitidningen 110,mars, 18-21.Fries, I. 2011. Stöd till forskning omhonungsbin i Uppsala. Gadden, December2011:1, 24-25.Fries I, Lindström A., Rosenkranz P., FreyE., Odemer R., Schroeder A., de MirandaJ.R., Yañez O., Paxton R. 2011. The principalparasites and pathogens of honeybees.In: Bees in Europe and SustainableHoney Production (BEESHOP): Resultsof a Pan-European Research Network(D Behrens & RFA Moritz Eds); Chapter2, pp 49-105. Nova Science Publishers,Hauppauge, New YorkGauthier, L., Ravallec, M., Tournaire, M.,Cousserans, F., Bergoin, M., Dainat, B.,de Miranda, J.R., 2011. Viruses associatedwith ovarian degeneration in Apismellifera L queens. PLoS-One 6, e16217.Locke, B., Fries, I. 2011. Characteristicsof honey bee colonies (Apis mellifera)in Sweden surviving Varroa destructorinfestation. Apidologie 42; 533-542.16 Bitidningen 9 2012

Bjäre Bf får ny stugaKJELL BERNDTSSONI vår föreningsbigård hade vien förvaringsbod där vi förvaradematerial till våra bihus.Vi kunde sitta 10 personeroch prata och dricka kaffe.Så hände det något i somras,taket började sjunka in ochdetsamma med en vägg.Vi var tvungna att titta efter en ny bod,dels för att kunna förvara material menockså för att vi skulle kunna ha någonstansatt sitta, eftersom vi är över 20 medlemmarsom kommer på onsdagsträffarna.Vi fick tips om en stuga i Falkenberg somskulle säljas och monteras ner av köparen.Några medlemmar från föreningenbestämde sig för att åka upp och titta närmarepå stugan. Det fanns ett problem ochdet var att den var för stor att flytta för oss,vi åkte hem och funderade. Någon sa att visågar den i bitar och sätter ihop den igenhär på föreningen. Sagt och gjort, vi åkteupp och mätte stugan och funderade var viskulle dela den. Sen for vi hem och börjadeatt förbereda marken där stugan skullestå, allt från att såga ner träd, schakta enplan yta samt mura upp en grund. Tidigten fredag morgon åkte ett gäng medlemmarupp till Falkenberg, med sig hade deen lastbil med kran och släp, en traktormed släp samt mycket arbetskraft. Detbörjades med att taket sågades av vid takstolarnaoch lades hel på traktorvagnen.Stugan delades i tre delar och lastades pålastbilen. Strax efter middagstid var alltklart och hela ekipaget började rulla motBjäre föreningsbigård.Nästa morgon började flitiga medlemmaratt hjälpa till att montera tillbaksbitarna på plats igen med hjälp avlyftkranen på lastbilen. Huset passade pågrunden och taket föll på plats. Allt kundespikas ihop till en hel stuga igen. En delmedlemmar ställde upp och bjöd på kaffeoch mat och klockan 16 på lördagen vardet hela klart.Biodlarna hjälptes sedan åt att målastugan, ordna taktäcknigem, fixa markenrunt omkring. Även inomhus måladesBitidningen 9 2012det. Tack vare sponsorer och en slant iföreningskassan gick detta projekt att genomföra.På årsmötet förra året invigdesvår nya föreningsstuga och vi var över 30personer som alla kunde sitta ner vid bordet.Föreningen bjöd på smörgåstårta tillmedlemmarna som tack för hjälpen. Frånen liten smal risig bod på 15 kvm till enstor fin stuga på 50 kvm. Besök gärna oss iBjäre biodlarförening I Förslöv eller via vårhemsida, www.bjarebiodlareforening.se.17

Visingsöbiodlarna toghem Naturvårdspriset 2012PO WAGNSGÅRDVisingsöbiodlarna blev årets pristagareav Jönköpings kommuns Naturvårdspris.Priset delades ut av stadsbyggnadsnämndensordförande Anders Samuelsson.Priset är en akvarell av Roza Varjuföreställande Rosenlunds bankar. Stadsbyggnadsnämndensmotivering till val avårets pristagare är:”Biodling är mycket värdefullt för pollineringav våra grödor och den vilda floran.Visingsöbiodlarna har upprättat ochsköter en viktig parningsstation med detsunda och fromma Ligustica-biet för att geodlarna service att para sina drottningar.Stationen används av biodlare i hela södraSverige som då tar med sina drottningar tillVisingsö. Här har man också byggt ett nyttutbildningshus och håller kurser.Visingsöbiodlarna är värdiga ett naturvårdsprisför sitt engagemang och sinarbetsinsats för att upprätthålla en godbistam och därigenom gynna den pollineringsom är så nödvändig i våra trädgårdar,på åkern, på ängen och i skogen.Biodlingens produkt honung är ett viktigtlivsmedel.”Ljusdalsortens Bffick kulturprisERIK KRAMVår förening ligger i norra Hälsingland.Varroan har ännu inte nått hit så föreningensmedlemmar lever i en ganskaodramatisk tillvaro. I våra närföreningarfinns varroan och väntar snart på upptäckti våra kupor.Värdet av pollinerande insekter harupmärksammats av fler än biodlarna,också i vår kommun. Till vår stora överraskningfick vi kommunens kulturpris2011. Då jag som föreningens ordförandefick ta emot detta fina pris kände jag storstolthet över vår verksamhet. Utmärkelseninnebär att fler blir intresserade. Redanhar fyra nya medlemmar tillkommit. Viförväntar oss fler.I vår föreningsbigård med tre kuporhar vi möjlighet att utbilda våra nybörjare.Där får de kunskap om hur bin sköts ochsamtidigt träffa äldre biodlare. Teoretiskakurser har vi vintertid allt eftersom behovetuppstår. Föreningsbigården är oersättligdå den ger ett gott bidrag till föreningenskassa. Under vårmötet repeterar vi åtgärdernaför att möta varroan.Vi ser fram mot intressanta biår ochönskar andra detsamma.Grennaskolan harskaffat bikuporGrennaskolan Riksinternat AB ochGrännaortens bf har inlett ett mycketlovande samarbete. Skolan har köpt bikuporoch bisamhällen som nu står uppställdai skolans trädgård ovanför torget iGränna. Biodlarföreningen sköter bisamhällenamot en bra fast ersättning, skolanfår den skördade honungen tappad i burkaroch naturligtvis ännu bättre pollineradefruktträd i sin fina trädgård.Sture KällDe tre nya bikuporna och två föreningsmedlemmar.Sture, som sköter bina och Lotta somlevererade bisamhällena.18 Bitidningen 9 2012

LEADER projekt ”Bisysslor”KRISTOFER ÖSTENSSONNordmaling-Bjurholm Bf haransökte 2010 och fick beviljatprojektstöd genom LEADER.En 6-ramars helautomatisk slunga, avtäckningsmaskin,avtäckningsverktyg,silar och ställ inköptes till honungshanteringen.Hyvelbänk, arbetsbänk, klyvsåg,kapsåg, pelarborr och spånsug till snickerirummet.Tanken med projektet är attunderlätta för fler att börja med biodlingdå startkostnaden många gånger är avskräckande.Vi erbjuder därför blivandeoch gamla biodlare möjlighet att snickrasin egen kupa, köpa en avläggare genomföreningen och sedan kostnadsfritt användaslungningsutrustningen till sin skörd.Första årets kostnader kan på så sätt stannaunder 3000kr.Vi håller även kurser för nya biodlareoch i priset för avläggaren (1800kr) ingårhjälp på plats i den nyes bigård. Vår störstasatsning hitintills är Honungsdagen den 3september 2011 då vi bjöd in alla i Umeåregionenatt komma och se vilka möjlighetersom finns för blivande biodlare. Allutrustning demonstrerades kontinuerligtunder dagen och intresserade personerbjöds in till utbildning i biodling ochsnickeriträffar under vintern 2011/2012.Mat och fika fanns förstås. Uppskattningsvis100-120 personer hittade till Hjåggsjöbygdegård där vi håller till. Vi annonseradei föreningsguiden och lokaltidningarna. Enlyckad dag! Vi hoppas fler blir inspirerade!Bitidningen 9 201219

Infobigård invigd i VimmerbyURBAN SUNDQUISTVimmerby Bf har under försommarenbyggt upp en infobigård enligt SBRmodellen.Den är placerad i anslutning tillden ordinarie bigården vid Vinäs. Byggethar kunnat genomföras, förutom en deleget arbete, genom stöd från SBR, N KalmarBiodlardistrikt och lokala sponsorer.Invigningen skedde den 12 juli ochuppmärksammades bl.a. av Vimmerby tidningsom gjorde ett fylligt reportage somäven tog upp allmänna frågor om biodling.Föreningen har stora förhoppningar om attden ska bidra till ökat intresse för biodling.Vimmerby besöks av mer än 400.000 turister varje sommar. Förhoppningen är bl.a. attlocka hit några av dessa besökare.Södra Inlands Bf fick hållbarhetsstipendiumSTEFAN HELLSTRÖMEtt hållbarhetsstipendium på 10 000 kronorgick 2011 till Södra Inlands Bf. Motiv: "Åretsstipendium delas ut till en förening som gör enviktig insats för pollinering av växter och den biologiskamångfalden. Förhoppningen är även attstipendiet kan bidra till att locka fler att satsa påbiodling i kommunen. Genom priset vill Kungälvskommun även uppmärksamma det globalamiljö- och försörjningshot som minskningen avantalet bin utgör. "Föreningen har 140 medlemmar, som harca 700 bisamhällen i kommunen.Med stipendiet vill vi locka fler att satsa påbiodling. Fler kurser, mer information till skolklasseroch besök på marknader. Vi vill görabinas nytta för samhället mer känd.De senaste fem åren har varroakvalstret invaderatKungälvs bikupor. För att råda bot pådetta behandlar vi kuporna med oxalsyralösning.Vi rekommenderar medlemmarna dettaistället för starka bekämpningsmedel och vilyckas bra med att begränsa mängden kvalsterpå detta sätt.SBR på ELMIASTURE KÄLLELMIA i Jönköping genomfördeen stor lantbruksmässa 19-22oktober 2011 och samtidigtfanns en mässa som hette ”Närproducerat”.De båda mässornabesöktes av omkring 30 000personer från hela södra Sverigeunder de fyra dagarna. Detvar framför allt landsbygdsbor.SBR hade en monter i Närproducerat,som bemannades avpersoner från Jönköpingsdistriktet.Vårt huvudsyfte var attvärva nya medlemmar och bi-odlare, men vi hade ocksåprovsmakning och försäljningav honung och sålde en”bibok”. Tidvis var vi mycketupptagna med att berättaom biodling eller honung förbesökare. Utan att ha räknatuppskattar vi att vi värvatca 40 nya medlemmartill förbundet, dvs personersom lämnat lappar till osseller som lovat fylla i lappenhemma och skicka in. Vårabroschyrer hade en strykandeåtgång.Grännabiodlaren Erik Hugander pratar med två besökare i SBR-monternpå ELMIA.20 Bitidningen 9 2012

Fler bin och mer honung- biodlare med framtidstroGERTRUD MÅNSSON-FALKVena Hultsfred Bf arrangerade den 25mars den årliga Vena-träffen i VenaBygdegård.Vena-träffen har till syfte att inspireraoch informera föreningens medlemmaroch biodlare i angränsande föreningar.Gemensamma frågor dryftas och nyheterinom biodlingen lyfts fram.Förste talare på årets Vena-träff varJonas Eriksson, nytillträdd föbundssekreterarei SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund.SBR:s uppgift och ambition är, somtidigare, att vara öppen för och tillgodosemedlemmarnas intressen.Jonas Eriksson hade dessutom ettsärskilt uppdrag – att dela ut SBR:s förtjänstteckentill Bengt Linder, sedanflera år ordförande i föreningen och aktivmedarbetare på distriktsnivå. Som depåföreståndareoch bigårdsansvarig har hanlänge gjort uppskattade insatser för traktensbiodlare.En fråga som ägnades särskild uppmärksamhetvar: Hur kan man få fleratt intressera sig för biodling? Bl.a. GöstaSvensson, Lönneberga, framhöll att biodlingär en givande och meningsfull sysselsättningsom kräver både tid och arbete.Viktigt för nybörjare är att få hjälpav mer erfarna odlare, annars är det lättatt tappa sugen.Krister Linnell från Svenska BiprodukterAB var tydlig i sin vädjan: Levereramer honung! Svensk honung hållermycket hög kvalitet och det råder brist påsvensk honung. Svenska Biprodukter ABtillsammans med dotterföretaget SvenskHonungsförädling AB erbjuder numerainköp och försäljning av honung liksomredskap och förnödenheter för biodling.Krister Linnell presenterade spännandeidéer om hur honungshanteringenbåde kan göras mer lönsam för denenskilde odlaren samt hur honungenkan utvecklas inte minst som naturläkemedel.En modell av en högeffektiv kupaKrister Linnell förevisar en ny typ av kupaav polskt ursprung för unga biodlarefrån Polen demonstrerades på ett livfulltoch medryckande sätt. En ny möjlighet?frågade sig många.De drygt femtio biodlarna på årets Vena-träffär väl medvetna om biets betydelseför pollinering av växtlighet och därmedför livsmedelsförsörjningen på jorden. Dekunde även lämna årets möte med stärktframtidstro på biodlingens betydelse ochutvecklingsmöjligheter!Folkare Bf kom igenBIRGITT BROSTRÖMVåren 2011 var en tråkig tid förmedlemmarna i Folkare Bf. Vårföreningsbigård var drabbad av bidödeni form av varroa och virus. De tre bisamhällensom fanns under höstenhade dött och marken runt kuporna varojämn och besvärlig på grund av sorkarshärjande.Hjälp och uppmuntran fannsdock nära. Avesta kommun har enLandsbygdspeng där pengar kan sökastill främjande av föreningars utvecklingsarbete.Folkare Bf sökte pengarför inköp av nya bin och för markar-bete för att få en trivsammare och bättre arbetsmiljö.Det beviljades, och med hjälp av de6800 kr som beviljats och med en stor del ideelltarbete, har nu bigården fått ett lyft.Biodlaföreningen har även tidigare fåttstöd av Landsbygdspengar. Då för att införskaffaen paviljong för samlings- och förvaringslokalsamt till nya kupor. Vid föreningsbigårdenär det samling för utbildning och samvaro denförsta söndagsförmiddagen i varje sommarmånad.Skötseln av bin sker av medlemmar därBertil Åberg i år har haft huvudansvaret. Nybörjarcirklari föreningens och Vuxenskolansregi har det varit nästan varje år. En mycketuppskattad verksamhet är också de dagar ioktober med vaxsmältning och rengöring avramar och lådor som föreningen organiserar.Det sker med hjälp av en ångpanna och det ärväldigt skönt att komma hem med vax i hinkaroch ordenligt rengjord utrustning.Vaxsmältning vid Folkare Biodlarförenings bigårdi Avesta. Jan Engström, Stefan Nordin, Maria Georgsson,Ann-Helen Nilsson Rosén. Leif Sundströmoch Göran Larsson.Bitidningen 9 201221

Informationsbigården ”Biboet”BENGT NIHLGÅRDFrån och med 17 juni 2011ges biodlingsinformationoch demonstration av hurman sköter och hanterarbin, bygger bikupor, snickrarramar, slungar honung ochtappar upp honung. Det skerFramför allt under helgeroch vid många andra sommartillfällenvid ”Biboet”intill Fulltofta Naturcentrumi Mellanskåne.Biodlingen har stagnerat i Ringsjöbygden,liksom i hela Sverige sedan 30år tillbaks i tiden. Orsaken har bl a varitåldersstrukturen på biodlarna, varroakvalstretsamt lönsamheten i biodlingen.Samhällsekono miskt ska man emellertidta i beaktande pollineringseffekterna avhonungsbina på odlingar och naturligtförekommande växter, vilket tyvärr intemärkbart stöds av samhället idag.Det finns dock ett ökande intressefrån allmänheten att få veta mer om biodlingoch dess olika produkter, sannoliktberoende på nya och för honungen mycketpositiva medicinska rön. Förutom honungär propolis, vax, pollen och drottninggeléprodukter intressanta ur nytto- och hälsosynvinkel.Dessutom vet vi att det finnsett djupgående biologiskt intresse hos allabarn och ungdomar för det fascinerandebisamhället.I Fulltofta strövområde, som gränsartill Ringsjön i Mellanskåne, finns det sedan2006 etablerade turist- och vandringsmålet,Fulltofta Naturcentrum (FNC). Härfinns en naturutställning, mycket naturinformationoch dessutom en under dagtidständigt bemannad cafeteria. Målsättningenvar att i denna miljö etablera enInformationsbigård (Biboet) för allmänutbildning och information om biodling,bisamhällets natur och värde i landskapet,skötsel av bin, slungning av honung,honungens hantering och tappning framtill försäljning av honung. Framför alltBiboet under juni månad 2011 med sitt ”gröna” Sedum-tak.Entrén med observationskupan.ville vi stödja den satsning på barn- ochungdomar som framtonade i Naturcentratsnya regi.LeaderprojektetUnder våren 2010 söktes projektstöd frånLeaderprogrammet Mittskåne. I dec 2010erhölls stöd om totalt 204 000:- från EUprojektetoch från Eslöv, Hörby och Höörkommuner ytterligare 88 000:- . Självaskulle vi svara för en insats om 645 arbetstimmar.Arkitekt var Olle Nilsson i Höör,byggmästare var Sven-Åke Andersson iBjärnum och för eldragningarna svarade22 Bitidningen 9 2012

El-Olles i Vittsjö. Pådrivande i projektetvar hela tiden jägmästare Anders Paulssonoch god hjälp erhölls från Bo och MargaretaEdberg, FNC. Taket är av typ Sedumtak,som levererats av VegTech från Vislandai Småland. Utrustning för honungshanteringinköptes från Joel Svenssons iMunka Ljungby. På vår hemsida (http://ribiof.com/index.html) illustreras i bilderhur byggnaden tog form sedan slutet avmars 2011.Ansvariga för projektet är i förstahand Ringsjöortens Biodlarförening ochMellanskånes Biodlar förening, i vilkasammanlagt ett 60-tal medlemmar utgörstommen bland biodlarna i bygden. RegionSkåne medverkar genom stiftelsenSkånska Landskap och dess FNC medplanerings- och genom förandeinsatser.Stiftelsen ställde plats till förfogande ochstår också formellt som ägare till huset.Informa tion om biodling och honung skeri samarbete med FNC och Sveriges BiodlaresRiksförbund (SBR). StudieförbundetVuxenskolan bidrar indirekt genom stödtill kursverksamheten.Den 17 juni 2011 invigdes byggnadenav idésprutan Anders Paulsson, som höllett helt invigningstal på rimmande vers omblommor, bin och biodlingens förtjänster.Därutöver talade stiftelsen Skånska Landskapsordförande Stefan Johansson ochförre ordföranden i SBRs Skånedistrikt BoLindahl som framhöll att detta med Informationsbigårdvar något som man hadeönskat sig i åtminstone ett par årtiondenoch det var mycket välkommet.Medlemmarna i biföreningen har arbetatmed byggnaden i form av målningsåväl utomhus som inomhus samt meddess inredning. Efter invigningen har visedan informerat varje helg i Biboet vilketgjorde att vi till i början av oktober 2011hade avverkat 506 timmar av de 645 somvi skall fullgöra i projektet t o m 2012. Vikommer givetvis att utnyttja Biboet på likartatsätt under överskådlig tid framöver.Sedan invigningen och fram till 1 oktoberhade mer än 1400 personer skrivitupp sig på en besöks lista. Några vet vi hartyvärr missat listan, så antalet besökarehar varit ännu större.På sikt räknar vi med att projektetkommer att leda till– ökad kunskap om biodlingen ochdess förtjänster hos allmänhetenoch framför allt hos barn och ungdomar,Bitidningen 9 2012Slungningsrum 1. Från ingången till slungningsrummet finns avtäckningsredskap ochslunga rakt fram och åskådarrummets fönster skymtar till höger.Slungningsrum 2. I slungningsrummet finns omedelbart innanför ingången möjlighet förbesökare att provsmaka honung av olika sort.– ökat antal hobby- och yrkesbiodlareoch därmed fler bisamhällen,– därigenom ökad biologisk mångfald,bland såväl växter som insekter, iförsta hand i Mellanskåne, och– dessutom större skördar av flertaletbärbuskar, fruktträd, raps och rybs iMellanskåne.I Biboet har vi haft ett bisamhälle i demonstrationskupaunder hela sommaren,men det tas ned under mitten av oktoberdå det blir alldeles för kallt för ett så litetsamhälle. I början av maj nästkommandeår har vi ett nytt samhälle i observationskupan.I Biboet finns också ett åskådarrum,som varit öppet hela tiden men somstängs under vinterhalvåret och åter öppnasi början av april.23

Norrbottens drottningodlingsklubbKURT JOHANSSONAtt odla bidrottningar iNorrbottens i många styckenkarga klimat och kortasomrar kan vissa år bli tillett problem. Som t.ex. denannars så fina biodlarsommaren2011 när bisamhällenamådde bra och gav godahonungsskördar.Men något stämde ändå inte meddeladeföreträdare för Norrbottensdrottningodlarklubb i samband med envälbesökt träff i Älvsbyn i oktober.– En stor del av äggen tynade barabort av outgrundlig anledning, sade drottningodlarnamed Erik Heedman och BirgerJohansson i spetsen.Mats Furtenback i klubbledningenberättade om en studieresa till Fauskei Norra Norge. I de branta dalgångarna,inte så långt från geografiska polcirkeln,sades drottningodlingen fungera bra ochatt man under en sommar i en klubb hadefått fram 70 parade bidrottningar. Områdetär ännu 2011 dessutom fortfarandefritt från varroakvalstret liksom i stort settNorrbottniska biodlare och drottningodlare samlade i det vackra oktobervädret i Älvsbyn.Samhället som har stort brödbageri och landats största husfabrik samt att man ocksågärna kallar byn för ”Norrbottens Pärla”. Krister Linell och Preben Kristiansen samt ”Bi-Birger” Johansson är nog välkända ansikten på fotot. Foto: Kurt Johanssonockså hela Norrbotten.Träffen i Älvsbyn gästades av PrebenKristiansen SBR som med sina vackrafoton berättade om biodling i Kanada därhan själv verkat i många omgångar ochunder många år. Ett mycket trevligt inslagsom tydligt uppskattades av de närvarandebiodlarna.Krister Linell, tidigare SBR, men nu iannat företag berättade om honungshanteringoch allt kring detta ämne.Sammanfattningsvis kan sägas attmedlemmarna i drottningodlingsklubbeni Norrbotten är ett ”segt släkte” som trotsvissa motgångar söker nya vägar och hoppaspå bra somrar för att Norrbotten skakunna bli självförsörjande på bidrottningar.Fler har inriktat sig på krainerbin somman tror ska kunna trivas bra i trakternakring polcirkeln och strax söder därom.Nybörjarkurs i Örebro föreningsbigårdPASAGA RAMICMellan maj och oktober 2011 höllsen kurs för nybörjarbiodlare i Örebroföreningsbigård i Karslund i Örebro.Elva deltagare anmälde sig till kursstarten,varav två hoppade av och nio fullföljdekursen. Biodlarföreningen fick åttanya medlemmar varav fem skaffade sigbisamhällen.Pasaga Ramic var kursledare, ochmedarbetare var även Hans Olov Andersson,Börje Gustafsson, Göran Stenqvistsom är medlemmar i kommittén förföreningsbigården.24 Bitidningen 9 2012

Ebba GrönANNETTE NILSSONNybörjare på VaraslättenEn varm försommarkväll2009 fick jag levererat minaförsta två bisamhällen tillmin särbos gård i NorraVånga.Jag hade spikat ramar och målat och fixatmed stor frenesi och nu stod dom där.Två bisamhällen med en massa flitiga invånarei. Jag var naturligtvis lite spänd ochexhalterad inför min nya uppgift som "biskötare"(när kan man egentligen kallasbiodlare?) men kunde ändå inte ana attman kan bli så förtjust som jag blev närEbba kom in i mitt liv. Detta inträffadenär vi någon vecka senare var på möte iVaraortens biodlareförening som vi tillhör.Där lottades en drottning ut, och vi vann.Mycket förväntansfulla åkte vi hempå kvällen. Drottningen i sin bur fickövernatta på köksbänken och morgonendärpå gjorde vi vår första avläggare. Binatog nöjda emot den nya drottningen som vigivit namnet Ebba Grön pga av den grönamärkningen.Livet tillsammans med Ebba och hennes"gäng" visade sig bli av ett angenämtslag. Avläggaren växte till, allt var frid ochfröjd och bina visade sig helt fantastiskttrevliga att arbeta med. Allting har domgjort rätt. Inte en enda gång har domvarit arga eller jobbiga. Dom har hela tidenbyggt snyggt och prydligt och naturligtvissamlat in en massa honung.Det har under tre säsonger varit ettrent nöje att sköta om Ebba och hennestjänare. En ilning av lycka for genom minkropp var gång jag hittade henne lugnttraskande runt på en kaka med den grönapricken orubbligt på plats.Oundvikligen kom ju den dagen dådet blev dags att ta farväl. Hu. Det var intekul. Sommaren 2011 ersattes Ebba av envit drottning, även den från Bengt-OlofPersson i Vedum. Naturligtvis hoppas vimycket på den också, men hur det blirkommer Ebba alltid att ha en speciell platsi mitt hjärta.En händelseunder ett grymtoch vidrigt krigI den utmärkta boken Stridensskönhet och sorgberättar Peter Englund omen händelse under stridernamellan britter och tyskari Östafrika under förstavärldskriget. Bisamhällen togaktiv del på tyskarnas sida!Scenariot är följande. Ett brittiskt kompanihar gått i ställning på en kulle närdet plöstligt överraskas av en häftig eld fråntysk trupp på nära håll. Resten låter vi författarenberätta:Det är britternas smala lycka attangriparna begår det fel som är vanligtvid strid i tät vegetation. Instiktivtsiktar man alltså något för högt ochde flesta kulorna går därför över försvararnasskallar. Det finns dock ennackdel med denna fördel. Flera avde piskande kulkärvarna skjuter nedbikupor som hänger uppe i träden ochde ursinniga insekterna går till angreppmot vadhelst de finner. Stingfrån dessa bin är synnerligen smärtsamma......plågorna gör soldaternanästan galna. Sådant har inträffatflera gånger under kriget i Östafrika.......... Framåt kvällen är striden över.Samtliga brittiska soldater är översålladeav gulfärgade bulnader ochnågra har ansikten så uppsvällda attde har svårt att se.Englund har skrivit en bok som intei första hand är en historisk redogörelseför kriget utan ett försök att med utgångspunktfrån brev och dagböcker följaett antal människors liv och upplevelserunder kriget. Det blir en helt annan bokän de vanliga krigsskildringarna med derasfokusering på de stora slagen och det politiskaagerandet. Läs den!Nils-Erik PerssonBiodlare användeförbjudna läkemedel –honungen får inte säljasEtt biodlingsföretag i Jönköpingslän har förbjudits attsälja sin honung i Sverige.Anledningen är att företagetertappats med att användaotillåtna läkemedel motvarroakvalster under de tvåsenaste säsongerna.Man ville inte tala om var man köptmedlen. Från början hävdades att detvar feromoner som användes, vilket alltsåinte var sant. Länsveterinärer har undersöktvilka substanser det gäller.I maj upptäckte bitillsyningsmän iSkåne remsor med ett förbjudet läkemedelpå några bikupor som stod uppställdai deras område. Bikuporna tillhörde ett företagi Jönköpings län. Enligt företagets VDså hjälpte inga andra medel än de användamot varroan. Han menade att bina skulledött helt inom ett par år om han inte använtdessa preparat. Det handlar om tvåpreparat, ett som innehåller den aktivasubstansen Akrinatin, som är förbjudeni Sverige så väl som EU. Det andra innehållerCoumaphos som inte är tillåtet attanvända i Sverige, om man inte har ensärskild licens från Läkemedelsverket. Dethade inte honungsproducenten.När det här blev känt beslöt länsstyrelsenatt tills en utredning gjorts stoppaall försäljning av företagets honung i Sverige.Man har undersökt om honungenfrån kuporna innehåller de aktuella substanserna.Finner man inga spår av substansernafår honungen säljas. Företagetskriver på sin hemsida att inget otillbörligthittats i deras honung.Att använda otillåtna substanser ärolagligt. Länsstyrelserna i Skånes och Jönköpingslän överväger att överlämna fallettill en åklagare.RedKällor:FoodMonitor 31 juli –http://tinyurl.com/cswhywnP4 Jönköping 1 aug –http://tinyurl.com/c827zq8http://www.hoglandetshonung.se/Bitidningen 9 201225

Talbok och ljudbok?Om man har en läsnedsättning kanman låna och köpa talböcker frånTPB (Tal- och punktskriftsbiblioteket) påvanliga bibliotek. De tillverkar 3000 talböckerper år och det finns 90 000 nedladdningsbaratalböcker.När jag söker på biodling i katalogenhittar jag Åke Hanssons ”Bin och biodling”,Åke Hanssons ”Biodlingens grunder:kombinerad fakta- och arbetsbok”samt Eigil Holms ”Lärobok i biodling”.En talbok produceras om nämnden anseratt boken är tillräckligt intressant för TPBatt ha. Förslag på att en bok ska spelas inlämnas av dem som har läsnedsättningvia biblioteket.Om du alltså skulle vilja ha någonannan bibok inläst kan du gå till ditt bibliotekoch säga till att du vill lämna önskemåltill TPB så ska de hjälpa dig.Talböcker blandas ibland ihop medljudböcker. Skillnaden är mest tekniskoch juridisk: Medan talböcker producerasav TPB och ges ut i Daisyformat (ljudböckersom kräver 10 CD-skivor rymspå en Daisyskiva) så producerar vanligaförlag ljudböcker som följer vanliga upphovsrättslagar.SBR kan köpa en inläsningav biböcker, men kostnaden blir hög ochdå får man köpa ljudboken istället. Ljudböckerproduceras sällan i Daisyformat.Här hittar du TPB-katalogen: http://katalog.tpb.se/default.aspEller lite enklare om du kan skannaQR-koden nedan.Hanne UddlingNytt beslut omsmittförklaringavseende amerikanskyngelröta och varroaDen 27 juli 2012 trädde ett nytt beslutom smittförklaring avseende amerikanskyngelröta och varroakvalster i kraft.Beslutet innebär att församlingarna Balingsta,Häggeby, Skokloster, Boglösa,Fjärdhundra och Lagunda i Uppsala länförklarades smittade med amerikanskyngelröta.I beslutet har också en rättelse avseendesmittförklaring i Sala kommun förtsin. Rättelsen innebär att det är Norrby ochKumla församlingar i Sala kommun somär smittförklarade och inte Sala församling,såsom angivits tidigare.Beslutet om smittförklaring finns påJordbruksverkets webbplats och har nummerSJVFS 2012:19.Jackis LannekEnheten för häst, fjäderfä och viltGe inte upp!Även när kroppengör lite motståndmot biodling och fysiskaktivitet finns dethjälpmedel och manbehöver ju inte haså många bisamhällenlängre. Och mankan be anhöriga omhjälp – som kanske taröver lite. Binas surr påvåren kan man ju intevara utan.RedMedlem nr 10 000Antalet medlemmar i SBR har passerat10 000. För att uppmärksamma dettalitet extra får Monika Gustavsson i ÖstraNyrup i Skåne, som är medlem nr 10 000,en gåva i form av den nyutkomna kokboken”Med smak av honung”.SBRHonungsbedömningKvalitetskomittén har under det gångnaåret tagit in synpunkter och åsikterom reglementet för honungsbedömningenoch därtill hörande protokoll och bedömningskort.Även till senaste riksförbundsmötetfanns det en motion om en översynav reglementet. Samtliga handlingar gällandehonungsbedömningen är nu revideradeoch finns nu upplagda på hemsidan.Kvalitetskommittén26 Bitidningen 9 2012

Bitidningen 9 201227

Brev till redaktionenBekymmer med honungenDet är bekymmer med honungen i år.Jag och flera andra jag har kontaktermed har bekymret att honungen kristalliserati ramarna och därmed inte går attslunga. Min uppfattning är att det främst ärden honung bina samlade in under värmeperiodeni början av maj. Då “öste” bina innektar men hade inte tid att sänka vattenhaltenoch därmed inte heller täcka honungen.Jag har ett samhälle som 20 maj hade 6 lågnormallådorvarav 4 var skattlådor. Senareblev det snarare mindre än mer honung ikupan. Men redan i slutet av maj syntes atthonungen i cellerna såg grå och kristalliseradut. Vad är det för honung? Ingen höstrapsi närheten. Lönn eller maskros betersig inte så här. Kan det vara melitoshonung,dvs bladhonung från gran redan på våren?För övrigt har det varit ett dåligt år vadgäller biodlingen. Honungsskörden blirliten. Drottningodlingen har varit bedrövligäven om jag har fått fram det jag behöver.Första odlingen gav 4 ungdrottningarvarav 3 försvann i parningen. Nästa odlingdog onormalt många drottningar i celleninnan de var kläckfärdiga. Till slut så har5 drottningar visat sig puckla (har aldrighänt med en ungdrottning för mig förr), 2av dem gjorde det direkt medan 3 lade befruktadeägg någon vecka innan de börjadepuckla. Säkert är det vädret som gjort attdrottningarna inte blivit ordentligt parade.Det som fungerat bra som vanligt harvarit försäljningen av samhällen och avläggare.Mitt positiva problem är att de somköpt samhällen ofta något år senare kommertillbaka och vill köpa drottningar. Attsälja drottningar är ju inte min grej, menom jag kan så brukar jag ändå sälja till tidigarekunder.Så är biodlarlivet. Ha det gott.Torbjörn i ÖrebroDisputation på SLUDen 28 september disputerar BarbaraLocke vid ekologiska institutionen,SLU på en avhandling med titeln "Host-Parasite Adaptations and Interactionsbetween Honey Bees, Varroa Mites andViruses"Disputationen äger rum kl. 10.00 i salL, Undervisningshuset på SLUs campusoch försigår på engelska.Opponent är Thomas Seeley som hållerett seminarium torsdagen 27 septemberi Tammsalen, Ekologihuset, Ulls väg 16kl. 15.00 med titeln "Swarm intelligencein honey bees."Båda övningarna är öppna för allmänheten.Ingemar FriesHonungsburkar - GlasburkarVi säljer glasburkar i plastpaket,precis som vanligt, 350, 500, 700 grsamt sexkantsburkar i olika storlekarBegär vår katalog,sändes frittSkälderhuskupan•••••Lång livslängdStabil konstruktionIdealisk för vandringsbiodlingVälisoleradFlera bottenalternativApistan & Apiguardär idag godkänd receptfriveterinär medicin ochinhandlas på apotek.För mer info sewww.joelvax.seHonungsvärmareFlexikupanLättFörstärkta sargerHög densitetIngjuten rambärarlistPrisvärdBotten med varroabrickaStorlek: LN, HLSVaxsmältareValsning ingårSkälderhusjackanJoel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-LjungbyTel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Frakt o exp.avgift tillkommer•••••••28 Bitidningen 9 2012

MÖTEN OCH KURSERAlmanackanDistriktGranndistrikt är välkomnaJönköpings läns distrikt Möte med föreningsfunktionäreroch andra intresserade to 27sep kl 19-21 i Vrigstad Värdshus, Vrigstad. Allabiodlarföreningar bör vara representerade avordförande och/eller andra styrelseledamöter.Information från distriktet och riksförbundetoch möjligheter att lämna synpunkter ochförslag. Diskussioner om vår verksamhet. Dennye utvecklingskonsulenten Peder Lilja ochförbundssekreteraren Jonas Eriksson deltar.Föranmälan till Sture Käll, 0390-21062, 0738-345016, sture.kall@telia.comÖstergötlands distrikt Föredrag om bigiftoch allergi 12 sep kl 18.30 på Naturcentrumi Linköping. Arr i samv m StudieförbundetVuxenskolan. Fika till självkostnadspris.Ingen anmälan. Apoteket Wasens vandringspris.Lämna in 700g glasburk i genomskinligplastpåse, med lapp med namn, adress o tel.senast 15 sep ti ngn i styrelsen. Inget kravatt det är årets honung. Prisutdelning nästaårsmöte.FöreningarGrannföreningar är välkomnaGöteborgs Bf Möte 20 sep kl 18 (OBS!) påÄngås Gård, Västra Frölunda. Visning av Trädgården,fika och filmvisning. Med bil: Infart t hi rondellen efter MacDonalds på Näsetvägenstrax söder om Frölunda torg. Sedan genasttill vänster. Därefter finns skyltar. Med buss: nr92 eller 93 från Frölunda Torg mot Näset, gårav vid hlpl Ängås gård. Gården snett bakåt. Tarfem min (3 hållplatser).Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burksamt protokoll senast 7 okt till GustavssonsBlommor eller Tobias Persson 0340-40114Lidköpings Bf Varje torsdag (ej helgdagar)i Kaffekvarnen. Kaffe o bulle eller motsv (20:-) Nedan torsdagar med särskild aktivitet.Normalt start kl 18 med kaffe. Ev ändr på hemsidan.Upptaktsmötei Kaffekvarnen to 30 augkl 18. Föreningsbigården i Råda. Första möteti Kaffekvarnen, vår klubblokal som vi hyr underden kalla årstiden. Om biväxter to 6 sep kl 18Kaffekvarnen. Roland Eriksson. Filmvisning to20 sep kl 18 Kaffekvarnen.Lunds Biodlare Stor honungskväll 11 sep 19på Lineros fritidsgård. Tema honungskvalitetoch bedömning. Honungsmarknad 15 sep påMårtenstorget. Anmäl till Sven Persson – dufår hjälp med att sälja din lokalproduceradehonung i vårt stånd.Nordanstigs Bf fyller 90 år! Firande 2 sep påHembygdsparken i Bergsjö med utställningar,föredrag, försäljningar och tävlingar.Nässjöortens Bf Höstmöte 6 sep kl 18 åKubik Nässjö, förberedelser för årsmötet,aktiviteter, fika. Slutskattning 8 sep i Holma vidOrmaryd.Södra Vätterbygdens Bf Besök i Tabergsgruva 4 sep kl 18. Vi möts vid parkeringen vidjvgstn och hotellet. Därifrån ca 500 m att gåtill Gruvgården. Svalt inne i berget, bra skor.Träff vid bigården on 12 sep kl 17. Medlemmarberättar om sin biodlarsommar , ordf informerarfrån föreningen och distriktet. OxalsyraManus till AlmanackanTILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt ochföreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss.Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på denna sida. De ärämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt såmånga som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pagesoch skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kallatextfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifogatextfilen till ett mail till redaktören: erik.osterlund@biodlarna.se Det går naturligtvisockså att skicka mötestexten med ett vanligt brev.Tack för ditt tillmötesgående!finns att köpa. Föreningen står för fikat.Sollentuna Bf Hösttträff 4 sep kl 19 Fridshyddeväg17 Häggvik. Tema invintring.Planering av deltagande på föreningsmässan iStinsen och julmarknad på Bögs gård.Sundbybergs och Spångaortens Bf Träffvarje onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggebygård, t o m 19 sep. Månadsmöte med "ljugarbänk"26 sep kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden3C i Sundbyberg. www.sundbybergsbf.seSöderåsens Bf Året som gått ti 4 sep påBiblioteket i Stenestad.Uddevallaneidens Bf Honungshantering to13 sep. Vi besöker Sotenäs. Se annons. Inlämningav honungsprov .Öre bro Bf Arbetsmöten och passning onsdagarkl 17-19 i nya föreningsbigården Karlslund(4 km väster om Örebro). KontaktpersonerPasaga Ramic 019-126799, Hans-OlovAndersson 019-252108. Mickelsmässmarknadsö 9 sep kl 11-16. Kulinariskt äventyr,honungsförsäljning, visning av biodling ochbihistoria.Östra Sörmlands Bf Septembermöte on 12sep kl 19 på Solberga.Vi minnsLennart ErikssonSollentuna BfSven NorrbyStenungsunds BfKarl-ErikJohanssonSödra Inlands BfGöte ÖstlundTuna-Borlänge BfStig-Olof HärderÄlmhultsortens BfHarald EkÖstra Blekinges BfBitidningen 9 201229

MarknadenSäljes material mmBi&BiodlingstillbehörSmedgatan 1, Svedala.Östra Industriområdet (vid Moltex)Öppet: April-SeptemberMåndag 15-18. Lördag 10-12Övriga tider efter överenskommelseTel 040-160032, 040-162080,0708-955030, 0708-955025.Återförsäljare för Joel Svensson.Samma priser som i katalogen.Biredskap Freddy Duwe, VårstaMalmtorpsv. 19, 14771 GrödingeTel 08-53025347, 070-5107054info@freddyduwe.comÖppettider sewww.freddyduwe.comVaxmaja - Joel Svenssons. Köpt 2011.800 kr. Tel 0492-20627, 070-2501224.4 r.slunga Oscar GustavssonFin Alla rammått 4800 + moms.Borås 070 6669369Fynda Slutar och säljer allt, ett fastpris eller i delar. Bra priser, välskött.0171-448616, Bålsta, fm eller kväll.Honungslossare Sölies, service iNorge 2010, pris 13500:- eller högstbj.Mats 0456-27026 el.0709-141163Ett uppvärmningskärl på 550 kg ochen tappmaskin på 400 kg . Bra pris vidsnabb affär. Höganäs Tel 0705927638.Helaut avtäckningsmaskin Tyskahissen största modell 19000:-0766395008 KarlskronaGlasbrk lock honungskärl 30-65kg och annat mtrl 0766395008klasgrandin@spray.seBisamhällenBuckfast på LN 1000 kr073-8188537, Sundsvall.Trumpetarevägen 5, 590 19 MantorpTel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59hf@svenskhonungsforadling.seVD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01christer.ankarlid@svenskhonungsforadling.seSekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03gunnel.hertzman@svenskhonungsforadling.seEkonomi: VakantStyrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 9019 kompletta kupor lågnormal (ej bin)+ material. Tel: 070-561 71 81www.svagadalenshonung.seBiskyddskläder barn/ungdomAnv 2 ggr. Handskar ingår.400 kr. Tel: 0739-62 88 10.BidrottningarBidrott, gula ita. Bisamhällen. 073-8058872 Arne HåkanssonMieleria Alcarreña S.L. Produktion och försäljning avhonungsprodukter: honung, bipollen, bidrottningsgelé, kosmetiskaprodukter från bikupan samt redskap för biodling. Vi kommer attvara på mässan i Vallby: www.vallbymassan.se www.mieleria.come-mail: mieleria@mieleria.comTrumpetarevägen 5, 590 19 MantorpTel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59info@svenskabiprodukter.seVD: Krister Linnell 0705-41 03 22krister.linnell@svenskabiprodukter.seStyrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90Yrkeshögskolanför biodlingBee ProfessionalHonung köpes! Vi hämtar grovsiladhonung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar.Snabb betalning - bästa marknadspris.Krav, ljung och skogs betalas extra.Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950Göran Sundström 070-5664268InternationellBiodlarmässai Vallby, EskilstunaDatum: 28/9 – 30/9 2012Kostnad för utställare: 2000 krEntréavgift för besökare: 20 krFör mer info se hemsidan:www.vallbymässan.sey h b i o d l i n g . s e30 Bitidningen 9 2012

SBR kontaktFÖRBUNDSEXPEDITIONENTrumpetarevägen 5, 59019 MANTORPTel: 0142-482000 Fax: 0142-82859Förbundssekreterare:Jonas Eriksson, 0142-482001E-post: jonas.eriksson@biodlarna.seSekreterare:Maj-Britt Järnvall, 0142-482002E-post: maj-britt.jarnvall@biodlarna.seMedlemsregister & Ekonomi:Anette Irebro, 0142-482003E-post: anette.irebro@biodlarna.seEtikettbeställningar, registrering medlemmarMarianne Johansson, 0142-482004E-post: sbr@biodlarna.sePlusgiro: 86 85-0. Bankgiro: 413-6149.Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.Lunchstängt 12.00 - 13.00.BIHÄLSOKONSULENTPreben Kristiansen. Tel 0142-482007.E-post: preben.kristiansen@biodlarna.seUTVECKLINGSKONSULENTPeder Lilja, 0142-482005E-post: peder.lilja@biodlarna.seSBR:s BIBLIOTEKUltunabiblioteket, SLU, Box 7071,75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.Låneböcker beställs genom ditt lokalabibliotek.REDAKTÖRErik Österlund,Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel: 0142-482006, 0582-611682.E-post: erik.osterlund@biodlarna.sePrenumeration på BITIDNINGENTidningen är en medlemsförmån för medlemmari SBR. Du kan också prenumerera separatpå Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för etthelår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGENSkickas till redaktörens adress. Författarnaansvarar för innehållet i sina artiklar, som ejbehöver återge redak tionens eller förbundetsmening. Ett år efter utgivning av dentryckta tidingen läggs denna ut på SBR:shemsida biodlarna.seAnnonser till BITIDNINGENTill Bitidningens redaktör. Se adresser ochtelefon och e-post härintill. Annonspriser seannonssidan Marknaden.AVELSPROJEKTJanne Mårtensson. Tel 0735-233125.E-post: jan.martenson@biodlarna.seWEBANSVARIGLotta Fabricius-Kristiansen, 0707-352858E-post: lotta.fabricius-kristiansen@biodlarna.seMODERATOR SBR:S FORUMMats Jedmo, 0705-633418E-post: moderator@biodlarna.seSBR STYRELSEFörbundsordförandeMarita Delvert,Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLMTel. 0142-482008.E-post: marita.delvert@biodlarna.seVice förbundsordförandeSture Käll, Måleskog,56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016.E-post: sture.kall@telia.comStyrelseledamot: Olle Boman,Måsgatan 7, 93231 SkelleftehamnTel 070-2482168.Epost: olle.boman@biodlarna.seStyrelseledamot: Annika Brohammer-Lönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla.070-1769802.annika.brohammer-lonngren@hotmail.comStyrelseledamot: Lars Hellander,Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma.Tel 070-2163390.Epost: lars.hellander@biodlarna.seStyrelseledamot: Ingmar Wahlström,Östra Karsbo 502, 37045 Fågelmara.Tel 070-9929330.Epost: karsbotradgard@gmail.comStyrelseledamot: Hanne Uddling,Vansö Rosenborg, 64592 Strängnäs.Tel 073-3341418Epost: hanne.uddling@biodlarna.seStyrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic,Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby.Tel 070-4684336.E-post: rasudin.becirbegovic@biodlarna.seAnnonstaxaKOMMERSIELLA ANNONSERTa kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.Tel 0142-482006, 0582-611682. E-post: erik.osterlund@biodlarna.seUppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,4-färg 3.000:-.Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,4-färg 1500:-.Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandraföljande ger 25%.Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfileroch i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Detkan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialetlämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bildermed 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommerdessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyntaget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.RADANNONSERRadannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningenunder huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Ingabilder tas in här.Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäverper rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonserär en blankrad.Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tidså att annonsen kommer fram före manusstopp.Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, medannonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortetkompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalningkan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickadtext med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höraihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, omdenna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummermed hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.Bitidningen 9 201231

Posttidning B — BitidningenTryckort: VimmerbyObeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.Dit anmäles även adressändringar.Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändning återsändes försändelsenmed den nya adressen angiven på tidningens framsida,dvs ej på adressidan.Erbjudande från BiButiken:Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.HONUNGMed smak avMed smak avHONUNGArt nr 91014199:-Medlemspris inkl fraktOrdinarie pris: 239:- inkl fraktHonungen har sin givna plats i drycker somsaft, mjöd, te och juice. Den passar till flingorna,att ringla på gröten och är en självklar ingrediensi dressing, grillolja och marinad. Menhonungen är så mycket mer. Den ger spännandesmakbrytningar till alla typer av rätter. Härbjuder honungsentusiasten Marita Delvert påsina bästa middagsrecept, provlagade av elevernapå Dackeskolan i Mjölby. Läs, laga ochnjut av honungsdoftande trerätters middagar.Här finns frestande godbitar att starta en middagmed, fylliga huvudrätter som blir framtidafestfavoriter och de allra ljuvligaste efterrätter.Allt med honung som ger rätten en guldkant!Årets t-shirtT-shirten finns både i dam- och herrmodellsom fungerar utmärkt att användavarje dag. Tröjan har hög kvalité och finpassform. Single jersey stickad av 100 %bomull. Rundstickad, ribbstickad i krage.Axelförstärkt. Vikt 150 g m/2.Herr: S/M/L/XL/XXLDam: S/M/L/XLArt nr53312Skylt för dinhonungsförsäljningArt nr 53634125:-Medlemspris inkl fraktOrdinarie pris: 160:- inkl fraktVid fakturering tillkommer30 kr i faktureringsavgift.UV-beständig skylt till marknaden,hemmabutiken mm.Storlek: 42 x 30 cm50:-Medlemsprisinkl fraktOrdinarie pris:60:- inkl frakt32 Bitidningen 9 2012