Protokoll från avelskonferansen - Svenska Stövarklubben

Svenska StövarklubbensAvelskonferens 2005-01-15 - 16Scandic Hotell, Upplands VäsbyNärvarande; Ordförande Olle B. Häggkvist, avelsansvarig Gunnar Pamuk, verks.led. UnoOlsson, hedersledamot Gunnar Alfredsson (SvStkl)Åke Green, Mats-Ola Hörnström, Mårten Strömberg (avelråd för hamilton). Owe Karlsson, RolfPellving (finsk stövare). Catrin Holmqvist, Thomas Borssén (schillerstövare). Ebbe Nordstrand(smålandsstövare). Anders Rehn (luzernerstövare och övriga raser)Ej närvarande; Representant från Gotlandsstövareföreningens styrelse.Mårten Mattson, Asbjörn Karlsson. (Avelsråd i SSF)Hälsade ordf. Olle B. Häggkvist SvStKs avelsråd och övriga intresserade välkomna tillavelskonferensen, som skulle avhållas i en ”allmän karaktär”. Påtalade ordf. avelsrådensbetydelse i verksamheten, såsom utgörande en viktig ”grundbult” i SvStks verksamhet. Gav ordf.en kort information om det allra första mötet den 24 januari 1912 på hotell Riche i Stockholm,där ett antal herrar samlades och där man beslöt att bilda SvStK.Redogjorde så ordf. om den allra första avelsparagrafen, att”Klubbens syftesmål är att främja aveln av inom landet befintliga stövarstammar, och skallklubben försöka förverkliga detta mål genom:a) anordnandet av jaktprovb) anvisningar och om det är möjligt anskaffandet av goda avelsdjur, utdelning av avelsprisoch frisedlar åt därav förtjänta tikar som lämnandet av upplysningar och råd angåendeavel.Hänvisade ordf. till avelsrådskonferensen 1986, där man redan då observerade problemet medöveranvändning av hanar och de negativa konsekvenser detta kunde medföra i aveln. Att bästasättet är att använda fler hanar. Att avelskonferensen 1986 uppmärksammat att tikägarna ställdestora krav på hanhundar medan deras egen hund är omeriterad. En annan fråga som diskuteradesför första gången vid någon avelskonferens var höftledsdysplasin. Det var också vid dennakonferens som man diskuterade dataanvändingen i avel.Gav ordf. information om SvStks mål genom dess avelsråd från 1986 års riktlinjer för avel medstövare.Vad har hänt sedan?Kunde avelskonferensen tydligt konstatera att man helt lämnat linjeaveln och övergått till utavel.Övergick konferensdeltagarna att ta del av ”Nya grundregler för hunduppfödning och överlåtelseav hund”, som SKK remitterat till SvStK.Ändringar i Kapitel 1, som omfattar grundregler för alla medlemmar. Ändring i kapitel 2 somreglerar ansvar för den som upplåter sin hund till avel. Ändringar i kapitel 3 som avseruppfödarens ansvar och ändringar i kapitel 4 som reglerar villkoren vid överlåtandet av hund.Konferensdeltagarna hade inget att anföra beträffande SKK:s förslag i den nya grundreglerna.StövardataFick mötesdeltagare möjlighet att framföra synpunkter om stövardata. Påtaladeverksamhetsledaren att skillnaden är stor mellan de olika lokalklubbarna med att prioriteraresultatredovisningen till kansliet. Att i ny arbetsordning i lokalklubbar även är föreskrivet när

ökl-prov skall redovisas och ej som nu kan ske, efter avslutat provsäsong med den föga möjlighetdet då finns för avelsråd att inhämta information om intressanta hanhundar för användning iavelsarbetet, då förfrågningar om hanhundar redan är gjorda. Gav deltagarna även synpunkteroch önskemål om Stövardata, vilka skulle framläggas till Frank Alfredsson genom avelsansvarigGunnar Pamuk.Målsättning enligt SvStKs avelsansvarig till 2008? Fördubbla antalet jaktprovsmeriterade och HD-röntgade hundar? Öka användningen av avelsråd? Öka antal medlemmar i SvStK genom hjälp av avelsråd (helregister på hundägare)? Minska HD (10 – 15 % beroende på ras)? Öka avelsbasenFör att nå dessa mål skall avelsråd1. Hålla sig väl orienterad om respektive ras utveckling beträffande hälsa, mentalitet,jaktduglighet samt exteriör.2. För undvikande av ej önskevärd inavel, följa SvStK:s rekommendationer om begränsningav enskilds hunds användning i aveln.3. Hålla sig väl orienterad om i rasen förekommande anatomiska fel och i sin rådgivningföreslå täckhundar av god exteriör.4. Fortlöpande studera tillgänglig sammanställning och information om rasen i sin helhetoch aktuella avelshundar.5. Ge råd om lämpliga avelskombinationer och känna till förekommanderekommendationer.6. Avråda parningar om tikens kvalité och lämplighet för avel kan ifrågasättas.7. Föra förteckningar över lämnade rekommendationer.8. Ta del av tillgänglig statistik över hanhundars och tikars avkommor beträffande hälsa,jakt och exteriör.Avelsansvarigs roll i Svenska Stövarklubben1. Företrädare för Svenska Stövarklubben och avelsverksamheten2. Lagledare (Planerar, leder och följer upp)3. Utvecklare (Utvecklar avelsverksamhet, avelsråds och medlemmars kompetens)Avelsråd skall vara? Synlig? Aktiv? Kunnig? Problemlösare? Äga IdéerViktiga skillnader mellan att vara ”traditionell” och att vara ”utvecklingsinriktad”? Avel som färdig produkt Avel som process? Avel som generell Avel är situationsbunden? Aveln utv. genom kvantitativ ökning Aveln utv. genom kvalitativ ökning? Teori och praktik åtskilda Teori och praktik förutsätter varandra

? Avel som restriktioner och nutiden Aveln som konstruktion, nyskapandeoch framtidstänkVad är hundavelSkall äga mål, finnas en strategi, vara långsiktig, Skall beakta sundheten, prioritera. Vararealistisk och tillvarata egenskaper.Spridning av defektanlag och sjukdomsframkallande anlag i hundstammar orsakas alltid avfelaktigt avelsarbete och ingenting annat. (P.O. Sundgren 1996)Fyra grundfel i avelsarbetet som skapar problem;1. Felriktade avelsmål2. Alltför små djurstammar3. Överutnyttjande av enskilda avelsdjur4. Avsaknad av överblick och planering av hela raserSvenska Stövarklubbens mål inför 2010 i avelsarbetet;Att öka registrerade stövare till 2000/årAtt öka antalet jaktprovsmeriterande stövare (fördubbla jaktprovsmeriteringar till ca 35 – 40 %Att öka antalet röntgade stövareAtt minska HD-frekvensen till under 10 %Värdering av avelsarbeteJaktprovsmeriteringarJaktprovsmeriteringar förr och nu%meriterade4035302520151050Jaktprovsmeriteringar 1980-20001980-2000FinskHamiltonSchillerLuzernSmålandAndra värdemätareUnghundsgranskning, prov för ”omeriterade” hundar

JaktegenskaperFördubbla jaktprovsmeriterade hundar till ca 35 – 40 %genom atto Aktivt arbete med att öka jaktprovsmeriteringar genomuppfödar och ägarkontakter / telefon och / eller brev av lokalklubb, avelsråd, domare etc.o Information i SvStK:s Tidskrift, vid årsmöten, stövarträffar, medlemsblad, etc.o Ökl-kamp i lokalklubbar för hundar som inte är meriterade. Varje område håller ett ellerflera en-dagars officiellt ökl-prov. Lokalombud och / eller styrelsemedlemmar ordnarmarker och domare.o Avelsval beträffande jaktegenskaper (vi förbättrar avelsurval av jaktegenskaper när viökar information kring jaktegenskaper på avelshundarna).Varför öka information kring jaktegenskaper och provtagare?? Förbättra jaktegenskaperna hos våra stövare? Öka informationen kring jaktegenskapernas nedärvning? Öka antalet potentiella avelsdjur? Öka kvalitén på avelsdjur beträffande jaktegenskaper? Öka urvalet på tilltänkta parningar? Beräkna kullvärdering beträffande olika jaktegenskaperIdéer för att öka jaktprovsmeriteringar? 3 – 4 ökl-prov till JCH? SUCH till hundar som har 3 CERT och som har minst 3:e pris Ekl? Områdeskamp, officiellt fast ökl-prov, middag, priser m.m.? Köpekontrakt – återbetalning till hundägare när hunden gått till pris.? Ett ökl-prov gratisVad är inavel?Inavel definieras såsom all avel mellan djur som är mer släkt än genomsnittet i sin generation ochpopulation. Inavel leder till dubblering av gener, även sådana med negativ verkan varför andelenav recessiv typ ökar. Inavel leder vidare till förlust av gener.Varför utavla?Att sambanden mellan populationsstorlek och förlust av ärftlig variation är svag.Starka samband föreligger med inavelsgrad och förlust av ärftlig variation.Tydliga samband mellan låg ärftlig variation och förhöjd frekvens kända genetiska störningar.Effektiv populationDefinieras som storleken hos en idealiserad population med lika fördelning av hon- och handjur,som skulle ge samma slump- eller inavelseffekter som den verkliga, med ojämn könsfördelning.Strategi av utavel inom SvStK? Användning av 5-generationers simulering (62 individer)? Användning för framtidsavel, interssant för nästa generation.? Söka låg inavelsgrad, d.v.s. majoritet av parningar under 2,5 % inavel.

? Begränsning att använda avelsdjur.? Fler hanar till avel samt fler ”första kullar”.? Öka populationsstorlek (fler avelsdjur)? Konstant populationsstorlek.Avelsrådens resurstillgång och användning i lokalklubbarGenom att lokalklubbar inbjuder avelsråd till årsmöten, uppfödarträffar, avelsträffar ilokalklubbar där avelsråden kan ge information och delge erfarenheter i avelsarbetet. Svara påfrågor om SvStK:s avelsverksamhet.Att använda avelsråd beträffande avel i så stor utsträckning att man får övergripande bild avrasens utveckling.Fördel med att rådfråga avelsråd i stor utsträckning? Ingen överanvändning av enskilda hanhundar.? Förhoppningsvis minska avelsdefekter genom att följa SvStKs hälso- och avelsprogram.? Planering, genom att nå SvStKs uppsatta mål.? Avelsråden har en övergripande bild av rasens utveckling.? Avelsråd har värdefull information som den enskilde hundägaren kanske saknar.? Annonsering (SvStKs Tidskrift, webb-sidan)Varför öka antalet höftledsröntgade hundar?1. SKK:s grundregler i 2:4(att till avel endast använda hundar som är friska, det vill säga ej uppvisar tecken på sjukdomeller funktionshinder och ej hellr har eller uppvisar tecken på genetisk belastning som innebärökad risk för att avkomman skall uppvisa tecken på sjukdom eller funktionshinder. Detåligger uppfödare av raser för vilka det inom ramen för SKK:s Genetiska Hälsoprogram finnskrav på känt undersökningsresultat avseende höfter, ögon etc. att tillse att giltigt resultatföreligger för föräldradjuren före parningstillfället.)2. Exempel på nedärvning av HDHD hos båda föräldradjurHD hos ett föräldradjurUA hos föräldradjur(Riser 1987)avkommor 85 % HD-anmärkningavkommor 52 % HD-anmärkningavkommor 37 % HD-anmärkning3. Diagram HD

Hd (%)Hd (%)Hd-frekvens Hamilton, Schiller, Finsk 1995-2002Hd-frekvens Hamilton, Schiller, Finsk 1995-2002353530302525 2020 15101551005 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 20020HamiltonSchillerFinskÖka andel röntgade 1995 stövare 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002(metoHamiltonSchillerFinsk4. Vad ger en ökning av antal röntgade hundar? Ökar information kring hd-förekomst? Snabbare resultat beträffande HD? Ökar antalet potentiella avelsdjur? Ökar urvalet för tilltänkta parningar? Sänker HD-frekvensen? Ökat förtroende från blivande valpköpare som ser att vi arbetar seriöst för att öka? Fler olika ”linjer” blir användbar i avel? Beräkna ett hd-index (enligt SKK)5. Råd att minska HD-frekvensen? Använd HD-fria förlädradjur? Medverka till att öka andel HD-röntgade hundar? Kontakta Avelsråd? Tag del av HD_information? Avtal med tikägare om HD-röntgen

6. Kullvärden beträffande HD för Schilleravelsdjur 1997 – 20026050Kullvärden tikarKullvärden hanarHd-frekvens hos avkommor40Procent (%)3020101117351410192211341121271452410901997 1998 1999 2000 2001 2002( Diagrammet visar tydligt att användning av avelsdjur med bättre HD än rasens medel geravkommor med lägre HD-frekvens)Avslutades dagen med att respektive avelsansvariga tog del RAS (rasspecifika avelsstrategier) irespektive ras för att förbereda genomgång av RAS under dag 2 beträffande egen ras.Dag 2Genomgick de avelsansvariga tillsammans med konferensledning synpunkter i SvenskaStövarklubbens Rasspecifika avelsstrategier för Hamilton-, Schiller, Smålands-, Finsk-,Luzernerstövare (RAS). Representant för Gotlandsstövare ej närvarande.Diskuterade och enades avelsråd om tillägg och ändring underAllmänt om stövarraserna, Svenska Stövarklubbens avelsprogram(synpunkter beträffande tikars kullbegränsning, %-andel inavel, att omparning med samma hanefår ej ske.) Vidare föreslog avelskonferensen att underHälsoprogram och underEpilepsiatt ”kullsyskon till hund med EP-liknande anfall skall ej användas i avel, Halvsyskon till hundarmed EP-liknande anfall bör om möjligt undvikas i avel.UnderPDA eller annan hjärtsjukdom”om mer än en (1) avkomma drabbas i mer än en kull, skall föräldradjur ej vidare användas iavel.UnderDär kryptokism förekommer skall följande gällaendastom någon enstaka hane drabbas i någon kull, kan övriga i kullen eller far och mor, med storförsiktighet användas.BeträffandeHöftledsdysplasienades konferensen att flytta avelsdirektiv till efter Epilepsi.FörFinsk Stövare

ändring till ”hund testparas i 3 – 5 kullar.Att ”bör hanens avkommors medelvärde ligga bättre än rasens medelvärde frånavelsgranskningen.Att ordet avelsgranskning utbytes till unghundsgranskning.SmålandsstövareÖverenskom konferensen om att ”hunden testas i 3 kullar, sätts därefter på väntelista”.Tillägg Unghundsgranskning 12 – 24 mån under ”att användas ytterligare fordras”LuzernerstövareAtt ändra text till ”testas efter 2 – 3 kullar, sätts därefter till väntelistanAtt tillägga i rubrik ”SvStKs generella mål för samtliga stövarraser” 2005 -2010Att under målsättningspunkterna ”generella mål” göra tillägg med? Aktivt arbete för att nå yngre / nya jägareInför slutgiltig RAS till SKK beredes avelsråd möjlighet att ytterligare ge synpunkter till SvStK:savelsansvarig Gunnar Pamuk.SvStK: omröntgensprojekts handlingsplanAvelsråd förbereder ägare av hundar som uppnått 8 – 10 år, 25 individer av raser Hamilton,Schiller och Smålandsstövare.Ifrån dessa individer skall 7 – 8 hundar / ras omröntgas. Ingen av individerna får uppvisa artros(benpålagringar) vid tidigare röntgen. Individerna skall vid sin första omröntgen (före 24månaders ålder) äga anmärkning grad 1 eller C.Omröntgen skall även ske av 5 st. individer som före 24 månaders ålder varit UA.Kostnad för omröntgen bestrides av SvStK. För avläsningskostnad svarar SKK..Plegicil skall användas vid samtliga röntgenundersökningar som narkosmedel.Avslutning av avelskonferensenAvslutades med att hos närvarande avelsråd inventera om gjorda SKK-kurser i Avel, steg 1 resp.steg 2 varpå ordförande Olle B. Häggkvist avslutade avelskonferens.Ordförande tackade för en mycket stimulerande och givande konferens under två dagar och medmycket engagemang från deltagande avelsråd som äger mycket stor kunskap. Tackade även förutbytet av åsikter och de tips som kommit fram under konferensen som t.ex. J i stamtavlan. (J =jaktprovsmeriterad)Gav ordförande uttryck och förståelse för att avelsråden många gånger kan kännas vara i en utsattposition men att avelsråd verkligen även skall känna att SvStK helt står bakom avelsråden.Tackade speciellt SvStKs nya avelsansvarige Gunnar Pamuk för ett alldeles utmärktkonferensmaterial (konferenspärm), som SvStK aldrig tidigare ägt.Vid pennanUno Olsson