12.07.2015 Views

Bilaga 1: Neuroleptikabehandling - SBU

Bilaga 1: Neuroleptikabehandling - SBU

Bilaga 1: Neuroleptikabehandling - SBU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

medel sätts in. Muskelstörningar förekommer också efter en längre tidsanvändning av läkemedlen. Särskilt vanligt är ofrivilliga rörelser sominte alltid upphör även om neuroleptikabehandlingen avbryts. Omkringen fjärdedel av de personer som behandlats med neuroleptika i fem årstid eller längre drabbas av dessa biverkningar och hos hälften av dessablir besvären bestående. Dessa biverkningar är fruktade och ett starktskäl till att neuroleptika bör begränsas med hjälp av strikta indikationeroch lägsta möjliga doser.En sällsynt men potentiell biverkan är det så kallade maligna neuroleptikasyndrometsom förutom uttalad muskelstelhet också karaktäriserasav hög feber och medvetanderubbning. Om tillståndet upptäckstidigt, och neuroleptikabehandlingen avbryts, blir de flesta personernahelt återställda.En annan typ av biverkningar som kan besvära vårdtagaren allramest är de psykologiska. Personen kan uppleva en olustkänsla ellerbetrakta tillvaron som inifrån en glaskupa (Zombiekänsla är ett annatuttryck för denna upplevelse). Karaktäristiskt för detta tillstånd ärlångsam tankeförmåga, minskat känsloengagemang, nedsatt energi ochibland nedstämdhet. Dessa biverkningar anses vara det främsta skälettill att många individer slutar med eller blir ovilliga att fortsätta sinmedicinering. Neuroleptika kan, speciellt i högre doser och hos särskiltdisponerade personer, orsaka rubbningar i hjärtrytmen, i enstaka fallmed dödlig utgång.Neuroleptika och familjestödEn majoritet av personer med schizofreni lever i nära kontakt med sinaanhöriga. Vid en första episod med schizofren sjukdom bor upp till 60procent av personerna tillsammans med anhöriga. Av de långtidssjukabor fortfarande närmare hälften tillsammans med anhöriga eller haromfattande och ofta daglig kontakt med familjen. Anhöriga fortsätter istor utsträckning med daglig omsorg om den sjuke, även då man formelltbor i separata bostäder.Intervention i form av psykopedagogiskt familjestöd har utvecklats urkunskapen om familjens betydelse för sjukdomens förlopp och personensrehabilitering. Forskning rörande samverkan mellan omgivningsstress64EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD • BEHANDLING AV PERSONER MED SCHIZOFRENI

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!