Anders Melin, 660204-4171 Bilaga A 1 Biologisk ... - Lunds universitet

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga ABiologisk mångfald och etik – filosofiska och teologiska perspektivInledningSedan Rio-konferensen 1992 har bevarandet av den biologiska mångfalden blivit ett alltviktigare mål inom den svenska miljöpolitiken. Trots detta uppmärksammas sällan de etiskakonflikter, exempelvis mellan människan och naturen och mellan nutida och framtidagenerationer, som målet att bevara biodiversiteten ger upphov till. Detta forskningsprogramvill dels analysera vilka moraliska omdömen som förekommer i viktiga politiska dokumentom biologisk mångfald och klargöra vilka etiska konflikter som målet att bevara denbiologiska mångfalden ger upphov till, dels kritiskt granska de etiska riktlinjer och principerför hur sådana konflikter bör hanteras som presenterats i den filosofiska och teologiskadebatten om miljöetik. Även om etiska värden efterfrågas inom svensk miljöpolitik saknasforskning om miljöetikens konkreta relevans i arbetet för att bevara den biologiskamångfalden. Detta forskningsprogram skulle kunna bidra till mer välgrundade etiskaförhållningssätt till frågor om biologisk mångfald.Etiska konflikter i samband med målet att bevara den biologiska mångfaldenFramför allt sedan FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio 1992 har det blivit ett alltviktigare politiskt mål att bevara den biologiska mångfalden, såväl i Sverige sominternationellt. Inför Rio-konferensen utarbetades konventionen om biologisk mångfald ochden ratificerades av Sverige 1993. Inom EU finns det två viktiga direktiv, art- ochhabitatdirektivet och fågeldirektivet, där bevarandet av den biologiska mångfalden utgör enviktig del. Inom den svenska miljölagstiftningen finns de rättsliga regler som styr bevarandetav den biologiska mångfalden samlade i Miljöbalken (1998).Målet att bevara den biologiska mångfalden ger upphov till etiska konflikterinom flera viktiga politiska områden, bl a rovdjurspolitiken och skogs- och jordbrukspolitiken.Vad gäller rovdjurspolitiken uppkommer en etisk konflikt mellan människan ochutrotningshotade rovdjur såsom björn, järv, lo och varg. Sverige har åtagit sig internationelltatt bevara dessa rovdjur, men deras ökande antal skapar konflikter mellan dem ochortsbefolkningen i de områden där de är mest frekventa. I vissa delar av Värmland,exempelvis, är en stor andel av ortsbefolkningen negativa till det ökande antalet vargar.Vargar angriper ofta tamboskap och många är också oroliga för sin egen eller sina barnssäkerhet, även om det rent faktiskt är mycket sällsynt att vargar angriper människor (SOU1999:146).Inom skogs- och jordbruket uppstår också konflikter mellan människan ochnaturen, eftersom dagens rationella skogs- och jordbruksmetoder hotar den biologiskamångfalden. Inom skogsekosystemen är flera arter av insekter och svampar utrotningshotade.För att bevara dessa kan det krävas att upp till 5 % av skogsarealen klassificeras som skyddadmark, vilket förstås innebär kostnader för markägaren (SOU 1997:97). Under de senaste 50åren har jordbrukslandskapet förändrats kraftigt, eftersom odlingshinder såsom småbiotoperhar tagits bort. Arealen betesmark har också minskat betydligt. För att skydda den biologiskamångfalden krävs det att betesmark och slåtterängar bevaras (SOU 2003:105, SOU 1999:78).De ovannämnda konflikterna aktualiserar en rad viktiga etiska frågeställningar,exempelvis om människan har en plikt att bevara arter för deras egen skull eller om endast dearter bör bevaras som har ett materiellt eller estetiskt värde för människan. Om vi anser att vihar plikter mot framtida generationer blir en annan viktig fråga i vilken utsträckning arter börbevaras för framtida människors skull. Ovanstående frågeställningar uppmärksammas docksällan inom den svenska miljöpolitiken. Ett visst undantag utgörs av den offentliga utredning,1

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga Asom ligger till grund för Miljöbalken. Utredningen beskriver kortfattat tre olika skäl för attbevara biodiversiteten: nyttoskäl, kulturella skäl och etiska skäl. Nyttoskälen består helt enkelti att vi behöver naturen för vår överlevnad och att den nuvarande genbanken bör bevaras förbioteknologiska ändamål. Enligt utredningen har vi också kulturella skäl att bevarabiodiversiteten, eftersom många arter har ett estetiskt värde. Dessutom har vi etiska skäl attbevara biodiversiteten. Utredningen framhåller att den framför allt bygger på antropocentriskaantaganden, d v s att naturen framför allt har ett värde för människan. Vi har en plikt motframtida generationer att bevara biodiversiteten. Utredningen förnekar emellertid inte att detockså kan finnas biocentriska skäl för att bevara den biologiska mångfalden, men beskriverinte mer utförligt vad dessa skäl kan sägas bestå i (SOU 1993:27, se även Melin, 2001).Ett annat undantag utgörs av Miljöpartiets partiprogram där ”solidaritet meddjur, natur och det ekologiska systemet” framställs som en av partiets fyra grundläggandesolidariteter. Det sägs också uttryckligen att varje art har ett egenvärde, oberoende av dessnytta för människan. Partiprogrammet framhåller att bevarandet av den biologiskamångfalden är ett viktigt politiskt mål, men det sägs inte så mycket om hur de etiskakonflikter detta mål aktualiserar bör hanteras (Partiprogram för Miljöpartiet de gröna, 2001).Frågor om varför den biologiska mångfalden bör bevaras och hur konfliktermellan människan och hotade arter bör hanteras har dock diskuterats utförligt inom denfilosofiska och teologiska debatten om miljöetik. Det är därför en viktig uppgift att kritisktgranska de etiska riktlinjer och principer som presenteras där och relatera dessa till densvenska politiska debatten om biologisk mångfald.SyftenForskningsprogrammet har följande syften:1) Att analysera vilka moraliska omdömen och principer som finns i svenska politiskadokument om bevarandet av den biologiska mångfalden och att klargöra vilka etiskakonflikter som målet att bevara biodiversiteten ger upphov.2) Att kritiskt granska de principer och riktlinjer om hur dessa konflikter bör hanteras,vilka presenterats i den filosofiska och teologiska miljöetiska debatten.Teoretiska utgångspunkterSom nämnts ovan kommer forskningsprogrammet att omfatta en kritisk granskning av denfilosofiska och teologiska miljöetiska debatten. De begrepp och distinktioner som presenterasi denna debatt utgör också den teoretiska utgångspunkten för analysen av svenskamiljöpolitiska dokument. En viktig del av den miljöetiska debatten har behandlat fråganhuruvida naturen är moraliskt beaktansvärd. Många miljöetiker har kritiserat den traditionellavästerländska antropocentriska etiken. I sin avhandling klassificerar den finska miljöetikernLeena Vilkka olika uppfattningar om naturens värde. Hon skiljer mellan antropocentriskaoch ”naturocentriska” teorier (Vilkka, 1995). Enligt antropocentrismen har endast människanett moraliskt egenvärde, medan naturocentrismen hävdar att olika aspekter av naturen ocksåkan ha ett värde i sig själva. Naturocentrismen kan delas in i biocentrism och ekocentrism.Biocentriska etiker menar att alla levande varelser, oavsett deras grad av medvetande, har ettegenvärde, medan ekocentriska etiker hävdar att också kollektiva entiteter såsom arter ochekosystem kan ha ett värde i sig själva.Bryan G. Norton är ett exempel på en av de mer välkända företrädarna för enantropocentrisk miljöetik. Han förordar en ståndpunkt, som han själv benämner ”svag2

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga Aantropocentrism”. Starka antropocentriska teorier hävdar att objekt i naturen endast har ettvärde om de tillfredsställer mänskliga behov, medan Norton menar att naturen även har vadhan kallar ett ”transformativt” värde. Han skiljer mellan behovsvärden och transformativavärden. Norton hävdar att ett objekt har behovsvärde om det tillfredsställer en upplevdpreferens och att det har transformativt värde om det leder till en undersökning av upplevdapreferenser. Naturen kan ha transformativt värde, enligt Norton. Efter en naturupplevelse kanen person ändra sina preferenser, exempelvis genom att föredra skogspromenader framförshopping vissa lördagsförmiddagar. Enligt Norton har vi anledning att bevara den biologiskamångfalden, eftersom den både har behovsvärde och transformativt värde (Norton, 1987).Ett exempel på en övertygande biocentrisk teori har presenterats av Gary E.Varner. Han menar att alla levande varelser är moraliskt beaktansvärda, eftersom alla levandevarelser kan ha intressen. Enligt Varner är det framför allt varelser vilka kan ha önskningaroch begär, som kan ha intressen. Både däggdjur och fåglar kan ha önskningar och begär,eftersom de kan forma och testa hypoteser om konsekvenser av framtida beteenden. Varnerframhåller dessutom att även varelser som inte kan hysa begär och önskningar kan hamoraliskt relevanta intressen. Såväl djur som växter behöver vissa ting för sin överlevnad ochdärmed kan de också sägas ha vissa biologiska intressen. Varelser som kan hysa begär hardock betydligt fler moraliskt relevanta intressen än andra organismer, eftersom förmågan atthysa begär kräver att ett otal biologiska intressen tillfredsställs. Människor har dessutom flermoraliskt relevanta intressen än djur, eftersom människor kan planera även för en avlägsenframtid och har därmed mer komplicerade begär och önskningar. Enligt Varner har vimoraliska skäl att bevara djur- och växtarter även om de inte är till nytta för människan,eftersom vi har moraliska plikter mot individuella djur och växter. Dessa är dock mindre änvåra plikter mot andra människor (Varner, 1998).Holmes Rolston, III, är en av de mest kända företrädarna för ekocentrismen.Han argumenterar för att både individuella djur och växter såväl som djur- och växtarter harmoraliskt egenvärde. Även icke-kännande varelser kan ha moraliskt relevanta intressen,eftersom de har biologiska intressen. Vissa företeelser är goda för dem eftersom de gynnarderas överlevnad, även om de inte kan värdera dessa företeelser subjektivt. Enligt Rolston haräven arter sin individualitet och integritet på samma sätt som artindivider. De har därförintressen, som skiljer sig från artindividernas intressen. Djur- och växtarter har enligt Rolstonett moraliskt egenvärde. Vi har dock anledning att visa större moralisk hänsyn till människorän andra levande varelser, eftersom människor har en högre grad av medvetande (Rolston,1988 och 1994).Laura Westra är en annan miljöetiker, som också försvarar en ekocentriskståndpunkt. Hon hävdar att både individuella varelser och kollektiva entiteter såsom arter ochekosystem är moraliskt beaktansvärda. Westra utgår från att ekosystemens integritet är detmest grundläggande värdet, eftersom det är förutsättningen för allt liv. Hon antar att ettekosystem har integritet om det kan hantera yttre störningar och om det bibehåller sinförmåga att kontinuerligt ändras och utvecklas. Integritetens princip betonar värdet avhelheten och reducerar på samma gång individers roll och status, inklusive mänskligaindivider. Westra menar dock att alla arter, inklusive människan, har rätt att garantera sinfortlevnad så länge som de håller sig inom sin ekologiska nisch och inte hotar ekosystemenslivsuppehållande kapacitet (Westra, 1994).Projektet kommer även att uppmärksamma den syn på bevarandet av denbiologiska mångfalden vilken presenterats av företrädare för ekofeminismen, en riktning inomnutida miljöfilosofi som utgår från hypotesen att det finns ett samband mellan förtrycket avkvinnor och exploateringen av naturen. De förutnämnda miljöetikerna menar alla attuniversella miljöetiska principer kan och bör formuleras. Ekofeminister är emellertid oftakritiska till universalistisk etik. De företräder istället en etik, som lägger vikt vid moraliska3

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga Aagenters sociala, kulturella och ekologiska kontext (Kronlid, 2003). Karen J. Warren pläderarexempelvis för en kontextuell och narrativ miljöetik, som betonar moraliska agenters konkretarelationer till naturobjekt. Hon menar att en narrativ etik ger en bättre förståelse av vårtmoraliska förhållande till naturobjekt som är olika oss själva än en universalistisk etik(Warren, 2000).En annan viktig frågeställning som behandlas inom den miljöetiska debatten ochsom är av relevans för bevarandet av den biologiska mångfalden är vilka plikter vi har motframtida generationer. Hans Jonas är en av de mest välkända filosofer, som har analyseratdenna fråga. I Ansvarets princip: utkast till en etik för den teknologiska civilisationen pläderarhan för en etik, som i större utsträckning än den traditionella moralfilosofin beaktar framtidagenerationers väl. Den traditionella etiken karakteriserar Jonas som en form av ”nästaetik”.Den handlande och den som handlingen riktar sig mot är båda deltagare i en gemensam nutid.Jonas menar emellertid att den moderna teknologins konsekvenser är så vittgående i rummetoch tiden att en omformulering av etiken krävs. Begreppet ”ansvar” måste vara ledmotivet fören sådan nyorientering (Jonas, 1994). Frågan om det moraliska förhållandet till framtidagenerationer analyseras även av Avner de-Shalit. Han formulerar en kommunitariansk etik,som grundar sig på begreppet ”transgenerationell gemenskap”. Enligt de-Shalit är inte enbartvåra samtida utan även framtida generationer del av den samhällsgemenskap vi lever i. Om viaccepterar att framtida generationer tillhör denna gemenskap och att denna gemenskapkonstituerar vår identitet, blir det uppenbart att vi har plikter också mot framtida generationer(de-Shalit, 1995).Även den teologiska debatten om miljöetik kommer att bli föremål förgranskning. Michael S. Northcott har presenterat en av de mest välgrundade utformningarnaav en kristen miljöetik. Hans utgångspunkt är framför allt den gammaltestamentligaförbundstanken och läran om den naturliga lagen. Northcott menar att förbundet mellan Gudoch Israels folk inte endast bör förstås som ett förbund mellan människan och Gud, utan somett kosmiskt förbund vilket innefattar alla aspekter av skapelsen. Den skapade ordningen ärenligt Gamla testamentet en källa till moraliskt värde, vilken är oberoende av mänskligvärdering. Läran om den naturliga lagen utgör enligt Northcott en annan viktig grund förkristen miljöetik. Liksom den gammaltestamentliga förbundstanken betonar den att naturensordning också är en moralisk ordning och att människans goda hör nära samman mednaturens goda. Northcott menar att människan enligt en kristen miljöetik har plikter mot djurochväxtarter, även om de inte är lika starka som plikterna mot andra människor (Northcott,1996).Flera inflytelserika feministiska teologer har också behandlat kristendomensnatursyn. Rosemary Radford Ruether, exempelvis, argumenterar liksom Northcott för entolkning av förbundstanken, vilken även inkluderar naturen. Hon har emellertid en mer kritisksyn på Gamla testamentet, eftersom hon menar att den hebreiska beskrivningen av Gud ofta ärbåde androcentrisk, antropocentrisk och etnocentrisk. Med utgångspunkt frånförbundstraditionen hävdar Ruether att såväl individuella levande varelser såväl som djur- ochväxtarter är moraliskt beaktansvärda. Varje art har sitt speciella värde och bör inte behandlasenbart som ett medel för mänskliga intressen (Ruether, 1994). En viktig fråga som måsteuppmärksammas i samband med analysen av den teologiska miljöetiken är vilken relevansteologisk etik har i ett sekulariserat samhälle. En annan frågeställning är huruvida denteologiska etiken har något specifikt att bidra med till den miljöetiska debatten.En annan viktig teoretisk utgångspunkt är de försök att mer i detalj relateramiljöetiken till miljöpolitiken som gjorts på senare år, exempelvis i antologin EnvironmentalPragmatism, redigerad av Andrew Light och Eric Katz. I inledningen till denna antologihävdar Light och Katz att miljöetiken har varit för mycket fokuserad på problem som är avteoretiskt värde, men som har liten praktisk relevans för miljöpolitiken. De menar att4

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga Amiljöetiken i första hand bör intressera sig för de konkreta moraliska problem sommiljöpolitiken aktualiserar istället för att vidareutveckla befintliga teoribildningar. I dennuvarande situationen är det viktigt att tillåta en teoretisk moralisk pluralism och att inte bindaupp sig vid vissa teoretiska positioner (Light och Katz, 1996).Tidigare forskningFörutom den ovannämnda litteraturen om filosofisk miljöetik är följande verk viktiga attuppmärksamma: Respect for Nature (1986) av Paul W. Taylor, In Defense of the Land Ethic(1989) och Beyond the Land Ethic (1999) av J. Baird Callicott, Environmental Philosophy:Principles and Prospects (1994) av Robin Attfield, A Morally Deep World (1993) avLawrence E. Johnson och Life’s Intrinsic Value (2001) av Nicholas Agar. Viktigaekofeministiska arbeten är bl a Feminism and Ecological Communities (1998) av ChrisCuomo och Environmental Culture. The Ecological Crisis of Reason (2002) av ValPlumwood. Följande teologiska verk om miljöetik förtjänar också att nämnas: Super, NaturalChristians (1997) av Sallie McFague, Nature, God and Humanity (2002) av Richard L. Fern,Environmental Ethics, Ecological Theology and Natural Selection (2003) av Lisa H. Siderisoch A Political Theology of Nature (2003) av Peter Scott.Av den internationella litteratur som mer i detalj beskriver relationen mellanmiljöpolitik och miljöetik är The Environment Between Theory and Practice (2000) av Avnerde-Shalit och Moral and Political Reasoning in Environmental Practice (Light, de-Shalit,2003) två viktiga exempel. I en svensk kontext har Mikael Stenmark genom studier avcentrala internationella och svenska miljöpolicydokument visat att de grundläggandeantagandena inom miljöpolitiken i huvudsak är antropocentriska (Stenmark, 2000).Ytterligare en svensk studie är min avhandling Judgements in Equilibrium? (Melin, 2001).Den analyserar moraliska omdömen, bl a vad gäller bevarandet av sällsynta arter, i politiskadokument om miljökonsekvensbeskrivningar och i MKB-processen kring Öresundsbron.Vidare analyserar den hur dessa moraliska omdömen förhåller sig till miljöetiska principer.Ett annat svenskt exempel är Miljöetik i praktiken (2005) av David Kronlid, i vilkenförfattaren genom fallstudier visar på den politiska och praktiska relevansen av miljöetiskateorier.Ingen av de ovannämnda svenska studierna är dock specifikt inriktad på fråganom biologisk mångfald. Det är därför viktigt att mer i detalj analysera de moraliska omdömenom biologisk mångfald som förekommer inom svensk miljöpolitik och relatera dennadiskussion till den miljöetiska debatten.Material, metodik och forskningsplanForskningsprogrammet kommer dels att omfatta en analys av svenska politiska dokument ombiologisk mångfald, dels en analys av miljöetisk litteratur om biologisk mångfald. Depolitiska dokument som kommer att granskas är de olika partiernas partiprogram, statligaoffentliga utredningar och riksdagstryck såsom propositioner, motioner och betänkanden.De metoder som kommer att användas är dels filosofisk begreppsanalys, delsdiskursanalytiska metoder. Begreppsanalys har visat sig användbar för att klarläggainnebörden i de normativa omdömen, som förekommer inom den svenska miljöpolitiken (seexempelvis Stenmark, 2000). Med hjälp av diskursanalys kan underförstådda moraliskaantaganden i de politiska dokumenten blottläggas. Diskursanalytiska metoder ärkontextkänsliga, eftersom de betraktar diskurser som insatta i konkreta ideologiska ochpolitiska sammanhang. De kan därför hjälpa till att klarlägga de maktförhållanden, som gör attvissa värden inkluderas respektive exkluderas (se exempelvis Jörgensen, Phillips, 2000).5

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga AEftersom de moraliska antaganden som förekommer i politiska dokument ofta ärunderförstådda, utgör diskursanalys ett viktigt komplement till begreppsanalys.Analysen av miljöetisk litteratur kommer att omfatta både filosofiska ochteologiska verk (se ovan). De metoder som kommer att användas är begreppsanalys ochargumentationsanalys. Syftet är att granska hur välgrundade och koherenta de olika teoriernaär.Analysen av politiska dokument kommer att genomföras framför allt under detvå första åren. Under det andra året är dessutom en termins vistelse inplanerad vid Institutefor Environment, Philosophy and Public Policy (IEPPP), Lancaster University. IEPPP är detstörsta europeiska centret för studiet av relationen mellan miljöpolitik och etik. Flerainternationella kända miljöetiker är verksamma där, bl a Alan Holland och John O’Neill.Genom en vistelse där får jag möjlighet att presentera texter och ta del av andra forskaresresultat. Analysen av miljöetisk litteratur kommer framför allt att genomföras under det tredjeoch fjärde året. Under det fjärde året kommer också en syntes av analysen av politiskadokument respektive miljöetisk litteratur att genomföras genom att jag klargör hur de etiskakonflikter som framträder i de politiska dokumenten kan hanteras från olika etiska perspektiv,exempelvis antropocentriska, biocentriska och ekocentriska.Preliminära resultatI min egen avhandling (Melin, 2001, se ovan) fann jag att frågan huruvida mänskligheten haren plikt att bevara djur- och växtarter, inte bara för nuvarande och framtida generationer avmänskliga individer utan också för arternas egen skull, mycket sällan uppmärksammas inomsvensk miljöpolitik. Detta resultat bekräftas också av Stenmarks analys av svenska ochinternationella miljöpolicydokument (se ovan). Viktiga statliga offentliga utredningar somberör frågor om biologisk mångfald, exempelvis SOU (1999:146) Sammanhållenrovdjurspolitik, SOU (1997:97) Skydd av skogsmark, SOU (2003:105) Levandekulturlandskap och SOU (1999:78) Jordbruk och miljönytta, uppmärksammar inte hellerfrågan huruvida arter har ett moraliskt egenvärde. Den implicita etiska grunden för detsvenska miljöpolitiska målet att bevara den biologiska mångfalden tycks i huvudsak varaantropocentrisk. En mer utförlig studie av politiska dokument är dock nödvändig för att prövadenna hypotes.Vad gäller studiet av miljöetiska teorier visar jag i min avhandling att deekocentriska teorier som presenterats av Rolston, Westra och Callicott (se ovan) inte ärvälgrundade och övertygande, medan den biocentriska teori som företräds av Varner harstörre grad av inre koherens. Även här behövs dock fördjupade studier för att mer i detaljklargöra styrkor och svagheter i biocentriska respektive ekocentriska teorier.Forskningsprogrammets betydelseHittills har ingen utförlig etisk analys av svenska miljöpolitiska dokument om biologiskmångfald genomförts. Detta faktum samt det faktum att den svenska miljöpolitiken i hög gradpräglas av en oreflekterad antropocentrism gör det viktigt att i detalj analysera sådanadokument och sätta denna analys i relation till en kritisk granskning av de ickeantropocentriskaståndpunkter som finns i den miljöetiska debatten. Ett sådant studium kanbidra till en mer välgrundad etisk hållning inom den svenska miljöpolitiken vad avser måletatt bevara den biologiska mångfalden. Detta forskningsprogram kan också utgöra ett viktigtbidrag till den svenska och internationella debatten om hur miljöetiken kan få störregenomslag inom miljöpolitiken.6

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga AInternationellt och nationellt samarbeteJag är medlem i ett nybildat europeiskt nätverk för forskning om religion och miljö, vilketinitierats av professor Sigurd Bergmann, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet iTrondheim. Flera viktiga svenska och internationella forskare inom ämnesområdet har anslutitsig till detta nätverk, bl a professor Carl-Reinhold Bråkenhielm, Uppsala universitet, teol drDavid Kronlid, Uppsala universitet, universitetslektor Leif Stenberg, Lunds universitet,forskarassistent Ann-Christine Hornborg, Lunds universitet, Dr Michael S. Northcott,University of Edinburgh, Dr Peter Scott, University of Gloucestershire och professor CeliaDeane-Drummond, Chester College. Inom ramen för detta forskningsprogram har jagmöjlighet att samarbeta med övriga forskare inom nätverket och presentera minaforskningsresultat vid de workshops och konferenser, som nätverket planerar att arrangera.Dessutom kommer jag att ha möjlighet att presentera forskningsresultat videtikseminariet vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet där bl auniversitetslektor Helena Röcklinsberg sysslar med angränsande frågor inom djuretiken. Jagär också medlem i International Society for Environmental Ethics med säte i USA, det landdär den miljöetiska debatten hittills har varit livligast.GenusperspektivGenom att arbeten av feministiska filosofer och teologer inkluderas i forskningsprogrammet,kommer ett genusperspektiv att integreras. Jag avser att särskilt uppmärksamma på vilket sättett feministiskt perspektiv kan bidra till förståelsen av det moraliska förhållandet mellanmänskligheten och andra livsformer.ReferenserAgar, Nicholas: Life’s Intrinsic Value. Science, Ethics, and Nature, New York: ColumbiaUniversity Press 2001.Attfield, Robin: Environmental Philosophy: Principles and Prospects, Newcaste upon Tyne:Avebury 1994.Callicott, J. Baird: In Defense of the Land Ethic: Essays in Environmental Philosophy, Albany:SUNY Press 1989.Callicott, J. Baird: Beyond the Land Ethic: More Essays in Environmental Philosophy,Albany: SUNY Press 1999.de-Shalit, Avner: Why Posterity Matters. Environmental Policies and Future Generations,London: Routledge 1995.de-Shalit, Avner: The Environment Between Theory and Practice. Oxford: Oxford UniversityPress, 2000.Cuomo, Chris: Feminism and Ecological Communities: an Ethic of Flourishing, New York:Routledge 1998.Fern, Richard L.: Nature, God and Humanity: Envisioning an Ethics of Nature, Cambridge:Cambridge University Press 2002.Jonas, Hans: Ansvarets princip. Utkast till en etik för den teknologiska civilisationen,Göteborg: Daidalos 1994.Johnson, Lawrence E.: A Morally Deep World. An Essay on Moral Significance andEnvironmental Ethics, New York: Cambridge University Press 1993.Kronlid, David: Ecofeminism and Environmental Ethics. An Analysis of Ecofeminist EthicalTheory, (Uppsala Studies in Social Ethics 28), Uppsala: Universitetet 2003.7

Anders Melin, 660204-4171 Bilaga AKronlid, David: Miljöetik i praktiken: åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria, Lund:Studentlitteratur 2005.Light, Andrew, Katz, Eric: ”Introduction” i Environmental Pragmatism, Light, Andrew ochKatz, Eric (red.), London: Routledge 1996.Light, Andrew, de-Shalit, Avner (red.): Moral and Political Reasoning in EnvironmentalPractice, Cambridge, USA: Routledge 2003.McFague, Sallie: Super, Natural Christians: How We Should Love Nature, London: SCMPress Ltd. 1997.Melin, Anders: Judgements in Equilibrium? An Ethical Analysis of Environmental ImpactAssessment, (Linköping Studies in Arts and Science No. 235), Linköping: Universitetet2001.Northcott, Michael S.: The Environment and Christian Ethics, New York: CambridgeUniversity Press 1996.Norton, Bryan G. Why Preserve Natural Variety? Princeton: Princeton University Press 1987.Miljöbalk (1998:808).Partiprogram för Miljöpartiet de gröna, 2001.Plumwood, Val: Environmental Culture: the Ecological Crisis of Reason, London:Routledge, 2002.Rolston, III, Holmes: Environmental Ethics. Duties to and Values in the Natural World,Philadelphia: Temple University Press 1988.Rolston, III, Holmes: Conserving Natural Value, New York: Columbia University Press1994.Ruether, Rosemary Radford: Gaia & God: an Ecofeminist Theology of Earth Healing, SanFrancisco: HarperSanFranciso 1994.Scott, Peter: A Political Theology of Nature, Cambridge: Cambridge University Press 2003.Sideris, Lisa H.: Environmental Ethics, Ecological Theology, and Natural Selection, NewYork: Columbia University Press 2003.SOU (1993:27), Miljöbalk, Del 1SOU (1997:97), Skydd av skogsmarkSOU (1999:146), Sammanhållen rovdjurspolitikSOU (1999:78), Jordbruk och miljönyttaSOU (2003:105), Levande kulturlandskapStenmark, Mikael: Miljöetik och miljövård: miljöfrågornas värderingsmässiga dimension,Lund: Studentlitteratur 2000.Taylor, Paul W: Respect for Nature: A Theory of Environmental Ethics. Princeton: PrincetonUniversity Press (1986) 1989.Varner, Gary E.: In Nature’s Interests? Interests, Animal Rights, and Environmental Ethics,New York: Oxford University Press 1998.Vilkka, Leena: The Varieties of Intrinsic Value in Nature. A Naturistic Approach toEnvironmental Philosophy (avh.), Helsinki: Universitetet 1995.Warren, Karen J: Ecofeminist Philosophy. A Western Perspective on What It Is andWhy It Matters. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers, Inc 2000.Westra, Laura: An Environmental Proposal for Ethics. The Principle of Integrity, Lanham,Maryland: Rowman & Littlefield Publishers 1994.Winter Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise: Diskursanalys som teori och metod, Lund:Studentlitteratur 2000.8