2013-04-25 KFs kallelse+handlingar.pdf - Sotenäs kommun

Kallelse | 2013-04-16Kallelse kommunfullmäktigeTid Torsdagen den 25 april 2013 kl. 17.30PlatsOrdförandeKungshamns Folkets Hus, KungshamnRagnhild SelstamMötet inleds med information från det kommunala bolaget Sotenäsbostäder ABÄrende1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justeringDnr2 Allmänhetens frågestund3Presentation av bokslut och årsredovisning 2012Ordförande i nämnderna lämnar informationKA 2012/2794 Revisionsberättelse 2012 - Utdelas på sammanträdet KA 2012/2795Ansvarsprövning 2012- Kommunstyrelsen- Miljö- och byggnämnden- Omsorgsnämnden- Utbildningsnämnden- ValnämndenKA 2012/2796 Behandling av resultat 2012 KA 2012/2797 Policy för inköp och upphandling för Sotenäs kommun KA 2013/1278 Kvalitetsgarantier för socialpsykiatrin KA 2013/2169 Risk- och sårbarhetsanalys för Sotenäs kommun KA 2012/23310Medborgarförslag - Nya bostäder - en ödesfråga för SmögensöverlevnadKA 2012/53411 Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag KA 2013/19812 Inkomna motioner och medborgarförslag13 Inkomna interpellationer och frågor14 Valärenden15 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF16 MeddelandenSamtliga handlingar finns i det digitala utskicket. Handlingar i pappersformat finns hoskommunalrådet, oppositionsrådet och på kommunkansliet.O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2013\KF_2013\Kallelser\Utskick KF 2013-04-25\001 KF kallelse 2013-04-25.doc Sida: 1(1)

Tjänsteutlåtande | Kommunfullmäktige | 2013-03-22 | Dnr KA 2012/279Bokslut och årsredovisning 2012SammanfattningEkonomiavdelningen har upprättat bokslut och årsredovisning för verksamhetsåret 2012.Årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samtredovisning från kommunens verksamheter och bolag.2012 års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på 15,3 mkr (8,5 mkr exkl.affärsdrivande verksamhet). För koncernen uppgår resultatet till 18,4 mkr. I koncerneningår förutom kommunen även Sotenäsbostäder AB (100 %), Stiftelsen Industrihus iSotenäs kommun (100 %), Rambo AB (20 %) och Sotenäs RehabCenter AB (50 %).Koncernbalansräkningen omsluter 1 396,0 mkr och kommunens balansräkning 876,4mkr. Soliditeten i koncernen är 39% och i kommunen 53%.KommunenÅrets resultat uppgår till 15,3 mkr (föregående år 17,5 mkr). Resultatet har förstärkts med1,8 mkr i vinst vid försäljning av anläggningstillgångar (ej i exploateringsverksamheten)vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till 13,5 mkr. Den skattefinansieradeverksamheten visar ett resultat på 8,5 mkr, vilket är 3,3 mkr bättre än budgeterat.Resultatet för de affärsdrivande verksamheterna uppgår till; 7,1 mkr för vatten och avloppoch -0,4 mkr för fiskauktionen.Verksamhetens nettokostnader uppgår till 415,1 mkr, medan skatteintäkter och generellastatsbidrag utgör 430,6,1 mkr. Finansnettot är negativt, 0,2 mkr.Investeringsutgifterna uppgår till 113,8 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 9,7 mkr.Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 104,1 mkr.KoncernenÅrets resultat uppgår till 18,4 mkr (f. år 19,6 mkr). Finansnettot utgör –15,2 mkr mot–14,0 mkr 2011. Långfristig upplåning ökade med 46,2 mkr och uppgår till 616,8 mkr.Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samtverksamhetsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2012.Mats Ove SvenssonBertil AnderssonKommunchefEkonomichef0523 - 664516 0523 - 664562Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

ÅRSREDOVISNING2012SOTENÄS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGKommunens organisationKommentar från kommunstyrelsens ordförandeFörvaltningsberättelseOmvärldSammanfattande finansiell analys (kommun och koncern)God ekonomisk hushållningKommunala jämförelserKommunen som arbetsgivareKommunen - verksamhetDemokrati och inflytandeByggnation och boendeNäringslivKultur och fritidBarnomsorg och grundskolaGymnasieskola och vuxenutbildningOmsorg och social serviceTeknisk serviceAffärsverksamhetMiljöRäddning och säkerhetFolkhälsa - välfärdsredovisningKommunen – ekonomisk redovisningRedovisningsmodell och redovisningsprinciperResultaträkning och analysKassaflödesrapport och analysBalansräkning och analysNotförteckningDriftredovisning med kommentar om nämndernas ekonomiska utfallInvesteringsredovisningKommunala företag – verksamhet och ekonomiSotenäsbostäder ABSotenäs RehabCenter ABRambo ABStiftelsen Industrihus i SotenäsSammanställd redovisningFem år i sammandrag20 år – återblick i räkenskapernaRevisionsberättelseSotenäs kommuns årsredovisning 2012Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamhetenför det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige ochkommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnderoch bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad informationhänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning.2

KOMMUNENS ORGANISATIONKommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens högsta beslutandeinstans. I fullmäktige finns 31 ledamöteroch 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättningbestäms av medborgarna i Sotenäs vidallmänna val. Fullmäktige leds av ett presidiumsom består av en ordförande, en 1:e vice ordförandeoch en 2:e vice ordförande.Kommunala nämnderFör nämnderna i Sotenäs kommun finns delsregler som talar om vilket ansvarsområde varjenämnd har, dels regler som är gemensamma föralla.Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sinverksamhet, som fullmäktige har beslutat om.Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiskaramar, som fullmäktige angivit. Nämnderna ärockså skyldiga att se till att verksamheten bedrivspå ett ändamålsenligt och effektivt sätt.De ansvariga gentemot fullmäktige skall därförregelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige.KommunstyrelsenKommunstyrelsen är kommunens ledandepolitiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift attleda och samordna planeringen av kommunensekonomi och verksamhet.KommunfullmäktigeValnämndValberedningRevisionÖverförmyndareKommunstyrelsen Utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Gymnasie- ochvuxenutbildningsnämndLysekil / SotenäsOmsorgs- ochsocialutskott3

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDESotenäs kommun satsar mot framtidenI en orolig omvärld med finansiella kriser ochlågkonjunktur valde Sotenäs kommun att satsavidare på en god omvårdnad om både unga ochgamla och fortsätta investera för en bättre miljö,både för våra verksamheter samt vår gemensammahavsmiljö.För elfte året i rad redovisar kommunensbokslut ett överskott. Årets resultat uppgår till 15,3Mkr investeringar för 104 Mkr netto.Inom omsorgsförvaltningens område flyttadedagligverksamheten inom LSS till nya ändamålsenligalokaler vi Idrottsvägen. Kommunfullmäktigeantog en äldreomsorgsplan i syfte att få enlångsiktig planering för kommunens äldreomsorg.Under året blev fler utförare av hemtjänst antagnaför personlig omvårdnad och service enligt LOVoch från september övertog ett nyinrättat utskottunder kommunstyrelsen ansvaret för den politiskastyrningen av omsorgsfrågorna.Utbildningsförvaltningen har tagit fram envision och helhetsidé som bygger på nationellastyrdokument och kommunfullmäktiges programförklaring.Utifrån förhållningssättet ständigaförbättringar har grundskolan samt förskolanfortsatt sitt utvecklingsarbete. Förvaltningen harunder året arbetat fram rutiner för det systematiskakvalitetsarbetet. Under hösten genomfördes enenkät inom V8-kommunerna vars resultat visar attSotenässkolan är en trygg skola med hög trivsel,där eleverna anser skolan viktig och att de kanpåverka skolarbetet.Under året invigdes den nya gymnasieskolanCampus Väst av utbildningsminister Jan Björklundoch det kan glädjande konstateras att elevtillströmningenär fortsatt god till den nya gymnasieskolan.Att notera är att den spetsutbildning i samverkanmed Göteborgs universitet kring naturprogrammetsom erbjuds vid gymnasiet är det mestkvalificerade som kan erbjudas och är kronan påverket i utbildningssammanhang.Miljö- och byggnämndens verksamhet kom attinnefatta utkast till bostadsförsörjningsplan,program för fördjupning Åbyfjorden, antagenhastighetsplan samt utkast till campingpolicy.Under 2012 antogs tre detaljplaner och ytterligaretvå detaljplaner vann laga kraft under året. Arbetetpå miljösidan har präglats av arbetet införsammanslagning av verksamheten under en nymiljönämnd för de tre kommunerna Munkedal,Lysekil och Sotenäs.Inom kommunstyrelsens olika verksamhetsområdenhar arbetats med lokalförsörjningsplansamt underhållsplan för kommunens fastigheter.Arbetet med ledarutvecklingsprogram samtutredning av ”Heltid en rättighet – deltid enmöjlighet” har genomförts. Tillväxt- ochutvecklingsavdelningen har aktivt samarbetat medföretagarna och Kusthandlarna med bådeRiskkapital-seminariet och Oktobermässan somlockade 4 000 besökare. Smögens Fiskauktion harunder året bolagiserats till Smögens FiskauktionAB, som är helägt av Sotenäs kommun.Investeringar som inletts under 2012 är blandannat utbyggnad av kväverening vid Omholmensavloppsreningsverk samt om- och tillbyggnad avkommunhuset. Flera olika investeringar i parker,badplatser samt bryggor och hamnar ärgenomförda. En ny brandstation/kommundepå iHunnebostrand har under året färdigställts.Ett varmt tack till kommunens medarbetare ochförtroendevalda som under 2012 utfört ett utmärktarbete för att göra Sotenäs till en ännu bättrekommun.Mats Abrahamsson (M)Kommunstyrelsens ordförande4

ÅRET I SAMMANDRAGÅrets resultat blev ett överskott på 15 MkrKommunen investerade netto för 104 MkrKommunens låneskuld uppgår till 151 MkrDen totala pensionsskulden är 239 MkrSoliditeten uppgår till 53% (26% inkl samtligapensionsåtaganden)Verksamhetens nettokostnader inklavskrivningar uppgår till 415 MkrSkatteintäkter och generella statsbidraguppgår till 431 MkrNämndernas verksamhetsresultat (exkl affärsdrivande)överskrider budget med 2.7 MkrAntalet årsarbetare är 862, en minskning med4 sedan föregående årMedelåldern bland de anställda är 48 år5

FörvaltningsberättelseBLOCK 1FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEOMVÄRLDInternationell ekonomiVärldsekonomin utvecklades oväntat svagtunder slutet av 2012. I flera europeiska länder,däribland Sverige, minskade BNP. Även i USA varutvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftethar utsikterna överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer,som t.ex. inköpschefsindex för industrioch tjänstesektor har förbättrats påtagligt, även omnivåerna är fortsatt låga i flera länder och då inteminst i Sydeuropa.På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag.Framförallt utvecklingen under årets inledningantas bli dämpad. Världens BNP beräknas växa 3,5procent 2013 vilket kan jämföras med 3,2 procent2012.Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingenbli fortsatt svag. Även om tillväxten efterhand ökarförutses BNP, för euro-länderna som helhet, blioförändrad mellan 2012 och 2013. Detta trots atten rad positiva åtgärder gjorts från bland annat deneuropeiska centralbankens sida vilka medförtsjunkande statsobligationsräntor för skuldtyngdaländer.Återhämtningen i USA kantas av betydandeosäkerhet. Sedan 2009 har arbetslösheten sjunkitfrån 10 till 8 procent, men samtidigt hararbetskraften minskat. Förväntningarna på dennärmaste framtiden är splittrade bland företagenäven om en viss förskjutning skett i positivriktning under årets början. De amerikanskahushållens förväntningar om framtiden har dockinte stärkts. En viktig faktor är den stabiliseringsom skett på bostadsmarknaden.Den mycket svaga tillväxten i Europa innebäratt också tillväxtländernas ekonomier vuxitlångsammare 2012. SKL räknar dock med attdenna svacka blir begränsad.Svensk ekonomiDe tre första kvartalen 2012 kan tillväxten isvensk ekonomi betecknas som relativt god. Fåländer i Europa kunde under motsvarande perioduppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. Underfjärde kvartalet hann problemen i omvärlden ifattsvensk ekonomi och BNP backade något.Exporten och produktionen inom industrin fölltillbaka ett par procent och även hushållenskonsumtion utvecklades svagt.Samtidigt som denna uppbromsning skeddeförsköts hushållens och företagens framtidsförväntningari negativ riktning. Stämningsläget islutet av 2012 kan betecknas som mycket mörkt.Förväntningarna om framtiden har emellertidljusnat under början av 2013 i takt med attstämningsläget i omvärlden förbättrats.Kommunernas ekonomiKommunernas preliminära resultat före extraordinäraposter visar på ett överskott på 14,1miljarder kronor, vilket är en försämring med 4,7miljarder gentemot år 2011.. I resultatet ingåråterbetalningen från AFA försäkring med ca 8miljarder kronor. Årets resultat, som äveninnehåller extraordinära poster, ökar med 5,3miljarder, från 9,3 till 14,6 miljarder.För år 2012 redovisar cirka 94 procent avkommunerna positiva resultat före extraordinäraposter. Det är en förbättring gentemot år 2011, då85 procent av kommunerna hade ett överskottföre extraordinära poster.Andelen kommuner som har ett resultat på 500kronor eller mer per invånare ökar också. År 2012uppgår andelen till 74 procent, jämfört med 2011då det var 64 procent av kommunerna somredovisade sådana överskott.BefolkningSotenäs kommuns folkmängd har den gångnatjugoårsperioden legat mellan 9 000 och 10 000och har under de senaste åren minskat. 2012-12-31uppgick invånarantalet till 9 004, en minskningmed 3 personer från föregående år. Antaletnyfödda barn 2012 uppgick till 65. Födelseunderskottetuppgick till -59 vilket innebär ettpositivt flyttningsnetto. Befolkningen karaktäriserasav att andelen personer 55 år och äldre ärmycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna2012 uppgick till 47,9 år vilketplacerar Sotenäs högst bland kommunerna i VästraGötaland och på 7:e plats i riket.6

Näringsliv och arbetsmarknadSotenäs är starkt beroende av att basnäringarnahar en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror ochkommunikationer. I kommunen finns ca 1 200 arbetsställen,de flesta knutna till orterna Kungshamn,Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand,Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön.De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin(28 %), vilket är nästan dubbelt såstor andel som genomsnittet i riket. Därefterkommer och handel med 14 % samt vård och omsorgmed 12 %.Sotenäs kommun är en utpendlingskommun.Nettot mellan in- och utpendling minskade mellanåren 2006 till 2009 för att därefter öka något.Nettoutpendlingen 2011 uppgick till 123 personerjämfört med 110, 65 och 121 personer förrespektive 2008, 2009 och 2010.Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabilkaraktär över tiden. Under 2012 har dock antaletarbetslösa ökat men andelen arbetslösa liggerfortfarande lägre än både länet och riket. Idecember 2012 var andelen arbetslösa ellersökande i program i ålder 16-64 år 5,1 %. Attjämföra med 6,5% i länet och 6,9 % i riket.Källor: SCB, SKL och AMS.7

FörvaltningsberättelseSAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS – KOMMUNEN OCH KONCERNENDen finansiella analysen som redovisas i dettaavsnitt skall ses som en sammanfattning av denfinansiella utvecklingen och ställningen i kommunenoch koncernen. Ytterligare analyser finns iblock tre och fyra längre fram i årsredovisningenKommunenÅrets resultat uppgår till 15,3 Mkr vilket är 2,2Mkr sämre än föregående år men 10,1 Mkr bättreän budgeterat. Resultatet innebär att kommunenför elfte året i rad redovisar överskott.I resultatet ingår reavinster från försäljning avbefintliga fastigheter med 1,8 Mkr. Dessa intäkterskall räknas av vid avstämning mot det lagstadgadebalanskravet. Årets resultat enligt balanskravetuppgår således till 13,5 Mkr.Den affärsdrivande verksamhetens resultatuppgår till 6,8 Mkr vilket innebär att årets resultatför den skattefinansierade verksamheten uppgår till8,5 Mkr.Den egentliga nämndsverksamheten (exklaffärsdrivande verksamhet) visar en negativavvikelse från budget med 2,7 Mkr. Samtligafacknämnder redovisar underskott.NettokostnadsutvecklingFör en god ekonomisk hushållning kan inteverksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtasatt öka i snabbare takt än skatter och utjämningsbidrag.Den låga ökningen av skatte- ochbidragsintäkterna beror till stor del på skatteväxlingenmed regionen i samband med detöverförda ansvaret för kollektivtrafiken.Intäkter och kostnader,förändring från föreg. år (%) 2010 2011 2012Verksamhetsresultat(nettokostnader) 2,4 1,3 1,2Skatter- ochutjämningsbidrag 2,7 2,9 0,6Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittligakostnadsökningen i Sotenäs till 1,6%medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 2,1%.Nettokostnadernas förhållande till skatter ochstats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunensekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor delav skatter och statsbidrag som den löpande driftentar i anspråk. Om andelen överstiger 100% såinnebär det att skatteintäkterna inte räcker till attfinansiera den löpande verksamheten.Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag(%)2008 2009 2010 2011 2012100 98 97 96 96InvesteringarKommunen investerade netto under året för104,1 Mkr i materiella tillgångar vilket är betydligthögre än under 2011 (87,6 Mkr). Inkomster frånfastighetsförsäljning uppgick till 8,6 Mkr. Drygt40% av investeringsvolymen avser VAverksamheten.Under de senaste åren harsjälvfinansieringsgraden av investeringarna legatbetydligt under 100%. Investeringarna har till ochmed 2010 kunnat finansieras utan upplåningfrämst på grund av en hög ingående likviditet ochgenom intäkter från fastighetsförsäljningen. Under2011 och 2012 har kommunen tagit upp nya lån påsammanlagt 120 Mkr. Investeringsvolymen uppgicktill 25 % av nettokostnaderna att jämföra med5 % som betraktas som en ”normal” investeringsvolymför landets kommuner.Själfinansieringsgrad 2010 2011 2012Avskrivningar 33,6 35,0 37,8Försäljning av fastigheter, inklexploatering 16,2 18,0 8,6Årets resultat exkl resultat frånfastighetsförsäljning -0,8 3,3 10,2Utrymme för självfinansiering 49,0 56,3 56,6Nettoinvesteringar 70,6 87,6 104,1Självfinansieringsgrad (%) 69 64 54Investeringsvolym/nettokostnader % 17 21 25SoliditetSoliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella utrymme. Den visar hur stor del avkommunens tillgångar, som finansierats utan lån.Soliditeten enligt balansräkningen är 53 % vilket ären minskning med 4 procentenheter från 2011.Den försämrade soliditeten beror på den storaökningen av balansomslutningen vilket främstberor på den höga investeringsvolymen.Soliditet (%) 2010 2011 2012Soliditet enligt balansräkningen 63 57 53Soliditet inkl pensionsåtaganden 31 27 268

FörvaltningsberättelseKommunalskattSkattesatsen till kommunen är 21,31% och har,om man bortser från den skatteväxling somgenomfördes med regionen 2012, hållits oförändradsedan 2002.Sotenäs kommuns inkomster av skatt och generellastats- och utjämningsbidrag uppgick till 430,6Mkr eller 63% av de totala intäkterna. En högreskattesats med 1 % under 2012 skulle inneburitytterligare 16,9 Mkr i skatteintäkter.Kommunalskatt (%) 2010 2011 2012Primärkommunalskatt 21,74 21,74 21,31Total kommunal skatt,kommun och region 32,19 32,19 32,19LikviditetUnder 2012 har likviditeten försämrats trotsupptagande av nya lån. Checkkrediten, somutnyttjas sporadiskt, uppgår till 20 Mkr.Likviditet 2010 2011 2012Likvida medel Mkr 5 30 27Tillgängliga medel Mkr 25 50 47Kassalikviditet % 32 83 85Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100%,visar hur likvida tillgångar och fordringar förhållersig till kortfristiga skulder, det vill sägabetalningsförmågan på kort sikt.RänteriskUr riskperspektiv är det viktigt att redovisa ochbeskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enökning av räntan med 0,5 % på det långfristigalånet, skulden till VA-kollektivet (periodiseradeanslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skullemedför ökade kostnader med 1,4 Mkr.Kommunen har inga utlandslån och löper därmedingen valutarisk.BudgetföljsamhetBudgetavvikelsen totalt 2012 för den skattefinansieradeverksamheten är 3,3 Mkr och motsvarar0,5 % av kommunens omsättning.Budgetavvikelse, skattefinansieradverksamhet (Mkr) 2010 2011 2012Nämndernas verksamhet -7,9 -2,9 -2,7Skatte- och bidragsintäkter 4,3 6,8 0,2Årets resultat,skattefinansierad verksamhet 6,2 16,8 3,3BorgensåtagandenKommuninvestSotenäs kommun har i november 2001 ingått ensolidarisk borgen såsom för egen skuld förKommuninvest i Sverige AB:s samtligaförpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvestekonomisk förening har ingått likalydandeborgensförbindelser. Se not 23 i block 3.Borgen för bostadsänd amålKommunens borgensåtaganden för SotenäsbostäderAB omfattar 472,8 Mkr och förlustansvarför privatpersoners bostadslån omfattar 0,3 Mkr.Övriga b orgensåtagandenKommunens borgensåtaganden för SotenäsRehabCenter AB uppgår till 2,3 Mkr och övrigaborgensåtaganden 1,8 Mkr.PensionsåtagandeKommunen har ett omfattande pensionsåtagande.Den större delen av pensionsskulden,pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisasutanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser.Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandetviktigt att analysera. En detaljeradredovisning över kommunens pensionsåtagandefinns i not 19 i block 3.KänslighetsanalysInvånara nta lInvånarantalet påverkar bland annat skatteintäkteroch utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet100 personer betyder det minskade skatteintäktermed 4,2 Mkr.LöneökningarI budgeten för 2013 har löneökningarna beräknatstill 2,9 %. Varje procentenhets ökning avlönesumman medför en ökning av personalkostnadernamed 3,75 Mkr.UtjämningssystemetFör 2013 erhåller kommunen ersättning förinkomstutjämning med 44,5 Mkr. Kommunensegna skattekraft beräknas 2013 ligga kring 100 %av medelskattekraften i riket. Kommunen ärdärmed inte så känslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet.9

FörvaltningsberättelseSammanfattning och framåtblickInom den kommunala sektorn används ofta enfinansiell analysmodell som utgår från fyrafinansiella perspektiv; finansiellt resultat,kapacitetsutveckling, riskförhållanden samtkontroll över den finansiella utvecklingen.Resulta t och kapacitetSotenäs kommuns har under ett antal år visat entrend av obalans mellan intäkter och kostnader iden löpande verksamheten. Resultaten harvisserligen varit positiva under en följd av år mennettokostnaderna har i hög utsträckning påverkatspositivt av intäkter från fastighetsförsäljning,exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet.Under 2011 bröts trenden tillfälligt ochöverskottet i den löpande verksamheten uppgicktill 5,0 Mkr. Även 2012 visar ett överskott ilöpande verksamhet uppgående till 3,4 Mkr men iresultatet ingår en engångsintäkt i form avåterbetalda premier från AFA Försäkringmotsvarande 9,6 Mkr.När det gäller investeringsvolymen har denunder den senaste treårsperioden inte kunnatfinansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgradenhar legat på i genomsnitt 62%.Likviditeten har trots upplåning försämrats ochden totala låneskulden i koncernen har ökat vilket isin tur kan försvåra möjligheten till upplåning pålängre sikt. Betalningsberedskapen på kort siktbedöms dock fortfarande som tillfredställande.Kommunens långsiktiga kapacitet har inteförändrats påtagligt under 2009-2011. Under 2012har dock soliditeten försämrats på grund av denstora ökningen av balansomslutningen vilketfrämst beror på den höga investeringsvolymen. Ijämförelse med landets övriga kommuner uppvisardock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen liggeröver genomsnittet i riket och länet men undergrannkommunernas nivåer vilket medför att lägetär relativt gynnsamt.Risk och kontrollKommunen har en måttlig skuldsättning ochhar därför inte varit exponerad för någon störreränterisk. Borgensåtagandet för det egnabostadsbolaget är relativt stort men bedöms inteinnebära någon förlustrisk.Budgetföljsamheten för nämndernas del harförsämrats under den senaste treårsperioden.FramåtblickResultatet i 2013 års budget uppgår till 0,3 Mkrdet vill säga betydligt under det finansiella målet pålägst 5,0 Mkr. I resultatet ingår vinster iexploateringsverksamheten på 6,0 Mkr vilketinnebär en obalans mellan intäkter och kostnader iden löpande verksamheten.Kommunen står samtidigt inför betydandeinvesteringar de närmaste åren vilket kommer attinnebära ökad låneskuld, ökad räntekänslighet ochrisk för ytterligare försämrad soliditet.De negativa budgetavvikelserna i nämndernasverksamhet ger anledning till extra uppmärksamhet.Det är viktigt att negativa budgetavvikelserinte blir regel då en god budgetdisciplin är grundenför rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar.10

FörvaltningsberättelseKoncernenSotenäs kommun bedriver verksamhet i bådeförvaltningsform och genom andra juridiskapersoner.I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäskommun även Sotenäsbostäder AB, StiftelsenIndustrihus i Sotenäs kommun, SotenäsRehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten iStiftelsen Industrihus är vilande.Årets resultatKommunkoncernen redovisar ett positivtresultat på 18,4 Mkr vilket är 1,2 Mkr sämre än2011. Förutom kommunen redovisar Sotenäsbostäderoch Rambo överskott medan SotenäsRehabCenter visar underskott.Resultatmått Mkr 2010 2011 2012Resultat före finansnetto 24,8 34,6 32,3Resultat före skatt 13,7 20,5 17,1Årets resultat 12,8 19,6 18,4InvesteringarKommunkoncernens totala nettoinvesteringarför 2012 uppgår till 119,8 Mkr varav bolagensvarar för 15,7 Mkr.Sotenäsbostäder svarar för den största andelenav bolagens investeringar, 10,8 Mkr.Nyckeltal% 2010 2011 2012Kassalikviditet 43 70 83Soliditet 42 40 39Den förbättrade likviditeten beror till störstadelen på ökade kortfristiga fordringar.Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen somhar lägst soliditet, 12 %. De övriga bolagen harhög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt ikoncernen bedöms som god.Bolagens andel av resultatetKoncernens positiva resultat kommer för de tvåsenaste åren till väsentlig del från kommunen.Resultat efter finansnetto iförhållande till ägd andel Mkr 2010 2011 2012Sotenäsbostäder AB (100%) 2,0 1,5 0,8Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,7 -0,7 -0,6Rambo AB (20 %) 1,4 1,7 1,3Det av kommunen helägda bostadsbolagetSotenäsbostäder AB, har haft en stabil resultatnivåde senaste åren. Bolaget, som har en relativt storlåneskuld, har under det gynnsamma ränteläget desenaste åren valt att öka nivån på fastighetsunderhålletbetydligt i stället för att låta de lägreräntekostnaderna slå igenom på resultatet.Sotenäs RehabCenter AB som ägs till 50% avSotenäs kommun har under den senastetreårsperioden visat bättre resultat än tidigareunder 2000-talet. Bolagets underskott i verksamhetentäcks via driftbidrag från Sotenäs kommun.Rambo AB ägs till drygt 20 % av Sotenäskommun. Övriga delägare är kommunerna:Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har alltsedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabilresultatutveckling med en god soliditet som följd.Från 2010 har bolaget tagit över kommunensavfallsverksamhet och administrerar nu dennaverksamhet för samtliga ägarkommuner.11

FörvaltningsberättelseGOD EKONOMISK HUSHÅLLNINGEnligt kommunallagen skall i budget angesfinansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamhetensom är av betydelse för god ekonomiskhushållning. Finansiella mål behövs för att betonaatt ekonomin är en restriktion för verksamhetensomfattning. Mål och riktlinjer för verksamhetenbehövs för att få en koppling mellan ekonomi ochverksamhet.I 2012 års budget har fullmäktige angivit målför god ekonomisk hushållning dels ur finansielltperspektiv dels ur verksamhetsperspektiv.Verksamhetsmålen för god ekonomiskhushållning är angivna på övergripande nivå ochpå nämndsnivå.Finansiella mål för god ekonomisk hushållningMålAnalys / kommentarÅrets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten,uppgå till lägst 5 MkrInvesteringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgåtill 200 Mkr i den skattefinansierade verksamheten.Årets resultat, för den skattefinansierade verksamheten,uppgår till 8,5 MkrTotalt för 2011 och 2012 uppgår investeringsvolymen i denskattefinansierade verksamheten till 127,3 Mkr varav 61,1Mkr under 2012.Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållningMålDemokrati och medborgarsamverkanUtifrån genomförd medborgarenkät avseende medborgarnasuppfattning om tillgänglighet, information och öppenhet,inflytande och förtroende, skall en åtgärdsplan arbetas fram.Kvalitetsgarantier skall höja medborgarnyttan och leda tillständiga förbättringar.”Framtid Sotenäs” skall öka medborgarnas delaktighet ochinflytande.PersonalSotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Dentotala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska.Energ iEnergiförbrukningen skall 2020 minska med 25 % iförhållande till 2009.Fastigheter och a nläggningarKvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjasgenom samordning och effektivisering.FöretagandeFörbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag.Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ettdifferentierat näringsliv.SamarbeteKommunen skall aktivt delta i samarbetet med övrigakommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera ochrationalisera verksamheten för en ökad kvalitet.Analys / kommentarEn ”Kommundag” genomfördes den 27 oktober 2012 i syfteatt förbättra medborgardialogen. En uppföljande medborgarenkätgenomfördes under hösten. Förslag på åtgärder tasfram under första kvartalet 2013.Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier förkommunen. Ytterligare ett led i förbättringsarbetet är deltagandeti Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ettkvalitetsprojekt i SKL:s regi.Det politiska arbetet med ”Framtid Sotenäs” fortgår.Sjukfrånvaron är oförändrad i jämförelse med år 2011.Förslag till personalpolicy behandlas politiskt första kvartalet2013. En medarbetarenkät kommer att genomföras under2013.Arbetet för att minska energiförbrukningen fortgår. Metoderför att följa upp effekterna har utvecklats för att möjliggörabra prognoser.Utförd inventering av kommunens fastigheter under våren2012 visar på ett mycket betydande behov av underhållsåtgärder.Genomförd utredning visar på begränsade möjlighetertill ytterligare samordning och effektivisering.Kommunen medverkade vi en företagsmässa som genomfördesi oktober. kommunens näringslivsutvecklare arbetarkontinuerligt med att förbättra dialogen med kommunensföretag.Arbetet med att etablera en Företagsarena Sotenäs pågår.Kommunen deltar aktivt i samverkansmöten med de övrigakommunerna i norra Bohuslän i syfte att fördjupa befintligtsamarbete och för att finna nya samarbetsområden.12

FörvaltningsberättelseSotenäs kommun skall utveckla samarbeten inom IT, Löner,Miljö- och Hälsa med Munkedal och Lysekil.Sotenäs kommun skall söka samverkan inom VA-området medUddevalla, Munkedal och Färgelanda.Sotenäs kommun skall initiera ett visionsarbete för gymnasieskola,gymnasiesärskola, vuxenutbildning samt uppdragsutbildning.Sammanslagningen av IT samt Miljö- och hälsa har genomförtsfrån 2013.Kontakter har tagits med berörda kommuner och fortlöperunder 2013. en sammanslagning kan ske tidigast under 2014.Arbetet har inte påbörjatsNämndsspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållningMålKommunledningskontoretKommunledningskontoret skall skapa goda administrativarutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering.Kollek tivtrafikKommunen skall verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken.HälsorådMålet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningarför en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor.RäddningstjänstRäddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte attskapa en trygg och säker kommun.HamnarÖka och förbättra service och tillgänglighet i kommunenshamnar.AnläggningarKommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de ärsäkra och ger ett välkomnande intryck för boende ochbesökare.FastigheterArbeta fram en lokalförsörjningsplanEtt systematiskt underhåll enligt prioriterad plan med årligaavstämningar.VägarKommunens gator och vägar skall tillgodosetrafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer.Kost- och städKost- & städverksamheten skall tillgodose olika gruppersbehov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främjahälsa och välbefinnande.Vatten och avloppVerksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivaskostnadseffektivt.Fiskauk tionenVerksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivaskostnadseffektivt.Analys / kommentarSamtliga enheter inom förvaltningen arbetar kontinuerligt med attförbättra rutinerna för ärendehantering. Sekreterargruppen arbetarmed att samordna och kvalitetssäkra rutiner kring ärendehantering.Kommunen har, tillsammans med Västtrafik, under 2012iordningställt busshållplatsen vid Bäckevikstorget, Kungshamn.Kommunen fortsätter i dialogen med Västtrafik att påtala viktenav snabba förbindelser.Hälsorådet har initierat och skapat förutsättningar för ett flertalinsatser inom de prioriterade områdena, vilka alla bidrar till ökadhälsa hos kommuninvånarna.Utökad samverkan har påbörjats under året med tekniskaavdelningen, miljö- och bygg, polisen samt alkoholhandläggare.För att inte ge avkall på säkerheten i kommunens hamnar så hartillgängligheten i vissa hamnar försämrats under året.Under året har det inte rapporterats några allvarliga tillbud.Lekplatser har förbättrats och hopptornet i Hästedalen har byggtsom.Lokalförsörjningsplanen är framtagen.En inventering av kommunens fastigheter avseende eftersattunderhåll är genomförd. En plan för prioriterade åtgärder ärframtagen. Systematiskt underhåll genomförs i begränsadomfattning.Omfattningen av beläggningsarbeten de senaste åren medför attstandarden på kommunens vägnät försämrats.Verksamheten uppfyller målet med att tillgodose olika gruppersbehov av bra måltider och rena inomhusmiljöer.Projekt ”Fokus matglädje” har genomförts under 2012. Projektetsyftar till att lyfta den offentliga måltiden som en del i ständigaförbättringar.Verksamheten är självfinansierad.Verksamheten är självfinansierad även om resultatet 2012 är visarett mindre underskott..13

FörvaltningsberättelseMålAnalys / kommentarGrund skolaUtbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiserasså att god ekonomisk hushållning tillgodosesAndel elever som når målen skall årligen öka jämfört medtidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren).KulturArbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättrenyttjande av tillgängliga resurser.GymnasieskolaArbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftiggymnasieutbildning genom samarbete med Lysekils kommun.Vuxenutb ildningUtöka samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän förökad kvalitet och kostnadseffektivitetArbetsb efräm jande åtgärderDen långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökarmöjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden.Individ- och familjeom sorgIndivid- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggandeför att minska behovet av försörjningsstöd ochinstitutionsplaceringarÄldreomsorgDen enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i deninvanda hemmiljön.LSS-verksamhetMänniskor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunnaleva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv.Miljö- och byggverksa mhetMiljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all handläggning inämndens verksamhet.Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. För att demindre skolorna ska klara sina uppdrag styrs relativt settfler resurser dit då dessa skolor har strategiskt viktiga lägenutifrån det övergripande kommunala perspektivet.Sammantaget bedöms detta vara god ekonomiskhushållning.Målet är inte uppfyllt. Resultatet för år 2012 är att 89 % aveleverna nådde målen och det är lägre än 93 % som ärsnittet de senaste tre åren.Ungdomsverksamhetens nystart i Hunnebostrand i nyalokaler i Folkets Hus har inneburit en bra dialog medFolketshusföreningen. Under året har samtal förts medföreningen om att göra Folkets Hus till ett kommunenskulturhus.Under året har uppföljning och kontroll av ekonomin intefungerat tillfredsställande vilket gör det svårt att bedömaom verksamheten är kostnadseffektiv. Antalet elever frånSotenäs som väljer att studera vid Gullmarsgymnasiet ökarvilket visar att skolan står sig väl i konkurrens med andraskolor.Genom utökad samverkan med Lysekils och Munkedalsvuxenutbildning, Gullmarsgymnasiet och Högskolan Västhar kursutbudet kunnat breddas för kommuninvånarnavilket skapat nya möjligheter till yrkesutbildning ochkompetensutveckling för arbetslösa och företag.Arbetslivsenheten samarbetar med individ- ochfamiljeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuderinsatser till långtidsarbetslösa.Sotenäs kommun har mycket låga kostnader för försörjningsstödoch få hushåll är långtidsberoende av sådantstöd. IFO samverkar med andra aktörer i gemensamfamiljemottagning och ungdomsmottagning. Kommunenbehöver utveckla alternativ till institutionsplaceringar avbarn och vuxna.Hemtjänsten är verksam dygnet runt och agerar tillsammansmed anhörigstödet, hemsjukvården , kommunrehabvia bostadsanpassning, dagverksamhet och växelvård i syfteatt ge den enskilde goda förutsättningar att bo kvar i sittordinära boende.Kommunen erbjuder gruppbostäder och servicelägenheterför funktionshindrade men också personlig assistans,dagverksamheter och boendestöd. Under tiden fram till2020 beräknas ett ökat behov av olika former av verksamheteroch bostäder till yngre funktionshindrade personer.Miljöaspekter vägs in vid handläggning av ärenden.14

FörvaltningsberättelseKOMMUNALA JÄMFÖRELSERKommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan någraår ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheteroch olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellankommunernaBefolkningKommunerna norra Bohuslän är ungefär likastora och därmed i många avseenden lätta attjämföra med varandra.Strömstad har under en rad av år visat en stabilökning av antalet invånare och är nu störstakommunen i norra Bohuslän. Övriga kommuner ijämförelsen visar sjunkande befolkningstal.Antal invånare 31/12 2010 2011 2012Sotenäs 9 052 9 007 9 004Lysekil 14 521 14 398 14 396Munkedal 10 181 10 223 10 173Strömstad 11 808 12 010 12 295Tanum 12 370 12 320 12 270Finansiella jämförelserKommunalskattAlla kommunerna i norra Bohuslän har en högkommunalskatt om man jämför med genomsnitteti länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör dekommuner i landet som har högst utdebitering.Kommunalskatt (%)Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum21,31 22,06 22,33 21,91 21,56ResultatSamtliga kommuner har 2012 erhållit återbetalningav premier från AFA Försäkring vilketförstärkt resultaten. Om man bortser från dessaåterbetalningar redovisar samtliga kommuner utomTanum ett sämre resukltat 2012 än 2011.KostnadsutvecklingFör att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomiskbalans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingenoch att kostnaderna inte ökarsnabbare än intäkterna. Den senaste treårsperiodenuppgår den genomsnittliga kostnadsökningen iSotenäs till 1,6% medan skatteintäkterna ökat igenomsnitt 2,1%.Kostnadsutveckling % 2010 2011 2012Sotenäs 2,4 1,3 1,2Lysekil 5,5 -0,5 1,0Munkedal 0,6 4,8 0,9Strömstad 6,4 2,7 0,7Tanum 4,4 4,0 -6,2SoliditetKommunernas långsiktiga finansiella styrka,soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellankommunerna. Munkedal och Lysekil har negativsoliditet, och därmed ett negativt eget kapital.Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner iVästra Götaland som har högst soliditet.Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden(%)Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum26,3 -29,2 -10,8 20,4 9,8Årets resultat Mkr 2010 2011 2012Sotenäs 10,7 17,5 15,3Lysekil -0,6 18,4 3,5Munkedal 19,0 7,2 11,2Strömstad 10,8 7,6 12,9Tanum 16,4 10,0 37,515

FörvaltningsberättelseBarnomsorgKostnad per vistelsetimme i förskolanSotenäs kommun redovisar den högstakostnaden inom förskolan med 256 kronor pertimme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthetinom förskolan, och högre personalkostnadervilket ger en hög kostnad per vistelsetimme.Kostnad per vistelsetimme 2012, förskola Kr/timSotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum256 199 214 216GrundskolaLärar- och elevassistenttäthetSotenäs kommun har medvetet satsat på flerlärare i förhållande till elevassistenter.Lärar- och elevassistenttäthet/100eleve 2010 2011 2012Sotenäs 9,3 9,1 9,2Lysekil 8,8 9,1 9,5Munkedal 9,4 9,3 9,3Strömstad 9,2 9,6 9,7Tanum 9,3 9,6 9,6Godkänt i alla ämnen år 9Sotenäs kommun har de senaste år visatmycket bra resultat vad avser andelen elever medgodkänt i alla ämnen i årskurs 9. För 2012 harresultatet försämrats men i jämförelse med övrigakommuner har Sotenäs fortfarande det högstavärdet. Samtliga kommuner visar relativt storavariationer under treårsperioden.OmsorgsverksamhetÄldreomsorgSotenäs kommun har de senaste åren haft enlåg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsenhar högre kostnader än vad som ärmotiverat utifrån befolkningsstrukturen.Äldreomsorg, kostnad perinvånare 80-w år tkr 2010 2011 2012Lysekil 180,5 185,3 184,9Munkedal 172,7 188,4 198,0Sotenäs 150,7 156,4 161,5Strömstad 166,5 167,8 178,9Tanum 169,3 182,5 171,5I de nationella jämförelser som görs av hurbrukarna uppfattar kvalitén inom äldreomsorgenfår kommunerna i norra Bohuslän generellt ett brabetyg. För Sotenäs har värdena för både hemtjänstoch särskilt boende förbättrats betydligt från 2011.I jämförelse med de övriga kommunerna liggerSotenäs i topp när det gäller kvalitén i särskiltboende och på fjärde plats inom hemtjänsten.Individ- och familjeomsorgSotenäs och Strömstad utmärker sig somkommuner med låga kostnader i jämförelse medde övriga kommunerna i gruppen. Samtligakommuner i jämförelsen har högre kostnader förhela individ- och familjeomsorgsverksamheten änvad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen.Kostnad för försörjningsstöd,kr/invånare 2010 2011 2012Lysekil 806 786 823Munkedal 1 150 982 776Sotenäs 286 265 265Strömstad 253 234 209Tanum 419 421 474Godkänt i alla ämnen år 9(%) 2010 2011 2012Sotenäs 92 98 89Lysekil 80 82 79Munkedal 82 70 66Strömstad 74 80 83Tanum 71 74 77Riket 76 7716

FörvaltningsberättelseVA-verksamhetVA-taxaTabellen nedan visar VA-taxan 2012 för envilla med normal förbrukning. Samtliga kommunerhar en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet ochTanum har en av landets högsta taxor. Allakommunerna i kommungruppen har som mål atttaxan ska täcka alla kostnader för verksamheten.Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek10000-25000 invånare, var 6 287 kr för 2012.SysselsättningsgradkvinnorSotenäs kommun har sedan länge haft som målatt ha en hög sysselsättningsgrad för kvinnor inomomsorgen. I jämförelse med de övriga kommunernai norra Bohuslän har dock Sotenäs tappat enplacering när det gäller andel heltidsarbetandekvinnor. I Munkedal har andelen kvinnor somarbetar heltid ökat från 45,1% till 64,5% frånföregående år. För övriga kommuner redovisasendast små förändringar jämfört med 2011.VA-taxa, årskostnad villa (kr)Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum7 569 6 700 7 624 7 264 8 515PersonalSjukfrånvaroSamtliga kommuner i jämförelsen redovisarökad sjukfrånvaro under 2012. Sotenäs kommunhar dock den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaronunder perioden 2010 till 2012.100,0%90,080,070,060,050,040,030,020,010,00,0Sysselsättningsgrad kvinnor11,511,519,027,822,137,218,428,4 7,735,664,5 70,151,3 52,642,3Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad TanumHeltid Deltid 75-99% Deltid 0-74%Sjukfrånvaro, % av avtalad tid 2010 2011 2012Lysekil, total 4,3 4,4 5,1- varav långtidssjukfrånvaro 1,8 1,7 2,5Munkedal 4,4 4,9 6,0- varav långtidssjukfrånvaro 2,3 2,7 2,7Sotenäs 4,8 5,2 5,3- varav långtidssjukfrånvaro 2,1 2,3 2,1Strömstad 3,9 4,2 4,5- varav långtidssjukfrånvaro 1,6 1,8 1,7Tanum 4,2 4,6 5,1- varav långtidssjukfrånvaro 2,1 3,0 2,217

FörvaltningsberättelseKOMMUNEN SOM ARBETSGIVAREKommunstyrelsen ansvarar för kommunenspersonal- och lönepolitik, medan ansvaret förlöpande personalfrågor dvs. anställnings- ochledighetsfrågor m. m. ligger på respektive verksamhetsansvarig.Kommunen har en personalintensiv verksamhet.Ungefär 57 procent av kommunens kostnaderär personalkostnader.Året som gåttUnder året har ledarfilosofin och coachandeledarskap än mer utvecklats genom bl.a. den tvåårigaESF-utbildningen av samtliga chefer.Projeket finasieras av ESF-medel. Dennautbildning startade 2011. Utbildningen genomförstillsammans med Munkedals kommun.Sotenäs kommun beslöt delta i ytterligare ettESF- projektet, LIA, tillsammans med kommuner iVästra Götaland. Syftet är att få ett Lärande IArbetslivet. Detta projekt avslutas 2013.Arbetet med att minska sjukfrånvaron harfortsatt under 2012. Kommunen har satsat påhälsofrämjande åtgärder bl.a. i form av rökfriarbetstid. Personal har erbjudits rökavvänjningskurser.Kommunen har aktivt analyserat osakliga löneskillnadermellan män och kvinnor som genereratviss lönesatsning under 2012. Utredningen 2012gällande om eventuell heltid ska vara en rättighet,och deltid en möjlighet, har resulterat i beslut omatt införa denna rätt under 2014. Förslaget skalltestas inom tre områden i Omsorgsförvaltningenunder 2013.Utredningen om samverkan inom IT, Lön ochMiljö med Munkedals och Lysekils kommunerresulterade i beslutet att Sotenäs kommun ansvararför Miljöverksamheten, Lysekils kommun ansvararför IT och Munkedals kommun ansvarar för Lön.Verksamhetsövergångarna för Miljö och IT beslötsske 1 januari 2013 medan Lön ska övergå 1 januari2014.svårigheter att fylla vissa schematurer, men kanockså bero på att viss behörighet inte är uppfylld.Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,3 år.Åldersfördelningen är ungefär densamma somtidigare år.Åldersf ördelning blandt illsvidareanst älldaÅlder 2010 2011 2012-29 38 44 4230-39 144 138 14540-49 230 235 22450-59 268 253 25360- 128 133 135Totalt 808 803 799Tillsvidareanst ällda, f ördelning perverksamhet%6050403020100Tillsvidareanställda, fördelning per verksamhetKS Allmän /tekninskOmsorg Utbildning Miljö- &byggPersonalvolymI jämförelse med år 2011 har antalet årsarbetareminskat med 4 st. Av 862 årsarbetare var 69 årsarbetaretimanställda, 3 årsarbetare timanställdasom personliga assistenter enligt PAN, bådefyllnadstiden och övertiden motsvarade 5 årsarbetarevardera. Närvarotiden är oförändrad på81 % av den avtalade arbetstiden.MedellönMedellönen för tillsvidareanställda medarbetarevar vid årets slut 23 382 kr/mån, vilket innebär enökning med 3 %.PersonalstrukturAntalet tillsvidareanställda uppgår till 799 den 1november 2012, vilket innebär en minskning frånföregående år med 4 anställda.Kommunen har också ett stort antal visstidsanställdamedarbetare med månadslön. Vid årsskiftetvar de 56 personer. Anledningen till visstidsanställningberor oftast på vikariat på grund avföräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet,18

FörvaltningsberättelseLöner och arvodenKostnader för löner och arvoden inklusivepersonalomkostnader uppgick till 351,7 Mkr attjämföra med 336,4 Mkr 2011. Lönekostnaden harökat på grund av avtalsenliga löneökningar.Löner och arvoden 2010 2011 2012Arvoden 3 841 4 364 4 004Löner 233 871 241 717 249 170Personalomkostnaderexkl. pensionsutbetaln. 90 795 90 337 98 560Totalt 328 507 336 418 351 734Kvinnor och män – en jämförelseKommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad.82 % av alla tillsvidareanställda ärkvinnor. Vissa yrken är nästan helt dominerade avett kön; till exempel är 99 % av alla undersköterskorkvinnor och inom kommunalarbetargruppenär 100 % män. Den yrkesgrupp medrelativ jämn könsfördelning är lärare (högstadiet).Av alla chefer på olika nivåer utgörs hälften avkvinnor och hälften av män.Personalomsättning ochrekryteringPersonalomsättning i kommunen ligger på 7 %.Under året har 60 personer slutat sin tillsvidareanställningvarav 26 har gått i pension. Om manbortser från dem som pensionerats, innebär det att4 % av den tillsvidareanställda personalen lämnatsin anställning.Under 2012 har 90 tjänster lediganmälts förtillsvidaretjänster eller längre visstidstjänster.SjukfrånvaroSjukfrånvaron är oförändrad i jämförelse med år2011. Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) harminskat men korttidsfrånvaro har ökat.Sjukfrånvaro (%)Kommunledningsf.UtbildningsförvaltnOmsorgsförvaltnHelakommunenTotal sjukfrånvarotid 3,59 4,27 6,50 5,26- varav långtidsfrånv. 27,05 36,78 42,49 38,75Sjukfrånvaro, kvinnor 5,05 4,63 6,82 5,95Sjukfrånvaro, män 1,90 2,43 4,63 2,94Sjukfrånv. ålder -29 3,46 1,98 5,72 4,85Sjukfrånv. ålder 30-49 4,79 4,83 6,28 5,48Sjukfrånv. ålder 50 - 2,75 3,99 6,87 5,17Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda.För heltidsanställda är sjukfrånvaron4,5 % medan den för deltidsanställda är 6,2 %.Under 2012 hade 41 % av alla medarbetare intenågon sjukfrånvaro alls under året.FöretagshälsovårdKommunen har idag avtal med AvonovaKinnekullehälsan AB. 104 personer har nyttjatföretagshälsovården under året och den totalakostnaden uppgick till 315 tkr. Det tre mestanvända tjänsterna är i nämnd ordning beteendevetare,företagsläkare och hälsoutvecklare.Företagshälsovården har under året hållit iarbetet med kommunens rökavvänjningsgrupp.Utbildning och informationSedvanlig central introduktion hölls för nyanställdaäven under år 2012.Samtliga chefer har tre gemensamma informations-och utbildningstillfällen per år.ArbetsskadorAntalet anmälda arbetsskador uppgick totalt till15 vilket var betydlig färre än föregående år.Beräknade pensionsavgångar2013 27 2016 322014 26 2017 272015 19 2018 28Beräknat på ålderspension vid 65 år.(exkl. brandmän)19

Kommunen - verksamhetBLOCK 2KOMMUNEN - VERKSAMHETDEMOKRATI OCH INFLYTANDEKommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiellbeskaffenhet eller annars av större vikt förkommunen. Fullmäktige fastställer mål ochriktlinjer för verksamheterna samt budget, skattoch andra viktiga ekonomiska frågor.Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidragtill varje parti i kommunfullmäktige och ettbidrag per mandat.Kommunfullmäktige består undermandatperioden 2011-2014 av 31 ledamöter.Mandatfördelningen 2011-2014 är: Moderata Samlingspartiet12, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1,Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, NyaSotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2.Fullmäktige hade sju möten under 2012. Sammanträdenahölls i Folkets Hus i Kungshamnutom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus påBohus-Malmön.ÄrendehanteringKommunstyrelsens förvaltning har under åretfortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringengenom bland annat redovisningar avpågående ärenden och rutinbeskrivningar. Defastställda kvalitetssäkringarna har uppnåtts2010 2011 2012Antalet diarieförda ärenden, KS 820 769 767-varav förköpsärenden 63 - -Antalet diarieförda ärenden, ON 173 166 146Antalet diarieförda ärenden, UN 154 197 152Mot ioner och medbor garf örslag2008 2009 2010 2011 2012Motioner 6 4 13 11 11Medborgarförslag 4 1 7 6 4Antalet inlämnade motioner och medborgarförslaghar minskat betydligt från 2007.Allmänna valValnämnden ansvarar för genomförandet av valtill riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige,val till Europaparlamentet samt nationellaoch lokala folkomröstningar. Valnämnden bestårav fem ledamöter och fem ersättare.Under 2012 har inte förrättats några av de valsom valnämnden administrerar i kommunen.20

Kommunen - verksamhetBYGGNATION OCH BOENDEKommunens miljö- och byggnämnd ansvarar förmyndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Dethelägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall isamverkan med kommunen medverka till att tillgodosebostadsbehovet i Sotenäs.MålsättningEtt av kommunens sju inriktningsmål fastslår atti Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskadeboende och enligt kommunfullmäktiges programförklaringplaneras för 400 bostäder.MåluppfyllelseEn analys av inriktningsmålet med planering av400 nya bostäder görs i det pågående arbetet medbostadsförsörjningsprogrammet.Analysen skall bland annat innefatta vilken typav bebyggelse som skall planeras och vilkageografiska områden som skall prioriteras.Under 2012 antogs tre detaljplaner. Detaljplanenför Annerödsberget i Hunnebostrandmedger byggnation av 40 nya bostäder i form avfriliggande villor samt gruppbyggda par-, rad- ochkedjehus.Detaljplanen för gamla Folkets hus i Hunnebostrandmedger enligt antagandehandlingen 15 nyalägenheter. Detaljplanen har dock överklagats ochär därmed inte gällande.Den tredje antagna planen innebär en ändringav detaljplanen för Ljungberget, Bohus-Malmön.Ändringen ger inga nya byggrätter.Utöver detaljplanen för Annerödsberget vannytterligare två detaljplaner laga kraft under 2012;detaljplanen för Legene samt detaljplanen förKalvbogen 1:127 (f.d. Hållöfisk). Dessa bådaplaner innebär möjlighet till 22 (friliggandeenbostadshus) respektive 30 (lägenheter iflerbostadshus) nya bostadsenheter.En analys av inriktningsmålet görs i arbetet medbostadsförsörjningsarbetet.Årets verksamhetVerksamhetsåret 2012 kom att innefatta utkasttill bostadsförsörjningsprogram, program för fördjupningav Åbyfjorden, antagen hastighetsplansamt utkast till campingpolicy.Ärendeflödet för detaljplaner måste bli bättre.Samarbetet med externa planförfattare måste förbättrasså tillvida att detaljplanearbetet skallsynkroniseras med tillgänglig handläggningstid.Idag sker inte detta, utan arbetet stoppas upp. Visspersonalomsättning har också påverkat detaljplanearbetet.Uppföljning av kostnadskalkyler och exploateringsbudgetpågår.Då verksamhetssystemet både för bygg- ochmiljöverksamheten inte är på plats innebär dettasvårigheter att på ett effektivt sätt administreraverksamheten och via statistik följa upp den.Åren som kommerSammanslagningen av miljökontoren i Lysekils,Munkedals och Sotenäs kommuner samt engemensam nämnd (Miljönämnden i mellerstaBohuslän) innebär initialt en ökad belastning påövrig verksamhet. Nya rutiner måste arbetas framinom administration för att hitta en effektivsamarbetsform dels för verksamheten dels förpolitiken.Genomförandet av en översyn av gamlaSmögen måste ske under 2013. Redan beviljadebygglov som strider emot gällande detaljplan ochönskade utbyggnadsplaner samt nuvarandelokalers utformning kring Smögens Fiskauktioninnebär att planen måste ses över.Enligt tidigare beslut från kommunstyrelsenkommer framtagandet av kommunala tomter attprioriteras även framgent.Energirådgivning och energieffektivisering ärprioriterade arbetsområden under 2013.Statistik 2010 2011 2012Lämnade positiva planbesked 10 10 12Genomförda samråd 7 1 4Genomförda utställningar 2 5 0Antagna planer 4 2 3Laga kraftvunna planer 6 2 4Antal planärenden 18 25 30Antal byggärenden 458 450 461*Antal tomtförsäljningar 14 2* varav 16 förhandsbesked landsbygd21

Kommunen - verksamhetNÄRINGSLIVTillväxt- och utvecklingsavdelningen ansvarar förverksamheterna turism, näringsliv, mark och exploateringsamt information.MålsättningAv kommunfullmäktiges inriktningsmål framgåratt Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelserför företagande och vara en attraktiv besökskommun.Dessutom har kommunstyrelsen istyrande verksamhetsmål beslutat att kommunenskall sträva efter förbättrade förutsättningar förnya och befintliga företag.MåluppfyllelseKommunen ligger på plats 20 av landets kommunernär det gäller antalet nystartade företag pertusen invånare. Placeringen är bättre än 2011 ochär att betrakta som mycket bra.I 2012 års enkätundersökning om det lokalaföretagsklimatet, som genomförs av SvensktNäringsliv, har Sotenäs tappat 25 placeringar ochbefinner sig nu på plats 200 bland landets 290kommuner. Antalet företagsbesök enligthandlingsplanen för näringslivsstrategin uppfylldesunder året inte till fullo.Årets verksamhetSotenäs kommuns näringslivsprogram harreviderats under 2012. Näringslivsprogrammet ären levande handling och kommer att revideras vidbehov. Kommunen har under 2012 aktivt samarbetatmed företagarna i Sotenäs. Under 2012arrangerades ett frukostmöte i Kungshamn därkommunen informerade om rutiner för samordnadeinspektioner avseende miljö och hälsa,brandskydd och annan säkerhet.Under 2012 har tillväxt- och utvecklingsavdelningenarbetat med ett antal projekt och harbland annat fått bidrag från Fyrbodal för att arbetafram ett koncept kring en företagsarena. Undervåren 2012 påbörjades ett arbete med attidentifiera/kartlägga kommunens delårsboende.En enkät färdigställdes och skickades till fler än3 300 delårsboende med adress i Sverige. Svarsfrekvensenvar över 40 % och materialet användessom underlag till förstudien ”FöretagsArenaSotenäs”.I mars 2012 anställdes en projektutvecklare somskall arbeta med att utveckla projekt för Sotenäskommun och kommunens företag, samt hjälpaföretagen med olika typer av EU-ansökningar,vilket också gjorts. Avdelningen har för egen delsökt ett bidrag på 8,5 Mkr för att renovera ochbygga om delar av Smögens hamn samt ett bidragpå 6 Mkr i syfte att säkerställa hamnområdet igamla Hunnebostrand.Tillväxt och utvecklingsavdelningen har underhela 2012 arbetat tillsammans med Nordens Arkoch Naturfilmarna för att skapa ett nordisktcentrum för naturfilmare. Under året har ett tiotalolika föreläsningar med Naturfilmarna genomförtsi kommunen.I slutet av juni hölls det årliga riskkapitalseminarietpå Smögens Havsbad. Seminariet varsom vanligt välbesök.Under sommaren 2012 arbetade avdelningentillsammans med Sotenäs produktionsskola medprojektet ”Sommarentreprenörer”. Detta var ettprojekt som syftade till att unga entreprenörer gavsmöjligheten att arbeta med egna idéer. Undersommaren genomfördes även en företagsmässa iett samarbete mellan Sotenäs och Lysekilskommuner. Mässan hölls i samband med seglingseventet”Lysekils Women´s Match”.Under hösten startades tillsammans med Kusthandlarnaett arbete med att genomföra enOktobermässa. Inbjudningar skickades ut tillsamtliga helårs- och delårsboende i kommunen.Mässan genomfördes den 27 oktober och blev enstor succé. 4 000 besökare gavs möjligheten att tadel av de lokala företagens olika tjänster ochprodukter. Samtidigt avhölls ett antal seminarier.Kommunens politiker och tjänstemän deltog ochstod till besökarnas förfogande.All verksamhet som rör besöksnäringen skötssedan 2009 operativt av Stiftelsen Sotenäs Turism.Aktiviteter i form av marknadsföring och evenemanggenomförs i samarbete med StiftelsenSotenäs Turism. Det saknas fortfarande enturistansvarig i stiftelsen. Under hösten 2012uppdrogs åt projektutvecklaren att fungera somkontaktperson i turistfrågor.Under hela 2012 har tjänstemän och politikergenomfört företagsbesök och arbetat med bådebefintliga och blivande företag i Sotenäs kommun.Flera viktiga exploateringsavtal har arbetatsfram under året bland andra: Leröy, Malmstolen,Lagerpunkten och Triada. Försäljning av industri-22

Kommunen - verksamhetmark och tilläggsmark har legat på en fortsatt högnivå.Åren som kommerTillväxt och utvecklingsavdelningens uppdragkan sammanfattas i sju huvudområden: tillväxt näringslivsklimat inflyttning mark- och exploateringsfrågor utveckling på kommunledningsnivå besöksnäring/delårsboende projekthjälpAvdelningen kommer att fortsätta arbetet medatt synliggöra Sotenäs kommun. Näringslivsklimatetär mycket viktigt för kommunen. Målet äratt varje år förbättra vår position i SvensktNäringslivs rankning. Sveriges kommuner ochlandsting har en egen näringslivsundersökning sommäter företagsklimat utifrån de faktorer somkommunen kan påverka. Sotenäs grannkommunernadeltar redan i denna undersökningoch förslag kommer om att också Sotenäskommun bör delta i denna undersökning.Antalet planerade företagsbesök bör infrias föratt stärka samarbetet kommun och företagareemellan.Näringslivets utveckling är en förutsättning förökad tillväxt. Det är därför nödvändigt attkommunen kraftsamlar och samordnar resurser dådet finns företag som vill flytta hit, eller dåbefintliga företag vill expandera. Att få fler arbetstillfällentill kommunen har högsta prioritet. Det ärockså vad som krävs för en stabil befolkningstillväxt.Samverkan mellan tillväxt- och utvecklingsavdelningenoch övriga verksamheter i kommunenkommer att utvecklas. Samverkan är en viktigfaktor för att kunna ge både företag och allmänheten bättre service.23

Kommunen - verksamhetKULTUR OCH FRITIDVerksamheten omfattar, bibliotek samt kultur- ochfritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels direkt tillkommunens föreningar och invånare dels till kommunalaverksamheter, till exempel skolan.MålsättningEtt av kommunens sju inriktningsmål fastslåratt Sotenäs kommun skall erbjuda ett rikt fritidsochkulturutbud.Måluppfyllelse / Årets verksamhetHär nedan följer information om åretsverksamheter och som kan ge en beskrivning hurväl målet anses vara uppfyllt.BibliotekEn bokcirkel för daglediga har startats där manunder året träffas en gång i månaden. Boktipskvällararrangeras i samarbete med Svenska kyrkan.Varje höst arrangeras ”Kura skymning” i samarbetemed Kungshamns hembygdsförening. Nyttför året var en ”författarfrukost” som arrangeradesi samarbete med ABF. Under året har någrakonstutställningar visats upp i bibliotekets lokaler.KulturarrangemanGenom barn- och ungdomskulturgruppen skeren kontinuerlig samverkan på kulturområdetmellan kultur och fritid, biblioteket, musikskolanoch skolan. Alla barn från förskoleklass till år 9 harfått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemangunder året. Förskoleklass till och medårskurs 3 såg ”Alice i Underlandet”, en teaterföreställningsom regionteater Väst arrangerade.Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommandearrangemang där konstnärer i norraBohuslän öppnar sina ateljéer för besökare underpåskhelgen. Kultur och fritid deltog i Bottnakulturfestival där ett antal aktiviteter ordnades förbarn och ungdomar.Soteleden med kulturmiljöerSoteleden utgör en betydelsefull bas för såvälbesöksnäringen som för invånarnas möjligheter tillett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet underåret har varit inriktat på att höja kvaliteten påleden. Under året färdigställdes den sista etappenför att knyta ihop den södra delen med den norravia en ny sträcka mellan Lyckan och Hunnebostrand.I samarbete med Nordens Ark har någramätstationer satts ut på leden för att geinformation hur många besökare som vandrarunder året. Projektet startade i juni 2012.Ungdomsverksamhet - fritidsgårdarUngdomsverksamheten bedrivs genom tvåfritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna ärmötesplatser för ungdomar i kommunen där deskall känna trygghet, gemenskap, respekt och värnaom värderingar som att slå vakt om demokratiskaskyldig- och rättigheter, och människors lika värdeoavsett kön, ras och religion. Arbetet med att ökasamarbetet med skolan har inneburit att ungdomsledarnavarit skolan behjälplig vid friluftsdagar ochi uppehållsrummet. Arbetet med att integrera barnmed funktionshinder har slagit väl ut, både medbowlingresor och fritidsgårdskvällar. Under januarimånad öppnade fritidsgården i Hunnebostrand iny lokal. Den nya lokalen ligger i Folkets Hus.Under året har följande aktiviteter genomförts:musikarrangemang, matlagning, LAN (local areanetwork), Lisebergsresa samt speciella aktiviteter isamband med skolloven.Besöksantalet har i genomsnitt varit cirka 45ungdomar per öppetkväll på respektive fritidsgård.Fritid och föreningsverksamhetKultur och fritid arbetar kontinuerligt med attförbättra och effektivisera lokaler och anläggningarför att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genomolika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd attförbättra prioriterade områden såsom barn- ochungdomsverksamhet. Den nya idrottshallen harlockat till fler besökare och antalet uthyrda timmarfördubblades under året. Genom föreningsbesökoch dialog med representanter för de olikaföreningarna inhämtas kunskap och informationom hur föreningslivet kan utvecklas.Priser och utmärkelserSotenäs kulturpris 2012 tilldelades KerstinJohansson, Sotenäs Folkdansgille, med motiveringen:”Kerstin har med brinnande intresse ochstor kunskap bevarat och fört vårt kulturarv avfolkdans, musik och dräkter vidare.”Sotenäs idrotts- och fritidspris 2012 tilldeladesCecilia och Jörgen Larsson, SMU Smögen, medmotivering: ”Cecilia och Jörgen har genom att geungdomarna en meningsfylld fritid varit en stortillgång för ungdomarna i Sotenäs kommun.”24

Åren som kommerUnder 2013 kommer Kungshamns bibliotek attbli ett ”meröppet” bibliotek, vilket innebär attlåntagarna kan få tillgång till biblioteket utanförordinarie öppettider. De ordinarie öppettidernaskall även de ses över. För att kunna mötaefterfrågan på nyutkommen litteratur, film ochljudböcker behöver verksamheten ett utökat anslagför media. Biblioteket kommer att fortsätta arbetetmed ”Digidel”, det vill säga att genomföra introduktionskurseri data och internet för de som intevet något eller har liten kunskap om datorer. Dettaför att minska den så kallade digitala analfabetismen.En kulturplan skall arbetas fram där en strategiskall finnas för att utveckla kulturutbudet ikommunen. Ett bredare utbud av olikakulturarrangemang innebär ett utökat samarbetemed föreningar och studieförbund.Fortsatt utveckling av fritidsgården i Hunnebostrandoch samarbetet med Folkets Hus föreningför att hitta optimala förutsättningar för ungdomsverksamheten.Ungdomsverksamheten kommeräven att arbeta för ett ökat samarbete med skolanoch föreningslivet i kommun.Riktade insatser för att få ungdomarna att varaaktiva längre upp i åldrarna fortsätter att vara ettprioriterat mål under 2013. Detta gäller i synnerhetför flickor. Här kommer kommunen att samarbetamed både föreningsliv och SISU (den svenskaidrottsrörelsens studieförbund).Arbetet med att marknadsföra och utvecklaSoteleden är ett annat prioriterat område under2013.Fakta och nyckeltalFritidsgårdar – besök/kvällFritidsgård i KungshamnFritidsgård i HunnebostrandFöreningar - aktivitetstillfällenUngdomsföreningarHandikappsföreningar2010 2011 20123530403045483 352403 650243 5240Pensionärsföreningar 1 098 1 387 1 517BibliotekBesök 37 270 35 486 34 999Utlån 49 576 49 438 48 651Besök påsotenas.se/bibliotek 4 954 23 988 43 76525

BARNOMSORG OCH GRUNDSKOLAVerksamheten omfattar förskola och familjedaghem,grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskolasamt musikskola.MålsättningFörutom fullmäktiges mål för god ekonomiskhushållning har utbildningsnämnden mål förverksamheten inom områdena: lärande ochkunskaper, värdegrund, inflytande och delaktighet,arbetsmiljö och hälsa samt musikskolan.MåluppfyllelseVerksamheten uppvisar god måluppfyllelse på istort sett samtliga områden. Ett av verksamhetensmål när det gäller lärande och kunskaper är attandelen elever som når målen skall öka jämförtmed tidigare år. 2011 uppnådde 98 % av elevernamålen. Medelvärdet för de senaste tre åren är 93%. 2012 års resultat är 89,6 % vilket innebär attmålet inte anses var uppnått. Med hänsyn till detexceptionellt höga resultatet 2011 anses årets siffraändå vara godkänt. Andelen behöriga till gymnasieskolan2012 är 89 % att jämföra med 91 % desenaste tre åren. En marginell minskning då det istort, anses vara goda resultat i jämförelse medrikssnittet på 77,3 %. När det gäller andelen eleversom når målen ligger Sotenäs fortfarande bland debästa kommunerna i landet.Både grundskola och förskola har satsat aktivtpå arbetssätt och metoder för att förbättra detförebyggande arbete som motverkar trakasseri ochförtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten2012 har Sotenäs högst värde av kommunerna dådet gäller elevernas känsla av trygghet i skolan ochbland de högsta då det gäller frågan om trivsel iskolan.Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras attfrisknärvaron har minskat något mellan 2011 och2012 men den långsiktiga trenden är fortfarande enökning.Årets verksamhetGrundläggande för att lyckas utveckla kvalitetsarbetetinom förskola och grundskola är attrektorer och förskolechefer är drivande i sitt pedagogiskaledarskap. Det arbete som var i fokus iSotenäs kommun under 2011, där rektorsgruppen ihögre utsträckning än tidigare samverkade medvarandra i kvalitetsarbetet, har fortsatt att varaprioriterat även under 2012.Genom frekventa möten och flitig dialog irektorsgruppen skapas en samsyn på hur kvalitetsarbetetkan bedrivas. För att i högre grad äntidigare få personalen att känna sig delaktiga iverksamheternas kvalitetsarbete har kopplingenmellan de nationella målen, verksamheternasarbetsplaner och det systematiska kvalitetsarbetetförtydligats.För att öka personalens kunskap om betyg ochbedömning har det under året genomförts lärträffar,där pedagoger från olika grundskolor ikommunen träffats och fört dialog runt pedagogiskafrågeställningar. Lärträffen som modell förkommunens utbildningsverksamhet har vidareutvecklatsunder året i samverkan med övrigakommuner inom V8-samarbetet.Genom att fokusera på nationella mål i arbetsplaneroch det systematiska kvalitetsarbetet ökar vipersonalens kunskap om styrdokumenten. Vid lärträffarnages tillfälle att föra dialog runt målen ochdet uppdrag som i läroplanen riktas till personalen.På detta sätt blir personalen mer delaktig iverksamheternas kvalitetsarbete.Inom förskolan har trycket på förskoleplatservarit högt under hela året. Den fristående förskolanvid Nordens Ark har inneburit en ökadvalmöjlighet för familjer. Verksamheten har haft14 barn från Sotenäs under elva av årets månader.Trots stor efterfrågan på barnomsorgsplats harförskolan lyckats att erbjuda förskoleplats inom defyra månader som lagen föreskriver. Totalt finnsdet fem kommunala förskolor och 18 avdelningar.Annan pedagogisk omsorg (familjedaghem) haromfattat tre dagbarnvårdare, en på landsbygdenoch två i Kungshamn. Under maj månadavslutades verksamheten på landsbygden ochunder hösten och framledes finns det två dagbarnvårdarei Kungshamn som bedriver pedagogiskomsorg.Musikskolans verksamhet är frivillig och avgiftsbelagddär undervisningen sker på skoltid, menäven efter skoltid när det gäller längre lektionereller om eleverna så önskar. Under cirka tio år harmusikskolan haft dansundervisning som ettuppskattat komplement. I år har vi fått ta del avFyrbodals danspedagogpool och fått nya lokalervilket medfört ett ökat dansintresse. Den läraresom har haft teater har flyttat och eftersom det varlitet intresse för denna typ av verksamhet har26

tjänsten inte återbesatts. Musikskolan arbetar i närasamarbete med grundskolan med speciellaaktiviteter men framförallt med klassundervisning imusik som sköts av musikskolans lärare.Åren som kommerFortsatt arbete med ny läroplan och skollag föratt erhålla god förståelse och förtrogenhet med denya styrdokumenten. För att möta de nya kravsom ställs, kommer arbetet med att implementerastyrdokumenten att vara i fokus för verksamheterna.Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetetfortsätter och innebär att hitta goda rutinerför rapportering ute i verksamheterna.Den nya skollagen ställer bland annat ökadekrav på pedagogers behörighet. Huvudmannenmåste säkerställa att de personer som är anställda iförskola och skola har rätt behörighet. Som ett ledi detta införs lärarlegitimation. Detta kommer attfå konsekvenser i verksamheten.Kommunen har inlett en omfattande IKT(Information-Kommunikation-Teknik)-satsning.Uppdraget är att förbereda eleverna för ettframtida samhälle. Samtliga elever behöver bliduktiga på att hantera exempelvis informationsochkommunikationsteknik för att klara sig bra,både som privatperson och inom arbetslivet. IKTfråganär ett prioriterat område för 2013 och årensom kommer, där utbildning av personal, samtsatsningen på ”en till en” är viktiga inslag.Fakta och nyckeltal2010 2011 2012FörskolanAntal barn i förskolan 287 325 323Antal barn per personal 5,2 5,3 5,4Kostnad per barn,exklusive lokaler (tkr) 78,4 80,2 85,4GrundskolanAntal elever 849 846 820Pedagoger per 100elever i grundskolan 8,9 8,9 8,9Kostnad per elev,exklusive lokaler (tkr) 71,3 73,4 76,427

GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNINGVerksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan,vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola,högskoleutbildningar, forskning och utveckling samtföretagsutbildning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndeni Lysekil och Sotenäs ansvarar för verksamheten.MålsättningUtöver kommunernas övergripande inriktningsmålhar nämnden under 2012 fokuserat på treområden utifrån nämndens verksamhetsplan:kvalitet i utbildningen, inflytande och samarbete,samt livskvalitet och miljöansvar. Specielluppmärksamhet har riktats på områdena kvalitet iutbildningen, elevinflytande, elevuppföljning,likvärdig bedömning, stöd till elever med särskildabehov, samarbete och inflytande..MåluppfyllelseGentemot kommunernas övergripande målbedöms måluppfyllelsen som god.Kvalitet i utbildningen: Arbetet med likvärdigbedömning har genomförts under 2012, metodensom använts har varit kollegial handledning,skuggning samt arbete i ämnesgrupper.Sammanhållen skoldag med möjlighet till längrearbetspass och utvecklat stöd till elever hargenomförts.Från ht 2012 har det införts hemmaplansstudierför elever från Sotenäs. Det innebär att elevernakan studera på Kompetenscentrum i Kungshamnen dag per vecka. Minskade restider ger mindrestress och påverkar på ett positivt sätt elevernasstudieresultat.Arbetet enligt ”en-till-en-konceptet” har fortsattoch ambitionen är att skapa likvärdiga förutsättningarför elever och personal att utveckla bådepedagogik och arbetsmetoder.Antalet behöriga lärare är i jämförelse medövriga riket högt och uppgår till 93 %.Yrkeshögskolemyndigheten har genomförtinspektion/uppföljning av vuxenutbildningensverksamheter och har bedömt att utbildningarnahåller hög kvalitet. Detta gäller också denstentekniska utbildningen som genomförts i samverkanmed näringslivet och Arbetsförmedlingen.Tydliga profiler mot maritima utbildningar,miljö- och stenteknik och entreprenörskap harutvecklats under 2012. Kvalitetssäkrade utbildningargenomförs, t ex Nationell spetsutbildninginom naturvetenskap, Kust- Hav- Företagandeinom maritimt naturbruk samt yrkeshögskoleutbildningarinom svets, demens och stenteknik.Inflytande och samarbete: Verksamheten har deltagiti ett förvaltningsövergripande arbete kringframtagande av ett barn- och ungdomspolitiskthandlingsprogram, och arbetar aktivt medprogramråd, klassråd, elevkår, skolkonferens samtyrkesråd. Elevkårens representanter inbjuds/deltari nämndsmöten, skyddskommitté samt somUngdomsforskare i projekt Lärande kommun.Genom utökat samarbete med Sotenäs ochMunkedals vuxenutbildning, Gullmarsgymnasietoch Högskolan Väst har kursutbudet kunnatbreddas för kommuninvånarna vilket skapat nyamöjligheter till yrkesutbildning och kompetensutvecklingför arbetslösa och företag.Goda former för samverkan mellan näringsliv,gymnasium, vuxenutbildning och högskola harutvecklats genom exempelvis SAM-projektet,Projektbyrålådan, Ung Företagsamhet ochFöretagsmässa.Genom projektet Idé-inkubator ges möjligheterför ungdomar att utveckla produkter och startaföretag tillsammans med handledare från näringslivoch Campus Väst.Livskvalitet och miljöansvar: Kurser, föreläsningaroch temadagar har genomförts under året. Miljöcertifieringav Campus Västs verksamheter harpåbörjats.Genom att organisera skolans verksamheter ilängre arbetspass och sammanhållen skoldag,skapas förutsättningar att minska stress i vardagsarbetet,öka elevernas möjligheter att klara sinastudier och ge personalen möjligheter att kvalitetshöjautbildningarna genom arbete i arbetslag/team.Årets verksamhetGenom Campus Väst bedrivs verksamhet iLysekil och Sotenäs. Campus Väst inrymmergymnasieutbildning, vuxenutbildning, yrkeshögskola,högskola, företagsutbildning samt forskningoch företagsutveckling.Goda former för samverkan mellan näringsliv,gymnasium och vuxenutbildning har utvecklatsgenom exempelvis SAM-projektet, Projektbyrålådanoch Företagsmässa.Tydliga profiler mot maritima utbildningar,miljöteknik och entreprenörskap har utvecklats.En gemensam organisation för gymnasie- ochvuxenutbildningen i Lysekil har införts med syfte28

att på ett optimalt sätt utnyttja de kompetensersom finns inom verksamheterna och på så viserbjuda våra kommuninvånare, näringsliv ochandra ett bredare utbildningsutbud med högkvalitet.Verksamheten deltar i ett nationellt nätverk medtio kommuner som infört "en-till-en-konceptet".Syftet är att utveckla pedagogiken, öka elevernaskunskapsinhämtning och öka kommunikationenmellan elever, personal och föräldrar. Arbetet skeri samverkan med Örebro Universitet.För att förbättra arbetsmiljön och hälsan hospersonalen har organiserad friskvård bedrivits.Genom flytten till Campus Väst har arbetsmiljönför elever och personal förbättrats. Detta harbidragit till en låg sjukfrånvaron på 3,1 % förpersonalen.Åren som kommerFör att möta de krav som den enskilde,samhället och näringslivet kommer att ställa påkommunerna blir det alltmer viktigt att erbjuda enkvalitativt och kvantitativt hög utbildningsnivåsåväl för den enskilde som för näringslivet. Dettakommer inte enbart att vara en framgångsfaktorutan än mer en överlevnadsfråga för vårakommuner.För att lyckas med ovanstående krävs ett utökatsamarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning,högskola, forskning och näringsliv.Genom bildandet av en gemensam nämnd förgymnasieskola och vuxenutbildning har integrationenmellan de olika skolformerna utvecklatsvilket innebär att lärarna fått ett breddat ochutökat uppdrag. Bredden i utbildningen är enutmaning för lärarna vilka kommer behövakompetensutveckling, täta kontakter mednäringslivet utanför skolan och pedagogiskskicklighet för att behärska olika undervisningsmetoder.Genom att erbjuda attraktiva utbildningar somleder till anställningsbarhet eller fortsatta studier,utnyttja lärarkompetens över skolformerna, samtsamutnyttja lokaler och utrustning ökar förutsättningarnaför att åstadkomma långsiktighet och enhållbar ekonomi inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndensverksamhetsområden.Under året flyttade verksamheten in i nyalokaler i Norra hamnen i Lysekil, vilket kan bidratill att öka kommunernas attraktivitet. Utbildningscentratsvarumärke är Campus Väst vilket äveninkluderar den verksamhet som bedrivs påKompetenscentrum i Kungshamn.Fakta och nyckeltalAntal elever 2010 2011 2012Elever Ly/So i egen verks 613 573 560Elever fr annan kommun 121 137 135Elever till annankommun 392 370 331Totalt 1 126 1 080 1 050Kostnad/elev 92 981 95 657 96 970Kostnad/elev externt 101 366 100 272 101 538Studentexamen 2010 2011 2012Andel elever medslutbetyg 90,4% 88,5% 90,4%Andel elever medsamlat betygsdokument 9,6 % 11,5% 9,6%Personal 2010 2011 2012Antal lärare/tjänster 76 75 67Antal lärare/100 elever 10,4 10,6 9,7Antal administrativatjänster 8 8 929

ÄLDREOMSORG OCH SOCIAL SERVICEVerksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre,funktionshindrade och människor i behov av särskilt stödoch service.MålsättningKommunfullmäktige antog i december 2010 enprogramförklaring för mandatperioden, som pekarpå vikten av god och välskött ekonomi, vilkenanger utvecklingsområden inom äldreomsorgensamt redovisar förutsättningar för en trygg ochsäker livsmiljö. Den tidigare omsorgsnämnden togfram ett antal verksamhetsmål med anknytning tillprogramförklaringen. Under hösten 2012 antogkommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott enverksamhetspolitisk programförklaring för 2013 –2014 vilken även innefattar uppdrag och uppföljningsindikatorerför verksamheternas chefer.MåluppfyllelseUppföljning av måluppfyllelsen inom strategiskaverksamhetsområden redovisas nedan. Vård ochomsorg i riket är föremål för nationella ochdelregionala jämförelser som publiceras fortlöpande.Kostnader per brukare och upplevd kvalitetinom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommunstår sig väl i jämförelser med andra kommuner.Arbetet med att analysera Kostnad per brukare(KPB) har fortgått.. I Socialstyrelsens öppna jämförelserfick Sotenäs äldreboenden mycket godaomdömen av brukarna under 2012.Årets verksamhetI september 2012 övertog ett nyinrättat utskottunder kommunstyrelsen ansvaret för omsorgsfrågornai Sotenäs. Fem ordinarie ledamöter ochtre ersättare har det politiska ansvaret underåterstoden av mandatperioden. Tre ledamöter utgörmyndighetsutskottet och ansvarar för beslut iindividärenden. Omsorgsfrågorna har därmedkommit närmre kommunstyrelsen som är ansvarignämnd enligt sociallagstiftningen. I omsorgssocialutskottetsker en fortlöpande ekonomisk uppföljningav verksamheten.I december 2012 antog kommunfullmäktige enny äldreomsorgsplan i syfte att få underlag förlångsiktig planering av dessa omfattande delar avnämndens åtagande. Planperioden omfattar åren2013 – 2020. Ett omfattande arbete med förankringi fokusgrupp och remissförfarande föregickbeslutet. Planen medför bland annat ensatsning på Bankeberg som äldreboende i norr ochHunnebohemmet som ett resurscentrum för stödåt brukare i ordinärt boende. Detta medför enförändrad planeringsriktning gentemot tidigarepolitiska beslut.Även under 2012 har Kostnad per brukare(KPB) genomförts som en metod för kostnadsberäkningav olika insatser inom äldre- ochhandikappomsorg samt hur insatserna kan knytastill den enskilde brukaren eller grupper av brukare.Resultatet har redovisats för omsorgs- ochsocialutskottet.Under hela 2012 har kommunens hemtjänstombesörjt matdistribution och varuhemsändningtill brukare i ordinärt boende. En utvärdering avverksamheten har gjorts under slutet av året. Enstor majoritet av kunderna är nöjda med denvalfrihet som den kylda maten och distributionfyra gånger per vecka ger. Antalet biståndsbedömdahemtjänsttimmar har ökat kraftigt underåret. Ett av resultaten är en sjunkande timkostnad iden egna verksamheten. En annan effekt är attpersonalen framfört oro kring arbetsmiljö ochsjukfrånvaro. Ett särskilt projekt ”Friskare tag ihemtjänsten” har därför påbörjats under året.Vid utgången av 2012 hade två företag godkäntssom utförare av personlig omvårdnad och serviceenligt LOV i Sotenäs kommun. Omsorgs- ochsocialutskottet har antagit regler kring hur ”ickevalsalternativet” i LOV skall tillämpas.Daglig verksamhet inom LSS (Nya Bryggan)flyttade i september till nya ändamålsenliga lokalerpå Idrottsvägen i Kungshamn. Där finns nu ocksåLSS-verksamhetens ledningspersonal.Arbetet med att ta fram ett ledningssystem försystematiskt kvalitetsarbete inom hälso- ochsjukvården, socialtjänsten och LSS har fortsattunder året med stöd av ett politiskt beslut iomsorgsnämnden. Sjuksköterskeorganisationenhar förberett medverkan i Samverkande sjukvårdtillsammans med primärvården, MÄVA i NUsjukvårdenoch sjukvårdsrådgivningen 1177.Arbetslivsenheten och individ- och familjeomsorgenbedriver samverkan för att minskakostnader för försörjningsstöd och för att snabbtoch enkelt kunna erbjuda aktiva insatser för attunderlätta etablering på arbetsmarknaden.Kostnaderna för försörjningsstöd är fortsatt låga iSotenäs kommun. Arbetslivsenheten har under2012 ansvarat för lokal medverkan i Kulturarvslyftet,en statlig satsning på långtidsarbetslösa.Från 2012 har samverkan utvecklats i norraBohuslän där Sotenäs tillsammans med Munkedal,Tanum och Strömstads kommuner tar emotensamkommande flyktingbarn. Ett gemensamtasylboende utgör plattformen för kommunvisaboenden för ungdomar som beviljats permanent30

uppehållstillstånd. Tillsammans med etableringsreformenför andra flyktinggrupper ger dettaSotenäs kommun en möjlighet att leva upp tillavtalet med Länsstyrelsen och Migrationsverketom mottagning av 20 flyktingar per år.En gemensamt finansierad ungdomsmottagninghar etablerats i Sotenäs 2012 tillsammans medprimärvården och utbildningsnämnden. Samtidigthar kostnaderna för köp av externa placeringar avbarn och unga ökat inom IFO. En stor del av detsamlade underskottet förklaras av dessa lagstyrdainsatser. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU)tillsatte under året en ekonomistyrningsgrupp varssyfte var att analysera och åtgärda budgetavvikelser.Alla enhetschefer medverkade i arbetet.En slutrapport lämnades till KSAU i december2012.Sjukfrånvaron inom förvaltningen, i förhållandetill arbetad tid, har minskat något från 6,9 % 2011till 6,5 % 2012. Framförallt har den långa sjukfrånvaronminskat.Åren som kommerÄldreverksamheten under kommande år får sinutgångspunkt i de politiska beslut som tagits kringäldreomsorgens framtid. Behov av ombyggnadfinns både på Bankeberg som särskilt boende ochHunnebohemmet som resurscentrum för stöd idet ordinära boendet. En stor utmaning iframtidens äldreomsorg är att tillsammans medandra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet förde äldre som är mest sjuka. Detta ställer stora kravpå hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst,hemsjukvård och rehabilitering.Arbetet med en gemensam plan för övrigomsorg (vuxna och barn) har påbörjats med bitr.förvaltningschefen som processledare vilket harsin utgångspunkt i en uppdragshandling frånomsorgs- och socialutskottet.Under 2013 flyttar förvaltningens stab samtIndivid- och familjeomsorgen till gemensammalokaler i det nya kommunhuset. Där ges möjlighetertill påtagliga effektiviseringsvinster bådeinom förvaltningen och externt med närheten tillövriga förvaltningar i samma byggnad. Allmänhetenstillgänglighet till personal som arbetar medmyndighetsutövning och service kommer attförbättras.Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantieri flertalet av förvaltningars verksamhetersom ett led i ständiga förbättringar. Dettasammanfaller med vårt arbete att möta denationella krav på ledningssystem för systematisktkvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen.Nya brukare väntas behöva ökade insatser kringboende och meningsfull sysselsättning inom bådesocialpsykiatri och omsorgen om funktionshindrade.Här väntas de procentuellt störstavolymförändringarna i förvaltningens verksamhet.Allt mer utvecklingsarbete kommer att ske isamverkan med våra grannkommuner. Dettastärker kompetensförsörjning och samsyn. Enomfattande samverkan kring ett gemensamt ITbaseratverksamhetssystem kommer på sikt attminska sårbarhet och löpande IT-kostnader.Samverkan med grannkommunerna utvecklasockså inom hälso- och sjukvården liksom IFOområdet.Under 2013 startar en gemensam socialjour i Fyrbodal med Uddevalla som bas.Under 2014 påbörjas en utveckling mot flerheltidstjänster i vården. Kvarnbergets äldreboendeoch hemtjänsten i norr blir pilotområden för enförändrad bemanningspolitik.Fakta och nyckeltalÄldreomsorg 2010 2011 2012Platser i särskilt boende 151 137 127Belagda platser 31/12 128 126 127Bruttokostn. / tillg. plats (tkr) 533 558 608Personer med hemtjänst 385 397 395Personer med hemsjukvård 324 313Bruttokostn. per personhemtjänst (tkr) 78 73 86Individ och familjeomsorgAntal hushåll medförsörjningsstöd 129 94 120Kostnad per hushåll (tkr) 17 25 2031

TEKNISK SERVICETeknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning,väghållning, hamnar, parker, lekplatser,utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet.I verksamheten ingår också genomförande avkommunala exploateringar, samt kontroll av privataexploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark,hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen.MålsättningHamnar och anläggningar skall hållas i sådantskick att de är säkra och ger ett välkomnandeintryck för boende och besökare. Gator och vägarskall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja godakommunikationer. Kommunens fastigheter skallskötas så att kvaliteten höjs genom samordningoch effektivisering. Kostverksamheten skalltillgodose olika gruppers behov av bra måltider föratt främja hälsa och välbefinnande.MåluppfyllelseMåluppfyllelsen för hamnar och anläggningarsamt kost och städverksamheten är god. Förfastigheter och väghållningen återstår en del arbeteför att målen skall anses uppfyllda. En mer utförligredogörelse över måluppfyllelsen åter finns underblock 1, avsnitt ”God ekonomisk hushållning”.Årets verksamhetEn ny organisation har prövats för de tekniskaverksamheterna från oktober 2010. Utvärderinghar skett under hösten 2012, och ny organisationinförs under 2013.Småbåtshamnarna har idag plats för ca 4 200båtar inom hamnområdena och övriga kommunägdavatten. Gästhamnarnas beläggning på 20 600gästande båtar under 2012 är en liten ökningjämfört med 20 000 gästande båtar under 2011.Under året har 40 lekplatser och 13 badplatserbesiktigats. Eventuella fel och brister har därefterrättats till. Parker och gräsmattor har skötts enligtupprättad plan vilken bland annat innebär att drygt250 000 m² gräsytor klipps och ca 5 000 sommarblommorplanteras i urnor och rabatter.Personal har samlat in stora mängder sopor frånoffentliga platser och gästhamnar, samt sköttservice och städning av offentliga toaletter.Arbetet med en lokalförsörjningsplan samtunderhållsplan för kommunens fastigheter harpågått under året. Underhållsplanen visar på etteftersatt underhåll av kommunens fastigheter.Lokalförsörjningsplanen skall ge ett underlag förkommunens lokalbehov framledes.Arbetet med försäljning av ett flertal av dekommunalägda fastigheterna pågår. Detta innebäräven kontinuerliga diskussioner kring objekten i enföreslagen försäljningslista.Inom gatu- och väghållningen har beläggningsarbetenskett efter VA-saneringar och även pågator som varit i behov av ny asfaltbeläggning.Ombyggnad av bussterminal och torgyta påBäckevikstorget i Kungshamn är genomförd.Gång- och cykelväg utmed Dinglevägen ärfärdigställd. Trafikverket har beslutat om plan förutbyggnad av gång- och cykelvägar inom VästraGötalandsregionen. För sträckan Väjern – Solvikscamping pågår projektering i Trafikverkets regi.Denna entreprenad beräknas kunna starta underhösten 2013. Avtal om medfinansieringmotsvarande 50 % för nämnda projekt hartecknats med Trafikverket.Inom kost- och städverksamheten påbörjades imaj ”Fokus matglädje” – ett projekt för att lyftaden offentliga måltiden som en del i ständigaförbättringar.När det gäller investeringar har om- ochtillbyggnad av kommunhuset påbörjats under2012, och beräknas vara färdigt under 2013.Ombyggnad av f.d. Malmstolens lokaler hargenomförts under året, dessa inrymmer nu en nybrandstation och kommundepå i Hunnebostrand.Åren som kommerTekniska avdelningen kommer under 2013fortsätta fokusera på de beslutade verksamhetsmålensamt målen för god ekonomisk hushållning.Detta arbete, samt en beslutad personalförstärkninginom avdelningen, kommer att ledadet ständigt pågående arbetet mot ett merkvalitetssäkrat och kundorienterat arbetssätt till enhögre nivå än tidigare.Arbetet med energieffektiviseringar kommer attprioriteras, men det kommer att ställas krav på meromfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystemför att kunna uppnå de uppsatta målen.Den pågående ombyggnationen av kommunkontoretär nödvändig ur arbetsmiljösynpunkt,men kommer också att skapa förutsättningar fören effektivare lokalförsörjning.Trafikverkets plan för utbyggnad av gång- ochcykelvägar sträcker sig fram till årsskiftet 2013/14.Förhoppningen är att en ny plan skall medverka tillatt kommunens nät av cykelvägar kan byggas utytterligare.32

AFFÄRSVERKSAMHETAffärsdrivande omfattar Vatten- och avloppsverksamhetsamt Smögens FiskauktionVatten och avloppUppdraget innebär att förvalta och utvecklakommunens VA-anläggningar Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen,Hunnebostrand, Bohus-Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer,tryckstegringsstationer, huvudledningar,kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm.EkonomiResulta träkningBelopp i tkr 2010 2011 2012Intäkter 43 679 47 417 49 548Kostnader -38 747 -44 519 -42 398Resultat 4 932 2 898 7 150Skattefinansierat 0 0 0Till fond 4 932 2 898 7 150BalansräkningBelopp i tkr 101231 111231 121231TillgångarAnläggningar 169 613 164 427 195 048Kundfordringar 5 659 3 110 12 872Avräkning kommunen 34 236 40 954 43 142Summa tillgångar 209 508 208 491 251 062Årets verksamhetOmholmens avloppsreningsverk är under omochutbyggnad bland annat avseende kväverening.Arbetet beräknas vara klart till sommaren 2013.Projektering pågår av en överföringsledning avspillvatten från Bohus Malmön, via Tullboden, tillOmholmens avloppsreningsverk.Under året har det även projekterats förutbyggnad av Dale vattenverk för att förbättra luktoch smak på det kommunala dricksvattnet.Utbyte av gamla vatten- och spillvattenledningaroch komplettering med dagvattenledning hargjorts på ett antal sträckor under året. Denna VAsaneringpågår kontinuerlig enligt uppgjord plan.Åren som kommerÖverföringsledningen från Bohus Malmön viaTullboden beräknas vara klar inom några år. Närdetta är klart kommer reningsverket på BohusMalmön att avvecklas.Utbyggnad för förbättring av dricksvattnetssmak och lukt beräknas ske inom de närmasteåren.En plan för utbyggnad av VA-ledningar inomområden som idag inte är anslutna till allmänt VAnätkommer att arbetas fram.Skulder o eget kapitalEget kapital 21 217 23 485 30 005Periodiserade anslutn. avg 18 678 20 579 26 009Kommunlån 169 613 164 427 195 048Summa skulder och egetkapital 209 508 208 491 251 062Försäljningsintäkterna har under året varit 1,2Mkr högre än budgeterat, samtidigt somkostnaderna för vattenmätare och ledningsnät varit170 tkr respektive 1,4 Mkr lägre än budgeterat.Vattenverket bidrar med ett positivt resultat om1,5 Mkr vilket främst beror på lägre kapitalkostnaderän budgeterat.Av årets överskott i verksamheten samtbalanserat överskott föreslås 7,25 Mkr sättas av tillinvesteringsfonden för utbyggnad av Omholmensavloppsreningsverk, som därefter uppgår till 19,5Mkr. VA-verksamheten står inför betydandeinvesteringar de närmaste åren.34

FiskauktionenFiskauktionsverksamheten skall omfatta lossningsverksamhet,försäljning genom auktionsförrättningav fisk och skaldjur samt övrigauppgifter som följer av eller på annat sätt berörlossning eller försäljning.EkonomiResulta träkningBelopp i tkr 2010 2011 2012Intäkter 68 455 63 589 73 279Kostnader -68 359 63 843 -73 861Rörelseresultat 96 -254 -582Finansiella poster 40 337 193Resultat 136 83 -389BalansräkningBelopp i tkr 2010 2011 2012TillgångarMark, byggnader ochinventarier 465 387 310Fordringar, lager 8 220 5 550 2 644Kassa och bank 7 365 7 952 12 565Summa tillgångar 16 050 13 889 15 519Skulder o eget kapitalEget kapital 12 661 12 744 12 355Långfristiga skulder 0 0 0Kortfristiga skulder 3 389 1 145 3 164Summa skulder och egetkapital 16 050 13 889 15 519Årets verksamhetAntalet båtar som landar vid auktionen harminskat något jämfört med förgående år. Då detgäller landade kvantiteter är fördelningen mellansvenska och danska båtar 58 % respektive 42 %.Antalet köpare har ökat från 40 till 47 under2012. De utländska kunderna står för endast enliten del av inköpen. Av de svenska kundernasvarar de tre största för 45 % av den totalaomsättningen. Av köparna handlar drygt hälften pådistans via Internet och värdet av distansköpenutgör 45 % av omsättningen.Åren som kommerFrån 2013 bedrivs fiskauktionsverksamheten avett nybildat bolag, Smögens Fiskauktion AB.Bolaget ägs till 100 % av Sotenäs kommun. Avägardirektivet framgår att bolagets verksamhet påett avgörande sätt är viktigt för såväl fiskerinäringsom besöksnäring. Bolagets långsiktiga utvecklingskall ske med inriktning mot en ökande volym avhantering av fisk och skaldjur. Detta skall skegenom en ökning av antalet leverantörer ochkunder samt samverkan med andra parter påmarknaden.En stor osäkerhetsfaktor i sammanhanget är hurfiskekvoternas storlek kommer att utvecklas denärmsta åren.Försäljningen av fisk och skaldjur ökade med 9Mkr (16 %) jämfört med 2011. Bakom den högreomsättningen står en betydande ökning av landadekvantiteter av kräfta, dock med lägre priser, samten ökning av både priser och kvantitet för kokträka.Det negativa resultatet beror på omfattandefastighetsreparationer som genomförts under året.35

Kommunen – verksamhetMILJÖSamtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att tafram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skallvara övergripande och borga för en hållbar utveckling urekologiska, sociala och kulturella aspekter.Energi- och miljöarbeteDe kommunala verksamheterna påverkarmiljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning,val av energikälla och material påverkasmiljön i olika stor utsträckning.I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertaldetaljerade miljömål för att främja kommunensarbete i de olika verksamheterna. Det handlarbland annat om att sprida information, attmiljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att tafram underlag för att kunna främja kommunensolika miljöer.MålsättningAv kommunfullmäktiges antagna mål 2012 förgod ekonomisk hushållning framgår att energiförbrukningeni den kommunala verksamhetenskall minska. För byggnader och transporter skallenergiförbrukningen ha minskat med 10 % år2014. Kommunen totalt skall ha minskat sinenergiförbrukning med 25 % år 2020 i jämförelsemed år 2009. 60 % av transporterna skall drivas avförnybar energi år 2014 och både byggnader ochtransporter skall vara oberoende av fossil energi år2020.Kommunens antagna strategi för energieffektiviseringomfattar kommunala byggnader,transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning,gästhamnar och fritidsanläggningar.MåluppfyllelseEnergiförbrukningen inom samtliga tekniskaverksamheter i egen regi har 2012 minskat medknappt 1 % jämfört med 2009. Jämfört med 2011har energiförbrukningen minskat med 7 %.Den totala energiförbrukningen i de kommunalägdabyggnaderna, Sotenäsbostäder undantaget, år2012 uppgick till 9 514 MWh. Detta är en minskningmed 12 % sedan året innan. Jämfört med2009 har energiförbrukningen minskat med 19 %.Kommunen har ännu inte börjat konverteringenav bensin- och dieseldrivna fordon till fordon somdrivs av förnyelsebara energikällor då man ännuinte kan tanka biogas inom Sotenäs kommun.Energi- och klimatrådgivningAllmänhet, företag och organisationer i Sotenäskommun erbjuds en energi- och klimatrådgivningsom är kostnadsfri, opartisk och fri från kommersiellaintressen. Syftet med rådgivningen är attförmedla lokalt och regionalt anpassad kunskapom energieffektivisering, energianvändning ochklimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter,där tyngdpunkten ligger på energianvändning ochenergieffektivisering.Under 2012 har man hållit tre föredrag,medverkat i 6 tekniska samråd och haft ett 40-talkontakter med rådsökande.FastigheterI kommunens energistrategi anges att målet förminskad energianvändning i kommunalägda byggnaderär 10 % fram till år 2014 och 25 % fram tillår 2020. Strategin anger även att all eldning avfossil olja skall ha upphört i maj 2017. Jämförelseårär 2009. I och med strategins framtagande finnsunderlag för ett systematiskt och planerat arbete dådet gäller energisparåtgärder i det kommunalafastighetsbeståndet.Energiförbrukningen i de kommunägda byggnadernautgör drygt hälften av kommunens totalaförbrukning. Inom fastighetsverksamheten har enrad åtgärder vidtagits under året, dels för attminska beroendet av olja, dels för att minskaenergiförbrukningen. Detta arbete kommer ävenatt vara högt prioriterat under åren som kommer.m 35004003002001000339Oljeförbrukning i kommunalabyggnader418463 4633001602007 2008 2009 2010 2011 2012Under 2012 minskade oljeförbrukningenjämfört med 2011, från 300 m³ till 160 m³, vilketberor på en konvertering från oljepannor tillvärmepumpar och pelletsuppvärmning. Minskningenmotsvarar 65 % av oljeförbrukningen år2009, samtidigt har pelletsförbrukningen de36

senaste tre åren näst intill tredubblats. Flera av dekvarvarande oljepannorna används idag endastsom spetsvärme, eller som beredskap vid långvarigaströmavbrott.%100%80%60%40%20%0%Energiförbrukning i kommunalabyggnader 2009-2012 (MWh)502 855 1 323 1 4256 7306 926 6 4784 571 4 5772 9606 5041 5852009 2010 2011 2012PelletsElOljaÅrets energiförbrukning i de kommunalabyggnaderna uppgår totalt till drygt 9 500 MWh,varav oljeförbrukning motsvarar 1 585 MWh, elförbrukningenmotsvarar 6 504 MWh och pelletsförbrukningenmotsvarar 1 425 MWh. Jämförtmed år 2009 har den totala energiförbrukningen ibyggnaderna sänkts med 19 % och jämfört med2011 är minskningen 12 %.GatubelysningUnder året har 25 stycken solcellsdrivna gatubelysningarmonterats på strandpromenaden iBovallstrand. Sedan 2011 är samtliga ljuspunktermed gammal kvicksilverbelysning utbytta tillenergisnålare högtrycksnatrium. Gatubelysningenförbrukade 1 518 MWh el under 2012, viket är ensänkning med 356 MWh eller 29 % sedan 2009 dåförbrukningen uppgick till 1 874 MWh. Elkostnadenför gatubelysningen har, jämfört med år2009, minskat med 26 % från knappt 2,4 Mkr tilldrygt 1,7 Mkr år 2012.Vatten och avloppUnder året har ett 30-tal befintliga fastigheterpå Ramsvikslandet anslutits till det kommunalaVA-nätet.VA-sanering utförs kontinuerligt för att separeraspill- och dagvatten så att endast spillvatten renas iavloppsverket.Omholmens avloppsreningsverk är under ombyggnadför att mer effektivt kunna rena bortkväve. Hittills har kommunen investerat 27,8 Mkr iprojektet. Ombyggnationen förväntas vara klartunder 2013.%100%80%60%40%20%0%Energiförbrukning inom de tekniskaverksamheterna (MWh)502 855 1 323 1 4259 604 11 40411 2464 571 4 57711 5682 960 1 5852009 2010 2011 2012PelletsElOljaÅrets totala energiförbrukning inom de tekniskaverksamheterna, exklusive renhållning ochtransporter, uppgår till drygt 14 500 MWh, varavoljeförbrukning motsvarar 1 585 MWh, elförbrukningenmotsvarar 11 568 MWh och pelletsförbrukningenmotsvarar 1 425 MWh. Jämförtmed år 2009 har den totala energiförbrukningenminskat med 0,7 % och jämfört med 2011 ärminskningen 7 %.Vid hänsynstagande till temperaturskillnadernaåren emellan skulle istället totala energiförbrukninguppgå till drygt 14 600 MWh. Jämfört med år 2009har energiförbrukningen då minskat med drygt 1% och jämfört med 2011 har förbrukningenminskat med drygt 8 %.TransporterI kommunens energistrategi anges att målet förminskad energianvändning gällande transporter är10 % fram till år 2014 och 25 % fram till år 2020,då transporterna skall vara oberoende av fossilenergi. Jämförelseår är 2009. Samordning ochstyrning av kommunens fordonspark ligger underen gemensam fordonsenhet.Under 2012 har antalet fordon ökat med 7 %eller 9 fordon jämfört med året innan. Antaletmiljöklassade fordon har under samma period ökatmed 253 % från 17 till 43 stycken. År 2009användes inga miljöklassade fordon. Antalet kördakm har ökat med cirka 6 % eller 420 000 kmjämfört med 2011. Drivmedelskostnaden undersamma period har ökat med 17 %.Under 2012 har 500 meter gång- och cykelvägbyggts utmed Dinglevägen, från infarten tillSmögenbron och ner mot Kungshamns centrum.Trafikverket har påbörjat projektering avytterligare 900 meter gång- och cykelväg frånVäjern och norrut, mot infarten till Solvikscamping.37

RenhållningVerksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigthållbar och miljöriktig avfallshantering därmålet är att minimera och begränsa mängden avfallsamt återvinna och återanvända avfall så långt detär möjligt. Under året har en plockanalys avhushållens soppåsar genomförts i syfte att kunnautveckla insamling, taxor och kommunikation ochfå med boende på en betydligt bättre källsortering.Utbildningar i ECO-driving för förare ochfarligt avfall för ÅVC-personal har genomförts.Arbetet med ett förprojekt i syfte att skapa engemensam biogasanläggning mellan UddevallaEnergi och Rambo för rötning av matavfall ochavloppsslam för tillverkning av fordonsgas harfortsatt under året.38

MyndighetsutövningFör myndighetsutövningen inom miljöområdet ansvararmiljö- och byggnämnden.MålsättningAv de tillsynsobjekt som finns inom miljö- ochhälsoskyddsområdet och betalar full tillsynsavgiftskall 100 % inspekteras under 2012.Handläggningstiden för ansökningar inommiljö- och hälsoskyddsärenden skall i genomsnittinte vara längre än 60 dagar.Alla inkomna klagomål som rör inomhusmiljöskall handläggas och vid behov skall verksamhetsutövarenåläggas att åtgärda bristerna.Åren som kommerHuvuduppgiften framöver är att hitta samarbetsformermellan den gemensamma miljönämndenoch respektive kommuns kommunstyrelseroch övriga nämnder, däribland byggnadsnämnden.Detsamma gäller en optimering avverksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider,gemensamma rutiner för att uppnå uppställdamål och lagkrav.MåluppfyllelseUnder 2012 har följande andel objekt besöktsinom varje område: livsmedel 85 %, hälsoskydd100 %, miljöskydd 81 %.Under 2012 har den genomsnittliga handläggningstidenför respektive område varit följande:hälsoskydd 43 dagar, livsmedel 58 dagar, miljöskydd55 dagar.Under 2012 har det inkommit sju klagomål påinomhusmiljö, vilka även har handlagts.Årets verksamhetÅrets verksamhet har präglats av sammanslagningenmellan de tre kommunerna Lysekil,Munkedal och Sotenäs. Generellt kan sägas atttillsynsverksamheten fungerat bra men att mycketkraft lagts på att få ihop gemensam verksamhetsochtillsynsplanering. Detta förklarar också varförhandläggningstiden ökat och måluppfyllelsen ej harnåtts. Miljömålsarbetet är påbörjad och skallpresenteras för miljönämnden i april 2013.Fakta och nyckeltal2012Genomförda livsmedelsinspektioner 138Genomförda miljöskyddsinspektioner 27Genomförda hälsoskyddsinspektioner 20Genomförda inspektioner u-anläggningarhälsoskydd0Genomförda inspektioner u-anläggningarmiljöskydd0Antal värmepumpsanmälningar 89Antal registreringar av livsmedelsverksamhet 28Antal enskilda avlopp ärenden 17Antal strandskyddsdispenser ärenden 10TOTALT ANTAL ÄRENDEN MILJÖENHETEN 32939

RÄDDNING OCH SÄKERHETVerksamheten har som övergripande uppgifter att svaraför räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skyddmot olyckor, lagen om brandfarlig och explosiva varor ochav kommunfullmäktige antagna handlingsprogram förskydd mot olyckor.MålsättningRäddningstjänsten skall verka för att allamänniskor som bor, verkar och vistas i kommunenskall ha en säker och trygg miljö. Då en olyckainträffar skall räddningstjänsten på ett säkert ochprofessionellt sätt ingripa i kommunen och dessnärhet.MåluppfyllelseInom kommunens geografiska område utövarräddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrånLagen (2003:788) skydd mot olyckor (LSO) samtLagen (2010:1011) om brandfarliga och explosivavaror (LBE). Genom tillsyner, råd och informationhar verksamheten bedrivits för att höja nivån påskyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigtskydd mot olyckor uppnåtts.Räddningstjänsten har utvecklat organisationenså att den i större utsträckning styrs utifrånmänniskors behov och önskemål. Samverkansarbetetmed räddningstjänsterna i regionen norraBohuslän sker fortlöpande och möten medtillsynsgrupper och räddningschefer sker enligtplan. Befälssamverkan med Tanum och Strömstadhar utvecklats genom att jourhavande befäl ärtillika tjänsteman i beredskap för omsorgen iSotenäs kommun. Verksamheten har såledesbedrivits i enlighet med lagstiftning som reglerarräddningstjänstens verksamhet och därtillhandlingsprogrammets mål.Årets verksamhetUnder 2012 genomfördes 68 LSO-tillsyner samt6 LBE-tillsyner. På grund av stor belastning påtillståndsgivande under våren har de planeradetillsynerna för året ej utförts enligt plan, dekommer istället att utföras under våren 2013.Tillsammans med miljö- och hälsoskyddsverksamhetensamt skorstensfejarmästaren hargemensamma tillsyner utförts enligt plan.Räddningstjänsten utförde 293 utryckningarunder 2012, en marginell skillnad mot förra årets296 utryckningar. En väsentlig skillnad mellan år2012 och 2011 är antalet I Väntan På Ambulanslarm(IVPA), vilka har fördubblats. Övriga larmhar under året vart färre än året innan. Ingalångvariga insatser har gjorts, däremot harräddningstjänsten varit kallad vid två styckentragiska dödsolyckor i trafiken.Deltidspersonalen har vid ett flertal tillfällen, iförebyggande syfte, varit rådgivande till allmänhetenför ett säkrare hem och en tryggare fritid.Teman för året har varit: säkerhet på campingplatsersamt säkerhet i gästhamnar. Elever ochpersonal inom skolan, kommunens vårdpersonalsamt övriga kommunala förvaltningar har utbildatsi brandskydd/sjukvårdsutbildning, och i hjärtlungräddning.Genom Brandskyddsföreningen haräven ett flertal utbildningar i ”heta arbeten”genomförts.Projekt Vattendykning följer planen. Två dykarehar utbildades under året och det finns nu tiobrandmän med rätt kompetens. Målet är totalt tolvutbildade brandmän år 2013, samt att det skallfinnas dygnet-runt-jour under sommaren 2013 inorra Bohuslän. Under året har dykenheten ävenhaft till uppdrag, utöver direkta larm, att undersökabadplatser efter farliga hinder under vattnet, iUddevalla och Sotenäs kommuner.Egen personal har utbildats enligt plan.Åren som kommerRäddningstjänsten skall arbeta för att utvecklaorganisationen så att den i större utsträckning styrsfrån människors behov och önskemål.Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetetmed kommunens övriga enheter samt medpolis och skorstensfejare. Alkoholhandläggarenkommer att från och med 2013 vara placerad iräddningstjänstens lokaler, vilket kommer stärkasamverkan i tillsynsarbetet.Räddningstjänsten kommer att verka för arbetetgår framåt enligt konceptet ”Säker och Trygg”kommun.40

FOLKHÄLSA - VÄLFÄRDSREDOVISNINGAlla kommuner vill skapa förutsättningar för en godlivsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En godarbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysiskaktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång tillvård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer sompåverkar människors hälsa.Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjandeoch förebyggande insatser ger både mänskliga ochekonomiska besparingar samt bidrar till en positivsamhällsutveckling.Hälsa är en resurs i vardagen – hälsa skapas därmänniskor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas,arbetar, leker och lever.Folkhälsa är ett mål för samhället – folkhälsa handlarom befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling ochfördelningen av hälsa mellan grupper och områden ikommunen/samhället.MålsättningDet övergripande målet med folkhälsoarbetet iSotenäs är ”Att skapa samhälleliga förutsättningarför en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor”.Prioriterade områden under 2012 har varit: trygga och goda uppväxtvillkor goda levnadsvanor trygg, säker och tillgänglig kommun åldrande med livskvalitetBakgrundsvariabler för SotenäsBefolkning - Sotenäs har den äldsta befolkningen iFyrbodal och bland den äldsta i landet. Befolkningensåldersfördelning har betydelse för hurfolkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertilålder skulle behöva öka för att säkra en godbefolkningsutveckling. Under 2012 föddes 65barn, vilket är 4 barn fler än 2011, medan 124personer avled.Utbildning är både en resurs och en viktigkomponent i människors välfärd. En god utbildningger bättre möjlighet till arbete och försörjningvarför förskola och skola är en viktig och hälsofrämjandearena. Sotenäselevernas behörighet tillgymnasieskolan ligger på en hög nivå. Resultatenför 2012 visar att andelen elever med godkändabetyg i kärnämnena är 88 % (jmf riket 87 %) vilketär en minskning från föregående år.I Sotenäs är utbildningsnivån för den vuxnabefolkningen något lägre än i riket, framförallt dådet gäller eftergymnasial utbildning. Förhållandetser likadant ut för både män och kvinnor.Förvärvsarbete är en viktig faktor för individen,både ekonomiskt och socialt och bidrar till enallmänt förbättrad folkhälsa samt minskar desociala skillnaderna i ohälsa. Andelen öppet arbetslösai Sotenäs ligger i jämförelse med riket ochövriga kommuner i norra Bohuslän bra till.Siffrorna har dock till skillnad från föregående årökat. I december 2012 var andelen arbetslösa, 16-64 år i Sotenäs, 4,4 % jämfört med rikets 6,5 %.Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen 18-24 år. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd ärockså låg i Sotenäs.Trygga och goda uppväxtvillkorAtt ha en trygg och säker uppväxt är bland detviktigaste i livet. En bra skola, en meningsfull fritidoch trygga familjeförhållanden är viktigaindikatorer på välbefinnande. De allra flesta elever anser sig ha en god hälsaoch trivs bra med livet. Andelen sotenäselever iårskurs 9 som vid den senaste drogvaneundersökningensvarat att de ”trivs bra med livet justnu” är högre än genomsnittet för norraBohuslän. Flickor anger däremot generellt settoftare ett sämre välbefinnande och en sämrehälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsattagrupper. En knapp ekonomi begränsar mångagånger barns möjlighet till att ta del av sådantsom de själva upplever som viktigt. Enligt densenaste rapporten om ”Barnfattigdom” somvarje år tas fram av Rädda barnen lever 11 % avbarnen i Sotenäs mellan 0-17 år i ekonomisktutsatta hushåll. Motsvarande siffra för riket är13 %. Denna siffra har ökat sedan förramätningen gjordes.LevnadsvanorEtt av de stora folkhälsoproblemen är vår alltmer stillasittande fritid och den stora andelen mänoch kvinnor med övervikt och fetma.Användandet av olika droger i samhället ökar ochsjunker allt längre ned i åldrarna. Arbetet med attminska bruket av tobak, alkohol och narkotika ärdärför en viktig del i folkhälsoarbetet. Andelen vuxna med stillasittande fritid iSotenäs ligger på 14 % enligt senastefolkhälsoenkäten 2011. Generellt sett ärpersoner som yrkesarbetar, har lång utbildning41

Kommunen – ekonomiskoch god ekonomi, de som är mest fysisktaktiva. Dödligheten i KOL i Sotenäs ligger över riksgenomsnittetför både kvinnor och män. Tidigrökdebut är en stor riskfaktor varför förebyggandeinsatser är viktiga. Oroväckande äratt andelen dagligrökare bland framförallt ungakvinnor i Sotenäs har ökat och ligger betydligtöver riksgenomsnittet. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9har gått ned men ligger i jämförelse med rikethögt. Andelen intensivkonsumenter liggerbetydligt över genomsnittet hos både pojkaroch flickor jämfört med både norra Bohuslänoch riket.Trygghet och säkerhetAtt känna sig trygg och säker i det samhälle manlever i har betydelse för den enskilde individenshälsa och är också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle.Sotenäs kommun arbetar aktivt motökad säkerhet och trygghet. Arbete pågår medförebyggande insatser mot bland annat fallskador,våld i nära relationer, brottförebyggande arbetesamt insatser kring trafiksäkerhet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmäldabrott är snittet för både riket och länet. Fallskador är ett av de största folkhälsoproblemenbland äldre. Den stora andelenfrakturer återfinns i åldersgruppen 65 år ochäldre. Kvinnor står för den största andelen avfallskadorna. Den totala andelen höftledsfrakturer2012 har minskat kraftigt jämfört medföregående år och är den lägsta på många år. Att kunna simma är en viktig kunskap i enkommun vid kusten där mycket friluftsliv sker ioch på vattnet. Bland eleverna i årskurs 5läsåret 11/12 är andelen simkunniga 78 %vilket är sämre än föregående år.FolkhälsoindexDiagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde ärbättre än riket. Index för 2012 är 113, vilket innebär att Sotenäs ligger 13 % bättre än riket utifrån ingåendeindikatorer. Index för 2012 ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.Självskattad bra hälsaIntensivkonsumenter av alkohol åk 9Dagligrökare åk 9Fysiskt aktivaMedellivslängd2,521,510,50ArbetslöshetValdeltagande riksdagBarnfattigdomBehörighet till gymnasietÖvervikt och fetma, vuxnaSjukpenningtalBiståndsmottagareSjälvmordAnmälda brottInlagd på sjukhus pga skadaDödlighet i skador och förgiftningarRiketSotenäs42

BLOCK 3KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNINGREDOVISNINGSMODELL OCH REDOVISNINGSPRINCIPERDen kommunala redovisningslagen reglerar denexterna redovisningen. Årsredovisningen skall enligtlagen innehålla resultat- och balansräkning samt enfinansieringsanalys. För kommunens interna redovisningtillkommer även drift- och investeringsredovisning.Enligt lagen skall årsredovisningen ävenomfatta koncernredovisning, utgörande sammanställdaresultat- och balansräkningar för kommunenoch de bolag, som kommunen har betydandeinflytande i.Finansiell analysI anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapportoch balansräkning görs en analys avkommunens finansiella läge och utveckling.Övergripande principerI den löpande redovisningen och vid upprättandetav årsredovisningen följs ett antal övergripanderedovisningsprinciper, som skapar det normverksom styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysenav den finansiella ställningen och utvecklingenbaseras på antagandet att dessa principer har följts.Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhetDen kommunala redovisningen utgår från synsättetatt verksamheten skall fortsätta att bedrivas inomöverskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet;tillgångar får aldrig övervärderas, skulder fåraldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripasoch vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller attredovisningen skall ske på ett öppet sätt.Tillämpning avredovisningsprinciperI 2012 års bokföring och bokslut har den kommunalaredovisningslagens bestämmelser i allt väsentligttillämpats. Kommunen följer de rekommendationersom lämnats av Rådet för kommunal redovisning(RKR). Nedan följer en kort beskrivning avvissa väsentliga principer som påverkar bokslut ochredovisning.SkatteintäkterRedovisning av kommunala skatteintäkter skerenligt rekommendation om redovisning av skatteintäkterfrån Rådet för kommunal redovisning.Detta innebär att skatteintäkter baseras pådecemberprognosen från Sveriges Kommuneroch Landsting (SKL).PensionerPensionsskulden redovisas enligt den blandademodellen. Pensionsåtaganden, som uppkommitföre 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse.Den pensionsskuld, somuppkommit därefter, redovisas som avsättning ibalansräkningen. Den årliga förändringen avavsättningen redovisas i verksamhetsresultatet.Intjänad pension 2012 (individuell del) ärinklusive löneskatt kostnadsförd och redovisadsom kortfristig skuld och skall betalas i mars2013.Lånekostnader vid investeringarAnläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdeminskat med investeringsbidrag ochavskrivningar. Räntekostnader under investeringstidenräknas inte in i anläggningtillgångensanskaffningsvärde utan belastar resultatet för denperiod de hänför sig till.AvskrivningarAvskrivningar beräknas på anskaffningsvärdeminskat med investeringsbidrag. Avskrivningstidernabaseras på anläggningarnas beräknadeekonomiska livslängd. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter VA-ledningar Övriga VA-anläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning50 år33 år50 år20 år5 år3 årLeasingHyresavtal för specialanpassade lokaler,nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatansgruppboende och brandstationen redovisas enligtRKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen.43

Kommunen – ekonomisk redovisningExploateringsfastigheterFärdigställda osålda industri- och bostadstomter iexploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar.AnslutningsavgifterAv anslutningsavgifter i VA-verksamhetenintäktsförs 10% första året och resterande beloppperiodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningeni VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagenom allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1januari 2007.för återställning vilket innebär att återståendeutbetalningar uppgår till 15,1 Mkr. Ibalansräkningen uppgår avsättningen till 14,0Mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommandeutbetalningar till och med 2018 då återställningenberäknas vara klar.Den diskonteringsränta som använts iberäkningen uppgår till 2,8 %.ÅterställningskostnaderInom avfallshanteringen har den totala återställningskostnadenför deponianläggningen på Hogenäsberäknats till 16,2 Mkr. Hittills har betalats 1,1 Mkr44

Kommunen – ekonomisk redovisningRESULTATRÄKNINGKommunenBelopp i tkr Not 2010 2011 2012Verksamhetens intäkter 1 223 724 223 776 245 107Verksamhetens kostnader 2 -595 051 -598 991 -622 428Avskrivningar 3 -33 553 -35 035 -37 765Verksamhetsresultat -404 880 -410 250 -415 086Skatteintäkter 4 356 950 368 960 363 807Generella statsbidrag och utjämning 5 58 956 59 117 66 779Finansiella intäkter 6 1 727 2 562 3 684Finansiella kostnader 7 -2 028 -2 903 -3 890Resultat efter skatteintäkter ochfinansnetto 10 725 17 486 15 294Årets resultat 8 10 725 17 486 15 294Årets resultatÅrets resultat uppgår till 15,3 Mkr vilket är 2,2Mkr sämre än föregående år. Resultatet innebär attkommunen för elfte året i rad redovisar överskott.I resultatet ingår reavinster från försäljning avbefintliga fastigheter med 1,8 Mkr. Dessa intäkterskall räknas av vid avstämning mot det lagstadgadebalanskravet. Årets resultat enligt balanskravetuppgår således till 13,5 Mkr.VerksamhetsresultatVerksamhetens resultat eller nettokostnaduppgår till -415,1 Mkr vilket är en ökning från2012 med 1,2%. För att långsiktigt bibehålla enhållbar ekonomi i kommunen är det viktigt attverksamhetsresultatet inte ökar snabbare än skatteochbidragsintäkter. Ökningen av skatte- ochbidragsintäkter från 2011 uppgår till 0,6 %. De tresenaste åren har verksamhetsresultatet förbättratsmed överskott i exploateringsverksamhet, affärsdrivandeverksamhet och reavinster. Om dessaverksamheter räknas bort har nettokostnaden förden rent skattefinansierade verksamheten ökatmed 1,0 % dvs något högre än ökningen av skatteochbidragsintäkter.Verksamhetens intäkter har ökat 21,6 Mkrjämfört med föregående år. Omsättningen vidfiskauktionen är 9,7 Mkr högre än föregående årmedan intäkter från övrig försäljning samt taxoroch avgifter ökat med 3,6 Mkr eller 2,4%. Bidragfrån migrationsverket har ökat med 7,0 Mkr för atttäcka kommunens kostnader för flyktingverksamhet.I årets intäkter ingår en engångspost i form avåterbetalda premier från AFA Försäkringmotsvarande 9,6 Mkr medan överskott frånexploateringsverksamheten och vinster från övrigfastighetsförsäljning är 7,6 Mkr lägre änföregående år. Intäkterna för skattefinansieradverksamhet uppgår till 122,1 Mkr och utgörs tillstörsta delen av statsbidrag, hyresintäkter samtbarnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkter iden affärsdrivande verksamheten uppgår till 123,0Mkr, eller 50 %, vilket är en för kommuner relativtstor andel. Förklaringen är fiskauktionensverksamhet som under 2012 omsatte 73,3 Mkr.Kostnaderna har, exkl. den högre omsättningenvid fiskauktionen ökat med 2,5 % från 2011.Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader,har ökat 2,7 % medan övriga kostnader minskatnågot.Avskrivningarna har ökat kraftigt de senasteåren dels till följd av den stora investeringsvolymendels som en följd av omklassificering avanläggningstillgångar.Skatteintäkter, generella statsbidragoch utjämningSkatteväxlingen med regionen i samband meddet överförda ansvaret för kollektivtrafiken harmedfört lägre skatteintäkter med 7,2 Mkr ochhögre utjämningsbidrag med 3,6 Mkr jämfört medföregående år. Sotenäs eget skatteunderlag harökat stadigt under de senaste åren och uppgick för2012 till 100 % av medelskattekraften blandlandets kommuner. Via det statliga utjämningssystemetkompenseras kommuner med lågskattekraft vilket innebär att kommunens ökadeskattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning.Det som är avgörande för kommunens45

Kommunen – ekonomisk redovisningskatte- och bidragsintäkter är antalet invånare.Minskat invånarantal innebar att skatteintäkterna2012 blev 1,6 mkr lägre än vid oförändrat antalinvånare.FinansnettoKommunens finansnetto är även 2012 negativt.Ökade finansiella intäkter 2012 beror på attborgensavgiften från Sotenäsbostäder höjts. Definansiella kostnadernas ökning beror på ökadupplåning.46

Kommunen – ekonomisk redovisningKASSAFLÖDESRAPPORTKommunenBelopp i tkr 2010 2011 2012DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 10 725 17 486 15 294Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 20 883 24 654 30 287Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 608 42 140 45 581KAPITALBINDNINGFörändring av förråd mm -66 -60 36Förändring korta fordringar -6 541 -15 154 -19 839Förändring korta skulder 5 130 -17 223 17 544Omklassificering av tillgångar -404Förändring av kapitalbindning -1 477 -32 437 -2 663INVESTERINGARInköp av materiella tillgångar -70 631 -87 598 -104 120Försäljning av fastigheter 16 224 17 997 8 841Placering i / Försäljning av värdepapper -1 908 2 000 540Investeringsnetto -56 315 -67 601 -94 739FINANSIERINGÅterbetald utlåning 423 413 2 514Långfristig upplåning 14 82 754 46 161Finansieringsnetto 437 83 167 48 675Årets kassaflöde -25 747 25 269 -3 146Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 30 615 4 868 30 137Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 4 868 30 137 26 991Årets kassaflödeDe likvida medlen har under året minskat ochuppgick vid årets slut till 27,0 Mkr.Löpande verksamhetKommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamhetensamt avskrivningar och andraej likviditetspåverkande poster ger ett positivtkassaflöde med 45,6 Mkr. Om kommunen villundvika upplåning är det detta överskott somlångsiktigt utgör utrymmet för investeringsverksamhetexklusive exploatering.KapitalbindningFörändringar i kapitalbindning, det vill sägakortfristiga tillgångar och skulder, kan skiftabetydligt mellan åren beroende på hur betalningarfrån kunder och till leverantörer faller ut runtårsskiftet. Under året har likviditeten inte påverkatsnegativt i så hög utsträckning genom att ökadekorta fordringar kompenserats av ökade kortaskulder.InvesteringsverksamhetKommunens nettoinvesteringar i materiellatillgångar under 2012 uppgick till 104,1 mkr. Medavdrag för inkomster från fastighetsförsäljninguppgick nettoflödet till 95,3 Mkr det vill sägabetydligt över kassaflödet från den löpande verksamheten.Under de 5 senaste åren har nettoflödeti investeringsverksamheten i genomsnitt legat på64,2 Mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet iden löpande verksamheten.FinansieringÅterbetald utlåning avser amortering från BRFLjungberget på Bohus-Malmön avseende det lånsom kommunen övertagit av föreningen och sedanlånat ut till föreningen samt reglering av en fordrani samband med återtag av en såld fastighet.Under året har kommunen tagit upp nya lånfrån kreditinstitut med 40 Mkr. Upplåningen harvarit nödvändig med hänsyn till den högainvesteringsvolymen.47

Kommunen – ekonomisk redovisningBALANSRÄKNINGKommunenBelopp i tkr Not 2010 2011 2012TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 10 0 0 0Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekn. anl. 11 553 089 614 499 656 967Pågående ny- och ombyggnad 12 23 255 31 636 59 314Maskiner och inventarier 13 18 501 19 457 20 842Finansiella anläggningstillgångar 14 43 091 42 778 39 724Summa anläggningstillgångar 637 937 708 370 776 847OmsättningstillgångarLager 15 14 000 9 423 8 403Fordringar 16 29 137 44 291 64 130Kassa och bank 17 4 868 30 137 26 991Summa omsättningstillgångar 48 004 83 851 99 524Summa tillgångar 685 941 792 221 876 371EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 18 432 178 449 664 464 959därav årets resultat 10 725 17 486 15 294AvsättningarAvsättningar för pensioner 19 3 073 3 273 4 201Övriga avsättningar 20 10 206 13 846 13 951Summa avsättningar 13 279 17 119 18 152SkulderLångfristiga skulder 21 133 895 236 073 286 351Kortfristiga skulder 22 106 588 89 365 106 909Summa skulder 240 483 325 438 393 260Summa eget kapital, avsättningar och skulder 685 941 792 221 876 371AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser 19 217 603 239 504 234 837Övriga ansvarsförbindelser 23 469 857 462 921 477 182AnläggningstillgångarKommunens materiella anläggningstillgångarhar ökat med 101,5 Mkr och uppgår till 737,1 Mkr.Av dessa anläggningar avser 274,4 Mkr affärsverksamhetoch hamnanläggningar. Värdet påanläggningar i övrig verksamhet uppgår till 462,7mkr varav 104,9 Mkr utgörs av hyrda fastighetersom skall redovisas i balansräkningen.OmsättningstillgångarKommunens ökade fordringar beror på ökadekundfordringar och ökad fordran på moms.De likvida medlen (kassa och bank) har minskatmed 3,1 Mkr under 2012 och uppgick vid bokslutettill 27,0 Mkr. Kommunens checkräkningskredituppgår till 20,0 Mkr.Eget kapitalKommunens egna kapital uppgår till 465,0 Mkrvilket innebär att soliditeten enligt balansräkningenär 53 % vilket är en minskning med 4 procentenheterfrån 2011. Den försämrade soliditetenförklaras av den stora ökningen av balansomslutningenvilket främst beror på den höga investeringsvolymen.Inklusive samtliga pensionsåtagandenuppgår soliditeten till 26 %.AvsättningarKommunens avsättning för pensioner avserpensioner enligt PA-KL och efterlevandepension.Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnaderför avfallsanläggningen vidHogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning avåterstående utbetalningar.48

Kommunen – ekonomisk redovisningSkulderKommunens låneskuld har under året ökat 40Mkr. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvesti Sverige AB.Skulden för hyrda fastigheter har ökat 6,6 Mkr,beroende på att en lägre diskonteringsräntaanvänts vid skuldberäkningen. Kommunen har ettåterstående lån från EU:s strukturfonder. Detta lånskrivs av med 10 % per år.De kortfristiga skuldernas ökning beror påökade leverantörsskulder ökning av ej faktureradekostnader.49

Kommunen - Ekonomisk redovisningNOTFÖRTECKNINGNot 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011 2012Försäljning av varor och tjänster 78 609 76 763 84 545Vatten- och renhållningsavgifter 41 859 42 510 44 691Hamnavgifter 9 457 10 251 11 502Förrättnings- och granskningsavgifter 7 102 7 438 7 733Auktionsprovision 2 953 2 755 3 200Barnomsorgsavgifter 3 946 3 801 3 713Äldre- och handikappomsorgsavgifter 2 896 3 290 3 338Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) 7 200 7 556 7 281Övriga lokal- och bostadshyror 7 884 7 732 7 966Markhyror och arrenden 6 164 6 439 6 608Statsbidrag, EU-bidrag 38 475 34 561 41 029Försäljning av verksamhet 2 917 3 830 5 134Tomtförsäljning 7 088 351 4 717Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter 4 408 13 841 1 848Återbetalning av premier, AFA Försäkring 9 579Övr. bidrag och intäkter 2 766 2 658 2 223Summa 223 724 223 776 245 107Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2011 2012Personalkostnader 318 389 327 882 336 618Pensionskostnader 19 531 18 583 23 492Köp av verksamhet 73 466 72 084 77 071Lokal- och fastighetskostnader 34 907 33 420 30 556Bidrag, transfereringar 13 368 14 122 14 943Övriga varor och tjänster 135 390 132 900 139 747Summa 595 051 598 991 622 428Not 3 Avskrivningar 2010 2011 2012Balanserade utgifter och goodwill 0 0 0Byggnader och tekniska anläggningar 27 689 29 424 31 658Maskiner och inventarier 5 636 5 611 6 107Justeringar 228 0 0Summa 33 553 35 035 37 765Not 4 Skatteintäkter 2010 2011 2012Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret 352 565 361 065 359 675Prognos slutavräkning för inkomståret 4 149 6 584 4 068Definitiv slutavräkning för föregående år 236 1 311 64Summa 356 950 368 960 363 807Not 5 Generella stats- och utjämningsbidrag 2010 2011 2012Inkomstutjämningsbidrag 40 595 37 619 44 545Kostnadsutjämningsavgift -6 387 -7 453 -3 770LSS-utjämning, avgift/bidrag -4 018 856 505Regleringsavgift/bidrag 2 234 9 269 4 437Tillfälligt konjunkturstöd 8 872Kommunal fastighetsavgift 17 560 18 826 21 062Summa 58 956 59 117 66 779Not 6 Finansiella intäkter 2010 2011 2012Ränteintäkter 1 331 2 163 3 399Räntebidrag 0 0 0Utdelning, aktier och andelar 397 397 282Övriga finansiella intäkter 0 2 3Summa 1 727 2 562 3 68450

Kommunen - Ekonomisk redovisningNot 7 Finansiella kostnader 2010 2011 2012Räntekostnader, lån 1 768 2 640 3 584Räntekostnader, pensionsavsättning 97 92 60Övriga finansiella kostnader 163 171 246Summa 2 028 2 903 3 890Not 8 Årets resultat 2010 2011 2012Justering enligt balanskravet:Årets resultat enligt resultaträkning 10 725 17 486 15 294Avgår vinst vid försäljning av anläggningstillgångar(ej exploateringsverksamhet) -4 408 -13 841 -1 848Summa 6 317 3 645 13 446Not 9 Ej likviditetspåverkande poster 2010 2011 2012Avskrivningar 33 553 35 035 37 765Reavinster -11 710 -14 353 -6 039Pensionsavsättning -286 200 928Avsättning återställande av avfallstipp 1 606 3 640 105Värdereglering industritomter 2 700Avskrivning av strukturlån -1 460 -1 783 -1 622Återförda anslutningsavgifter -820 -785 -850Summa 20 883 24 654 30 287Not 10 Immateriella anläggningstillgångar 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 849 849 849Årets nettoinvesteringarUtgående ackumulerade anskaffningsvärden 849 849 849AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -849 -849 -849Försäljningar / utrangeringarÅrets avskrivningar 0 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar -849 -849 -849Utgående planenligt restvärde 0 0 0Not 11 Mark, byggnader och tekn. anläggn. 2010 2011 2012Markreserv och pågående exploateringsomr. 39 492 40 414 34 405VerksamhetsfastigheterFörvaltningsfastigheter 12 902 12 171 11 440Skolfastigheter 62 587 59 459 56 807Förskolor 14 497 13 657 12 817Servicehus 24 250 24 022 22 795Fritidsanläggningar 7 630 36 428 41 616Övriga verksamhetsfastigheter 7 294 31 212 35 910Fastigheter för affärsverksamhetHamnanläggningar 39 343 40 918 43 273Fiskauktionens fastigheter 6 465 6 183 5 900VA- anläggningar 169 574 164 402 195 035Publika fastigheterGator och vägar 45 587 44 137 48 636Toaletter och hygienvårdsanläggningar 8 381 7 880 7 269Parker och badplatser 6 963 8 803 10 510Fastigheter för annan verksamhetIndustrilokaler 19 913 13 899 13 704Hyresfastigheter 11 688 10 923 10 004Föreningslokaler mm 1 539 1 670 1 966Summa 478 106 516 208 552 08751

Kommunen - Ekonomisk redovisningNot 11 Mark, byggnader och tekn. anläggn. 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 803 958 845 404 906 309Årets anskaffningar 42 139 53 468 43 728Överfört från pågående arbete 17 597 25 457Försäljningar / utrangeringar -692 -10 161 -4 270Omklassificeringar 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 845 404 906 309 971 224AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -339 610 -367 299 -390 101Försäljningar / utrangeringar 6 621 2 622Årets avskrivningar -27 689 -29 424 -31 658Utgående ackumulerade avskrivningar -367 299 -390 101 -419 137Utgående planenligt restvärde 478 106 516 208 552 087Leasing/hyresavtal, fastigheter 74 983 98 291 104 880Summa mark, byggnader och tekn. anläggn 553 089 614 499 656 967Not 12 Pågående ny- ochombyggnadsarbeten 2010 2011 2012Anskaffningsvärde 23 255 31 636 59 314Bokfört värde 23 255 31 636 59 314Not 13 Maskiner och inventarier 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 72 472 77 021 83 514Årets anskaffningar 5 196 7 884 7 492Försäljningar / utrangeringar -647 -1 391 -311Omklassificeringar 0 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 77 021 83 514 90 695AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -54 461 -59 837 -64 057Försäljningar / utrangeringar 260 1 391 311Årets avskrivningar -5 636 -5 611 -6 107Utgående ackumulerade avskrivningar -59 837 -64 057 -69 853Utgående planenligt restvärde 17 184 19 457 20 842Leasing/hyresavtal 1 317 0 0Summa maskiner och inventarier 18 501 19 457 20 842Not 14 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag 10 678 10 678 10 128Övriga aktier, andelar och värdepapper 5 190 3 190 2 450Långfristig utlåning 27 223 28 910 27 146Summa 43 091 42 778 39 724Not 15 Lager 2010 2011 2012Förråd och lager 146 206 170Bostadstomter i exploateringsområden 2 274 1 898 1 881Industritomter 11 580 7 319 6 352Summa 14 000 9 423 8 40352

Kommunen - Ekonomisk redovisningNot 16 Fordringar 2010 2011 2012VA- och renhållningsavgifter 5 640 3 158 12 920Övriga kundfordringar 8 471 7 374 10 929Moms 2 149 1 122 4 118Övriga kortfristiga fordringar 75 218 976Upplupna skatteintäkter 4 159 24 279 25 971Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 644 8 140 9 216Summa 29 137 44 291 64 130Not 17 Kassa och bank 2010 2011 2012Kassa 15 30 48Bank 4 779 30 031 26 867Bank, förvaltade medel 74 76 76Summa 4 868 30 137 26 991Not 18 Eget kapital 2010 2011 2012Ingående eget kapital 421 453 432 178 449 665Årets resultat 10 725 17 486 15 294Utgående eget kapital 432 178 449 664 464 959Varav:- resultatregleringsfond, fiskauktionen 12 661 12 744 12 355- resultatregleringsfond, VA 57 105 5- investeringsfond, VA 21 160 23 380 30 000- resultatregleringsfond, avfallshantering 2 795 -33 -33Not 19 Pensionsåtagande * 2010 2011 2012Avsättningar för pensionerIng. avs. pensioner (exkl avtalspensioner) 2 669 2 473 2 634Utbetalningar och försäkring -214 -195Intjänad PA-KL, nya efterlevandepensioner 0 73Uppräkning / övrigt 18 283 -1 739Utg. avs. pensioner exkl. avtalspensioner 2 473 2 634 897Ingående avsättning särskild avtalspension 34 0 0Utbetalningar -34 0Uppräkning och pensionsavgångar 0 0 2 484Utgående avsättning särskild avtalspension 0 0 2 484Beräknad löneskatt på avsättning 600 639 820Summa 3 073 3 273 4 201Ansvarsförbindelse för pensionerIngående värde 181 140 175 119 192 744Utbetalningar -4 790 -5 935 -6 348Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 169 5 200Sänkt diskonteringsränta 13 840Övrigt -3 401 4 520 2 392Utgående värde 175 119 192 744 188 988Beräknad löneskatt 42 484 46 760 45 849Summa 217 603 239 504 234 837Totala pensionsförpliktelser 220 676 242 777 239 038Finansiell placeringar avseende pensioner 0 0 0Återlånade medel 220 676 242 777 239 038Utredningsgrad 95 % 95% 98%Överskottsfond hos KPA 62 0 81Överskottsfond hos Skandia 0* Sotenäs kommun har under året bytt pensionsadministratör vilket innebär att det inte är möjligt att göra en komplettanalys av årets förändring av kommunens pensionsåtagande.53

Kommunen - Ekonomisk redovisningNot 20 Övriga avsättningar 2010 2011 2012Ing. avsättn. för återställande av avfallstipp 8 600 10 206 13 846Årets avsättning 2 400 3 640 400Årets utgifter för återställning - 794 0 -295Summa övriga avsättningar 10 206 13 846 13 951Not 21 Långfristiga skulder 2010 2011 2012Lån från kreditinstitut 30 800 110 800 150 800Avskrivningslån, strukturstöd, 7 281 5 498 3 876Långfristig leasingskuld 76 300 98 291 104 880Periodiserade VA-anslutningsavgifter 18 678 20 693 26 009O. Hasslöfs fond 320 318 323Övriga långfristiga skulder 517 473 463Summa 133 896 236 073 286 351Not 22 Kortfristiga skulder 2010 2011 2012Leverantörsskulder 29 563 19 363 23 493Upplupna löner, dec / retroaktiva löner 4 204 4 023 6 419Personalens källskatt, dec 5 698 4 986 5 280Arbetsgivaravgift , dec 6 638 5 962 6 244Semesterlöneskuld 25 672 24 777 24 849Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt 13 793 13 774 13 837Uppl. särskild löneskatt 4 959 4 458 5 491Förutbetalda skatteintäkter 0 0 0Upplupna kostn. och förutbet. intäkter 11 351 3 573 11 150Övrigt 4 710 8 449 10 146Summa 106 588 89 365 106909Not 23 Övriga ansvarsförbindelserBorgensåtaganden för: 2010 2011 2012Sotenäsbostäder AB 464 814 458 677 472 800Förlustansvar för bostadslån 284 180 284Övriga borgensåtaganden 4 759 4 064 4 098Summa 469 857 462 921 477 182Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:ssamtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk föreninghar ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningenav ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånatav Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 533 tkr och totalatillgångar till 272 786 308 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 680 020 tkr och andelen av detotala tillgångarna uppgick till 693 017 tkr.54

Kommunen - Ekonomisk redovisningDRIFTREDOVISNINGBelopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Budget AvvikelseKommunfullmäktige och partistöd 0 -642 -642 -662 20Revisionen 0 -374 -374 -563 189Valnämnden 0 -28 -28 -25 -3Överförmyndare 16 -672 -656 -707 51KommunstyrelsenAllmän verksamhet 17 777 -56 675 -38 898 -41 198 2 300Teknisk verksamhet 122 855 -143 923 -21 068 -24 581 3 513Omsorgsverksamhet 54 797 -253 848 -199 051 -195 650 -3 401Totalt kommunstyrelsen 195 428 -454 446 -259 018 -261 429 2 411Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 379 -45 565 -45 186 -40 399 -4 787Utbildningsnämnden 9 708 -141 392 -131 684 -131 240 -444Miljö- och byggnämnden 7 450 -12 621 -5 171 -5 037 -134Summa skattefinansierad verksamhet 212 982 -655 741 -442 759 -440 063 -2 695Affärsdrivande verksamhet 123 020 -116 259 6 761 0 6 761Summa nämndverksamhet 336 002 -772 000 -435 998 -440 063 4 065Pensionsutbetalningar / personalomkostnader 1 -5 745 -5 744 -6 178 434Förvaltningsgemensamt 10 023 -2 668 7 355 -1 275 8 630Driftbidrag 0 -1 468 -1 468 -1 925 457Exploateringsverksamhet 5 086 -1 839 3 247 6 000 -2 753Vinst vid fsg av anläggningstillgångar 1 844 0 1 844 0 1 844Eliminering interna poster -107 850 161 293 53 443 54 402 -959Summa verksamhet 245 107 -622 428 -377 321 -389 039 11 718Planenliga avskrivningar -37 765 -37 765 -35 178 -2 588Summa efter avskrivningar 245 107 -660 193 -415 086 -424 217 9 131Skatteintäkter 363 807 363 019 788Generella statsbidrag 66 779 67 402 -623Finansiella intäkter 3 685 3 543 142Finansiella kostnader -3 891 -4 502 611Årets resultat 15 294 5 245 10 049Årets resultat uppgår till 15,3 Mkr vilket är 10,0Mkr bättre än budgeterat. Den egentliga nämndsverksamheten(exkl affärsdrivande verksamhet) visaren negativ avvikelse från budget med 2,7 Mkr vilketär en förbättring jämfört med föregående år med 0,2Mkr.I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnaderingår en engångspost i form av återbetaldapremier från AFA Försäkring motsvarande 9,6 Mkr .Hela potten för löneökningar, 8,1 Mkr, harfördelats till nämnderna som kompensation föravtalsenliga löneökningar.Vinster från försäljning av anläggningstillgångarhar förbättrat resultatet med 1,8 Mkr.Exploateringsverksamheten avviker negativt frånbudget då försäljningen av bostadstomter inte nåttupp till budgeterad nivå.Avskrivningarnas avvikelse från budget beror delspå den höga investeringsvolymen dels på omklassificeringav tillgångar och därmed förändradeavskrivningstider.Skatteintäkterna ger ett överskott mot budgetmed 0,8 Mkr, varav 0,7 Mkr beror på högreskatteintäkter för 2012 än budgeterat och 0,1Mkr på en positiv slutavräkningen för 2011. Degenerella statsbidragen visar ett underskott motbudget med 0,6 Mkr beroende på lägrefastighetsavgift än beräknat.De finansiella intäkterna avviker inte nämnvärtfrån budget medan de finansiella kostnadernavisar ett överskott beroende på lägre räntenivå änbudgeterat.55

Kommunen - Ekonomisk redovisningNämndernas budgetutfallKommunstyrelsenAllmän verksamhetResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 12 534 19 578 17 777Kostnader -55 481 -62 558 -56 675Verksamhetsresultat -42 947 -42980 -38 898Kommunbidrag 43 538 43 998 41 198Årets resultat 591 1 018 2 300Eget kapital 548 1 566Under 2012 har tekniska avdelningen flyttas frånkommunstyrelsens allmänna verksamhet ochåterfinns nu under teknisk verksamhet, detta innebäratt årets intäkter och kostnader minskar jämfört medtidigare år.Den allmänna verksamheten redovisar ettöverskott på 2,3 Mkr. Samtliga avdelningar utomräddningstjänsten och tillväxt och utvecklingsavdelningenredovisar överskott i verksamheten.Störst positiv avvikelse finns hos personalavdelningendär delar av personalen har arbetat iprojekt under året. Det positiva resultatet är ocksåhänförligt till ett ofördelat anslag hoskommunstyrelsen.Teknisk verksamhetResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 113 787 116 518 122 856Kostnader -136 654 -137 706 -143 923Verksamhetsresultat -22 867 -21 188 -21 067Kommunbidrag 20 044 21 844 24 581Årets resultat -2 823 656 3 514Eget kapital -4 273 -3 617Under året som gått har tekniska avdelningenflyttats från allmän verksamhet till tekniskverksamhet, vilket innebär att både årets intäkteroch kostnader är betydligt högre än vad de varitunder tidigare år.Resultatet för den skattefinansierade verksamhetenuppgår till 3,5 Mkr vilket är en stor förbättringjämfört med föregående år. Största positiva avvikelsernaåterfinns hos hamnar och fastigheter medett överskott om 1,6 Mkr respektive 1,8 Mkr.Verksamheter med negativa avvikelser mot budgetär tekniska avdelningen med ett underskott om 582tkr och väghållningen med ett underskott om 905tkr. Intäkterna från båtplatsavgifter ochlandförvaring i småbåtshamnar har ökat, även deexterna lokalhyrorna har gett högre intäkter änbudgeterat. Betydlig lägre elkostnader änbudgeterat bidrar även till årets överskott.Kostnadsminskningen avseende el och bränsleberor på ett, för kommunen, gynnsamt klimatkombinerat med ett genomsnittligt lågt elpris.Ökningen av kommunbidraget mellan 2011 och2012 beror till största delen på ökadkompensation för högre kapitalkostnader.OmsorgsverksamhetResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 46 100 47 566 54 797Kostnader -235 229 -239 228 -253 848Verksamhetsresultat -189 129 -191 662 -199 051Kommunbidrag 185 700 188 820 195 650Årets resultat -3 429 - 2 842 -3 401Eget kapital -18 018 -20 860Omsorgsförvaltningen redovisar ett underskottpå 3,4 Mkr vilket motsvarar 1,7 % av dentotala nettobudgeten. Under 2012 beviljades ettextraanslag med 0,2 Mkr från kommunstyrelsensmedel för oförutsedda utgifter till strandstädningen.I juni tilldelades omsorgsnämndenytterligare ett tilläggsanslag på 2 447 tkr avkommunfullmäktige för fortsatt drift avverksamheten på Bankeberg för år 2012.Kostnaderna för verksamheten har ökat med14,6 Mkr (6,1 %). Personalkostnaderna har ökatmed 5,9 Mkr (3,5 %). Budgeterade löneökningarvar 3,6 Mkr under 2012.Ny verksamhet under året (ensamkommandebarn) ökade kostnaderna med 5,8 Mkr varav 2,6Mkr var personalkostnader. Kostnaderna förexterna placeringar ökade under 2012 jämförtmed 2011. Inom individ- och familjeomsorgenökade placeringskostnaderna med 2,4 Mkr.Köpta avlastningsplatser och köpta platser iannan kommun inom LSS ökade med 2,1 Mkr.Ökade kostnaderna för köpta platser inomLSS/LASS har kompenserats av lägrepersonalkostnader under året. Detta har totaltsett lett till en måttlig ökning av nettokostnad(0,1 Mkr) för LSS/LASS 2012 jämfört med åretinnan.56

Kommunen - Ekonomisk redovisningGymnasie- och vuxenutbildningsnämndenLysekil - SotenäsResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012IntäkterKostnaderVerksamhetsresultat -40 174 -42 385 -45 186Kommunbidrag 38 969 42 014 40 399Årets resultat -1 205 -371 -4 787Eget kapital 0 0Sotenäs andel av den gemensamma nämndensverksamhet redovisar ett underskott mot budgetmed 4,8 Mkr.Ungdomsgymnasiet uppvisar underskott vilket ihuvudsak har uppstått i verksamhetens undervisningsdel.Dessutom har kostnaderna för lokalerblivit högre än budgeterat vilket till stor del hängersamman med flyttkostnader och försenad inflyttningi de nya lokalerna. Interkommunala kostnader har,jämfört med budget, minskat som en följd av attstörre andel elever i de egna kommunerna har valtLysekil som studieort.Inom vuxenutbildningen har de högt budgeteradeintäkterna från uppdragsutbildningen inte kunnatinfrias. Detta beror på att flera uppdragsgivare, tillföljd av lågkonjunkturen, inte genomfört planeradeutbildningar.UtbildningsnämndenResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 12 046 10 020 9 708Kostnader -140 062 -139 511 -141 392Verksamhetsresultat -128 016 -129 491 -131 684Kommunbidrag 126 060 128 962 131 240Årets resultat -1 956 -529 -444Eget kapital 1 144 615Det ekonomiska resultatet är -444 tkr jämförtmed ursprungligt kommunbidrag. Inget uttag av detegna kapitalet har skett under 2012. Intäkternaminskade med 3,1 % och hänförs till lägrestatsbidrag för maxtaxa inom barnomsorg samtriktade statsbidrag för bl a läsa, skriva och räknasamt lärarfortbildning. Även bidrag för löneanställdafrån AMS minskade mellan åren.De totala kostnaderna ökade med 1,3 % (1,8Mkr) jämfört med föregående år. Det ärkostnader för varor och tjänster som står för denstörsta ökningen på drygt 1,1 Mkr och dethandlar om bidraget till den enskilda förskolan iNordens Arks regi. Övriga personalkostnaderökade med drygt 38 % men det beror på attförvaltningen har arrangerat fortbildning förrektorer och lärare i kommunen, där ävengrannkommunerna har deltagit. De internakostnaderna minskade med 0,1% vilket beror pådyrare städkostnader i samband medidrottshallsbygget under 2011. Dessa var avengångskaraktär.Miljö- och byggnämndenResulta träkningBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 6 191 6 368 7 451Kostnader -10 557 -12 887 -12 621Verksamhetsresultat -4 366 -6 519 -5 170Kommunbidrag 4 213 4 973 5 037Årets resultat -153 -1 546 -133Eget kapital -307 -1 853Plan- och bygglagens 10 veckors regel förhandläggningstiden har inneburit att ennyanställning av en byggnadsingenjör genomförtsunder andra halvan av 2012. Härigenom harintäktssidan uppnåtts men personalkostnadernahar överskridits med ca -300 tkr.Noterbart är också att den totala personalkostnadenökat med ca 700 tkr jämfört medföregående år, samtidigt som kommunbidragetökat med ca 100 tkr under samma period.Det negativa resultatet på 300 tkr inom arbetetmed detaljplaner sammanhänger fortfarande medsvårigheterna med att budgetera intäkterna underen budgetperiod.Budgetåret 2012 har huvudsakligen balanseratstack vare besparing på kostnadssidan påresterande verksamheter .Affärsdrivande verksamhetDen affärsdrivande verksamhetens ekonomiskautfall redovisas under respektive verksamhet iblock 257

Kommunen - Ekonomisk redovisningINVESTERINGSREDOVISNINGBelopp i tkr Utgifter Inkomster Summa BudgetMaskiner och inventarierKommunledningsförvaltning 2 436 0 2 436 5 370Fordon och maskiner 1 873 0 1 873 2 115Räddningstjänst / Totalförsvar 1 444 1 584 -140 1 086Äldre- och handikappomsorg 2 944 695 2 249 893Fritidsanläggningar 468 0 468 695Skolor och förskolor 390 0 390 373Smögens Fiskauktion 4 -4 0Summa maskiner och inventarier 9 555 2 283 7 272 10 531AnläggningarFastighetsköp/försäljning 2 424 1 916 508 -41 154Hamnförvaltning 5 240 0 5 240 7 691Industriområden 517 2 557 -2 040 -20 214Exploateringområden m m 480 4 514 -4 034 -13 108FastighetsprojektIdrottshall 854 0 854 8 336Förråd Hunnebostrand 4 005 0 4 005 3 936Ombyggnad kommunkontor 26 590 0 26 590 34 341Övriga fastigheter 4 998 0 4 998 15 257Summa fastighetsprojekt 36 446 0 36 446 61 870Väghållning 5 364 994 4 370 15 384Fritidsanl. och parker 4 342 150 4 192 9 436Omläggn. / Utbyggnad VA 21 622 6 109 15 513 -2 746Vattenverk, AR-verk 27 813 0 27 813 70 911Summa fastigheter och anläggningar 104 248 16 240 88 008 88 071Summa investeringsverksamhet 113 802 18 522 95 280 98 602Varav:Försäljning, inventarier 258 258Försäljning fastigheter, exploatering 6 667 6 667Försäljning fastigheter, övriga 1 916 1 916Bruttoinvesteringar 113 802Investeringsbidrag 9 682Nettoinvesteringar 104 120Årets nettoinvesteringar uppgår till 104,1 Mkrvilket är 16,5 Mkr högre än föregående år.InventarierUnder 2012 har anskaffning av inventariergjorts med 7,3 Mkr. Större delen avser IT-investeringar,bland annat nytt verksamhetssystem inomomsorgen, nytt personaladministrativt system ochledningssystem inom räddningstjänsten.HamnanläggningarI kommunens hamnar har det, förutom inventarieinköp,investerats 5,2 Mkr i utbyggnad avsmåbåtshamnar och upprustning av kajer.FastigheterOm- och tillbyggnad av kommunkontoretpåbörjades under året. De nya lokalerna kommeratt tas i bruk under april 2013. Utgifterna under2012 uppgår till 26,6 Mkr.Den gamla brandstationen i Hunnebostrand haravvecklats och stationen inryms numera i detombyggda förrådet.VA-anläggningarUtgifter för utbyggnad/omläggning av VA-nätetuppgår till 15,5 Mkr varav Dinglevägen iKungshamn svarar för 7,7 Mkr. Ombyggnation avreningsverket på Omholmen, Smögen har inlettsunder 2012 och årets utgifter i detta projektuppgår till 24,1 Mkr.FastighetsförsäljningInkomster från försäljning av befintliga fastigheteruppgår till 1,9 Mkr och inkomster från försäljningav småhus- och industritomter i färdigställdaområden uppgår för året till 6,7 Mkr.58

Kommunala företagen – verksamhet och ekonomiBLOCK 4KOMMUNALA FÖRETAGEN - VERKSAMHET OCH EKONOMISotenäsbostäder ABSotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommunhelägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan medkommunen medverka till att tillgodose bostadsbehoveti Sotenäs. Bolaget skall erbjuda boende iSotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kustenoch naturen. Bolaget har idag 1 115 lägenheter.EkonomiBelopp i tkr 2010 2011 2012Intäkter 74 609 76 068 79 196Kostnader -62 125 -61 041 -63 631Rörelseresultat 12 484 15 027 15 565Finansnetto -10 518 -13 501 -14 795Resultat efter finansiellaposter 1 966 1 526 770Bokslutsdispositioner och skatt -533 -659 1 557Årets resultat 1 433 867 2 327Låneskuld 453 014 453 014 461 000Investeringar 6 926 35 445 10 823Soliditet, % 11,9 11,7 12,1Årets resultat uppgår till 2,3 Mkr, vilket är 1,5Mkr bättre än föregående år. Intäkterna har ökat4,1 % från föregående år vilket främst beror påhyreshöjningar om 2 % samt hyresintäkter från nyproduceradelägenheter. Både driftskostnadernaoch underhållskostnaderna är 0,4 Mkr högre änföregående år. Räntekostnaderna har ökat med 1,3Mkr på grund av höjda borgensavgifter tillkommunen. Investeringar i fastigheter uppgår till10,8 Mkr. Soliditeten har ökat marginellt till12,1 % beroende på den förändrade bolagsskattesatsenvilken påverkat bolagets beräknadeuppskjutna skatteskuld positivt. Enligt ägardirektivenär målsättningen att soliditeten skalluppgå till minst 18 % år 2022.Verksamheten under åretDet omfattande underhållsarbetet har fortsattunder året. De totala underhållskostnadernauppgår till 13,1 Mkr. Bland de större åtgärdernasom avslutats under året kan nämnas ombyggnationenpå Väggabacken i Kungshamn därde gamla träfasaderna klätts med plåt och fönstrenbytts ut. På Skyttevägen på Smögen har nyabalkonger byggts och fönsterpartierna vidbalkongerna bytts.I början av året genomfördes en upphandlingavseende byggnation av bostäder vid Ringberget iKungshamn. Projektering har pågått under höstenoch byggnation beräknas starta under 2013.Satsningen på energibesparingar har visat sig ilägre energikostnader och en friskare miljö. PåKlockaregatan 1-6 genomförs ett projekt där dendirektverkande elen som uppvärmningskällakompletteras med värmepumpar.Arbetet med systematisk hyressättning, vilketgörs i samarbete med Hyresgästföreningen,fortsatte under året. Projektet skall leda tilljusterade hyror per områdesnivå för att på så vis fåså rättvisa och aktuella hyresnivåer som möjligt.Åren som kommerBolaget räknar med en stabil efterfrågan pålägenheter. Hyrorna höjdes med 1,79 % enligt2013 års hyresförhandlingar, rörelseresultatetinnan finansnettot beräknas därför kunna bli ännubättre under 2013.En utmaning för företaget är att öka desssoliditet. Trots den låga soliditeten står bolaget välrustat för framtiden finansiellt, vilket möjliggörinvesteringar i såväl befintliga som nya fastigheter.Nybyggnation av 23 lägenheter och 6 villor påRingberget i Kungshamn beräknas starta undervåren.Arbetet med energibesparing planeras fortsättaäven under 2013.Omfördelningen av hyror enligt samarbetsprojektetmed Hyresgästföreningen kommer påbörjasetappvis med start under 2013.Arbetet med förbättringar av rutiner ochprocesser för att effektivisera både förvaltning ochadministration kommer att intensifieras under2013.59

Kommunala företagens verksamhetSotenäs RehabCenter ABSotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäskommun (50 %), Abbas Personalstiftelse (49,6 %)samt Abba Seafood AB (0,4 %). Bolaget förvaltaroch driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningenTumlaren i Väjern, Kungshamn.EkonomiBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 7 579 8 148 8 653Kostnader -8 838 - 9 372 -9 876Rörelseresultat -1 309 -1 224 -1 223Finansnetto -118 -97 -34Resultat före ägartillskott -1 427 -1 323 -1 257Investerngar 675 369 1 206Soliditet, % 54,1 55,2 50,6Årets nettoomsättning uppgår till 7,5 Mkr vilketär 0,5 Mkr eller 7,5 % högre än föregående år.Ökningen beror främst på ökat antal besökare.Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäskommun i form av driftbidrag, uppgår till knappt1,3 Mkr, en minskning med 0,7 Mkr från föregåendeår. Årets investeringar uppgår till 1,2 Mkr.Bolagets balansomslutning uppgår till 12,0 Mkr.Verksamheten under åretAntalet besök till anläggningen ökade under2012 med 9 % och uppgick till 86 977.Badbesöken under sommarperioden, vilken ärstarkt beroende av vädret, minskade under åretmed 12 % jämfört med 2011.Caféet har under året reducerats i yta till förmånför gymlokalen vilken har blivit cirka 45 m² större.Antalet besök i gymmet har under året ökat med24 % jämfört med 2011.Simskoleverksamheten har under året utvecklatsytterligare till att omfatta ca 14 grupper med olikakunskapsnivåer och täcker alla åldrar.Verksamheten har under året investerat iutbyggnad av gymmet, ny styrketräningsutrustning,ny dataserver, nya parkeringsplatser och ett nyttkontor. Totalt har dessa uppgått till 1,2 Mkr.Rambo ABRambo, Regional avfallsanläggning i mellerstaBohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyrakommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum ochMunkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 %.Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigthållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningenär att minimera och begränsa mängdenavfall samt återvinna och återanvända avfall frånföretag och invånare i Rambo-regionen så långtdet är möjligt.EkonomiBelopp i Tkr 2010 2011 2012Intäkter 137 048 161 833 162 615Kostnader -130 797 -153 825 -156 677Rörelseresultat 6 251 8 008 5 938Finansnetto 130 463 345Resultat efter finansiellaposter 6 381 8 471 6 283Bokslutsdispositioner och skatt -2 448 -5 571 -3 288Årets resultat 3 933 2 900 2 995Investerngar i anläggningar 2 992 13 123 20 460Soliditet, % 53 55 59Årets resultat efter finansiella poster uppgår till6,3 Mkr. Nettoomsättningen uppgår till 162,5 Mkr.Förändringen jämfört med föregående år förklarasfrämst av lågkonjunkturen, övergång till tontaxasamt uppstartskostnader hänförliga till den nyaslamverksamheten i Sotenäs, Munkedals ochTanums kommuner. Den nya verksamheten harinneburit investeringar i nya slambilar. För attmöta fluktationer i likviditeten har en checkräkningskredittagits upp under året. Soliditeten ärfortsatt god och uppgår till 59 %.Rambo finansierar sin verksamhet med priser,taxor och ersättningar. För avfall som mottagitspå anläggningarna har Rambo differentieradepriser som är avsedda att premiera källsortering.Avgifterna varierar beroende på avfallsslag.Sorterat avfall inom ramen för producentansvarhar mottagits utan avgift.Verksamheten under åretRambo driver fyra avfallsanläggningar, sju återvinningscentraler,13 miljöstationer och ett 60-talåtervinningsstationer.Rambo har under året hanterat drygt 102 000ton avfall från hushåll, företag och andraverksamheter, vilket är en ökning med 14 %60

Kommunala företagens verksamhetjämfört med 2011. Av den stora avfallsmängdengår 61 % till återvinning, 38 % till energiutvinningoch endast 1% till deponi.Avfallsmängderna har ökat i samtligakommuner vilket främst beror på att ett par avRambos deponier håller på att avslutas och skallsluttäckas. Det innebär att avfall och massor somefter behandling kan nyttjas som konstruktionsellertäckmassor tas emot i större utsträckning äntidigare.Året har präglats av fortsatt effektivisering ochutveckling av renhållningsverksamheten. Underåret förvärvades Lyrab, Lysekils Renhållnings AB.Under Slam och Containers varumärke har manunder sedan början av året bedrivit slamtömning iegen regi i Sotenäs, Munkedals och Tanumskommuner.Verksamheten har genomfört Miljödagen,Miljökalendern, kundarrangemang och Skräpaupp-kampanjen.Rambo har även lanserats påFacebook och skapat Du&Jag – en informationsfolderkring återvinning för respektive ägarkommun.Bolaget har deltagit på Sotenäsmedborgardag samt ett antal event, bland annatLysekil Whomen’s Match, Musselloppet, TruttenTour på Valö vid Fjällbacka och Miljödyket påSmögen.Under året har en plockanalys av hushållenssoppåsar genomförts i syfte att kunna utvecklainsamling, taxor och kommunikation och få medboende på en betydligt bättre källsortering.Arbetet med ett förprojekt i syfte att skapa engemensam biogasanläggning mellan UddevallaEnergi och Rambo för rötning av matavfall ochavloppsslam för tillverkning av fordonsgas harfortsatt under året.avfall med fina anläggningar, god service och högtnyttiggörande av avfallet. Bolaget står införfortsatta stora investeringar, exempelvis slamavvattningsanläggningpå Sivik och förbättradsortering.Stiftelsen Industrihus i SotenäskommunStiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållandeav lokaler, främst för industriändamål.Stiftelsen har under 2012 inte innehavt någralokaler och verksamheten är vilande.Åren som kommerSluttäckning på deponierna vid Hogenäs,Hästesked och Tyft kommer att pågå under ett parår framåt.Insamlingen av hushållsavfall i Lysekil kommerbedrivas i egen regi från och med 2013.Fokus under kommande år kommer att ligga påutveckling och effektivisering av verksamhetenoch arbetsmiljön samt kommunikation för att ökamiljömedvetandet och få alla i samhället att ökakällsorteringen. För att nå ett långsiktigt hållbartsamhälle behöver vi sprida kunskap och påverkainvanda beteenden.Avgörande för framtiden är att säkra avfallet tillRambos anläggningar så att bolaget även iframtiden har råd att ha en bra infrastruktur för61

Kommunala företagens verksamhetSAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKoncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolagoch stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmandeeller väsentligt inflytande. I koncernredovisningenför 2012 ingår Sotenäsbostäder ABoch Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till100%. Sotenäs RehabCenter AB till 50% ochRambo AB till 20%.Koncernredovisningen är upprättad enligtförvärvsmetoden med proportionell konsolidering.Utgångspunkten för koncernbokslutet är balansochresultaträkningarna för kommunen ochdotterföretagen. Interna mellanhavanden mellanenheterna i koncernen har i allt väsentligteliminerats.Tillämpning avredovisningsprinciperKommunens redovisningsprinciper tillämpasvid upprättande av koncernredovisning medföljande tillägg:Obeskattade reserverDotterbolagens obeskattade reserver betraktas ikoncernbalansräkningen som eget kapital (78 %)och skatteskuld (22 %).Lånekostnader vid investeringarLånekostnader i samband med investeringarbelastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet.RESULTATRÄKNING – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKoncernenBelopp i tkr Not 2010 2011 2012Verksamhetens intäkter 24 318 552 323 648 345 934Verksamhetens kostnader 25 -658 473 -663 506 -686 442Avskrivningar 26 -51 131 -53 662 -57 786Verksamhetsresultat -391 052 -393 520 -398 294Skatteintäkter 4 356 950 368 960 363 807Generella statsbidrag och utjämning 5 58 956 59 117 66 779Finansiella intäkter 27 1 648 1 753 2 760Finansiella kostnader 28 -12 808 -15 826 -17 970Resultat efter skatteintäkter ochfinansnetto 13 694 20 484 17 082Uppskjuten skattekostnad -167 -351 1 749Aktuell skatt -736 -530 -452Årets resultat 12 791 19 603 18 37962

Kommunala företagens verksamhetKASSAFLÖDESRAPPORT – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKoncernenBelopp i tkr 2010 2011 2012DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 12 791 19 603 18 379Justering för ej likviditetspåverkande poster 29 38 295 43 363 48 646Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 086 62 966 67 025KAPITALBINDNINGFörändring av förråd 532 -239 124Förändring korta fordringar -9 466 -16 745 -22 020Förändring korta skulder 6 919 -7 176 14 000Omklassificering av tillgångar -404Förändring av kapitalbindning -2 014 -21 159 -8 300INVESTERINGARInköp av immateriella tillgångar 0 0 0Inköp av materiella tillgångar -78 827 -127 146 -119 761Försäljning av fastigheter 16 871 18 002 8 885Placeringar i / försäljning av värdepapper -3 159 2 000 540Investeringsnetto -65 116 -107 144 -110 336FINANSIERINGUtlåning / återbetald utlåning 424 413 2 513Långfristig upplåning / amortering -57 87 754 54 110Finansieringsnetto 380 83 167 56 623Årets kassaflöde -15 665 17 830 5 012Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 35 885 20 220 38 049Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 20 220 38 049 43 06163

Kommunala företagens verksamhetBALANSRÄKNING – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKoncernenBelopp i tkr Not 2010 2011 2012TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 30 97 48 0Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekn. anl. 31 1 041 518 1 114 539 1 145 932Pågående ny- och ombyggnad 32 29 516 36 265 66 559Maskiner och inventarier 33 21 973 27 907 30 403Finansiella anläggningstillgångar 34 34 073 32 458 29 303Summa anläggningstillgångar 1 127 177 1 211 217 1 272 197OmsättningstillgångarLager, småhus- och industritomter 14 025 9 626 8 519Fordringar 35 36 461 50 206 72 226Kassa och bank 20 220 38 050 43 061Summa omsättningstillgångar 70 706 97 882 123 805Summa tillgångar 1 197 883 1 309 099 1 396 002EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 501 849 521 498 539 873därav årets resultat 12 791 19 603 18 379AvsättningarAvsättningar för pensioner 19 3 073 3 273 3 381Uppskjuten skatteskuld 11 865 12 216 11 287Övriga avsättningar 20 10 206 13 846 13 951Summa avsättningar 25 144 29 335 28 619SkulderLångfristiga skulder 36 537 992 632 580 687 824Kortfristiga skulder 37 132 898 125 686 139 686Summa skulder 670 890 758 266 827 510Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 197 883 1 309 099 1 396 002Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 38 222 731 243 844 239 31364

Kommunala företagens verksamhetNOTFÖRTECKNING – SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGKoncernenNot 24 Verksamhetens intäkter 2010 2011 2012Försäljning av varor och tjänster 110 860 114 716 120 114Taxor och avgifter 63 921 62 781 67 471Hyror och arrenden 87 340 89 872 93 565Statsbidrag, EU-bidrag 38 475 34 561 41 029Övr. bidrag och intäkter 17 956 21 718 23 755Summa 318 552 323 648 345 934Not 25 Verksamhetens kostnader 2010 2011 2012Personalkostnader 330 824 343 136 352 221Pensionskostnader 20 255 19 224 25 219Köp av verksamhet 73 122 72 084 77 071Lokal- och fastighetskostnader 62 508 55 317 51 248Bidrag, transfereringar 12 654 13 447 14 315Övriga varor och tjänster 159 110 160 298 166 368Summa 658 473 663 506 686 442Not 26 Avskrivningar 2010 2011 2012Balanserade utgifter och goodwill 48 49 49Byggnader och tekniska anläggningar 43 592 43 355 48 483Maskiner och inventarier 6 933 8 239 9 217Nedskrivningar 558 19 37Summa 51 131 53 662 57 786Not 27 Finansiella intäkter 2010 2011 2012Ränteintäkter 1 501 1 747 2 496Övriga finansiella intäkter 148 6 264Summa 1 649 1 753 2 760Not 28 Finansiella kostnader 2010 2011 2012Räntekostnader, lån 12 548 15 564 17 688Övriga finansiella kostnader 260 262 282Summa 12 808 15 826 17 970Not 29 Ej likviditetspåverkande poster 2010 2011 2012Avskrivningar 51 131 53 662 57 786Reavinster -11 710 -14 334 -5 978Avskrivning av strukturlån -1 460 -1 783 -1 622Återförda anslutningsavgifter -820 -785 -850Värdereglering industritomter 2 700Avsättningar mm 1 154 3 903 -690Summa 38 295 43 363 48 64665

Kommunala företagens verksamhetNot 30 Immateriella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 1 105 1 105 1 105Ackumulerade avskrivningar -1 008 -1 056 -1 105Bokfört värde 97 49 0Not 31 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 1 630 697 1 742 768 1 818 822Ackumulerade av- och nedskrivningar -589 179 -628 229 -672 890Bokfört värde 1 041 518 1 114 539 1 145 932Not 32 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten 2010 2011 2012Anskaffningsvärde 29 516 36 265 66 559Bokfört värde 29 516 36 265 66 559Not 33 Maskiner och inventarier 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 94 729 112 253 122 884Ackumulerade avskrivningar -72 756 -84 346 -92 481Bokfört värde 21 973 27 907 30 403Not 34 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Aktier och andelar 6 845 3 543 2 157Långfristig utlåning 27 228 28 915 27 146Summa 34 073 32 458 29 303Not 35 Fordringar 2010 2011 2012Kundfordringar 18 327 14 685 29 105Övriga fordringar 4 118 1 791 6 004Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 016 38 050 37 117Summa 36 461 50 206 72 226Not 36 Långfristiga skulder 2010 2011 2012AnläggningslånLån från kreditinstitut 485 364 565 082 612 933Långfristig leasingskuld 25 832 40 516 44 160Avskrivningslån och periodiserade anslutningsavgifter 26 796 26 982 30 731Summa lån 537 992 632 580 687 824Not 37 Kortfristiga skulder 2010 2011 2012Leverantörsskulder 38 026 29 258 32 642Övriga kortfristiga skulder 13 373 20 433 17 848Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 81 499 75 995 89 196Summa 132 898 125 686 139 686Not 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2010 2011 2012Pensionsförpliktelser 217 603 239 504 234 837Inteckningar i fastigheter 0 0 0Borgensåtaganden 4 759 4 064 4 098Övriga ansvarsförbindelser 369 276 378Summa 222 731 243 844 239 31366

FEM ÅR I SAMMANDRAGBelopp i MkrResultaträkning 2008 2009 2010 2011 2012Verksamhetens intäkter 203,4 232,5 223,7 223,8 245,1Verksamhetens kostnader -580,7 -596,5 -595,1 -599,0 -622,4Avskrivningar -26,3 -31,4 -33,5 -35,0 -37,8Verksamhetsresultat efter avskrivningar -403,6 -395,4 -404,9 -410,2 -415,1Allmän kommunalskatt 340,9 350,0 356,9 369,0 363,8Skatteutjämningsbidrag 64,5 54,9 59,0 59,1 66,8Finansnetto 1,4 0,1 -0,3 -0,3 -0,2Extraordinära poster 0 0 0 0 0Årets resultat 3,6 9,6 10,7 17,5 15,3" exkl. affärsdrivande verksamhet -2,9 4,3 6,9 17,3 8,5BalansräkningTillgångarAnläggningstillgångar 603,3 603,8 637,9 708,4 776,9Förråd / lager 3,7 16,1 14,0 9,4 8,4Fordringar 29,0 22,6 29,1 44,3 64,1Likvida medel 43,1 30,6 4,9 30,1 27,0Summa till gångar 679,1 673,1 685,9 792,2 876,4Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 411,8 421,5 432,2 449,7 465,0Avsättningar 9,8 12,0 13,3 17,1 18,2Lån från kreditinstitut 30,8 30,8 30,8 110,8 150,8Övriga långfristiga skulder 121,4 107,4 103,1 125,3 135,5Kortfristiga skulder 105,3 101,4 106,6 89,4 106,9Summa eget kapital, avsättningar och skulder 679,1 673,1 685,9 792,2 876,4InvesteringarNettoinvesteringar i materiella tillgångar 58,0 65,5 70,6 87,6 104,1Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 63,1 66,3 70,8 88,5 113,8NyckeltalVerksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 99% 98% 97% 96% 96%Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 98% 99% 100% 100% 100%Soliditet 61 % 63 % 63% 57% 53 %Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 29 % 29 % 31% 27% 26 %Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,74 21,74 21,74 21,31Antal invånare 31/12 9170 9 112 9052 9007 9 00467

20 ÅR – ÅTERBLICK I RÄKENSKAPERNABelopp i tkrResultaträkning 1992 1997 2002 2007 2012Verksamhetens intäkter 201 875 109 713 122 517 226 284 245 107Verksamhetens kostnader -362 201 -341 320 -446 426 -574 604 -622 428Avskrivningar -12 459 -15 181 -20 529 -31 217 -37 765Verksamhetsresultat efter avskrivningar -172 785 -246 788 -344 438 -379 537 -415 086Allmän kommunalskatt 162 875 188 249 262 195 326 849 363 807Skatteutjämningsbidrag 38 699 58 799 73 935 66 348 66 779Finansnetto -26 611 -1 459 195 854 -206Extraordinära poster 2 288 - - - -Årets resultat 4 466 -1 198 -8 113 14 514 15 294" exkl. affärsdrivande verksamhet 5 879 -4 540 -6 833 8 638 8 533BalansräkningTillgångarAnläggningstillgångar 356 723 383 370 427 993 579 232 776 847Förråd / lager 0 0 15 915 3 087 8 403Fordringar 56 187 24 491 30 228 32 514 64 130Likvida medel 16 070 34 361 12 134 36 130 26 991Summa till gångar 428 980 442 222 486 270 650 963 876 371Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 200 233 292 800 371 667 408 276 464 959Avsättningar 0 0 2 255 4 904 4 201Lån från kreditinstitut 125 370 8 176 40 800 30 800 150 800Övriga långfristiga skulder 60 305 97 185 1 333 119 839 135 551Kortfristiga skulder ´43 072 44 061 70 215 87 145 106 909Summa eget kapital, avsättningar och skulder 428 980 442 222 486 270 650 963 876 371InvesteringarNettoinvesteringar i materiella tillgångar 22 246 4 972 36 887 33 011 104 120Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 45 273 9 390 44 347 36 051 113 802NyckeltalVerksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 86% 100% 102% 97% 96%Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 88% 90% 92% 97% 100%Soliditet 47% 66% 76% 63% 53%Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 47% 66% 46% 30% 31%Utdebitering (kr/skattekrona) 19,70 19,96 21,74 21,74 21,31Antal invånare 31/12 9 905 9 655 9 467 9 280 9 00468

ÅterblickI översikten redovisas kommunens ekonomiskaställning och utveckling under en 20-årsperiod.Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektiveår och inte justerat för förändringar i organisation,redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunalaverksamheten. För att få en mer komplett bild avutvecklingen över åren krävs därför en kommentar:ResultaträkningenKostnadsminskningen mellan 1992 och 1997beror till stor del på att kommunen 1995 sålde sittelverk vilket innebar minskade intäkter ochkostnader med ca 60 Mkr. Under denna periodengenomfördes även den s k Ädel-reformen sominnebar att kommunen tog över verksamhet frånlandstinget. Den stora ökningen av intäkter ochkostnader mellan 2002 och 2007 beror till stor delpå att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionensomsättning i stället för som tidigare då endastprovisionen räknades som intäkt.Avskrivningarna har ökat kraftigt under periodenvilket hör samman med den omfattandeinvesteringsvolymen.Skatteintäkterna under perioden har ökatberoende på flera faktorer. Skatteväxlingar ochskattehöjningar (se nedan under nyckeltal). Ökatskatteunderlag beroende på dels att den egnaskattekraften har förstärkts dels på att det totalaskatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökadelöner.I samband med elverksförsäljningen 1995 kundekommunen betala tillbaka sina lån vilket förklararatt finansnettot därefter varit positivt ända fram till2010. Det stora negativa finansnettot 1992 berorpå höga räntekostnader kombinerat med enkursförlust på utlandslån på 10,8 Mkr. 2001 togkommunen över ett banklån från Brf Ljungbergetpå Bohus-Malmön vilket i sin tur lånades ut tillföreningen I samband med övertagandet skrevsfordran på föreningen ned med 10,0 Mkr vilketredovisades som en extraordinär kostnad.Årets resultat har under perioden påverkats avresultatet från den affärsdrivande verksamheten.BalansräkningenAnläggningstillgångarnas ökning beror tillstörsta delen på den stora investeringsvolymen.Knappt 100 mkr av ökningen beror dock på attfrån 2006 redovisas långfristiga hyres- ochleasingavtal som tillgång respektive skuld vilket ibalansräkningen 2012 uppgår till 104,9 mkr. Detövertagna lånet från Brf Ljungberget 2001 ökadetillgångar med 30,8 Mkr och de långfristigaskulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades2005 med 10,0 Mkr. Under 2012 har kommunentagit upp nya lån motsvarande 40,0 MkrFöre år 1998 redovisades inte färdiga småhustomtersom omsättningstillgång vilket förklarar attlager inte tagits upp till något belopp för åren 1992och 1997.De likvida medlen, exklusive nyupplåning, harfrån 1995 då elverket såldes försämrats betydligt.Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnaderför avfallstippen på Hogenäs.Pensionsskulden har under perioden redovisatspå olika sätt. Fram till och med 1990 redovisadesden inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandetsom en skuld fram till 1998 då den såkallade blandmodellen infördes. 1992 och 1997bestod därför posten övriga långfristiga skulder tillstörsta delen av pensionsskulden. 2007 och 2012består samma post till stor del av leasing ochhyresskuld.InvesteringarInvesteringsvolymen har under hela periodenvarit hög och har de flesta år legat betydligt överutrymmet årets resultat plus avskrivningar. Finansieringhar från 1995 och fram till och med 2010kunnat ske utan upplåning genom en ingående höglikviditet och inkomster från fastighetsförsäljning.NyckeltalVerksamhetsresultatet som en andel av skatteochbidragsintäkter har under perioden legat överoch under 98 % vilket räknas som en miniminivåför en kommun med liten låneskuld.Den egna skattekraften har förbättrats underperioden vilket medför högre skatteintäkter mensamtidigt lägre inkomstutjämning.Soliditeten under perioden har påverkats av detförändrade sättet att redovisa pensionsskuld samtleasing- och hyresskuld.Under perioden 1990 till 1999 genomfördes ettantal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39kronor vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002med 1,00 kr.Vid utgången av 1992 uppgick invånarantalet till9 905 personer. Därefter har med få undantagskett en minskning varje år.69

REVISIONSBERÄTTELSERevisionsberättelse för år 201270

Tjänsteutlåtande | | 2013-04-11 | Dnr KA 2012/279Behandling av resultat i bokslut 2012Beskrivning av ärendetEnligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige 2013-01-17,skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat).Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, underförutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer.Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planeradeverksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäktersom inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutarom eventuella tolkningar och undantag.Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat(underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog medberörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskildaåtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentligstorlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisaoch kommentera detta i budgetförslaget.Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanseratresultat) i samband med att årsredovisningen behandlas.Skattefinansierad verksamhetKommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på 2 411 tkr varav allmän verksamhet2 300 tkr, teknisk verksamhet 3 513 tkr och omsorgsverksamhet -3 402 tkr.Sotenäs kommuns andel, i den med Lysekils kommun gemensamma gymnasie- ochvuxenutbildningsnämndens verksamhet, redovisar i bokslutet ett underskott gentemotbudget med 4 787 tkr.Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på 444 tkr.Miljö och byggnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på 134 tkr.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Tjänsteutlåtande | | 2013-04-11 | Dnr KA 2012/279Affärsdrivande verksamhetVA-verksamheten redovisar ett resultat på 7 150 tkr.Fiskauktionen redovisar ett resultat på -389 tkr.Förslag till beslut1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- ochunderskott gentemot budget och den affärsdrivande verksamhetens resultatbehandlas enligt följande:Skattefinansierad verksamhet• Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på 2 411 tkr. Detackumulerade underskott som är hänförligt till omsorgsnämndens verksamhet tilloch med 2011, vilket uppgår till -20 860 tkr, skrivs av i sin helhet. Kommunstyrelsenssamlade egna kapital uppgår därefter till 359 tkr varav allmänverksamhet 3 866, teknisk verksamhet -105 och omsorgsverksamhet -3 402 tkr.• Yrkande:• Till kommunstyrelsens egna kapital överförs överskott från allmän och tekniskverksamhet på tillsammans 5 813 tkr. Omsorgsverksamhetens underskott 2012 på3 402 tkr tillsammans med det ackumulerade underskott som är hänförligt tillomsorgsnämndens verksamhet till och med 2011, vilket uppgår till -20 860 tkr,skrivs av i sin helhet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till3 761 tkr varav allmän verksamhet 3 866 och teknisk verksamhet -105.• Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens underskott på 4 787 tkr överförs intetill det egna kapitalet.• Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på 444 tkr.Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till 172 tkr.• Miljö- och byggnämndens underskott på 134 tkr överförs inte till det egnakapitalet. Det ackumulerade underskott som är hänförligt till miljö- ochbyggnämndens verksamhet till och med 2011, vilket uppgår till -1 853 tkr tkr,skrivs av i sin helhet. Detta innebär att den nya Miljönämnden i mellerstaBohuslän och den nya byggnadsnämnden inte belastas med tidigare årsunderskott.Affärsdrivande verksamhetSotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Tjänsteutlåtande | | 2013-04-11 | Dnr KA 2012/279• Av VA-verksamhetens resultat på 7 150 tkr förs 7 250 tkr till investeringsfondenför ombyggnad av Omholmens reningsverk. Återstående resultat, -100 tkröverförs till resultatregleringsfonden som därefter uppgår till 5 tkr.• Fiskauktionens resultat på -389 tkr överförs till resultatregleringsfonden somdärefter uppgår till 12 355 tkr.Investeringsverksamhet2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen2012, föra över 9 959,3 tkr till investeringsbudgeten 2013, enligtföljande sammanfattning. Nytt anslag för 2013 uppgår därmed till 68 044,3 tkr.Projekt Belopp tkr Budget 2013 Nytt anslag 20130001/06 Markköp / matkreglering 500,0 0,0 500,00004 Fastighetsförsäljning -42 162,0 0,0 -42 162,0001 Hamnförvaltning 2 300,9 13 100,0 15 400,901 Industriområden -18 716,6 0,0 -18 716,602 Exploateringsområden -8 127,7 0,0 -8 127,703 Fastighetsprojekt 25 539,2 12 550,0 38 089,204 Väghållning 11 294,6 850,0 12 144,605 Fritidsanläggningar 5 871,5 3 450,0 9 321,507-09 Omläggning/Utbyggnad VA 29 490,5 19 000,0 48 490,510 Utbildningsförvaltningen 210,7 1 200,0 1 410,711 Omsorgsförvaltningen -556,7 1 550,0 993,3Miljö- och byggförvaltningen 784,6 100,0 884,60009 Konst 210,5 50,0 260,5Inventarier KS / Oförutsett 1 938,3 5 200,0 7 138,312 Räddningstjänsten 1 201,3 1 035,0 2 236,312 Internhyrda inventarier/fordon 180,2 0,0 180,2Summa 9 959,3 58 085,0 68 044,3Mats Ove SvenssonBertil AnderssonKommunchefEkonomichef0523 - 664516 0523 - 664562Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13ANVISNINGAR FÖRINKÖP OCH DIREKTUPPHANDLINGSOTENÄS KOMMUN2013-02-13EkonomiavdelningenBertil AnderssonEkonomichefDnr KA 2013/Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13INLEDNINGDessa anvisningar är ett komplement till antagen policy för inköp och upphandling.Kommunen är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med egetresultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet.Upphandlingsverksamheten inom kommunen ska i möjligaste mån samordnas, dels isyfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi dels för att minimera deadministrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även skemed andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt.SYFTEAnvisningarna ska vara ett stöd för den som gör avrop, beställer eller handlägger endirektupphandling. Anvisningarna följer antagen policy för inköp och upphandling.GENOMFÖRANDEAvrop och beställningVid avrop eller beställning skall den som är inköpsberättigad alltid använda sig avramavtalen som är tecknade för kommunen. Inköps- och avropsansvariga (beställare) ärskyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista somfinns. Har ramavtal träffats skall dessa användas. Finns det däremot inget ramavtal fördet aktuella varu- eller tjänsteområdet skall detta upphandlas.Innan avtal skrivs med ny leverantör skall denna kontrolleras mot Skatteverket.Kontrollera att leverantören innehar F-skattesedel, är registrerad och redovisar skatteroch avgifter till skattekonto.Fakturan ska efter godkänd leverans av varan eller tjänsten kontrolleras, konteras ochattesteras enligt gällande attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans.Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris, reklameraomgående och begär omleverans eller kreditfaktura.RamavtalRamavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successivaavrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor ochkvalitet. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kanavropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören.Kriterier för sociala hänsynVarje upphandlande enhet har att bedöma om det är möjligt att ta sociala hänsyn vidupphandling. När sociala krav utformas är det viktigt att enheten är medveten om deSotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13EG-rättsliga principerna samt ser till att konkurrens och affärsmässighet tillvaratas ochatt ställda villkor är möjliga att kontrollera, såväl ur laglig som ur praktisk synpunkt.Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler,krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningsamt även viss standard på arbetsmiljön och möjliggörande av praktikplatser.Dessutom kan sammansättningen på personalen inrymmas i sociala hänsyn,exempelvis en viss andel funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa eller att anbudsgivarenvid utförandet av arbetet gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Det ärmöjligt att ställa sociala krav i alla faser av en upphandling dvs. i kvalificeringsfasen,utvärderingsfasen eller som ett särskilt kontraktsvillkor. I nuläget syns det mestaffärsmässigt att ställa upp kravet som ett särskilt kontraktsvillkor.DirektupphandlingKontrollera alltid först om avtal finns för den tänkta varan, tjänsten eller entreprenaden.Om avtal saknas får direktupphandling ske om värdet understiger 15 % av tröskelvärdet,vilket innebär att gränsen för direktupphandling går vid 284 000 kr för LOU samt569 000 kr för LUF (2012 års värden). Avtalsvärdet beräknas som kommunens samladebehov under avtalsperioden av respektive vara eller tjänst.Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras med utnyttjande avde konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudoch anbudsgivare ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. Kommunens policy förinköp och upphandling gäller även vid direktupphandling.Vid direktupphandling över 120 000 kr ska kommunens inköpssamordnare/upphandlareinformeras innan direktupphandling sker, detta för att eventuellt kunna samordna upphandlingen.Samordning kan ske inom kommunen men också över kommungränserna.Det är inte tillåtet att dela upp upphandlingen/inköpet i avsikt att komma under de olikabeloppsgränserna.Vid direktupphandling, glöm inte att fråga efter vad som gäller för kommunen avseendegarantier, leveransvillkor, betalningsvillkor och det totala priset.Upphandlingsförfarande vid direktupphandlingVid prisjämförelse; var uppmärksam på om leverantören innehar F-skattsedel och/ellerär momsregistrerad.Inköpssumma upp till 40 000 krVid enstaka inköp upp till 40 000 kronor krävs ingen skriftlig jämförande prisförfrågan.Handlägg upphandlingen affärsmässigt och gör en enkel dokumentation.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13Inköpssumma 40 000 kr – 120 000 krInhämta skriftliga anbud via fax, post eller e-post från minst två leverantörer.Använd blanketterna ”Förfrågan 40 000 – 120 000 kr” samt ”Anbudssammanställningoch beslut 40 000 kr – 120 000 kr ”.Gör en skriftlig beställning.Inköpssumma 120 000 kr – 284 000 kr för LOU och 569 000 kr för LUF, enligt 2012års fastställda värde (15 % av gällande tröskelvärde)Inhämta skriftliga anbud, via post, från minst tre leverantörer, men nyttja alltid denrådande konkurrenssituationen. Annonsera minst på hemsidan och eventuellt i enallmänt tillgänglig databas (t.ex. Opic). Beroende på upphandlingens art, annonseraäven i lokal press. Anbuden öppnas samtidigt vid en förrättning där minst två personerdeltar. Anbuden ska förtecknas i ett öppningsprotokoll och bestyrks skriftligen av demsom deltar i förrättningen.Blanketterna ”Förfrågan 120 000 kr – 284 000 kr” och ”Anbudssammanställning ochbeslut 120 000 kr – 284 000 kr ” samt ”Öppningsprotokoll” utgör ett stöd iupphandlingen. Gör en skriftlig beställning.Tänk på att absolut sekretess gäller tills beslut har fattats.Beslut och avtalstecknandeUpprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseendebeslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal.Kommunen tecknar inte avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i strid medlag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet.Undantag från nämndens/förvaltningens upphandlingsområde,oavsett beloppUndantag är alla varor och tjänster som avser IT och leasing.• IT omfattar i detta sammanhang telefoni, datorer, skrivare, fax, kopiatorer,programvaror och/eller tjänster. Dessa inköp ska alltid ske av eller i samrådmed IT-avdelningen.• Leasingavtal, oavsett typ av vara/tjänst, beslutas och tecknas endast avkommunens ekonomichef.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13Inköp med inköpskort/betalkortObservera att för alla köp med inköpskort/betalkort gäller fortfarande ramavtal ochdirektupphandlingsreglerna. Inköpskort/betalkort är till för mindre inköp t ex hos lokalanäringsidkare eller vid tjänsteresor.Ansökningsblankett och anvisningar finns att få hos kommunens ekonomiavdelning.Säljare och telefonsäljareDet finns ingen skyldighet att ta emot säljare. Besök av säljare rekommenderas inte merän i de fall där ett ramavtal bygger på säljbesök exempelvis yrkeskläder. Är säljarepåstridiga hänvisa till kommunens upphandlare eller förvaltningschef.Detsamma gäller telefonsäljare, här är det också viktigt att avböja alla eventuellaköpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt.Regler för privatköpDet är inte tillåtet att beställa varor för eget bruk i kommunens namn. Det är heller intetillåtet att för kommunens räkning, köpa varor eller tjänster från privatpersoner, eller attvid inköp för kommunens räkning använda privata bonus-/medlemskort t ex Med Mera,ICA etc.Denna skrivelse är senast reviderad 2013-02-13Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLINGSOTENÄS KOMMUNAntagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 § 32Reviderad av kommunfullmäktige 2013-2012-08-30EkonomiavdelningenBertil AnderssonEkonomichefDnr KA 2013/Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13ALLMÄNTAll upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) ochannan berörd lagstiftning. Kommunen är en juridisk person, även om den består av fleraverksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet.SYFTEUpphandlings- och inköpsprocessen, med utgångspunkt i en hållbar utveckling, skamedverka till att minska kommunens kostnader och maximera verksamhetsnyttan.OMFATTNINGDenna policy gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inomsamtliga nämnder inom Sotenäs kommun.ORGANISATIONKommunstyrelsens rollKommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet.Avser upphandlingen en vara/verksamhet som berörs av flera nämnderhandläggs upphandlingen av kommunstyrelsen. Upphandlingen sker genomkommunens upphandlingsfunktion som utgörs av upphandlare vid kommunensekonomiavdelning samt de nordbohuslänska kommunernas gemensamma upphandlingschef.Upphandlingsfunktionens rollUpphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingaroch svarar för den interna och externa informationen angående LOU.Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av förvaltningsövergripandekaraktär samt de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter.Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden somhandläggs av annan nämnd samt genomför elektronisk annonsering av kommunens allaupphandlingar enligt LOU och LUF (lagen om upphandling inom försörjningssektorerna).Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande ochsamordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar ocksåför att uppföljning/vård/ bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripandenivå samt att detta sker för samordnade avtal.Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen vid upphandlingsärenden.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13Nämndens rollVarje nämnd har ansvar för sina inköp och upphandlingar av varor/tjänster som berörnämndens verksamhet.Vid upphandling är det nämndens/förvaltningens uppgift att, utifrån aktuella normer,lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov somefterfrågas.Vid samordnade upphandlingar ska nämnden/förvaltningen bistå med information ombehov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen.Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling/inköp ansvarar föratt upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF och kommunens policy för inköp ochupphandling samt anvisningar. Alla upphandlingar ska annonseras genomupphandlingsfunktionen. Annonseringen sker elektroniskt tillsammans med alldokumentation som berör upphandlingen.GENOMFÖRANDEPrinciper för offentlig upphandlingAlla som företräder kommunen i upphandlingssammanhang skall behandla leverantörerpå ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ettöppet sätt.Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande ochproportionalitet iakttas. Ömsesidigt erkännande betyder att varor som är godkända förförsäljning i ett EU-land skall godkännas i alla andra medlemsländer. Proportionalitetinnebär att man inte skall ställa större krav på varan eller tjänsten än vad verksamhetenbehöver.Kommunen tecknar inte avtal med leverantör som bedriver sin verksamhet i strid medlag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet.Anvisningar för kommunens upphandling utarbetas och fastställs av kommunensekonomichef i samråd med upphandlingsfunktionen.Samordnad upphandlingUpphandlingsverksamheten inom kommunerna skall i möjligaste mån samordnas, dels isyfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi dels för att minimera deadministrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning skall även skemed andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13Beslut och avtalstecknandeUpprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseendebeslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Vidsamordnad upphandling skall varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställdtidsram för upphandlingen.RamavtalRamavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successivaavrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor ochkvalitet. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kanavropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören.Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilkaramavtal som finns. Har ramavtal träffats skall dessa nyttjas.AvtalstrohetEn förutsättning för att uppnå effekterna med upphandling är att kommunen använderde ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå braaffärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunensupphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal följs.Hälso- och miljöhänsynKommunen skall verka för att upphandlingarna blir hälso- och miljöanpassade.Miljökrav skall, där så är möjligt, ställas i samtliga upphandlingar.Sociala och etiska kravSotenäs kommun har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav iupphandling, när det är möjligt utifrån rådande marknadssituation. Inför all upphandlingskall det göras en bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vidbedömningen skall vägas bland annat branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer,kostnadskonsekvenser och att kraven inte försvårar samarbete med andra upphandlandemyndigheter.Vid tjänste- och entreprenadupphandlingar ska kommunen ställa sådana krav attentreprenören vid varje tidpunkt bedriver sin verksamhet så att den inte innebäråsidosättande av lag eller annat som strider mot vad som är allmänt godtaget inomkollektivavtalsområdet.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Datum: 2013-02-13Då sociala/etiska krav ställs i upphandling skall det ske på ett sådant sätt att gällandeupphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske uppföljning ochkontroll av att ställda krav efterlevs.DirektupphandlingVid direktupphandling gäller principerna för upphandling (ovan) och konkurrens skallalltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt omvärdet är lågt enligt LOU/LUF. Lågt värde enligt LOU/LUF innebär maximalt 15 % avtröskelvärdet, vilket i praktiken innebär att gränsen för direktupphandling går vid284 000 kr för LOU och 569 000 kr för LUF. Värdet beräknas för respektive kommunssamlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst.Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling.Utförliga anvisningar och beloppsgränser för direktupphandling framgår av”Anvisningar för inköp och direktupphandling för Sotenäs kommun”.SkadeståndVarje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen förden egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ettenskilt ärende skall verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaretför upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på dengemensamma förvaltningen.DokumentationAlla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar skall dokumenteras ochdiarieföras så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa.RevideringDenna inköps- och upphandlingspolicy skall bli föremål för översyn en gång per år.Kommunstyrelsen ansvarar för att denna översyn sker och föreläggs kommunfullmäktige.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

OmsorgsförvaltningenEnhetschefTelefon: 0523-66 4597E-post: eva.haglund@sotenas.se2013-02-13| Tjänsteutlåtande | Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott | Dnr ON 2013/27| Sida 1(2)Kvalitetsgarantier för Socialpsykiatrin och ensamkommandeflyktingbarnSammanfattningPå Kommunfullmäktiges uppdrag har, likhet med annan omsorgsverksamhet, förslag tillkvalitetsgarantier utformats för verksamheterna inom Socialpsykiatri ochEnsamkommande flyktingbarn.Beskrivning av ärendetFörslag till kvalitetsgarantier för socialpsykiatrin är:I alla våra verksamheter får du en (eller två kontaktmän) som du planerar insatsentillsammans med och som du kan vända dig till.På Trålens dagverksamhet och Smedsgatans psykiatriboende har du möjlighet tillgemenskap och Social träningTrålens dagverksamhet i samarbete med brukarföreningen, Trålens krubbklubb, germöjligheter att laga och äta näringsriktig kost fyra dagar i veckanPå Smedsgatans psykiatriboende kan du känna dig trygg med bemanning dygnet runtoch hjälp med regelbunden medicineringNär du fått ett beslut om boendestöd kommer dina kontaktmän att besöka dig föreinsatsen påbörjas, för att prata igenom hur den skall genomföras.Förslag till kvalitetsgarantier för boende Ensamkommande flyktingbarn är:På Ungdomsboendet Tryggö kan du känna dig trygg med personal dygnet runt.Som boende får du en (eller två) kontaktpersoner som du planerar insatsen tillsammansmed och som du kan vända dig till med särskilda frågor och behov.Kontaktmannen stöttar dig i att hålla kontakt med ditt nätverk, både professionellt ochprivat. Du garanteras också förutsättningar för att ha kontakt med dina anhöriga omdessa går att nå.Som boende har du möjlighet att påverka boendemiljön och arbetet på boendet genomregelbundna husmöten, med tolk, tillsammans med personalen. Var och en harmöjlighet att ta upp de frågor de önskar. Verksamhetsansvarig medverkar vid behov.Sotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

OmsorgsförvaltningenEnhetschefTelefon: 0523-66 4597E-post: eva.haglund@sotenas.se2013-02-13| Tjänsteutlåtande | Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott | Dnr ON 2013/27| Sida 2(2)Du garanteras möjlighet att utöva en fritidsaktivitet samt möjligheter att träna ikommunens gym och simhall.Förvaltningens förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar fastställa förslaget till kvalitetsgarantier förverksamheterna Socialpsykiatri och Ensamkommande flyktingbarnSkickas tillFörvaltningschefEnhetschefDatum2013-02- 13Eva HaglundEnhetschefAnders FischerTf. förvaltningschefSotenäs kommunHallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

2013-04-18KommunövergripandeRisk- och sårbarhetsanalysGiltighetstid: mandatperioden 2011 - 2014Upprättad av: AG-SÄKReviderad av Säkerhetssamordnare: 2013-03-27Reviderad av Kommunstyrelsen 2013-04-10 § 29Fastställd av kommunfullmäktige den:

Datum: 2013-04-18Kommunens skyldigheter, sammanfattning• Kommunen ska genomföra en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys.• Obligatoriska utbildningar och övningar för politiker och tjänstemän.• Kommunen har ett samordningsansvar för all krishantering i sitt geografiskaområde.• Alla kommuner skall ha en krisledningsnämnd som kan träda i funktion vid enextraordinär händelse.Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är en del i Sotenäs kommunsförebyggande säkerhetsarbete. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är attidentifiera kommunens risker och sårbarheter, vilka extraordinära händelser som kaninträffa i kommunen och hur dessa risker kan komma att påverka de samhällsviktigaverksamheterna, enligt ”Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder införoch vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap”. Risk- ochsårbarhetsanalysen ska även utgöra underlag för det kommunala handlingsprogrammetenligt ”Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor” (LSO).MålSotenäs kommuns beredskap för hantering av extraordinära händelser skall kunna svaraupp mot kraven på ett omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunensåtgärder enligt ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna.UppdragSäkerhetssamordnaren har uppdraget att samordna arbetet med ett kontinuerligtuppdatera en gällande risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Förvaltningarna hardet löpande uppdraget att förebygga och planera för hanteringen av oönskade händelserinom sina ansvarsområden. Framtagandet av förvaltningsspecifika planer skall ske isamverkan med säkerhetssamordnaren och åtgärder som vidtas skall årligen rapporterastill denne i syfte att enhetligt sammanställa åtgärder, genomförd planering, genomfördautbildningar/övningar samt inträffade händelser i enlighet med MSB:s krav på årliguppföljning.2

Datum: 2013-04-18Övergripande beskrivning av kommunenSotenäs, havets kommun, ligger mitt i Bohuslän mellan Oslo och Göteborg. Ikommunen bor cirka 9000 personer i kustsamhällen året om, en siffra som undersommarperioden stiger till cirka 45000 personer. Sotenäs kan erbjuda fantastisklivsmiljö med rik och varierad fritid.Unik naturRedan vid kommungränsen, precis vid Åbyfjordens slut, möts du av den unika naturensom finns i Sotenäs. Här finns en unik skärgård med släta, rödskimrande granitklipporoch ett levande kust- och båtliv, både vinter- och sommartid. Men framförallt är det ettsemesterparadis man förknippar kommunen med. Orter som Smögen, Kungshamn ochHunnebostrand har ända sedan början av förra seklet besökts av badgäster.3

SoteledenSoteleden är en cirka 7 mil markerad vandringsled runtom i Sotenäs unika natur.Vandringen bjuder på naturupplevelser av skilda slag, en kombination av skogs-, berg-,och kustmiljöer.Nordens ArkI Sotenäs finns Nordens Ark, parken som arbetar för att rädda och bevarautrotningshotade djur genom avel och uppfödning, återplantering när så är möjligt. Detbedrivs även forskning och utbildning på Nordens Ark. Parken har närmare 100 000besökare varje år och har öppet varje dag, året runt.NäringslivIndustrin är den dominerande näringsgrenen och svarar för 30 procent.Konservindustrier, med kända namn som Abba Seafood, Domstein Enghav och LeröySmögen Seafood finns i kommunen. Fritidsbåtar är en annan stark bransch medHallberg-Rassy Marinplast AB som det främsta exemplet. I kommunen hittar man ävenstålbyggnadsföretaget Llentab AB. Stenindustrin är återigen på frammarsch. Avbetydande vikt är också besöksnäringen som främst under sommarhalvåret sysselsätterett stort antal personer.FöreningslivFöreningslivet är rikt och aktivt. Här finns fritidsgårdar, idrottshallar, simhall,tennisbanor, motionsslingor, ridhus mm. Önna golfbana har blivit känd och tillfällenatill segling, fritidsfiske och friluftsliv är obegränsade.Datum: 2013-04-18Övergripande riskbildKommunens geografiska läge påverkar i stor utsträckning dess riskbild. I kommunenfinns ingen järnväg, ingen flygplats och ingen genomfartstrafik på vägnätet. Riskbildenkompliceras av de stora årstidsskillnaderna till följd av besöksnäringens storakoncentration till sommarhalvåret, det kan en sommardag vistas över 70 000 personersamtidigt i kommunen.Den marina miljön dominerar riskbilden när det gäller risker som skulle kunna leda tillen extraordinär händelse. Fartygstrafiken i Skagerack är omfattande och precis vid södrakommungränsen ligger Preemraff, med många tankfartygsrörelser varje år. En storfartygsolycka är i sig en av riskerna, eventuella följder genom en oljeskada i den mycketkänsliga naturen är en annan. Kommunen är genom sitt läge utsatt för kraftiga ovädermed starka vindar, stora regn- eller snömängder. De höjda havsvattennivåerna sombefaras tillföljd av klimatförändringarna kommer på sikt att påverka kommunensriskbild ytterligare. I Havet utanför Sotenäs finns ett antal fartyg lastade med senapsgaseller Nitrotoulen (ämne som använts i syfte att tillverka bland annat trotyl), som sänktesefter andra världskriget. Det finns också förlista fartyg där det finns risk för att de kanläcka olja.4

Dessutom finns naturligtvis en rad risker, där kommunen har samma risker som allaandra kommuner, då dessa händelser slår ganska likvärdigt över landet. Bland dessa kannämnas pandemier, zoonoser, radioaktivt nedfall, större elavbrott, kraftiga störningar ivattenförsörjningen, stora bränder bland annat inom samhällsviktiga verksamheter, ochutsläpp av farliga ämnen.När det gäller det mer vanligen förekommande vardagsolyckorna som föranlederräddningsinsats utgörs dessa till stor del av bränder, trafikolyckor,livräddning/drunkning samt I Väntan På Ambulans (IVPA).Datum: 2013-04-185

Datum: 2013-04-18InnehållsförteckningKommunens skyldigheter, sammanfattning ..................................................................... 2Mål.................................................................................................................................... 2Uppdrag ............................................................................................................................ 2Övergripande beskrivning av kommunen......................................................................... 3Unik natur..................................................................................................................... 3Soteleden ...................................................................................................................... 4Nordens Ark ................................................................................................................. 4Näringsliv ..................................................................................................................... 4Föreningsliv.................................................................................................................. 4Övergripande riskbild....................................................................................................... 4Innehållsförteckning ......................................................................................................... 6Inledning........................................................................................................................... 8Syfte.................................................................................................................................. 8Bakgrund .......................................................................................................................... 9Extraordinär händelse................................................................................................... 9Avgränsningar .............................................................................................................. 9Metodik....................................................................................................................... 10Steg 1 ...................................................................................................................... 10Steg 2 ...................................................................................................................... 10Modell......................................................................................................................... 10Uppdatering ................................................................................................................ 10Lagstiftning..................................................................................................................... 11Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinärahändelser i fredstid och höjd beredskap. .................................................................... 11Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ...................................................................... 11Sevesolagstiftningen................................................................................................... 12Lag (2006:263) om transport av farligt gods.............................................................. 12Plan och bygglagen (2010:900).................................................................................. 13Genomförande steg 1...................................................................................................... 13Identifierade oönskade händelser ............................................................................... 13Matris.......................................................................................................................... 13Värderade oönskade händelser ................................................................................... 14Definitioner................................................................................................................. 14Prioriterade, värderade oönskade händelser ............................................................... 14Samverkande parter .................................................................................................... 14Genomförande steg 2...................................................................................................... 14Risk- och sårbarhetsanalys ......................................................................................... 14Samhällsviktig verksamhet............................................................................................. 15Definition.................................................................................................................... 15Sotenäs kommuns samhällsviktiga verksamheter ...................................................... 15Identifierade samhällsviktiga verksamheter i Sotenäs ............................................... 15Analys............................................................................................................................. 17Slutsats............................................................................................................................ 18Resursinventering ........................................................................................................... 186

Förmågebedömning........................................................................................................ 20Åtgärder.......................................................................................................................... 20Bilaga 1........................................................................................................................... 21Identifierade oönskade händelser i Sotenäs kommun ................................................ 21Bilaga 2........................................................................................................................... 23Matris.......................................................................................................................... 23Bilaga 3........................................................................................................................... 24Definitioner................................................................................................................. 24Bilaga 4........................................................................................................................... 31Prioriterade, värderade oönskade händelser ............................................................... 31Bilaga 5........................................................................................................................... 33Samverkande parter .................................................................................................... 33Bilaga 6........................................................................................................................... 37Kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalys .................................................... 37Bilaga 7 .......................................................................................................................... 40Reservkraftverk........................................................................................................... 40Bilaga 8 .......................................................................................................................... 41Beredskapsplaner ....................................................................................................... 41Datum: 2013-04-187

InledningEnligt ”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vidextraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” ska kommuner genomföra riskochsårbarhetsanalyser. Det huvudsakliga syftet är att ta fram underlag för att skapa entrygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen men även att analysera om ellerhur händelserna kan komma att påverka de samhällsviktiga verksamheterna ikommunen.Beslutsfattare och verksamhetsansvariga bör ha god kännedom om kommunens riskeroch sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andraallvarliga händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheterfungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser, dåkännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en godkrishanteringsförmåga. Det är även viktigt att medborgarna får en uppfattning omkommunens risker och sårbarheter, då de enligt lagen om skydd mot olyckor har ett egetansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information omrisker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att hantera enkrissituation.De hot och risker som vårt samhälle utsätts förändras ständigt. Det traditionellakrigshotet med risk för invasion har mer eller mindre försvunnit och istället står nu nyahot i fokus. En del av dessa är nya i den meningen att händelser som inträffar idag fårallvarligare konsekvenser än tidigare, vilket beror på samhällets uppbyggnad. Dagensinfrastruktur, exempelvis el och tele, ger stora vinster för samhället i stort och fungerarnormalt säkert. Problemet är beroendet av denna infrastruktur. Om driften inte fungerarmedför det stora konsekvenser för samhället. Ett annat problem är att allt mer farligtgods transporteras på våra vägar. Anledningen till detta är att vårt teknologiska samhälleär beroende av dessa ämnen. En olycka med farligt gods inblandat kan få storakonsekvenser för människor och miljö.Den ökande teknologin, befolknings- och värdekoncentrationen kan medföra attförhållandevis små olyckor ger upphov till stora och dyrbara konsekvenser som ävenkräver människoliv. Konsekvenserna kan begränsas genom en större riskmedvetenhetvid planering och beslutsfattande. Ett sätt för kommunen att öka riskmedvetenheten äratt genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Genom dessa ges möjligheten att i förväglokalisera risker inom kommunens geografiska område samt göra en bedömning avkommunens sårbarhet.Datum: 2013-04-18SyfteSyftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens risker ochsårbarheter, vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessarisker kan komma att påverka de samhällsviktiga verksamheterna. Analysen skall utgöraett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt ”Lagen(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära8

händelser i fredstid och höjd beredskap” och de kommunala handlingsprogrammenenligt ”Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor”.Analysens viktigaste syften är att:Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga.Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda.Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet.Stödja den fysiska planeringen.Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser.Uppfylla gällande lagstiftning.Datum: 2013-04-18BakgrundDet finns en sårbarhet i dagens samhälle som kan hota människors hälsa, vår miljöoch/eller stora ekonomiska värden. Denna sårbarhet kan kopplas samman med riskenför att oönskade händelser i samhället skall ske samt kommunens förmåga att hanteradet inträffade.Eftersom risker och sårbarheter bör hanteras utifrån ett helhetsperspektiv är detangeläget att kommunens alla förvaltningar deltar i risk- och sårbarhetsanalysarbetet.Denna kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys skall ligga till grund förförvaltningarnas arbete med att utforma egna risk- och sårbarhetsanalyser samt förberedskapsplaner för de olika extraordinära händelserna.Extraordinär händelseEn extraordinär händelse definieras som:- en händelse som avviker från det normala- en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning påsamhällsviktiga verksamheter- en händelse som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landstingAvgränsningarAvgränsningen i analysarbetet innebär att i första hand inventera risker och sårbarhetersom kan leda till räddningsinsats och/eller till en extraordinär händelse samt att bedömaförmågan att hantera densamma.Ekonomiska risker och terrorhandlingar ingår inte i denna risk- och sårbarhetsanalys.Utifrån denna kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys kan flertalet konkretaåtgärdsförslag identifieras. Förvaltningsvisa risk- och sårbarhetsanalyser kan komma attbehöva utformas med utgångspunkt i denna kommunövergripande risk- ochsårbarhetsanalys. Gällande oönskade händelser som antas kunna resultera iextraordinära händelser kommer risk- och sårbarhetsanalysen att utgöra grunden för9

skapandet av riktlinjer, beredskapsplaner och handlingsplaner för hantering av dessa -vilket inte redovisas i detta dokument.Datum: 2013-04-18MetodikArbetet med att ta fram en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys är enprocess som har skett i två steg.Steg 1I arbetsgruppen för säkerhetsfrågor (AG-SÄK), där samtliga förvaltningar har varitrepresenterade, har grunden till Risk- och sårbarhetsanalysen tagits fram underSäkerhetssamordnarens ansvar.Befintlig statistik över olyckor och händelser samt erfarenhet av inträffade händelser harlegat till grund för framtagandet av oönskade händelser. Genom brainstorming kundeytterligare ett stort antal oönskade händelser identifieras.Inventeringen av aktuella risker har också gjorts med hjälp av ett delregionaltkrishanteringsråd med deltagare från andra myndigheter och organisationer.De oönskade händelserna värderades därefter utifrån en, av gruppen, framtagen matrisoch sammanställdes i en värderad lista utifrån riskpoäng. Även en sammanställning översamverkande parter vid de oönskade händelserna togs fram.Steg 2Då arbetet i steg 1 var klart bildades en liten grupp bestående av Säkerhetssamordnarenoch en miljö- och hälsoskyddsinspektör. I detta steg arbetades denkommunövergripande risk och sårbarhetsanalysen fram.ModellFör att Sotenäs kommuns risk- och sårbarhetsanalyser skall bli enhetliga till utseendetoch användbara i situationer där de behövs är modellen för analysen en viktig faktor.Modellen som har använts i risk- och sårbarhetsanalysen är en modell som Sotenäskommun har använt till tidigare risk- och sårbarhetsanalys.UppdateringSotenäs kommuns kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra ettunderlag för arbetet med kommunens handlingsprogram för olycksförebyggandeverksamhet och räddningstjänst. Då dessa dokument enligt lagstiftning ska uppdaterasvarje mandatperiod måste även risk- och sårbarhetsanalysen uppdateras med sammafrekvens.10

LagstiftningLag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför ochvid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.Denna lag reglerar kommuners och landstings organisation och befogenheter vidextraordinära händelser i fredstid. I kommuner och landsting ska det finnas en nämndför att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser, dvs. en krisledningsnämnd.Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför attnämnden ska träda i funktion.Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten isin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenomuppnås också en grundläggande förmåga för civilt försvar.Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kaninträffa i kommuner respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka denegna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- ochsårbarhetsanalys. Utifrån denna ska kommuner och landsting varje ny mandatperiodfastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.I lagen redogörs även för kommunens geografiska områdesansvar samt för den fredstidakrishanteringen. Här avses ett samordnings- och samverkansansvar genom vilketkommunen ska verka för samordning av den krishantering som olika lokala aktörer isamhället står för. Detta innebär att vid extraordinära händelser ska kommunen verkaför att samordna olika lokala aktörers krishanteringsåtgärder samt informationen tillallmänheten. Områdesansvaret innefattar härigenom åtgärder såväl före, under och efteren krissituation. Däremot övertar kommunen inte ansvaret från andra aktörer utan syftetär att säkerställa att krishanteringen på lokal nivå sker samordnat och effektivt.Lag (2003:778) om skydd mot olyckorLagen om skydd mot olyckor innebär bland annat att kommunen varje mandatperiodska fastställa ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ettför den operativa räddningstjänsten.Det olycksförebyggande handlingsprogrammet ska innehålla följande:Kommunens mål för verksamheten formulerat i lokala verksamhetsmål.Kommunens risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser.Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad, hur den planeras samthur den ska bedrivas.Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföraräddningsinsatser samt vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig.Handlingsprogrammet är kommunens styrdokument för arbetet med skydd mot olyckor.Arbetet förutsätter en bred samverkan inom kommunen som organisation men ocksåmed lokala organisationer, näringslivet samt statliga myndigheter. Syftet är attDatum: 2013-04-1811

samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadehjälpande verksamhet samtatt åstadkomma en samsyn i frågan om säkerhet och trygghet i kommunen.Lagen anger ett tydligare ansvar för anläggningar med verksamhet som innebär fara föratt en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Exempelvis äranläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att iskälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom, samt attvidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Länsstyrelsenska, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarenseller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap. 4 §. Dessa anläggningar benämnsdärför som 2:4 anläggningar.SevesolagstiftningenSevesolagen, som i stor utsträckning bygger på lag (1999:381) om åtgärder för attförebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, införlivar Seveso IIdirektiveti den svenska lagstiftningen. Lagen har fått sitt namn efter den italienskastaden Seveso i vilken det 1976 inträffade en allvarlig kemikalieolycka.Lagen ålägger såväl företag som bedriver farlig verksamhet som kommunen att vidtaåtgärder för att förebygga och begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka.Företagen åläggs bland annat att ha ett handlingsprogram för att förebygga och begränsaföljderna av en allvarlig kemikalieolycka. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för lagensefterlevnad.För att klassas som Seveso måste en verksamhet hantera en viss mängd av ett farligtämne. För varje ämne finns det en undre gräns vid vilken reglerna börjar gälla. Utifråndetta kan verksamheten klassas som låg eller som hög beroende på hur mycket av ettvisst ämne som förvaras. Klassning kan även bli aktuell om den sammanlagda mängdenav flera lagrade ämnen tillsammans överstiger den undre gränsen.Det finns dock en del undantag från Sevesolagstiftningen:• Militärens verksamhet• Joniserad strålning, t.ex. kärnkraftsverk• Transporter, på väg, järnväg, fartyg el flygplan, och tillfällig lagring av farliga ämnenDenna lagstiftning berör ingen verksamhet i Sotenäs kommun, men eftersom PreemraffLysekil ligger strax utanför kommungränsen är denna lagstiftning medtagen i dettadokument.Lag (2006:263) om transport av farligt godsI denna lagstiftning regleras hur farligt gods ska transporteras, vilka förpackningskrav,krav på fordonskonstruktion, förarutbildning, skyltning av fordon och samlastning avolika ämnen som avsändare och transportörer av farligt gods måste följa. Vid transportskall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas som fodras för att hindra ellermotverka att det farliga godset orsakar skador på människor, djur, egendom och iDatum: 2013-04-1812

miljön. Transportmedel och andra transportanordningar ska vara av sådan beskaffenhetatt de står emot påkänningar vid transport.Lagen fokuserar främst på nya regler om transportskydd, inte på skydd mot olyckor vidgodstransporter utan förmågan att skydda transporterna mot brottsliga angrepp. Medtransportskydd avses skyddsåtgärder som bör vidtas för att förebygga, hindra ochbegränsa obehörigt förfarande med farligt gods. De nya reglerna ställer krav på attområden som används som tillfälliga uppställningsplatser för farligt gods undertransport ska vara säkra, upplysta och om möjligt inte tillgängliga för allmänheten.Lagen ska likaså kunna tillämpas på försvarsmaktens och försvarets materielverkstransporter av farligt gods.Plan och bygglagen (2010:900)Plan- och bygglagen ger möjlighet för kommuner att vid ny bebyggelse planera för attminska riskerna och för att vidta åtgärder för att öka skyddet i närheten av befintligariskobjekt. Det handlar om att lokalisera bebyggelse till mark utanför riskområden, attskapa avstånd till verksamheter som kan vara riskfyllda eller att utforma byggnader medhänsyn till risker.Datum: 2013-04-18Genomförande steg 1Identifierade oönskade händelserGenom brainstorming i arbetsgruppen för säkerhetsfrågor identifierades ett stort antalhändelser. Dessa händelser diskuterades, sorterades och grupperades, därefter kundeslutligen en lista med 33 oönskade händelser sammanställas.Se bilaga 1.MatrisFör att kunna värdera de olika oönskade händelserna togs en matris fram. Denna matrisutformades med avseende på sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten att denoönskade händelsen skulle inträffa ställdes mot vilka konsekvenser händelsen skullekunna föra med sig. Matrisen är också indelad i tre olika zoner, var och en zon har enfärg. Grön zon innebär att risken med denna händelse är låg, gul zon innebär attkonsekvenserna kan bli kännbara men att förmågan att hantera dem är god. I den rödazonen hamnar de oönskade händelser som troligen kommer att leda till en extraordinärhändelse, vilket innebär stora påfrestningar på kommunens samhällsviktigaverksamheter.Sannolikheten presenteras på matrisens y-axel i fem steg (1-5) där 1 är en mycket litensannolikhet att händelsen skall inträffa och 5 är störst sannolikhet att händelsen skallinträffa. På x-axeln presenteras konsekvensen av den inträffade händelsen, där ävenkommunens förmåga att hantera det inträffade är värderat. Skalan på x-axeln äruppdelad i fem steg (2, 3, 5, 10 och 20) där 2 innebär att konsekvenserna på desamhällsviktiga verksamheterna blir mycket små och 20 innebär att konsekvenserna av13

händelsen kan bli förödande. Produkten av sannolikhet och konsekvens blir enriskpoäng.Se bilaga 2.Värderade oönskade händelserDå matrisen var klar diskuterades var och en av de oönskade händelserna, sannolikhetoch konsekvens bedömdes vilket innebar att den oönskade händelsen fick en siffra.Detta gjordes med samtliga oönskade händelser. Siffran, tillsammans med den färg somrutan i matrisen visar hur stor risken med händelsen kan komma vara.DefinitionerDå arbetsgruppen träffades och arbetade med några veckors mellanrum identifieradessnart behovet av att definiera betydelsen av samtliga oönskade händelser. En viktig delav analysen då avgränsningarna för de olika oönskade händelserna blev tydliga i ochmed detta moment.Se bilaga 3.Prioriterade, värderade oönskade händelserListan med värderade oönskade händelser sorterades med avseende på riskpoängen. Ioch med detta fick de olika oönskade händelserna en inbördes rangordning där denoönskade händelse som antas resultera i förödande konsekvenser är överst på listan.Se bilaga 4.Samverkande parterDå den oönskade händelsen inträffar är det viktigt att veta vem som skall kontaktas ochnär denna kontakt skall tas. Som hjälp och underlag för kommande oönskade händelseridentifierades en lång rad av samverkande parter (olika företag, grupper, förvaltningaretcetera) som kan komma att behöva kontaktas. De oönskade händelserna radades upplistan av samverkande parter gicks igenom. Rött X innebar att den samverkande partenskall kontaktas omgående, gult X innebär att den samverkande parten skall kontaktasinom kort och det grön X betyder att den samverkande parten kan komma att kontaktas.Listan med samverkande parter kommuniceras med var och en av dessa för att upprättakontakter och informera om samarbetets betydelse i händelse av att det oönskadeinträffar.Se bilaga 5.Genomförande steg 2Risk- och sårbarhetsanalysDå samtliga delar i ”steg 1” var genomförda avslutades arbetsgruppen försäkerhetsfrågor, för att till stor del övergå till en arbetsgrupp för konceptet ”Säker ochtrygg kommun”. Arbetet med att ta fram den kommunövergripande risk- ochsårbarhetsanalysen fortsatte således i en ny konstellation i form avsäkerhetssamordnaren och en miljö- och hälsoskyddsinspektör.Datum: 2013-04-1814

Datum: 2013-04-18Modellen för risk och såbarhetsanalysen togs fram och de värderade oönskadehändelserna sattes in i modellen. I analysen togs även orsakerna till de oönskadehändelserna fram liksom hänsyn skulle tas till de sårbarheter som var relaterade tillrespektive oönskade händelse. Kommentarer till samtliga rödmarkerade oönskadehändelser (de händelser som kan förväntas bli extraordinära) skrevs för att förtydligavissa delar.Se bilaga 6.Samhällsviktig verksamhetNär vi talar om samhällsviktig verksamhet syftar vi på verksamheter som är nödvändigaför att samhället ska fungera liksom för medborgarnas liv och hälsa.DefinitionEn verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor:1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammansmed motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att enallvarlig kris inträffar i samhället.2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffadallvarlig kris i samhälle ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så småsom möjligt.Sotenäs kommuns samhällsviktiga verksamheterKommunala samhällsviktiga verksamheter i Sotenäs vid sidan av sjukvården i enlighetmed länsstyrelsens direktiv:Primärt prioriterade verksamheter:- Skola, F-3 och barnomsorg- Vatten och avlopp- Räddningstjänst- Socialtjänst/Äldreomsorg- Miljö & Hälsa- KommunledningSekundärt prioriterade verksamheter:- Skola, 4-9- Renhållning/sophantering- Gatu- och väghållningIdentifierade samhällsviktiga verksamheter i SotenäsPrimärt prioriterade verksamheter:- Räddningstjänststation i Kungshamn(delade lokaler m. Polis ochAmbulans) och i Hunnebostrand- Dale vattenverk m. pumpstationer- Vattentorn i Kungshamn,Hunnebostrand, Smögen och påBohus-MalmönSekundärt prioriterade verksamheter:- RAMBO AB- Grundskolorna i Hunnebostrand,Bovallstrand, Kungshamn ochSmögen- SITA Sverige AB15

Datum: 2013-04-18- Råvattenstation i Tossene ochTosteröd- Reningsverken på Smögen och iHunnebostrand m. pumpstationer- Äldreboende Kvarnbergshemmet,Hunnebohemmet och Bankeberg- Kommunkontor- Förskolor i Hunnebostrand,Bovallstrand, Väjern, Kungshamn,Smögen samt på Nordens Ark(Fristående)- Grundskolorna i Hunnebostrand,Bovallstrand, Kungshamn ochSmögen- Vårdcentraler i Kungshamn ochHunnebostrand m. apotekFörmågebedömning sammanfattas i bilaga 3.16

AnalysAv de 33 oönskade händelser som i ett tidigt skede togs fram kan vi nu se att 14 avdessa värderats så pass högt att de hamnat i röd zon vilket innebär att händelsen skullekunna bli extraordinär, att kommunens beredskap att hantera händelsen är mindre braoch att påfrestningarna på de samhällsviktiga verksamheterna kan bli stora. Arbetet medatt uppföra handlingsplaner för dessa oönskade händelser måste fortgå.• Epidemi/Pandemi• Större oljepåslag• Radioaktivt nedfall• Zoonos• Stopp i vattenverk• Storbrand i skola• Naturkatastrof• Skred• Smittat dricksvatten• Långvarigt elavbrott• Våld mor personer i kommunalverksamhet• Större båtbrand i hamn• Socialt utanförskap• Nattklubbsbrand, många berörda9 oönskade händelser är placerade i gul zon och kommer följaktligen att bli mycketsvåra men kommunens förmåga att hantera händelsen är god.• Epizooti• Storbrand i äldreboende• Smittad mat/matförgiftning• Bussolycka med skolbarn• Politisk förtroendekris• Färjeolycka/skolskepp med elever• Stopp i reningsverk• Båthaveri• BankrånResterande 10 oönskade händelser är grönmarkerade vilket innebär att det i princip inteblir några påfrestningar på våra samhällsviktiga verksamheter och att kommunensberedskap för händelsen är mycket god.• Hot mot politiker/tjänsteman• Data-IT intrång/haveri• Industribrand• Kidnappning (med pengar som motiv)• Bombhot• Utsläpp av farligt ämne/luftförorening• Broras• Större folkomflyttningDatum: 2013-04-1817

Datum: 2013-04-18• Flyghaveri• BergrasDessa oönskade händelser, som är i gul och grön zon, skall hanteras med utgångspunkt iansvars-, likhets- och närhetsprincipen.AnsvarsprincipenLikhetsprincipenNärhetsprincipenDen som har ansvar för en verksamhet undernormala förhållanden skall ha motsvarande ansvar underkris- och krigssituationer.En verksamhets organisation och lokalisering skall sålångt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig.Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.SlutsatsDet kan konstateras att ett antal av riskerna kan hanteras i ordinarie verksamhet inomsåväl räddningstjänsten som övriga delar av kommunen. När det gäller övriga risker såhar kommunen ett ständigt pågående arbete med att förbereda sig för att kunna hanteradessa. En kommunal krisledningsplan, innehållande ledningsplan och informationsplanuppdateras under varje mandatperiod. I några fall, som till exempel oljeskydd, avbrott idricksvattenförsörjningen, pandemi och långvarit elavbrott kompletterarkrisledningsplanen med ämnesspecifika handlingsplaner.Kommunens krisledningsförmåga övas regelbundet med utgångspunkt i de risker somföreligger. Övningar genomförs av Krisledningsnämnden med sina stödresurser, menockså av enskilda förvaltningsledningar.I samband med det förestående pandemihotet 2009 togs det fram enpersonalförsörjningsplan som kan ligga till grund för att planering i syfte att kunnaupprätthålla all samhällsviktig verksamhet i så stor utsträckning som möjligt oavsettvilket scenario som skulle drabba kommunen.Ingen av de angivna riskerna kan helt förebyggas, även om åtgärder genomförs för attminska sannolikheten och konsekvenserna av dem.ResursinventeringMateriella resurser är viktigt så väl för att kunna bibehålla verksamheters funktionsamt för att kunna ta till nödvändiga åtgärder vid en kritisk situation eller störning.Resursinventering av Sotenäs kommuns lager över Ruhb-materiel (Räddningstjänstunder höjd beredskap) görs minst 1 gång per år för inrapportering till MSB. Det finnsäven vissa regionala och nationella materialresurser att efterfråga om behovet skulleuppstå, exempelvis i form av MSBs oljeskyddsdepå och Norra BohuslänsLedningscontainer.18

Övergripande materialinventering utöver Ruhb-material:Sotenäs kommun har 12 stycken 1 kubiks och 3 stycken 3 kubiks vattentankar vidhändelse av störning i vattenförsörjning.Fast installerad reservkraft finns på Hunnebostrands sjukhem, kommunkontoret,vattenverket Dale, brandstationerna i Kungshamn och Hunnebostrand samt påKvarnbergshemmet.Utöver fast installerad reservkraft har Hunnebo skola, Bankebergshemmet, Hälsans hussamt Bovallstrands skola tillgång till mobil reservkraft med inkopplingsutrustning.Se bilaga 7Kommunens strategi gällande RAKEL är att tills vidare prioritera räddningstjänst ochvid händelse av en allvarlig händelse även krisledningsnämnden. Två av kommunenskrisledningsplatser har med hjälp av bidrag från MSB utrustats medvideokonferensutrustning och Smartboardtavlor.Materiel för oljesanering:Utöver ett grundlager länsa, absorberingslänsor och saneringsmedel samt diversehandredskap så som skyfflar, spadar, håvar etc. har Sotenäs kommun även tillgång till• 1 Aluminiumbåt Buster XL med 75 hk Mercury utombordsmotor.• 1 Strandstädningsfartyg ”RENVIK” med 2x200 hk motor, fällbar frontlucka, länsoch brandpump. (Längd 10.5m, Bredd 3.25m, Djupgående 1,2m). Radar, plotter mGPS, VHF, toa, pentry m kyl, spis, micro etc.• 1 Miljöräddningscontainer och sjösläp med 300 meter länsa (SSRS)Sotenäs kommuns krisorganisation:Datum: 2013-04-1819

Samverkan bedrivs på ett antal plan, bl.a. genom ett delregionalt krishanteringsråd förnorra Bohuslän, i ett flertal resurspooler samt via olika nätverk. Samverkan är viktigtinte minst för att samordna arbetet men även för en väl fungerandeinformationsspridning vid en extraordinär händelse med ett flertal berörda aktörer, viden sådan händelse kan Länsstyrelsens träda in som samordnande part och som stöd.Räddningstjänsterna i Tanum, Strömstad och Sotenäs har avtal om samverkan ochbefälsjour. Räddningstjänster i norra Bohuslän har dessutom avtal om bistånd i svåraakuta situationer.POSOM-gruppen i Sotenäs är en viktig resurs som finns till förfogande vid behov.Datum: 2013-04-18FörmågebedömningFörmågebedömning i enlighet med Myndigheten för samhällskydd och beredskapsföreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6):Nivå Beskrivning av förmåga1 Förmågan är god2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmågaFörmågebedömning över Sotenäs kommuns kapacitet för upprätthållande ochproblemlösning av samhällsviktig verksamhet redovisas i bilaga 3.Utöver kommunens egen förmågebedömning utför Länsstyrelsen undersökningar avkommuners särskilda förmåga på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd ochberedskap. De särskilda förmågebedömningar berör bland annat frågor om personal,intern och extern information, materiel, organisation och övrigt som berör kommunensspecifika förmåga vid särskilt scenario.ÅtgärderKompetensutveckling och övningar är en viktig del av krisberedskapsorganisationensförberedelser i Sotenäs kommun. Målet är att Sotenäs kommun ska ha tillförlitligkompetens och erfarenhet vid händelse av extraordinär händelse. Krisledningsövningar,utbildningar samt inspirations- och kunskapsfrämjande möten är en stor del i arbetetmed att öka politikers och tjänstemäns kompetens inför en extraordinär händelse.Risker och sårbarheter arbetas med kontinuerligt, exempelvis genom utökade ochsäkrare kommunikationsvägar, upprättade rutiner och beredskapsplaner samt insatserför att skydda bl.a. ledningsfunktionen.20

Datum: 2013-04-18Bilaga 1Identifierade oönskade händelser i Sotenäs kommunHändelse-Händelsenummer1 Färjeolycka/skolskepp med elever2 Större oljepåslag3 Hot mot politiker/tjänsteman4 Bombhot5 Stopp i reningsverk6 Stopp i vattenverk7 Större folkomflyttning8 Båthaveri9 Storbrand i äldreboende10 Storbrand i skola11 Större båtbrand i hamn12 Industribrand13 Naturkatastrof14 Skred15 Smittat dricksvatten16 Utsläpp av farligt ämne/luftförorening17 Socialt utanförskap18 Radioaktivt nedfall19 Epidemi/Pandemi20 Broras21 Bussolycka med skolbarn22 Nattklubbsbrand många berörda23 Politisk förtroendekris24 Långvarigt elavbrott25 Data-IT intrång/haveri26 Zoonos21

Datum: 2013-04-1827 Flyghaveri28 Bergras29 Bankrån30 Kidnappning (med pengar som motiv)31 Smittad mat/matförgiftning32 Epizooti33 Våld mot personer i kommunalverksamhet (mord, massaker mm)22

Bilaga 2MatrisOm man multiplicerar sannolikheten med konsekvensen för den oönskade händelsen fåman en riskpoäng. Denna riskpoäng kan man sedan använda som ett mått på hurallvarlig händelsen är i förhållande till de andra. Detta gör att man kan rangordna deoönskade händelserna med avseende på riskpoäng.Datum: 2013-04-18Sannolikhet↓5 10 15 25 50 1004 8 12 20 40 803 6 9 15 30 602 4 6 10 20 401 2 3 5 10 20Konsekvens → 2 3 5 10 2023

Bilaga 3Datum: 2013-04-18DefinitionerHändelsenummerFörmågebedömningHändelseDefinition1 2 Färjeolycka/skolskepp med elever Olycka till sjöss med inblandning av skepp/färja. Olycka somkan tänkas ske inom kommunens gränser alt. Skepp/färja sommöjligen komma att angöra kommunal hamn med ett stortantal chockade, skadade och/eller döda ombord.2 3 Större oljepåslag Oljepåslag som långt överskrider kommunens beredskap, somligger på 10 ton. Kommunens resurser för att hanterahändelsen kommer att utsättas för stor påfrestning. Även storaekologiska effekter. Det mediala trycket samt konsekvenserpå turistnäringen kommer troligen att bli kännbart.3 1 Hot mot politiker/tjänsteman Allvarlig hotsituation mot en politiker eller en tjänstemaninom kommunen. Detta hot skulle kunna få konsekvensergenom att nödvändiga politiska beslut inte skulle komma attfattas eller att tagna beslut inte verkställs pga. osäkerheteninför de ev. konsekvenserna. Utöver detta utsätts den hotadepersonen för en stor påfrestning och ev. ett medialt tryck.Kommunens samhällsviktiga verksamhet (kommunledning)utsätts för press.24

Datum: 2013-04-184 1 Bombhot Bombhot mot något objekt inom kommunens geografiskaområde. Utrymning av många personer dels inom objektetmen även inom riskområdet med stor oro, osäkerhet införframtida hot och ev. verkställande av en bombning som följd.Spekulationer och misstankar sprider sig med ett stortmedietryck som följd.5 2 Stopp i reningsverk Stopp i reningsverk under ett antal dagar med ett generelltproblem med att bli av med avlopp. Möjligheten att de inomkommunen belägna livsmedelsindustrierna skulle kunnakomma att få problem anses i denna definition som stor.Breddning av reningsverken kommer att ske vilket innebär attorenat avloppsvatten kommer att släppas ut i havet medsmittspridning och ekologiska effekter som påföljd.6 3 Stopp i vattenverk Stopp i vattenverket under ett antal dagar med svårastörningar i de inventerade samhällsviktiga verksamheterna.Dricksvatten och vatten till att sköta hygienen är nödvändigtoch måste lösas. De i kommunen storskaligalivsmedelsindustrierna ställs inför stora ekonomiskakonsekvenser och problem vilket orsakar ett mycket storttryck på kommunledningen att lösa detta problem.7 1 Större folkomflyttning En större folkomflyttning kan ske via havet. Storapåfrestningar inom kommunen för att hjälpa människor medbostäder, psykologisk hjälp, sjukvård, tolkning mm. Stortmedialt tryck på kommunen.8 2 Båthaveri Båthaveri av begränsad omfattning inom eller i angränsningtill kommunalt vatten. Mindre antal personer skadade ellerdöda. Mindre oljeutsläpp.25

9 2 Storbrand i äldreboende Branden resulterar i att äldreboendet blir helt förstört. Dettainnebär att äldreomsorgen i kommunen försöker attomorganisera samt omlokalisera verksamheterna. Mediatrycket är mycket stort under och efter denna händelse.Datum: 2013-04-1810 3 Storbrand i skola Branden totalförstör skolan vilket innebär stora problem förkommunen att fullfölja åtagandena med den obligatoriskaskolgången. Stora problem med att hitta alternativa lokalersamt att ersätta de läromedel mm som förloras i branden.Eventuella misstankar om anlagd brand kan uppstå vilket ökardet redan tidigare stora medietryck. Föräldrarnas oro och ev.frånvaro från sina arbeten kan medföra ytterligare belastning.11 3 Större båtbrand i hamn Större båtbrand i något av våra hamnområden mednärliggande tät bebyggelse. Branden inträffar kanske undersommaren när kommunen är som mest ansträngd av turistliv.Konsekvenserna av branden kan innebära ett stort antaldödsfall, stora skador och förluster av båtar samt ett störreantal hus i omedelbar närhet till hamnområdet. Kommunenutsätts för stora påfrestningar av media, åskådare samtanhöriga. Kommunens samhällsviktiga verksamhet(kommunledningen) har svårt att upprätthållas.12 1 Industribrand Brand i en av kommunens större industrier. Branden kanorsaka miljöproblem, personskador samt stora ekonomiskaförluster.26

Datum: 2013-04-1813 3 Naturkatastrof Naturkatastrof i form av stormar, orkaner, kraftigt ihållanderegn, ihållande snöoväder eller mycket högt havsvattenståndkan orsaka svåra störningar i samhället där framkomligheteninom stora delar av kommunen inte bara begränsas utanstängs av. Samhället skärmas till stor del av för transporterbåde till och från kommunen. Omsorgsförvaltningen, tekniskaförvaltningen, räddningstjänsten m.fl. får stora svårighetermed otillräcklig personalförsörjning. Skolan drabbas avproblem med skolskjuts vilket i sin tur resulterar i att flertaletföräldrar får stanna hemma. Detta sammantaget skulle kunnainnebär flera stora samtidiga störningar i kommunenssamhällsviktiga verksamheter.14 3 Skred Naturkatastrof i form av ett skred orsakar svåra störningar isamhället där framkomligheten inom stora delar avkommunen inte bara begränsas utan stängs av. Samhälletskärmas till stor del av för transporter både till och frånkommunen. Omsorgsförvaltningen, tekniska förvaltningen,räddningstjänsten m.fl. får stora svårigheter med otillräckligpersonalförsörjning. Skolan drabbas av problem medskolskjuts vilket i sin tur resulterar i att flertalet föräldrar fårstanna hemma. Detta sammantaget skulle kunna innebär flerastora samtidiga störningar i kommunens samhällsviktigaverksamheter.15 3 Smittat dricksvatten Smittat dricksvatten som sprids i stora delar av kommunensgeografiska område. Det smittade vattnet kan orsaka att ettstort antal personer i kommunens samhällsviktigaverksamheter blir sjuka. Eventuellt är det kemikalier somsmittat vattnet vilket skulle innebära att det inte går att kokavattnet tjänligt.27

Datum: 2013-04-1816 1 Utsläpp av farligt ämne/luftförorening Utsläpp pga. exempelvis trafikolycka med tankbil, båthaverioch brand på en plastindustri kan utsätta stora delar avkommunens tätbebyggda områden för fara.17 3 Socialt utanförskap Grupperingar som använder utanförskap, segregation ochdiskriminering för att främja extremism och våldsanvändningmot såväl enskilda individer som samhällets institutioner.18 3 Radioaktivt nedfall Radioaktivt nedfall drabbar kommunen efter ett större haveri ikärnkraftverket i exempelvis Halden. Båttransport medradioaktiv last havererar/kolliderar.19 3 Epidemi/Pandemi Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sigmellan människor. En epidemi som sprider sig över storadelar av världen kallas för pandemi.20 1 Broras Broras med lång renoveringstid och eventuell isolering somföljd.21 2 Bussolycka med skolbarn Skollbussolycka med ett stort antal svårt skadade ochchockade barn. Informationsbehovet blir enormt samtbehovet av psykologisk omhändertagande av både drabbadesom anhöriga. Ett stort medialt tryck.22 3 Nattklubbsbrand många berörda Brand på kommunens största nattklubb. Ett mycket stort antalpersoner kan behöva vård. Ett stort antal anhöriga är ellerkommer till kommunen för att uppsöka de drabbade. Behovetav psykologisk hjälp kan överstiga den beredskap som finns.Stor medialt tryck.28

23 2 Politisk förtroendekris Politisk förtroendekris utbryter i kommunen. Politiskt tagnabeslut och riktlinjer åsidosätts. Krisen för med sig att storadelar av kommunens samhällsviktiga verksamheter fårproblem att upprätthålla sina verksamheter. Även en storosäkerhet infinner sig i kommunen.Datum: 2013-04-1824 3 Långvarigt elavbrott Ett långvarigt elavbrott har drabbat kommunen. Stora problemmed försörjningen av livsmedel, drivmedel, värmeförsörjningmm. uppstår. Skolorna klarar inte av att upprätthålla denobligatoriska skolgången vilket innebär att kommunens skolorstängs.25 1 Data-IT intrång/haveri Intrång i kommunens IT system kan orsaka driftstörningarinom de samhällsviktiga verksamheterna.26 3 Zoonos En sjukdom som sprids mellan människor och djur. Exempelpå infektionssjukdomar som sprids från djur till människa ärtuberkulos, salmonella, pest, tularemi, mjältbrand, rabies, Q-feber och papegojsjuka.27 1 Flyghaveri Haveri av flygplan, satellit eller helikopter som störtar inomkommunen. Stort medietryck uppstår.28 1 Bergras Ett större parti berg lossar och kan orsaka personskador,dödsfall och/eller materiella skador. Händelsen får stor medialuppmärksamhet.29 2 Bankrån Bankrån på en i kommunen belägen bank orsakar storuppståndelse och oro. Media bevakar händelsen.30 1 Kidnappning (med pengar som motiv) Någon kidnappas. Lösensumma begärs.29

Datum: 2013-04-1831 2 Smittad mat/matförgiftning Ett av de kommunala köken (skola, dagis, äldreboende)drabbas av smitta i maten, många insjuknar samtidigt. Orsakkan vara smittat livsmedel eller dålig hygien.32 2 Epizooti Utbredd spridning av en allvarlig, smittsam djursjukdom.Exempel är bland annat mul- och klövsjuka och BSE.33 3 Våld mot personer ikommunalverksamhet (mord, massakermm)Våld/mord av politiker eller medarbetare inom kommunalverksamhet. Detta våld/mord skulle kunna få långtgåendekonsekvenser genom att nödvändiga politiska beslut intefattas eller att fattade beslut ej verkställs pga. osäkerheteninför ev. konsekvenser. Massaker inom kommunen (ex skola).En mycket stor oro och rädsla sprider sig i kommunen.Föräldrar till skolbarn låter sina barn stanna hemma.Anhöriga, vänner m.fl. ställs inför stora psykiskapåfrestningar. Ryktesspridningar om misstänkta personer kanfå stor utbredning. Ett enormt medialt tryck pressarkommunen.30

Datum: 2013-04-18Bilaga 4Prioriterade, värderade oönskade händelserHändelsenummerHändelseSannolikhet Konsekvens Risk19 Epidemi/Pandemi 4 20 802 Större oljepåslag 3 20 6018 Radioaktivt nedfall 3 20 6026 Zoonos 5 10 506 Stopp i vattenverk 2 20 4010 Storbrand i skola 4 10 4013 Naturkatastrof 4 10 4014 Skred 2 20 4015 Smittat dricksvatten 4 10 4024 Långvarigt elavbrott 2 20 4033 Våld mot personer i kommunalverksamhet 4 10 4011 Större båtbrand i hamn 3 10 3017 Socialt utanförskap 3 10 3022 Nattklubbsbrand många berörda 3 10 3032 Epizooti 5 5 259 Storbrand i äldreboende 2 10 2031 Smittad mat/matförgiftning 4 5 2021 Bussolycka med skolbarn 3 5 1523 Politisk förtroendekris 4 3 121 Färjeolycka/skolskepp med elever 2 5 105 Stopp i reningsverk 2 5 108 Båthaveri 5 2 1029 Bankrån 5 2 103 Hot mot politiker/tjänsteman 3 3 925 Data-IT intrång/haveri 3 3 912 Industribrand 4 2 830 Kidnappning (med pengar som motiv) 3 2 64 Bombhot 1 3 316 Utsläpp av farligt ämne/luftförorening 1 3 331

Datum: 2013-04-1820 Broras 1 3 37 Större folkomflyttning 1 2 227 Flyghaveri 1 2 228 Bergras 1 2 232

Bilaga 5Samverkande parterX=akut X=inom kort X=eventuelltDatum: 2013-04-18Händelsenummer 19 2 18 26 6 10 13 14 15 24Händelse Epidemi/ Pandemi StörreoljepåslagRadioaktivtnedfallZoonos Stopp ivattenverkStorbrand iskolaNaturkatastrofSkred SmittatdricksvattenLångvarigtelavbrottRiskpoäng 80 60 60 50 40 40 40 40 40 40SamverkandeparterCivilförsvaret X X X XFortum X X X XFöretagshälsovården X XFörsäkringskassan X XGrävskopor X X XIT-avd X XIVL Svenska Miljöinstitutet X X XJordbruksverket X X XKommunledningen X X X X X X X X X XKultur & Fritid - lokaler, föreningar X X XKustbevakningen/Sjöfartsverket X X XLivsmedelsverket X X X X XLokaler (Smögens havsbad, Sotenäs bostäder mm) XLänsstyrelsen X X X X X X X X XLänsveterinären X X XMiljö- & Byggförvaltningen X X X X X X X X X XMSB (KBM,RV) X X X X X X X XNu sjukvård X X X X XOmsorgsförvaltningen X X X X X XPolis X X X X X X XPOSOM X X X XPrimärvården X X X X X X X XRäddningstjänst X X X X X X X X X XSjöräddning X X X XSkanova/telia X X X X XSmittskyddsenheten/institutet X X X X XSOS X X X X X X XStatens Geologiska institut XStrålskyddsinstitutet X XSvenska Kyrkan X X X X XTekniska avd X X X X X X X X XTransport hjälp X X X X X X XUtbildningsförvaltningen X X X X X XVattenfall X X XVägverket X33

Datum: 2013-04-18Händelsenummer 33 11 17 22 32 9 31 21 23 1HändelseVåld mot personeri kommunalverksamhet (mord,massaker mm)Störrebåtbrand ihamnSocialtutanförskapNattklubbsbrandmångaberördaEpizooti Storbrand iäldreboendeSmittad mat/matförgiftningBussolyckamedskolbarnPolitiskförtroendekrisFärjeolycka/skolskeppmed eleverRiskpoäng 40 30 30 30 25 20 20 15 12 10SamverkandeparterCivilförsvaretFortum X X XFöretagshälsovården X XFörsäkringskassanGrävskoporIT-avd XIVL Svenska MiljöinstitutetJordbruksverket XKommunledningen X X X X X X X X X XKultur & Fritid - lokaler, föreningar X XKustbevakningen/Sjöfartsverket X X XLivsmedelsverket X XLokaler (Smögens havsbad, Sotenäs bostäder mm) X XLänsstyrelsen X X X XLänsveterinären XMiljö- & Byggförvaltningen X X X X X X X X XMSB (KBM,RV) X X X X XNu sjukvård X X X X X X XOmsorgsförvaltningen X X X XPolis X X X X X X XPOSOM X X X X X X XPrimärvården X X X X X X X XRäddningstjänst X X X X X X X X XSjöräddning X X X XSkanova/teliaSmittskyddsenheten/institutet X XSOS X X X X X X XStatens Geologiska institutStrålskyddsinstitutetSvenska Kyrkan X X X X X X XTekniska avd X X X X XTransport hjälp X XUtbildningsförvaltningen X X X X XVattenfallVägverket X34

Datum: 2013-04-18Händelsenummer 5 8 29 3 25 12 30 4 16 20HändelseStopp iIndustri-BombhotBrorasreningsverkbrandBåthaveri Bankrån Hot motpolitiker/tjänstemänData-ITintrång/haveriKidnappning(med pengarsom motiv)Utsläpp avfarligtämne/luftföroreningRiskpoäng 10 10 10 9 9 8 6 2 3 3SamverkandeparterCivilförsvaretFortum X XFöretagshälsovården XFörsäkringskassanGrävskopor XIT-avd XIVL Svenska Miljöinstitutet XJordbruksverketKommunledningen X X X X X X X XKultur & Fritid - lokaler, föreningarKustbevakningen/Sjöfartsverket X X X XLivsmedelsverketLokaler (Smögens havsbad, Sotenäs bostäder mm)Länsstyrelsen X X X X XLänsveterinärenMiljö- & Byggförvaltningen X X X X X X X XMSB (KBM,RV) X XNu sjukvård X X X X XOmsorgsförvaltningen X X XPolis X X X X X X X X XPOSOM X X X X X X XPrimärvården X X XRäddningstjänst X X X X X X X XSjöräddning X X X XSkanova/telia X X XSmittskyddsenheten/institutetSOS X X X X X X XStatens Geologiska institutStrålskyddsinstitutetSvenska Kyrkan X X X X X X XTekniska avd X X X X X XTransport hjälp X XUtbildningsförvaltningen X X XVattenfallVägverket X X35

Datum: 2013-04-18Händelsenummer 7 27 28HändelseStörre folk- Flyghaveri BergrasomflyttningRiskpoäng 2 2 2SamverkandeparterCivilförsvaretFortumFöretagshälsovårdenFörsäkringskassanGrävskopor XIT-avdIVL Svenska MiljöinstitutetJordbruksverketKommunledningen X X XKultur & Fritid - lokaler, föreningar XKustbevakningen/Sjöfartsverket X XLivsmedelsverketLokaler (Smögens havsbad, Sotenäs bostäder mm)Länsstyrelsen X X XLänsveterinärenMiljö- & Byggförvaltningen X XMSB (KBM,RV) X X XNu sjukvård X XOmsorgsförvaltningenPolis X X XPOSOM XPrimärvården X XRäddningstjänst X XSjöräddning XSkanova/teliaSmittskyddsenheten/institutet XSOS X X XStatens Geologiska institut XStrålskyddsinstitutetSvenska Kyrkan XTekniska avd XTransport hjälp XUtbildningsförvaltningenVattenfallVägverket X36

Bilaga 6Kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalysNr Oönskad händelse Orsakad av Sårbarhet vid oönskad händelse Konsekvens Sannolikhet Risk Kommentar1 Färjeolycka/skolskepp med elever Grundstötning Stora påfrestningar på kommunens Beredskapen är inte dimensioneradBrand samhällsviktiga verksamheter framför 20 4 80 för att omhänderta ett stort antalKollission allt kommunledning, informations- skadade/sjuka/döda personeravdelning och räddningstjänstMediauppbådet blir stort.2 Större oljepåslag Grundstötning Stora påfrestningar på kommunens Stora föroreningar påBrand samhällsviktiga verksamheter framför 20 3 60 kuststäckan, skador påKollission allt kommunledning, informations- djurlivet, näringslivet påverkasavdelning, miljöavdelning och räddnings-3 Hot mot politiker/tjänsteman Myndighetsutövning Beredskapen för att hantera dennatjänstPolitiska åsikter händelse anses vara god. Kommunens 3 3 9Tjänsteutövningsamhällsviktiga verksamheter påverkasinte nämnvärt.4 Bombhot Missnöje Beredskapen för att hantera dennaDroger händelse anses vara god. Kommunens 3 1 9Hatsamhällsviktiga verksamheter påverkasinte nämnvärt.5 Stopp i reningsverk Brand Beredskapen för att hantera dennaExplosion händelse anses vara god även om vissa 5 2 10Elbortfallpå kommunens samhällsviktigaverksamheter kan förekomma.(variation beroende på årstidoch påslagsplats)6 Stopp i vattenverk Brand Stora påfrestningar på samtliga av Vattenförsörjningen kan bli britfälligExplosion kommunens samhällsviktiga 20 2 40 trots alternativa åtgärder. Oro ochOtillräcklig barriärverkan verksamheter. osäkerhet sprider sig, många kanÅterströmningFelkopplingOtillåten inkopplingberöras. Sjukdom kan blien synergieffekt.7 Större folkomflyttning Krig Beredskapen för att hantera denna händelse Bostäder, sjukvård, tolk samtSvält anses vara god. Kommunens samhällsviktiga 2 1 2 förnödenheter av olika slagSjukdomar verksamheter påverkas inte nämnvärt. kommer att krävas.8 Båthaveri Grundstötning Beredskapen för att hantera dennaBrand händelse anses vara god. Kommunens 2 1 2Kollisionsamhällsviktiga verksamheter påverkasinte nämnvärt.9 Storbrand i äldreboende Elfel Beredskapen för att hantera dennaMänskliga faktorn händelse anses vara god även om vissa 10 2 20Skadegörelse/sabotage/anlagd brandÅsknedslagpå kommunens samhällsviktigaverksamheter kan förekomma.10 Storbrand i skola Elfel Stora påfrestningar på kommunens Troligen utebliven skolgång under enMänskliga faktorn samhällsviktiga verksamheter framför 10 4 40 övergångsperiod vilket kan innebäraSkadegörelse/sabotage/anlagd brand allt kommunledning, utbildningsförvaltningen, personalbrist inom andra samhälls-Åsknedslag informationsavdelning och räddningstjänst viktiga verksamheter. Svårt att finnaalternativa lokaler för undervisning.Mediauppbådet blir stort. Material ochläromedel ska ersättas.Riskägare Förslag till åtgärdDatum: 2013-04-1837

38Datum: 2013-04-18

39Datum: 2013-04-18

Kvarnbergshemmet 500 800-1000 112 55Tillgång till mobilreservkraft med inkopplingsutrustning:Byggnad kVA Bränslem.LiterFörbruk.100%Förbruk.50%Hunnebo Skola 150 375 34 17Bankeberghemmet, Hunnebo 150 375 34 17Hälsans hus, Kungshamn 100 300 23 11Bovallstrands Skola 100 300 23 11Ej installerat aggregat över från brandstation i Kungshamn tänkt till Smögen skola: 30kVA -9440

Bilaga 8BeredskapsplanerDatum: 2013-04-18Risk Upprättad/Planerad Revideras Övad ÖvrigtOljepåslag 2010 2012-2013 JaLångvarigt elavbrott 2010Epidemi/Pandemi 2009/2013Radioaktivt nedfallGränsöverskridande oljeberedskapsplan för NorraBohusläns kommuner (2012-2013)En personalförsörjningsplan upprättades 2009 vid detstående pandemihotet med syfte att upprätthållasamhällsviktig verksamhetZoonosStopp i vattenverk 2014Beredskapsplaner för upprätthållande avvattenförsörjning finns upprättadeStorbrand i skola 2011 Årligen Ja Framtagen Krisplan för skolverksamhetenNaturkatastrofSkred 2013Smittat dricksvattenBeredskapsplaner för upprätthållande avvattenförsörjning finns upprättadeVåld mot personer ikommunal verksamhet2011-2014 Pågående projektStörre båtbrand i hamn 2013Socialt utanförskap 2012-2014 Planerad i samband med samlingsprojekt, sociala riskerNattklubbsbrand med mångaberörda2012-2014 Planerad i samband med samlingsprojekt, sociala risker41