à rsredovisning 2011 - Upplands Väsby kommun

ÅRSREDOVISNING2 011

8,9 och 45 Trygg äldrevårdVäsby når samma goda resultat som föregåendeår när det gäller bemötande och inflytande inomhemtjänsten.44 Väsby Melodifestival2011 genomfördes Sveriges första melodifestivalför personer med funktionsnedsättning i Väsby ochgjorde omedelbart succé.52 MessingenI augusti invigde vi det nya multihuset Messingen.De toppmoderna lokalerna erbjuder kultur- ochidrottsaktiviteter för väsbybor i alla åldrar. Härfinns även två av kommunens gymnasieskolor.65 Kunden i fokusFör att kunna erbjuda väsbyborna bästa möjligaservice präglas vårt utbud av valfrihet och mångfald.Valfriheten bidrar till att höja kvaliteten påvåra välfärdstjänster och skapa bra förutsättningarför alla som vill starta eget.8 och 67 Bättre skolbetygKommunens kanske största utmaning är att höjaelevernas skolresultat. Under 2011 inleddes ettintensivt arbete med samtliga skolaktörer för atthöja kvaliteten i våra skolor.Upplands Väsby kommun 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Folkmängd per 31/12 37 624 37 848 38 055 38 248 38 641 39 289 40 194Skattesats kommunen, per 100 kronor 19,58 19,58 19,58 19,38 19,18 19,18 19,18Skattesats kommun och landsting, per 100 kronor 31,85 31,85 31,85 31,48 31,28 31,28 31,28Årets resultat, mkr 11,9 24,9 45,5 43,3 6,1 40,1 16,0Nämndernas bruttokostnad, mkr 1 705 1 784 1 865 1 949 2 052 2 140 2 182Nämndernas resultat inklusive affärsdrivande verksamhet, mkr 18,4 15,6 20,0 15,7 -24,9 12,1 -1,8Investeringar, mkr 71 87 85 185 406 119 196Soliditet % 71 71 69 69 54 56 49Soliditet inkl ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser, % -7 -11 -18 -14 -12 -7 -13Antal årsarbetare - - 2 059 1 692 1 487 1 233 1 227ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 5

MÅLUPPfyllelseAndel av verksamheti egen regi2006 2011Kunskap och lärande2008 2009 2010 2011Valfrihet och mångfald2008 2009 2010 2011Förskola 84 % 25 %Grundskola 95 % 57 %Gymnasium 49 % 25 %Hemtjänst 99 % 47 %Äldreboende 80 % 50 %Mat, städ och transp. 75 % 0–5 %Hyresbostäder 99 % (7 881) 66 % (5 162)Antal anställda 2 433 1 438Skattesats 19,58 % 19,18 %Befolkning 37 848 40 194SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämratsKommunen ska genom de kommunalt finansieradetjänsterna erbjuda en god lärmiljösom stimulerar till livslångt lärande, vilketska leda till att förutsättningarna för sysselsättningoch arbete ökar åt alla.Målen för skolresultaten för 2011 harinte uppnåtts även om de uppvisar vissaförbättringar. Olika ut förare inom skolområdenpresterar olika. Det finns skolormed bra prestationer. Det röda målvärdet ärdet generella för kommunen. SALSA-värdetoch andel som fullföljer gymnasiet inom fyraår har förbättrats. Dessutom är det senareresultatet till och med bättre än länssnittet.Det finns därmed tecken på att vi kan varapå väg åt rätt håll. Andelen elever som uppnåttmålen i samtliga ämnen i skolår 9minskar däremot.I de lägre åldrarna, där resultat på nationellaproven följs upp, ligger andelen eleversom nått kravnivån över länssnittet i samtligadelprov. Men även här är resultatenunder de målnivåer som satts på nämndnivå.Satsningarna omfattar pedagogstipendier,utökad sommarskola samt olika dialogforummed såväl allmänhet som utförare,exempelvis Open Space och den påföljandehearingen med sex experter inom skolområdet.Ytterligare steg i denna riktning planerasför 2012.Väsby Välfärd beskriver strategier inomtre huvudområden för att öka resultaten iskolan; resurserna ska nå eleverna, tidig ochstrukturerad uppföljning av resultat samtkraftfulla incitament för utveckling.Utbudet av välfärdstjänster ska präglas avvalfrihet och mångfald.För de flesta välfärdstjänster som konkurrensutsattshar målet att antal utförareska öka uppnåtts. Särskilt inom verksamheternaförskola och hemtjänst finns en stormångfald av utförare.Upphandlingarna av LSS-boendenaMessingen och Skrindan avslutades underhösten 2011 och Väsby Välfärd antogs somutförare. Antalet utförare har därför sänktstill tre istället för som målet var att öka antaletutförare inom denna verksamhet.Utvecklingen av marknadsandelarunder de senaste fem åren visar en kraftigökad andel av privata utförare inom samtligaverksamheter. Det sista året kan vi se attutvecklingen fortsätter inom gymnasieskolan.Analysen visar på att det finns flera privatautförare inom grundskola och förskolasom vill etablera sig i kommunen. Inomgrundskola och förskola är andelen nästanoförändrad sedan föregående år.Väsby Jämföraren presenterar förnärvarande jämförelser inom tre verksamhetsområden;förskola, grundskola ochhemtjänst. Kund valskontoret utreder förutsättningarnaför att införa valfrihet inomflera områden.Sammanfattningsvis klarar kommunenmålet om valfrihet och mångfald.NYCKELTAL KUNSKAP och lärandeResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringGenomsnittligt meritvärde i skolår 9 SALSA -5 2 -2 ÇAndel elever i skolår 9 som uppnått målen 74,8 78 70,9 ÈAndel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år 72 82 75 p ÇJämförelse mellan kommuner frånkommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Täby Upplands-BroUpplandsVäsbyKr/barn förskola 111 085 118 215 110 588 104 320 113 996 100 457Andel godkända i nationella prov åk 3 %(endast kommunens skolor)80,4 72,6 80,6 85,9 74,3 80,7Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska, % 87,1 82,7 95,5 96,3 89,8 84,2Kostnad per betygspoäng grundskola 344 342 295 259 321 346Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 72 75 80 87 74 758 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

MÅLUPPfyllelseTrygghet och hälsa2008 2009 2010 2011Kommunen ska erbjuda ett tryggt samhällemed goda uppväxtvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Trygghetsmåttet i SCB:s medborgarundersökning2011 visade åter att tryggheteni Upplands Väsby är lägre än snittet av demedverkande kommunerna vilket är 61.Målnivån bör därför höjas successivtoch resultatet pekar på att målet precisklarades denna gång. Andra undersökningarger en mer nyanserad bild. Sveriges kommuneroch landsting, SKL:s öppna jämförelserpå temat trygghet placerar UpplandsVäsby bland den fjärdedel kommuner ilandet som är tryggast.Nämnderna beskriver arbetet medtrygghetsskapande åtgärder inom olikaområden. Trygghetsaspekterna beaktas tillexempel i planarbetet, trafikmiljön, alkoholochtobaksförsäljning liksom inom skola ochäldreområdet. Inom utbildningsområdet kankonstateras att det är hög upplevd trygghetsnivåinom alla åldersgrupper.Arbetet med skyndsam klottersaneringfortsätter uppvisa utmärkta resultat. Antaletskadetillfällen har dock ökat med anledningav dels ökad egenkontroll och dels fler engagerademedborgare som anmäler även mindreobjekt som klottrats. En ny mobilapp förfelanmälan som kommunen lanserat under2011 kortar tiden för felanmälan.Sammanfattningsvis klarar kommunenmålet för Trygghet och hälsa.NYCKELTAL – valfrihet och MångfaldResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringAntal leverantörer inom förskola 12 12 12 • ÆAntal leverantörer inom pedagogisk omsorg 2 2 2 • ÆAntal leverantörer inom grundskola 6 6 6 • ÆAntal leverantörer inom gymnasium 3 3 4 • ÇAntal leverantörer inom kommunal vuxenutbildning 6 6 6 • ÆAntal leverantörer inom hemtjänst 15 15 15 • ÆAntal leverantörer inom särskilt boende 4 5 5 • ÇAntal leverantörer inom området funktionshinder 4 5 3 p ÈNYCKELTAL TRYGGHET OCH HÄLSA Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringTrygghet, del av Nöjd-region-index (NRI) 47 48 48 • ÇJämförelser mellan kommuner frånKommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Upplands VäsbyTrygghet, del av Nöjd-region-index (NRI) 52 54 58 47ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 9

MÅLUPPfyllelseSymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändrat¤ = resultat och/eller föregående resultat saknasSamhälle & miljö– hållbar utvecklingHållbar tillväxt2008 2009 2010 2011Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxtsom gör att människor vill bo och verka här.Befolkningsutveckling är en viktig delför hur kommunens ekonomi i framtidenutvecklas (diagram 1). Kom mu nen har sommålsättning att ha en befolk nings tillväxt iungefär samma takt som Stock holms län.För 2011 uppgår antalet invånare till 40 194vid årets slut, en ök ning med 905 personerfrån sista december 2010, vilket motsvarar+2,3 %. Kom munen överträffar länssnittetoch ligger i absoluta toppen i landet.Antal färdigställda lägenheter och småhusför 2011 landar på cirka 165 för året.Re sul tatet för 2011 hamnar strax under 2010års resultat. De bostäder som har färdigställts iår ligger bland annat i Messingen, på Kyrkvägenoch i Brunnby park. Ett par projekt iMessingen som beräknades bli klara i år,färdigställs nu först 2012.Stadsbyggnadskontorets arbete för tillväxtmärks bland annat i nyckeltalet förantal bostäder i laga kraft-vunna detaljplaner.Resultatet visar att det finns en planberedskapför att uppnå målet 300 bostäder itre–fem år framåt. Stadsbyggnadskontoretarbetar med hur kommunen i högre grad kanpåverka och underlätta så att planerna ocksåblir genomförda men en svår utmaning ärlänsstyrelsens långa handläggningstider föryttranden och vid överklaganden.Väsby klättrade nio placeringar frånplats 19 till 10 i årets ranking av företagsklimatetbland landets 290 kommuner,visade Svenskt Närings livs undersökningsom offentliggjordes i maj. Det gemensammamålet som näringslivet och kommunen sattupp har därmed för första gången uppnåtts.Resultatet från Stockholm BusinessAlliance, SBA, servicemätning presenteradesi september. Upplands Väsby klättrar ochham nar på delad sjätte plats av 50 kommuneri Stockholm-Mälardalen. För förstagången har SKL använt SBA:s mätmetod fören mängd kommuner i hela landet och närresultatet för alla 166 kommunerna presenteradesvid samma tillfälle når Upplands Väsbyen delad elfte plats.Sammanfattningsvis klarar kommunendelvis målet för hållbar tillväxt.BefolkningsutvecklingDIAGRAM XX – invånarutveckling(diagram 1)%2,52,01,5Stockholms länUpplands Väsby1,00,50,01999200020012002200320042005200620072008200920102011-0,5NYCKELTAL – hållbar tillväXT Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringBefolkningsökning 648 500 905 • ÇAntal färdigställda bostäder 195 300 165 ÆRankning enligt Svenskt Näringsliv 19 15 10 • ÇRankning enligt Stockholm Business Alliance 10 5 6 p ÇJämförelse mellan kommuner frånKommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Täby Upplands-Bro Upplands VäsbyNKI Företagsklimat (Insikten) 67 71 65 66 66 73Nöjd Region Index, helhet 64 62 70 70 – 5910 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

MÅLUPPfyllelseMiljö2008 2009 2010 2011Klimat2008 2009 2010 2011Kommunen ska vara ett föredöme inommiljö området genom att bedriva ett systematisktmiljöarbete.Energiförbrukningen landade på 202kWh/kvm vilket motsvarar en minskning påknappt fem procent.Avtalstrohet är ett effektivt miljönyckeltaldå andelen upphandlingar där krav ställspå efterlevnad av kommunens miljö po licy är100 %. Målnivån 95 % för avtalstroheten uppnåsinte utan landar på 88 %. En förklaringär att mätmetoden för nyckeltalet har korrigerats.Stöd & Process har haft stor inhyrningav personal under 2011 och kommunen saknarramavtal för bemanningsföretag. Inhyrningenminskade mot slutet av året 2011eftersom flera rekryteringar nu har gjorts.Som ett led i att bli ett föredöme i kommunsverigehar Upplands Väsby blivit medlemi nätverket Klimatkommunerna, medsyfte att minska utsläppen av växthusgaser iSverige. Kommunen är också antagen tillEnergimyndighetens program Uthållig kommun,med inriktning att utveckla spjutspetsprojekti samverkan med andra. Utvecklingsprojektenär kommunens energi- och klimatstrategi,trafikplan och Klimatavtal Väsby.Vidare har en intern bilskötselpool ochen cykelpool startats och drivs i samarbetemed workcenter, samt en grön IT-plan arbetatsfram och fastställts.Kommunen har aktivt spridit erfarenheterinom miljöområdet till andra via seminarieroch studiebesök. Sammanfattningsvisklarar kommunen miljömålet.Upplands Väsby ska minska sin klimatpåverkangenom samarbete mellan kommunen,företagare och andra aktörer.Målet för företag som tecknat klimatavtalVäsby är för 2011 35 men anslutna företaguppgår endast till 24. Anledningen tillatt målet inte uppnås är ändrade förutsättningarför att få teckna klimatavtal. Idagställs högre krav på företagen vilket innebäratt de har en tröskel att komma över införavtalstecknandet. Syftet med de förändradekraven är att klimatavtal Väsby ska bidra tillminskad klimatpåverkan på ett kraftfullaresätt. Kommunen anordande det lokalaklimatmötet ”Lilla Durban” som bidragit tillett ökat intresse för klimatfrågorna vilketförhoppningsvis leder till att fler företagengagerar sig.Sammanfattningsvis klarar kommunendelvis klimatmålet.NYCKELTAL – Miljö Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringEnergiförbrukning i egna lokaler, förändring i % -3 -3 -5 • ÇAvtalstrohet 93 95 88 p ÆAndel kommunala verksamheter som källsorterar 95 97 • ¤NYCKELTAL – KLIMAT Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringAntal företag som tecknat Klimatavtal Väsby 21 35 24 p ÇJämförelse mellan kommunerna frånKommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Upplands-Bro Upplands VäsbyKommunranking Miljö Gröna bilister 64 38 – 71 20Andel återvunnet hushållsavfall, % 56 27 42 25 22ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 11

MÅLUPPfyllelseSymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknasMEDARBETARE – attraktivarbetsgivareMedarbetare2008 2009 2010 2011Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivaremed stolta medarbetare.Resultaten i medarbetarenkäten 2011visar att trivsel i organisationen är hög ochfortsätter att öka. Nöjd medarbetarindex harökat till 70 (2010: 67) vilket kan jämförasmed 63 för 2006, det året kommunensomställningsarbete startade. Orsaker till detförbättrade resultatet är att medarbetarnaupplever att mål och uppdrag är tydliga,arbetsuppgifter är intressanta och dialogenmed närmaste chef är bra. Slutsatsen är attdet finns koppling till det goda resultatet ihur våra kunder upplever ett gott bemötandemed kommunen. Förbättringsområden äregen påverkan på arbetstider och bättre kommunikationom den politiska inriktningensamt dokumentation av personaladministrativaprocesser.Under året har ledningen och kommunensverksamheter fört dialog om vårt ledningssystemoch kommunens utveckling.Förankringen av ledningssystemet har variten viktig del för att förstå kommunensutveckling. Det är även en viktig nyckel föratt skapa förståelse för kommunens mål ochhur de löper som en röd tråd igenom allabeslutsnivåer ända fram till den enskildamedarbetaren. Dialogerna kommer att fortsättaunder 2012.Positivt är att frisknärvaron har förbättratsoch överstiger målet. Medelåldern ikommunen har sjunkit med nästan 2 år till47 år. Kommunen har medvetet arbetat medkompetens- och generationsväxling.Andelen personalkostnader fortsätter attminska för att utgöra 33 % av verksamhetenskostnader. Den stora minskningen efter2006 har nu planat ut. Samtidigt finns fortsattintresse från privata utförare att etablerasig i kommunen. Sammanfattningsvis klararkommunen målet för medarbetare.ekonoMI – god ekonoMiskhushållningEkonomiskt resultat2008 2009 2010 2011Kommunens ekonomiska resultat ska överen budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till 2procent av skatteintäkter, utjämning ochgenerella statsbidrag.Årets resultat är positivt om 16 mkr ochär relativt bra i en orolig omvärld. Resultatetmotsvarar 0,9 % av skatteintäkterna.Det positiva är att kommunen har en välsköttekonomi som innebär en god ekonomiskhushållning till Väsbyborna. Årets posi tivaresultat har finansierat stora engångs kost naderför verksamhetsanpassningar och nedskrivningari fastigheter med 62,6 mkr. Dessakostnader hänförs främst till omvandlingen avMessingens industriområde och utveckling avVäsby stad. I det nya multihuset Messingenvid stationsområdet finns nu bland annatVäsby Nya Gymnasium, Peabskolan, musikskolan,konferens och biblioteken.Högre skatteintäkter bidrar till detpositiva resultatet med 30,8 mkr, jämförtmed budget, vilket främst beror på bättreNYCKELTAL – Medarbetare Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringNöjd-medarbetar-index (NMI) 67 67 70 • ÆFrisknärvaro 58 58 59 • ÆNYCKELTAL – EKONOMiskt resultat Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringEkonomiskt resultat, % av skatteintänkter 2,5 2,0 0,9 p ÈInvesteringar, Mkr 119 200 196 • ÇSoliditet, exklusive ansvarsförbindelse 56 52 49 p ÈSoliditet, inklusive ansvarsförbindelse -7 -6 -13 ÈBanklåneskuld, Mkr 201 300 300 • ÈKommunal skattesats 19,18 19,18 19,18 • Æ12 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

MÅLUPPfyllelseskatte underlagsutveckling om 2,9 % (budget1,6%). Högre befolkningsökning bidrar med4,7 mkr till de ökade skatteintäkterna. Re sultatetpåverkas också positivt av reavinster förexploateringar, 21,0 mkr och buffertar förkonjunktur- och volymförändringar. Denhögre kostnadsutvecklingen inom individochfamiljeomsorgen för placering av barnoch ungdomar samt försörjningsstöd, totalt21,3 mkr, har påverkat resultatet negativt. Isyfte att bromsa kostnadsutvecklingen inför2012 genomförs åtgärder enligt framtagenhandlingsplan.De senaste årens införande av prestationssystem, där utförarna får betalt efterutförd tjänst, har bidragit till en fortsatt högkost nads medvetenhet och fokus på intäkterna.Inför 2012 har skolpengen utvecklatsmed incitament för ökad lokaleffektivitet. Enkonsolidering av ekonomin har fortsattunder 2011. Genomförda verksamhetsanpassningaroch effektiviseringar har bidragittill att kostnadsutvecklingen ligger på enrimlig nivå. För det kommande året beräknasen svag ökning av skatteunderlagetmedan befolkningsökningen ger 38,7 mkr iökade skatteintäkter. Utma ningen blir framföralltatt klara kostnadsutvecklingen medden svaga intäktsökningen.Investeringar för 2011 uppgick till 196mkr. Både årets utfall och genomsnittet desenaste fem åren ligger nära målet om200 mkr. Banklåneskulden är 300 mkr ochklarar därmed precis uppsatt mål.Soliditeten för 2011 är 49 % jämförtmed 56 % 2010. Förändringen beror främstpå att banklåneskulden ökat med 100 mkroch ändrade redovisningsprinciper för an slutningsav gifter inom VA, 36,5 mkr. Lägreresultat 2011 bidrar också till den försäm radesoliditeten. Inkluderas ansvarsförbindelsenför pensioner i nyckeltalet blir soliditeten-13 % (2010: -7 %), en försämring med anledningav att ansvarsförbindelsen ökat med71 mkr på grund av sänkt diskonte ringsränta.Ansvarsförbindelsen inklu sive löneskattuppgår till 994 mkr (2010: 905,3 mkr).Kommunen måste fortsättningsvis haen stabil ekonomi och ett resultat om minst2,5 % för att klara de ekonomiska påfrestningarsom det innebär att vara en tillväxtkommun.För att klara detta fortsätter arbetetmed strategin för ekonomisk balans ochmålbild 2014 med fokus på ökad planberedskapför fler bostäder, öka kunskapsresultateni skolan, fastighetsutveckling samt kvalitetsutveckling.Sammanfattningsvis uppfyller kommunendelvis målet om god ekonomiskhushållning.Kvalitet och effektivitet2008 2009 2010 2011Kommunalt finansierade tjänster ska hållahög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt.Andel av de verksamheter som erbjuderkunden fritt val för alla utförare presenterasi Väsby Jämföraren är kvar på 50 %. Under2012 kommer särskilt boende för äldre, boendeför funktionshindrade och gymnasieskolaläggas ut på Väsby Jämföraren. Undersommaren lades KKiK samt medborgarundersökningenut, vilket gör det möjligtatt jämföra kommunen som helhet medandra kommuner.För första gången har Upplands Väsbygenomgått SKL:s kvalitetsmätning Kommunkompassen.Resultaten var över förväntanvilket bådar gott inför nomineringentill Kvalitetskommun 2013. Kom mun kompassenär ett viktigt verktyg som hjälper tillatt peka ut områden vi behöver förbättra.Kommunen blev av Dagens Samhälleutsedd till Sveriges mest kostnadseffektivakommun 2011 och slutligen tål det attupprepas att vi vunnit utmärkelsen SverigesIT-kom mun 2011–2012. IT som hjälpmedeli utvecklingen av en effektiv verksamhetär en förutsättning för att uppnå målet omgod ekonomisk hushållning så att vi äveni fortsättningen kan leverera god kvalitettill väsbyborna.NYCKELTAL – KVALITET OCH EFFEKTIVITET Resultat 2010 Mål 2011 Resultat 2011 Måluppfyllelse FörändringAndel verksamheter som infört kvalitetsgarantier 50 75 75 • ÇAndel verksamheter som uppfyller kvalitetsgarantier 100 95 p ¤Andel verksamheter med kundval som presenteras i Väsby Jämföraren 50 75 50 p ÆÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 13

Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr)Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr)Avvikelse -14,2 mkr (2010: 10,0 mkr)Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %)

Ekonomisk analysStabilt resultat i en orolig omvärldVäsby fortsätter att vara en av Sveriges mest kostnadseffektivakommuner. God ordning och reda i ekonomin skapar handlingsutrymmesom säkrar kvalité och utveckling för Väsbyborna.Samhällsekonomisk utvecklingDe senaste årens utveckling har präglats avsnabba och stora förändringar i ekonomintill följd av den globala finanskrisen, somdrog med sig världsekonomin i den djupastekonjunkturnedgången i modern tid. I börjanav 2011 fanns en betydande optimismöver att världsekonomin slutligen tycktes halämnat finanskrisen bakom sig. Under höstenhar stämningsläget i den globala ekonominändrats dramatiskt. Den ekonomiskautvecklingen blev ytterst svag under slutetav 2011 i stora delar av Europa med anledningav skuldkriser främst i Sydeuropa.BNP tillväxten i EU länderna uppgick 2011till knappt 2 %. Länder som Kina ochIndien växer och den amerikanska ekonominvisar på positiva besked, bland annathar arbetsmarknadsläget förbättrats.I Sverige ökade BNP med 3,9 %,dock har tillväxten stannat av i slutet avåret. Antalet arbetade timmar ökade svagtoch arbetslösheten sjönk till 7,5 %. Kommunsektorn visar sammanlagt ett positivtresultat 2011 vilket beror på bättre skatteunderlagsutvecklingän prognostiserat. Lågtillväxt de kommande åren gör att kommunernasekonomi försvagas. De ekonomiskaförutsättningarna innebär strama villkorframöver. Förändringar i demografi, prisochlöneutveckling och ambitions nivåersom ska vägas mot prioriteringar är utmaningarför de kommande åren. Den långsiktigafinansieringen av välfärdstjänster ärviktig att säkerställa.God ekonomisk hushållningKommunallagen ställer krav på att kommunerska ha god ekonomisk hushållning, vilketi ekonomiska termer betyder att resultatetska vara positivt över en längre period. Kommunerbestämmer själva de finansiella målenför att god hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktigehar beslutat att det ekonomiskaresultatet genomsnittligt under en planeringsperiodska uppgå till ett överskott omminst 2 %. Resultatmålet ska långsiktigtResultatutveckling DIAGRAM 1 – Resultatutveckling inklusive affärsdrivande 2002–2011 (mkr) verksamhet inkl affärsdrivande (mkr) verksamhet (diagram 1)50,040,030,020,010,00,0säkra en god ekonomisk hushållning ochinnebär att kommunen kan självfinansierainvesteringar om cirka 100 miljoner kronorårligen. Överskottsmålet kan även mötasnabba förändringar i konjunkturen.Kommunens resultatutveckling sedan2001 har genomsnittligt uppgått till 1,4 %(diagram 1 nedan). För perioden 2006–2010har resultatmålet uppfyllts med undantag förfinanskrisens år 2009. Viktigt att notera äratt resultatet, under 2000-talet, har varitpositivt varje år. Om hänsyn tas till olikajämförelsestörande poster är bilden mer positiv.Resultat enligt balanskravet uppgår till30,5 mkr motsvarande 2 %. (Se tabell 1,2009–2011 resultat inklusive balanskravtabell över tiden, på nästa sida).I de nationella räkenskaperna för 2010utsågs Väsby till den mest kostnadseffektivakommunen i Sverige när det gäller välfärdstjänsterna.Nettokostnadsutvecklingen perinvånare 2011 uppgick till 2,4 % vilket är inivå med inflationen.Den ekonomiska analysen visar sammantagetatt kommunen har en god ekonomiskhushållning. Resul taten ska ävenbedömas utifrån den rådande lågkonjunk­årets resultat (0,9 %)mål (2 %)2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Det budgeterade resultatet inkluderar -3 mkr för 2011 (-4 mkr 2010) för affärsdrivande verksamhet.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 15

Ekonomisk analysturen och de prioriterade satsningar på skolaoch infrastruktur. Framåt kommer ett högreresultatmål att krävas för att bidra till ökadgrad av egenfinansiering av investeringarsom en tillväxtkommun behöver.Årets resultat 16 mkr (0,9 %) ärpositivt och 14,2 mkr svagare än kommunfullmäktigesmål om 2 %. En konsolideringav ekonomin har fortsatt under 2011. Iresultatet ingår engångskostnader om 62,6mkr för nedskrivning av anläggningstillgångar26,8 mkr, bland annat Vilundagymnasium, avsättning för pensioner 18,6mkr samt verksamhetsanpassningar om 17,1för gymnasium och hemtjänst som ingår inämndernas resultat.Högre skatteintäkter 30,8 mkr bidrartill det positiva resultatet. Resultatet påverkasockså positivt av reavinster för exploateringar21,0 mkr och buffertar för konjunktur-och volymförändringar. Den högakostnadsutvecklingen inom individ- ochfamiljeomsorg för placering av barn ochungdomar samt försörjningsstöd, totalt21,3 mkr, har påverkat resultatet negativt.I syfte att bromsa kostnadsutvecklingeninför 2012 genomförs åtgärder enligt framtagenhandlingsplan.De senaste årens införande av prestationssystem där utförarna får betalt efterutförd tjänst har bidragit till en fortsatt högkostnads medvetenhet och fokus på intäkterna.Inför 2012 har skolpengen utvecklatsmed incitament för ökad lokaleffektivitet.För det kommande året beräknas en svagökning av skatteunderlaget medan befolkningsökningenger 38,7 mkr i ökade skatteintäkter.Utma ningen blir framförallt attklara kostnadsutvecklingen med den svagaintäkts ökningen.Det ekonomiska resultatet fördelat perkommuninvånare för 2011 är 401 kronor(2010: 1 021 kr).Kommunalskatten är oförändrad för2011 och ligger på 19,18 %. Det är 12:e(2010: 11:e) plats bland 26 kommuner iStockholms län respektive 17:e (2010: 16:e)plats bland 290 kommuner i Sverige. Kommunalskattfördelat per verksamhet redovisasi diagram 5 på nästa sida (myntstaplar).Verksamhetensnetto kostnaderVerksamhetens nettokostnad exkluderatjämförelsestörande poster, upp går till 1 628mkr vilket motsvarar en ökning med 84mkr eller 5,3 % (2010: 2,0 %). Ök ningenberor dels på inflation men även på befolkningsutvecklingensom genererar blandannat högre volymer inom välfärdstjänsterna.Årets löneöversyn är också en bidragandeorsak till kostnadsökningen samthyres- och driftskostnad för nya MultihusetMessingen.För att leva upp till god ekonomisk hushållningbör verksamhetens nettokostnadermellan åren inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna.Skatteintäkterna ökade med80,4 mkr (5 %) och beror på den positivaResultatutveckling inklusive balanskrav (tabell 1)2009 2010 2011mkr% av skatteintäktermkr% av skatteintäktermkr% av skatteintäkterbudget resultat budget resultat budget resultatÅrets resultat 33,2 6,1 0,4 27,0 40,1 2,5 30,2 16,0 0,9Jämförelsestörande poster 0,9 36,1 41,6Res. exkl jämf störande poster 7,0 0,5 76,2 4,7 57,6 3,4Resulat enligt balanskrav 6,1 0,4 16,2 1,0 30,5 1,8Jämförelsestörande poster om totalt 41,6 mkr avser både intäkter 21,0 mkr och kostnader 62,6 mkr. På kost nadssidan återfinns bland annat nedskrivningar av bokförda värden för tillgångar totalt 26,8 mkr,verksamhetsanpassningar inom hemtjänst och skola 17,1 mkr och avsättning till pensioner 18,7 mkr vilket bland annat innebär änd ring av redovisnings principen. Bland intäkterna redovisas realisationsvinsterinom exploateringsområden 21 mkr som jäm förelse störande och avser bland annat norr Kyrko vägen 8,1 mkr och Viks gård 5,0 mkr.16 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Ekonomisk analysbefolkningsökningen 24,1 mkr samt ökningav skatteunderlaget 56,3 mkr.Skatteintäkt per invånare 2011 uppgicktill 42 093 kr vilket är något högre änkostnaden per invånare om 41 178 kronor(diagram 2). Nettokostnadsökningen perinvånare uppgår till 2,4 % för 2011 vilketmotsvarar inflationen som enligt Statiskacentralbyrån varit 2,3 %. Netto kost nadernasandel av skatteintäkterna uppgår till97,8 % vilket är en förbättring jämfört medde senaste åren (diagram 3).Andelen personalkostnaderminskar och utgör 33 % av verksamhetenskostnader (2010:34 % och 2009:37 %).Under året har verksamhetsanpassningarinom Väsby välfärd fortgått. De totala personalkostnadernaför 2011 har ökat måttligtmed 1,4 % och uppgår till 648,5 mkr(2010: 639,5 mkr). I personalkostnadernaingår årets löneöversyn på 7,4 mkr vilketmotsvarar 1,9 %. Andelen entreprenadkostnaderökar sedan 2006 genom att drygt50 % av privata utförare leverarerar välfärdstjänstertill Väsbyborna. Kostnadernaför entreprenadverksamhet har fördubblatsfrån 2007 (diagram 4, andel per sonalkostnaderoch entreprenader).Nettokostnad per invånare (kr)DIAGRAM(diagram22)– Nettokostnad per invånare (kr)5040302010036 88238 29239 16040 21541 17820072008200920102011Andel personalkostnader och entreprenader (diagram 4)DIAGRAM XX – andel personalkostnader%65Nettokostnadernas DIAGRAM 3 – Nettokostnadernas andel av andel skatte- avskatteintäkterna (%) (%) (diagram 3)605550454035302558 %55%Andel personalkostnaderEntreprenad och köp av verksamhet52%24 %43 %36 %42 %45 %37 % 34 %46 %33 %1011009998979696,79799,698,197,8202005 20062007 2008 2009 2010 2011952007 2008 2009 2010 201126,30 kr23,20 krHit går Väsbybornas pengar(diagram 5)En hundralapp i skatt används på följande sätt iUpplands Väsby kommun.13,60 kr12,60 kr9,90 kr7,20 kr5,20 kr2,0 krÄldre- och omsorgom funktionshindradeGrundskolaBarnomsorgGymnasieskola ochvuxenutbildningIndivid ochfamiljeomsorgGator, vägar,samhällsplanering,räddningstjänstKultur ochfritidPolitiskverksamhetÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 17

Ekonomisk analysInvesteringar DIAGRAM 6 – Investeringar (mkr) (diagram (mkr) 6)500400300200100020072008200920102011Nämndernas resultat visar ett mindreunderskott på -1,8 mkr varav affärsdrivandeverksamhet redovisar ett underskottom -2,0 mkr (VA -3 mkr och renhållning1 mkr) . I resultatet ingår omställningskostnaderav engångskaraktär för personal om17,1 mkr främst för Väsby välfärd. Nedanredovisas nämndernas resultat i korthet.(Tabell 2.) Under den senaste femårsperiodenhar andelen entreprenadkostnader iprincip fördubblats.Pensionskostnads- och skuldutvecklingende närmaste åren har storbetydelse för kommunens ekonomi, i ochmed att stora grupper av anställda kommeratt pensioneras fram till 2020. Pensionskostnaderoch pensionsskuld påverkas ocksåav om verksamhet övergår till annan huvudman,vilket varit fallet i Upplands Väsbyunder de senaste åren. I samband med årsredovisningen2011 har beräkningar gjorts förden kommande 3-årsperioden med hittillskända beräkningsunderlag.Redovisningsprincipen beträffandepensionsskulden har ändrats för 2011 ochinnebär att pensionskulden för förtroendevaldalyfts in i räkenskaperna. Totalt påverkaseget kapital negativt med 11,0 mkrvarav 4,1 mkr är 2011 års avsättning ochingår i årets resultat.Pensionskostnaderna kommer att ökakontinuerligt de närmaste åren, tabell 3.Pensionskostnadernas andel av skatte intäkterär tämligen konstant på 5,0 %–5,3 %, medundantag för 2011, vilket innebär att drygten krona av utdebiteringen årligen går till attbetala pensionskost naderna.Investeringar uppgår till 196 mkr(2010: 119 mkr) vilket kan jämföras medbudget 375 mkr och innebär att investeringsgradenuppgår till 52 % (2010: 62 %). Av ­vikelsen mot budget beror på att projekt harförsenats exempelvis vindkraftverk, LSSboende,gator och vägar inom områdenaÖstra Frestaby och Kairo-Båtbyggartorp samtVA inom Söderby-Enebo-Vällsta området.)Utveckling av investeringar redovisas idiagram 6.Nämndernas resultat (tabell 2)Nämnd Resultat 2011Kommunstyrelsen17,0 mkr* överskott avser budgetreserv 17,0 mkr för omställningar och volymer.* ur budgetreserven har ägartillskott lämnats till Stöd och processutskottet 0,8 mkr för trygghetsuppdrag.* ur budgetreserven har ägartillskott lämnats till Tekniska nämnden 11,8 mkr för driftskostnaden av Multihuset Messingen.* ur budgetreserven har ägartillskott lämnats till Produktionsstyrelsen 9,8 mkr för omställningsarbetet med Vilunda gymnasium.Teknik och fastighetsutskottet 6,9 mkr* överskott avser avkastningskravet på fastigheter 8,3 mkr.* överskott avser bland annat beläggningsarbete och renhållning, totalt 4,4 mkr.* underskott avser vinterväghållning 2,8 mkr.* VA redovisar underskott 3,0 mkr.Kultur och fritidsnämnden1,6 mkr* Överskott avser ej utnyttjad budget 2,5 mkr.* Underskott avse volymökningar 0,8 mkr, bland annat inom Musikskolan.Räddningsnämnden0,3 mkrMiljö och hälsoskyddsnämnden 0,1 mkr, Revision 0,1 mkr och Gemensamma nämnden för familjerättsliga0,3 mkrfrågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby 0,1 mkrÖverförmyndarnämnden Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner-0,3 mkrStöd och processutskottet-0,4 mkr* underskott avser ökad efterfråga på Stöd och process tjänster.Utbildningsnämnden-2,5 mkr* underskott avser högre volymer förskola och gymnasiet samt dyrare utbildningsplatser.Byggnadsnämnden-2,9 mkr* underskott avser minskade intäkter för planärenden och konsekvenser av nya plan och bygglagen.Social och äldrenämnden-8,4 mkr* äldre- och handikappomsorg, överskott 12,9 mkr avser momskompensation, färre platser boende LSS och budgetreserv.* individ- och familjeomsorg, underskott 21,3 mkr avser placeringskostnader och försörjningsstöd.Produktionsstyrelsen -13,4 mkr* underskott avser personalkostnader i förhållande till volymer inom hemtjänst, förskola och skola.Summa nämnder -1,8 mkr18 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Ekonomisk analysInterna kontrollen stärks medrisk- och väsentlighetsanalyser utgör en del ikommunens ledningssystem för styrningoch uppföljning av verksamheten. Syftet äratt förebygga och säkerställa att ambitionenom en god hushållning av kommunensresurser upprätthålls. Det innebär att såvälverksamhetens ändamålsenlighet och kvalitetsom kostnadseffektivitet följs upp.Upp följning av internkontrollen hargenomförts i enlighet med antagen plan förinternkontroll 2011. Kontrollen omfattadebland annat hantering av kreditkort, leverantörs-och kundfakturor, inventarieförteckning,representation, attest av lön, köptrohettill gällande avtal, rapportering avdelegationsbeslut och vissa verksamhetskontrollerexempel kemikaliehantering ochdricksvattenkontroll. Policy för förhindrandeav mutor och bestickning har tagits fram ochhandlingsplaner på respektive nämnd ärframtagna.Ett starkt förbättringsområde för 2012är att öka nämnders budgetföljsamhet vilketär en förutsättning för kommunens långsiktigaekonomi i balans i kommunen.Vidare har åtgärder vidtagits inom förbättringsområdensom representation, attest avlön, och användandet av köpkort. Arbetetmed internkontroll för 2012 har intensifieratsgenom att även omfatta verksamhetskontrollermen också en riskbedömning avuppsatta mål.Under hösten 2011 har Ernst & Youngpå uppdrag av kommunens revisorer granskatrutiner kopplade till väsentliga redovisningsprocesser.De väsentligaste slutsatsernai granskningen sammanfattas med att kommunenhar god kompetens vad gäller hanteringav räkenskaperna. Vidare visar granskningenatt ekonomiska rapporter haravstämts på ett tillfredställande sätt och atträkenskaperna var rättvisande.Framåtblick Den ekonomiska osäkerheteni världsekonomin har fortsatt underinledningen av 2012. Den ekonomiskakrisen i världen och skuldkrisen i Europapåverkar svensk exportindustri och förväntasmedföra lägre efterfrågan och lägre tillväxt.Det riskerar att öka arbetslösheten och därmedpåverkas kommunens skatteintäkternegativt. Under hösten 2011 har skatteprognosennedreviderats inför 2012–2013. Om-­världens pågående skuldkriser i Europa ochUSA ställer krav på fortsatt handlingsberedskapom de ekonomiska förutsättningarnaåterigen förändras snabbt. Upplands Väsbystår rustad med en stabil ekonomi och effektivaverksamheter, trots det krävs återhållsamhetoch budgetdisciplin för att skapaekonomiskt utrymme som kan trygga verksamheternasfinansiering över tid.Vilka slutsatser visar den ekonomiskaanalysen för 2011? Det positiva är att kommunenhar en välskött ekonomi som innebären god ekonomisk hushållning för Väsbyborna.Årets positiva resultat har finansieratstora engångskostnader för verksamhetsanpassningaroch nedskrivningar i fastigheter.Dessa kostnader hänförs främst till omvandlingenav Messingens industriområde ochutveckling av Väsby stad. I det nya multihusetMessingen vid stationsområdet finns nublanda annat Väsby Nya Gymnasium,Peabskolan och bibliotek.Nämndernas och utskottens positivaresultat visar på ekonomisk medvetenhet ochförmåga till snabba omställningar som delägre skatteintäkterna och därmed priskompensationerinneburit. Ökningen av skatteintäkternaär fortfarande på en låg nivå jämförtmed före finanskrisen. Samtidigt ställskrav på högre pris- och lönekompensationerän som varit fallet de senaste åren. Det ärdärför viktigt att fokusera på de kronor kommunenhar att bedriva verksamhet för.En av de ekonomiska utmaningarnaframöver är att bromsa den kraftiga kostnadsutvecklingeninom individ- och familjeomsorgensverksamheter, främst placerings kostnaderför barn- och ungdomar och försörjningsstöd.Olika åtgärder vidtas nu och förväntas geeffekt successivt. Den kommunala organisationenVäsby välfärd, som är i konkurrensmed privata utförare, har resultatkrav att uppfyllabåde för kvalitet och ekonomi.En annan ekonomisk utmaning är satsningarnapå infrastrukturen och samhällsutvecklingen.Den stora ökningen av antalet invånareunder året innebär att kommunen är en avlandets snabbaste växande kommuner. Denpositiva befolkningsutvecklingen innebärökade skatteintäkter som bidrar till ett stabilarefinansieringsunderlag för investeringar,ökade pensionskostnader och satsningar påvälfärdstjänsterna.Förutsättningarna ökar även för attfortsätta bygga en hållbar och klimatsmartkommun. Kommunen måste fortsättningsvisha en stabil ekonomi och ett resultat omminst 2,5 % för att klara de ekonomiskapåfrestningar som det innebär att vara en tillväxtkommun.För att klara detta fortsätterarbetet med strategin för ekonomisk balansoch målbild 2014 med fokus på ökad planberedskapför fler bostäder, öka kunskapsresultateni skolan, fastighetsutveckling samt kvalitetsutveckling.20 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Ekonomisk analysKommunkoncernenI Sigmaområdet planeras för nyproduktion av cirka 250 lägenheter och en ombyggnadav Sigma Centrum under perioden 2011–2014. Samtidigt sker en förnyelse av områdets452 befintliga lägenheter. AB Väsbyhem har inlett en delningsprocess där 7 fastigheterinne hållande 816 lägenheter från och med 2012 ingår i Bo i Väsby AB. Syftet är att skapaen större mångfald på hyresmarknaden och Bo i Väsby kommer bland annat attarbeta på ett innovativt sätt med boendeinflytande.KoMMunkoncernen Ekonomin i kommunkoncernen harför sämrats under året som gått. Resultatet 2011 är negativt -26,4mkr (2010:151,1 mkr). Balansomslutningen ökar med 745,7 mkrtill 4 718,4 mkr (2010: 3 972,7 mkr) men soliditeten minskar till47,6 % (2010: 58,3 %) eller till 26,6 % (2010: 35,5 %) näransvarsför bindelsen för pensioner räknas in (diagram 1).Soliditet kommunkoncernen koncernen (diagram 1)70,060,050,040,030,020,010,00,0KommunkoncernenKommunkoncernen inkl ansvarsförbindelsen2002 20032004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011AB Väsbyhem AB Väsbyhem förvärvar, säljer, äger, bygger,förvaltar och upplåter fastigheter och tomträtter med bostäder,affärs- och kontorslokaler samt kollektiva anordningar. Väsbyhemär liksom kommunen miljöcertifierad enligt den internationellastandarden ISO 14001. Efter den periodiska revisionen 2011 ärVäsbyhems miljöledningssystem fortsatt certifierat.Företagets ägda och förvaltade bostads- och lokalyta uppgickvid årsskiftet till 379 813 kvm (2010: 377 724 kvm). Det är enökning med 0,6 % vilket förklaras av ett förvärv. I kvarteretMessingen, vid pendeltågstationen, har en fastighet innefattande43 hyreslägenheter, ett LSS-boende, två kommersiella lokalersamt 35 studentlägenheter förvärvats. Första inflyttning skedde inovember 2011 och färdigställande och inflyttning fortsätteröver årsskiftet.Antalet lägenheter i beståndet var 5 162 st och antalet lokaler658 st vid årsskiftet. Inga uthyrningsbara bostadslägenheter varvakanta vid årsskiftet medan uthyrningsgraden för lokaler uppgicktill 92,8 %. Vakanserna består av lokaler som står i begreppatt byggas om och mindre lokaler/förråd i våra bostadsområden.Efterfrågan på lokaler väntas öka 2012.Väsbyhem har en egen bostadskö där det vid årsskiftet stod16 910 personer kö (varav 11 476 personer boende i kommunen).Efterfrågan på bostäder beräknas 2012 fortsätta vara stark.Koncernen ab Väsbyhem hyr även ut parkeringsplatsertill både boende och externa, dels i egen regi dels via dotterbolagetVäsbyhems parkerings AB. Som helhet för koncernen uppgåruthyrnings graden till 89,5 %.Resultatet för 2011 försämras och beror på ett fortsattom fattande underhållsprogram om, 212,0 mkr (2010: 310,8 mkr)sam tidigt som försäljningar av fastigheter, 523 mkr för 2010,genererade stora reavinster. 339,1 mkr bidrog till det bättre resultatet.Väsbyhem har under 2011 inte sålt någon fastighet.I koncernen Väsbyhem har sedan 2007 sålts totalt 2 918lägenheter med en yta av 230 725 kvm. Försäljningarna hargenererat en reavinst på totalt 1 626 mkr. Försäljningar avlägenheter är i enlighet med ägardirektiv beslutade 2006. Försäljningarnahar möjliggjort för Väsbyhem att bidra till ett attraktivareVäsby i framtiden genom att inkomsterna återinvesteratsi främst förnyelse och underhåll av kvarvarandebostäder samt i mindre nyförvärv.Aktiekapitalet på 130,0 mkr är oförändrat. Balans omslutning2011 ökar med 595,3 mkr för att uppgå till 3 248,0 mkr (2010:2 653,1, mkr). Materiella anläggningstillgångar uppgår till2 360,9 mkr (2010: 2 006,1) och ökningen förklaras till störstadel av den nyförvärvade fastigheten och omfattande förnyelse ochunderhåll av fastighetsbeståndet. Väsbyhems soliditet är fortfarandegod men har minskat kraftigt de senaste åren. Mellan 2009och 2011 har soliditeten minskat med drygt 20 procentenheter.Soliditeten uppgår i år till 49,1 % (2010: 61,7 samt 2009: 69,2 %).Placering i obligationer är i stort oförändrat och uppgår till509 mkr (2010: 512 mkr). D äremot har kortfristiga placeringar,kassa och bank ökat till 355,5 mkr (2010: 107,9 mkr). Samtidigthar extern upplåning skett vilket påverkat soliditeten negativt.Skulder till kreditinstitut uppgår totalt till 1 398,0 mkr (2010:857,0 mkr).Utdelning i moderbolaget uppgår enligt förslaget från styrelsentill 2,1 mkr (2010: 2,2 mkr).Ej konsoliderade organisationer Förutom ABVäsbyhem har Upplands Väsby kommun även inflytande i flerorganisationer. Från 2011 konsolideras inte KommunalförbundetBrandkåren Attunda i kommunkoncernen.22 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Ekonomisk analysKoMMunalförbundet Brandkåren Attunda(ägarandel 16,8 %) bildades i maj 1997. Syftet med förbundet äratt genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggandearbetet, öka effektiviteten i utryckningsverksamhetensamt att minska kostnaderna. På uppdrag av medlemskommunernakan brandkåren också hantera tillsyn/tillstånd för explosivavaror. Medlemskommuner 2011 var Knivsta, Järfälla, Sigtuna,Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby.SÖRAB (ägarandel 10,0 %) är ett regionalt avfallsbolag i norraStockholms län som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla,Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby,Upplands Väsby och Vallentuna.Resultatutveckling koncernen (mkr) (diagram 2)Resultatutveckling koncernenKäppala (ägarandel 9,6 %) är ett kommunalförbund som renaravloppsvatten från hela eller delar av 12 kommuner norr om Stockholm.Förutom rent vatten i sjöar och åar ger reningsprocessen enbonus i form av användbara restprodukter – slam och biogas.Norrvatten (ägarandel 7,3 %) är ett kommunalförbund somproducerar och distribuerar dricksvatten av hög kvalitet till drygt enhalv miljon människor i 14 medlemskommuner norr om Stockholm.Stockholmsregionens försäkrings ab (srf)(ägarandel 3,7 %) bildades 2008. SRFs syfte är att i samarbetemed kommunerna samordna upphandling och förvaltning avsamlade försäkringslösningar på ett rationellt och kostnadseffektivtsätt samt vara ett aktivt verktyg och ett stöd för kommunalriskhantering med målet att på ett optimalt sätt minska skador,förluster och störningar och att skapa effektiva, trygga och säkrakommuner. Bolaget ska tillföra kommunerna ökad kompetensinom försäkringsområdet och vara en resurs inom riskhantering,skadeförebyggande och försäkring.430,0380,0330,0280,0230,0KommunkoncernenVäsbyhem (koncern)KommunenVårljus ab (ägarandel 2,5 %) bildades 1994 i syfte attbedriva institutionsvård för barn, ungdomar och familjer medpsykosociala problem. Över tiden har bolaget utvecklats till ettföretag med ett brett utbud av vård-, behandlings- och rådgivningstjänster,som erbjuds socialtjänsten, skolan samt enskilda.180,0130,080,030,0-20,02002 20032004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011KoMMuninvest i Sverige ansvarar för svenska kommunersoch landstings samordnade upphandling av finansiering. Ägarnaär fler än 260 kommuner och landsting. Kommuninvest främjarfinansverksamhet genom stabil och kostnadseffektiv finansiering,finansiell rådgivning, kunskapsutveckling och samverkan. UpplandsVäsby kommun är medlem i Kommuninvest sedan 2010.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 23

LEDNINGSSYSTEMETDen röda trådenFör att nå våra mål och leverera resultatarbetar kommunen på ett gemensamt sätt.Ledningssystemet tydliggör prioriteringaroch sätter fokus på resultat.En fråga om demokrati Vår utgångspunkt är väsbybornasbehov och önskemål. Kommunen har förflyttat sig från enanslagsstyrd förvaltning till en kund- och efterfrågestyrd serviceorganisation.Kunden är alltid i fokus vilket speglar sig i vårt förhållningssättoch bemötande. I kundmötet och genom dialogereller undersökningar tar vi reda på vad som är viktigt för medborgarna.Varje kund ska kunna jämföra olika utförare av välfärdstjänsteroch göra ett val utifrån sina behov. Konkurrensneutralaersättningssystem och regelbunden uppföljning garanteraratt utförarna konkurrerar med kvalitet och effektivitet.övergripande mål Målstyrningen beskrivs i fyra perspektiv;kund, samhälle och miljö, medarbetare och ekonomi vilketska säkerställa en helhetssyn i kommunens utveckling.Två perspektiv är externt riktade med fokus på levereradeverksamhetsresultat. Kundperspektivet representerar alla medborgarei kommunen och också specifikt de kunder som användervåra tjänster. Samhälle och miljö representerar framtida väsbybor– det handlar både om att locka människor att flytta till Väsbymen också att ta hand om miljön så att Väsby kan vara en platsdär framtida generationer har möjlighet att bo och verka.De återstående två perspektiven är internt riktade medfokus på insatta resurser. Medarbetarperspektivet omfattarkommunernas personal och ekonomiperspektivet kan ses representeraväsbyborna i rollen av ägare och skattebetalare.Modellen har stöd i de formella krav på styrning som angesi kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuneroch landsting.Ledningssystemet utgår från kommunfullmäktiges övergripandemål som beskrivs i fyra perspektiv; kund,samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Kvalitetsarbetetoch miljöledningssystemet kopplas till styrmodellengenom bland annat prioriterade mål och nyckeltal.Omvärldsanalysen utgår från de fyra perspektiven ochövergripande mål och återkopplas till alla utförare.OMVÄRLDSANALYSKUNDKVALITETSAMHÄLLEOCH MiljöMEDARBETAREMILJÖEKONOMIUTFÖRARE24 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

LEDNINGSSYSTEMETKundvalsorganisation Vårt arbetssätt säkerställer atträtt åtgärder vidtas med utgångspunkt från väsbybornas vilja. Deolika rollerna och kopplingen till den politiska viljan är tydlig,vilket gör att vi får en effektivare process med kortare beslutsvägar.För att säkra konkurrensneutraliteten mellan kommunalaoch externa utförare har kommunen en organisation som hållerisär den övergripande uppföljningen och finansieringen från självautförandet av verksamheten.Rollerna i tjänsteproduktionen i syfte att bibehålla en mångfaldav leverantörer beskrivs enligt följande:ÄGAREKF/KSKUNDVALNÄMnderUTFÖRAREinterna och externa• Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsen ställer de övergripandepolitiska kraven.• Kundvalsnämnderna via kundvalskontoret säkerställertillgång till service, finansiering och följer upp kvaliteten avvälfärdstjänsterna.• För att bibehålla konkurrensneutralitet mellan kommunalaoch externa utförare håller vi isär den övergripande tillsynen ochfinansieringen från utförandet av verksamheten. Det ger oss möjlighetatt tillgodose väsbybornas krav på mångfald och valfrihet.• Kommunala utförare har i uppdrag att i konkurrens med andrautförare leverera och kvalitetssäkra tjänster, driva utvecklingen,säkra att medarbetarna har hög kompetens, gott bemötande ochförhållningssätt samt dagligen tillgodose kundernas behov ochöverträffa deras förväntningar.mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat.Förutom nyckeltalen kopplas också handlingsplaner till målen.Handlings planerna beskriver de aktiviteter som genomförs föratt målen ska uppnås.I ledningssystemet är det systematiska kvalitetsarbetet ochmiljöledningssystemet integrerat. Varje organisation har ocksåen omvärld att förhålla sig till. Genom att vi har integrerat enstrategisk och systematisk omvärldsanalys i ledningssystemetkan vi på ett bättre sätt ta fram strategier för de förändringarvi har att möta.Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyserutgör en del i kommunens ledningssystem. Syftet är att förebyggaoch säkerställa att ambitionen om en god hushållning av kommunensresurser upprätthålls. Det innebär att såväl verksamhetensändamålsenlighet, kvalitet som kostnadseffektivitet följs upp.Ledningssystemet är styrande för hela kommunkoncerneninklusive kommunala bostadsbolag. Syftet är att tydliggöraspelregler och förväntningar för att uppnå önskade resultatoch att klara uppsatta mål och uppdrag samtidigt som en godekonomisk hushållning säkras. Lednings systemet ger oss en helhetstäckandestyrprocess för verksamhetsplanering och uppföljning.För att underlätta vårt arbete använder vi oss av flera olikaIT verktyg. Eko nomi styrningsprinciper har också utvecklats somstödjer upp följning av verksamhetens kostnadseffektivitet.Ledningssystemet har anpassats till kundvalsorganisationenoch till mångfalden av utförare som levererar välfärdstjänster tillväsbyborna. Det utvecklas ständigt men grunden är en mål- ochresultatstyrningsmodell i fyra perspektiv. Målstyrningen säkrasgenom en röd tråd från kommunfullmäktiges övergripande mål,via nämndmål ut till verksamhetsmål hos respektive utförarenärmast kund. Måluppfyllelsen följs upp genom nyckeltal somÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 25

KVALITETSå utvecklar vi kvalitet till kundKvali tetsarbetet ska säkerställa att väsby -borna får bästa möjliga service och tjänsterinom givna ekonomiska ramar.Medborgarna och kunderna ska uppleva godtillgänglighet, bra bemötande och möjlighet till inflytande ialla kommunalt finansierade tjänster. Kvalitetsarbetet ska skapadirekt värde för kunden.Kvalitetsarbetet har kopplats till kommunens målstyrningmed tydligt fokus på resultat. Måluppfyllelsen följs upp genomolika nyckeltal som mäter kvalitet och effektivitet. För välfärdstjänsternaidentifieras viktiga nyckeltal ur kundperspektiv. Dessakopplas till avtal och överenskommelser med utförarna.För att kommunen ska kunna jämföra sina resultat medandra deltar Upplands Väsby kommun i Statistiska Centralbyråns(SCB) medborgarundersökning samt i Sveriges Kommuner ochLandstings (SKL) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet.Resultat från dessa undersökningar ligger till grund för nämndernasoch kontorens prioriteringar i verksamhetsplanen.Under året har en genomförandeplan tagits fram som beskriverhur det systematiska kvalitetsarbetet ska implementeras i verksamheternasordinarie arbete. Modellen förutsätter att mångfaldoch valfrihet stimulerar till konkurrens och kvalitetsutveckling.För att stimulera till kvalitetsutveckling har kom-­munen antagit utmaningen att bli nominerad till ”Sverigeskvalitets kommun” år 2013. En kartläggning som belyser hurkommunen styrs och hur samspelet inom organisationen fungerar,genom fördes i maj 2011 genom Sveriges Kommuners ochLandstings verktyg Kommunkompassen. Den belyser kommunenutifrån åtta olika områden och poängsätter varje områdemed högst 100 poäng. Upplands Väsby fick 499 poäng av totalt800 poäng, vilket är ett bra resultat vid en första mätning ijämförelse med andra kommuner som har gjort motsvarandemätning. De områden som identifierats ha största förbättringspotentialär ”Kommunen som arbetsgivare” och ”Verk samhetsutveckling”.Förutsättningarna för valfrihet är att kunderna och medborgarnakan jämföra kvaliteten mellan utförare. För att tillgodosedetta krav finns Väsby Jämföraren på kommunens webbplats. Därpresenteras verksamheternas resultat för förskola och grundskolautifrån föräldrars prioriterade frågor, kundundersökningar ochskolverkets statistik. Sedan hösten 2011 är det också möjligt attjämföra kvaliteten mellan olika utförare av hemtjänst.För att stimulera och uppmuntra alla kommunalt finansieradeutförare och samarbetspartners att arbeta med kontinuerligaförbättringar infördes 2011 en kvalitetsutmärkelse och ettinnovationspris. En arbetsgrupp har arbetat med att ta fram ettkoncept för utmärkelserna som ska delas ut första gången idecember 2012. Kvalitetsutmärkelsen utgår från kommunensledningssystem med bedömningskriterier som rör planeringsochupp följningsarbetet, resultat, ledar- och medarbetarskap,resursanvändning samt miljö.KunderbehovStändig förbättring av kvalitetsarbetetKvalitetsnyckeltalutfallKundertillfredsställelseDialogen är en viktig metod för att möta kundernasoch medborgarnas krav och önskemål. Dialog sker idag på olikasätt och med olika målgrupper till exempel genom Ung i Väsby,medborgarförslag till kommunfullmäktige, Synpunkt Väsby ochdialogmöten i specifika ämnen eller områden. Under 2011 hardialogmöten kring skola och skolresultat arrangerats vid två tillfällenmed syftet att stimulera till kvalitetsutveckling och förbättraderesultat.Kommunens kvalitetsgarantier utvecklas i dialogen medmedborgarna/kunderna där också behovet kartläggs. Kvalitetsgarantiernamöjliggör för kunden att ha realistiska förväntningarpå tjänsten. Under året har sex nya garantier tagits framoch totalt har kommunen 21 stycken.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 27

medarbetareEn allt bättre kommun att arbeta iÅrets medarbetarenkät visar att Väsby ären attraktiv kommun att arbeta i. Våra medarbetareupplever att de har tydliga mål ochintressanta uppdrag samt har en bra dialogmed både kollegor och chefer.Viktiga händelserEtt av kommunfullmäktiges övergripande mål är att kommunenska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare.För att kommunens varumärke ska stärkas, är det av stor viktatt alla medarbetare oavsett utförare ser sig som representant förkommunen. Därför har stort fokus under året lagts på arbetetkring det dagliga bemötandet och tillgängligheten.Nöjdare Medarbetare Under 2011 har en medarbetarenkätgenomförts som visar på förbättrade resultat. Nöjd medarbetarindexhar ökat till 70 (2010: 67) vilket kan jämföras med63 för 2006, det året omställningsarbetet startade. Resul tatenvisar att medarbetarna är stolta över att arbeta i kommunen ochatt de är nöjda med sin arbetssituation. Orsaker till det förbättraderesultatet är att medarbetarna upplever att mål och uppdragär tydliga, arbetsuppgifter intressanta och dialogen med närmastechef bra. Nytt är bemötandefrågor som visar goda resultat, exempelvisarbetsklimat och samarbete i arbetsgrupperna. Samtidigtupplever våra kunder ett gott bemötande från kommunen.Förbättringsområden utifrån medarbetarenkäten är egenpåverkan på arbetstider och bättre kommunikation om den politiskainriktningen.Under året har ledningen och kommunens verksamheter förtdialog om vårt ledningssystem och kommunens utveckling. Detär även en viktig nyckel för att skapa förståelse för kommunensmål och hur de löper som en röd tråd igenom alla beslutsnivåerända fram till den enskilda medarbetaren. Dialogerna kommeräven att fortsätta under 2012.Ledarskap Varje ledare och medarbetare ska ha en aktiv roll iverksamhetsutvecklingen av Upplands Väsby kommun. Kommunen,som arbetsgivare, har i uppdrag att skapa de rätta förutsättningarnaför detta. Uppdragen som utförs ska vara tydliga såatt varje medarbetare har sin plats i organisationen med rätt kompetensför sina arbetsuppgifter. Ansvaret ligger på kommunenschefer och ledare att tydliggöra mål och uppdrag tillsammansmed sina medarbetare.En chefs- och ledarutbildning påbörjades under hösten 2011.Målet med utbildningen är att ytterligare stärka chefer och ledare isina roller och därmed också skapa en bättre och mer utvecklandearbetsmiljö för medarbetarna. Initialt lades fokus på ledning ochstyrning på politisk och kommunövergripande nivå, samt på chefensroll när det gäller kundbemötande och kommunikation.Kvalitet och utveckling av pågående kvalitetsarbete har vid fleratillfällen bearbetats vid kommunens ledarforum. Där samlas allachefer och ledningsgrupper, för att diskutera ämnen som är aktuellaoch viktiga för kommunens verksamhetsutveckling.Medarbetarskap Flera olika utbildningsinsatser som germöjligheter till kompetenshöjning och kompetensöverföring hargenomförts under året. Det har delvis skett inom ramen för EUprojekt.Sociala medier, framtida yrkesrollskrav, lärande nätverk,omvärldsbevakning och framtidsanalys är områden som ingått.Medarbetarna har också deltagit i mentorskapsprogram.Efter de stora personalminskningarna 2007 och 2008 genomatt verksamheter övergick till privata utförare, har minskningen avpersonal planat ut. Timavlönades andel av arbetad tid har ökat meden halv procentenhet per år, från 9,5 procent till 10,4 % för 2011.28 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

medarbetaremedarbetare 2007 2008 2009 2010 2011Tillsvidare anställda 1 990 1 563 1 421 1 311 1 295Tidsbegränsatanställda265 174 116 138 143Månadsavlönade 2 255 1 737 1 537 1 449 1 438Timavlönade 1 372 734 734 616 704Antal avlönade 3 627 2 471 2 271 2 065 2 142Totalt antal2 059 1 692 1 487 1 233 1 227års arbetare 11 En årsarbetare motsvarar 1 700 timmar per år.Upplands Väsby kommuns utmaning på kort sikt är att kvalitetssäkrapersonalförsörjningen i kommunens verksamheter. Vidarevisas också att i den kommunala verksamheten arbetar främstkvinnor. Dessa utgör 77 % av alla månadsavlönade. Medelåldernmellan 2010 och 2011, har bland månadsanställda minskat med1,7 år till 47 år.Tabellen nedan visar en klar ökning av antalet månadsanställdaunder 39 år, jämfört med både 2009 och 2010. I gruppenmellan 50–59 år finns däremot en minskning. Tabellen visarockså en tydlig bild med stora pensionsavgångar framöver där denstora gruppen är fyrtiotalisterna.Ålders indelning2011 varav2009 2010 2011månadsavlönadekvinnor män–19 1 1 2 2 020–29 114 110 121 90 3130–39 288 284 303 237 6640–49 354 321 335 256 7950–59 481 458 429 323 10660–65 288 258 233 193 4065– 11 17 15 10 5Summa 1 537 1 449 1 438 1 111 327Friskvård och hälsa Kommunen erbjuder sina anställdasubventionerad friskvård. För månadsanställda gäller friskvårdchecktill ett högsta värde av 900 kr per år. Totalt har 994 (2009och 2010: totalt 1 413) beställningar av checkar gjorts. Nyttjandetav beställda checkar är 84 % (2010: 79 %). De vanligastefriskvårdsformerna redovisas i cirkeln ovan till höger.Under året har även en ny upphandling gjorts av personalförmånenPersonalstödet. Det ger varje kommunanställd möjlighettill vägledning i frågor som ligger utanför arbetsrollen, exempelvisjuridik, ekonomi och hälsorådgivning. Även denna gång blevFalck Healthcare kommunens leverantör.Tillsammans med företagshälsovård (Avonova) deltar kommuneni ett EU projekt för minskande av ohälsa och förbättradrehabilitering. Samarbetet sker i syfte att hitta en modell för hurvi i kommunen skall kunna jobba ännu mer med förebyggandehälsovård. Det omfattar bland annat arbetsplatsdiskussioner omhur vi kan minska sjukfrånvaron, vårt eget ansvarstagande ochhur vi får rätt kompetens på rätt plats.Kommunen har ett långsiktigt fokus på att minska sjukfrånvaron.Under 2011 inleddes ett EU-finansierat projekt Verk samhetoch hälsa för att implementera en strukturerad metodik för ändamålet.I tabellen nedan åskådliggörs utvecklingen mellan sjukfrånvarooch frisknärvaro. Frisknärvaron har ökat sedan 2010.Nyttjande avfriskvårdscheckenmassage, zonterapi ochakupunktur 40 %gym/gruppträning32 %simning/vattengymnastik23 %övrigt 5 %Sjukfrånvaro 2009 2010 2011Korttidsfrånvaro antal dagar 5,2 4,5 4,1Långtidsfrånvaro antal dagar 12,5 11,9 9Sjuktillfällen per anställd 1,7 1,8 1,7Sjukfrånvaro, totalt i % 5,8 5,8 5,3Frisknärvaro 2009 2010 2011Procent av månadsanställda 64,1 57,6 59,4Både den långa och den korta sjukfrånvaron har minskat. Långtidsfrånvaronminskar mest, med nära tre dagar. En stor bidragandeorsak till minskningen är troligen också den ökade uppmärksamhetenfrån försäkringskassan på långa sjukskrivningar.Personalförsörjning De snabba och uppmärksammadeförändringarna, bland annat med pris som Sveriges IT-kommun,har skapat ett rykte om en dynamisk och framåtsyftande organisationsom attraherar människor som vill göra skillnad. Detta harbidragit till att personalförsörjningsläget är gott i de flesta yrkeskategorieri kommunen. I några yrken har det dock visat sig svårtatt rekrytera även under 2011. Det är bland annat VA-ingenjöreroch flera andra tekniska yrken samt fritidspedagoger och skolsköterskor.Det finns områden med annan problematik. Det är exempelvisstor rörlighet bland socialsekreterare mellan kommunerna.Det är inte svårt att rekrytera, men omsättningen är hög, vilketpåverkar arbetsförhållandena i verksamheten.Personalomsättningen ligger på cirka 10 % årligen. Det är ensund nivå på rörlighet både när det gäller förnyelse och trygghet.Det finns ett flertal metoder för att beräkna personalrörlighet.Tabellen nedan visar avslutade anställningar i relation tilltotala antalet tillsvidareanställda.Personalrörlighet tillsvidareanställda 2009 2010 2011Avslutade anställningar 140 144 128Personalomsättning tillsvidareanställda 10% 11% 10%ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 29

miljöMiljöarbete för ett hållbart samhälleDet politiska målet för kommunensmiljö arbete är att Väsby ska vara ledandei Sverige. Upplands Väsby kommun planeraroch utvecklar ett hållbart samhälle i samarbetemed andra.Genom att vara en aktiv och naturlig partner i miljöarbetet kanfler bidra till att staden byggs i harmoni med naturen och ekosystemet.Här kan den hållbara staden utvecklas med godakollektiva transport- och cykelförbindelser och nära tillgång tillrekreation i attraktiv natur.Systematiskt miljöarbete Kommunen har valt attprioritera miljön och är den första storstadskommunen i landetsom miljöcertifierat hela kommunkoncernen enligt ISO 14001.Miljö certifieringen är ett kvitto på en bra struktur förmiljöarbete.Miljöpolicyn är grunden för kommunens miljöarbete ochen viktig utgångspunkt för miljömålen. Policyn anger att Väsbyska arbeta med de frågor som har den största miljöpåverkan iverksam heterna inom områdena: energianvändning, buller,avfalls hantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning,trafik och transporter samt vattenanvändning.För att lyckas med detta behövs stort engagemang ochmedvetenhet hos medarbetare och ledning. Det är viktigt attmiljöarbetet är en del i den ordinarie verksamheten så attmiljöfrågan vägs in i beslut och handlingar. Under året harfokus varit att integrera miljöarbetet med kvalitetsarbetetoch ledningssystemet.Miljöfrågor i samverkan Hållbar samhällsutvecklingär en mycket viktig uppgift för kommunen, men det är någotsom alla måste hjälpas åt med. Klimatavtal Väsby är exempel påsamarbete med näringslivet med syfte att på lokal nivå strävaefter minskad klimatpåverkan oavsett vad som avtalas på internationellnivå. Alla kan, och behöver vara med och bidra tillett klimatsmartare samhälle.Genom köpet av ett vindkraftverk i Ockelbo bidrar kommunentill mer förnybar energi. Kommunen har tagit fram en energiochklimatstrategi som antagits av kommunfullmäktige.Genom kommunens energi- och klimatrådgivning spridstips och råd till kommunens invånare och lokala företag. Tillexempel fick tio företag besök av en rådgivande energikonsult,och cirka 200 elever besökte tekniska museets utställningEnergismart.För att inspirera andra och sprida vårt strukturerade arbetssätthar flera presentationer och seminarier genomförts underåret bland annat vid Miljöaktuellts arena i Almedalen och vårteget ”lilla Durban”. Hållbarhetsfrågan lyftes på vår årligaStadsbyggnadsdag och i samarbete med föreningslivet anordnademiljödagarna.Minskad energiförbrukning Under året har energiförbrukningeni kommunens lokaler minskat med nära femprocent. Det har uppnåtts genom bland annat att tio fjärrvärmecentraleri kommunens byggnader har bytts ut ochbelysningsarmaturer i ishallen förnyats. En plan är framtagenför utbyte av gatu- och parkbelysning. Andra exempel är de nyamiljövänligare skrivare med funktionen follow-print sominförts. Skrivarna tillverkas på ett energisnålt sätt och de gårsnabbt i och ur energisparläge.Kommunens energi- och klimatstrategi anger även konkretaåtgärder för beteendeförändring för minskad energiförbrukning.Exempelvis har ett utbildningsmaterial för skolornatagits fram för att öka kunskap och medvetenhet hos bådeelever och skolpersonal. En systematisk genomgång av varjeskolområde ska ske med början 2012.Minskade utsläpp från koMMunala fordonDrivmedelsförbrukningen visar hur bytet till etanolfordon slagitigenom när det gäller minskning av bensinförbrukningen.Diesel förbrukningen har också minskat men stagnerat på grundav att det varit svårt att hitta lämpliga alternativ till lätta transporteroch minibussar som drivs på alternativa drivmedel.Genom att en tankstation för biogas etablerats i kommunen harkommunen under året investerat i tre gasbilar. Det ger ocksåkommuninnevånarna bättre förutsättningar att välja gasbil. IGröna bilisters årliga kommunranking kom kommunen påandra plats i Stock holms län. Klimat kompensation för flygresori tjänsten har införts och pengarna har använts till att starta enintern cykelpool med el-cyklar.Drivmedelsförbrukning kommunens fordon (tkr)(diagram 1)DIAGRAM 1 – Drivmedelsförbrukning kommunens fordon (tkr)706050403020100Bensin (liter)Diesel (liter)Etanol (liter)Fordonsgas (Nm3)2008 2009 2010 201130 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

miljöMinskad salthalt i reservattentäkten Genombland annat tätning av diken längs E4:an och förändrade saltningsrutinerhar salthalten i reservvattentäkten sjunkit. Hammarbyreservvattentäkt ska försörja hela norra Stor stock holm meddricksvatten ifall det blir något problem med Mälaren varifrånGörvälnverket tar dricksvattnet idag. Salthalt över 100 mg/l,innebär att vattnet är tjänligt med anmärkning. Gränsvärden förtjänligt med anmärkning kan ge hälsomässiga, etiska och tekniskakonsekvenser. Hög salthalt ger framför allt tekniskt då vattnetblir korrosivt och kan ge angrepp på ledningar.Salthalt i Hammarby reservvattentäkt (mg/l)(diagram 2)DIAGRAM 2 – Salthalt i Hammarby reservvattentäkt (mg/l)11010810610410210098969492902003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Ökad källsortering av avfall Cirka 30 kommunaltfinansierade verksamheter samlar in matavfallet genom Grönalinjen som kör matavfallet till en rötgasanläggning i Uppsala. Avmatavfallet blir då biogas till fordon och biogödsel till lantbruket.natur- och vattenvårdsarbete Arbete med attuppdatera, utveckla och digitalisera vattenplanen pågår, som endel i att ta fram en ekologisk utvecklingsplan. Biologiska torgfinns numera i kommunen; med det menas att mark intillbostäder ”adopteras” av dem som bor intill och de får då ettskötseltillstånd för denna mark.MILJÖ och hälsoskyddsnäMndenAnsvarsområdenDen prövning och den tillsyn somankommer på kommunen enligt:• miljöbalken• livsmedelslagen• alkohol- och tobakslagen• smittskyddslagenOrdförande Johan MagnussonKontorschef Birgitta HillblomÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 31

UTBILDNINGSNÄMndenAnsvarsområdenFinansiering, kundval, kvalitet, uppföljning,tillsyn och utvärdering inomverksamhetsområdena:• förskola• skola• gymnasium• vuxenutbildning• utbildning i svenska för invandrareOrdförande Christine HanefalkKontorschef Eva Dahlgren32 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

FörskolaValfrihet för föräldrar ochtrygg miljö för barnenGenom möjligheten att jämföra förskolornas resultat och kundnöjdhet skapas enhögre kvalitét för både föräldrar och barn i förskolan.Viktiga händelserHöjd peng, Särskilda satsningarYtterligare höjning av ekonomisk ersättningtill förskola och pedagogisk omsorg totalt3,5 mkr vilket motsvarar 1,7 %.Utveckling av kundvalsmodellenFörskoleplatser kan väljas oberoende av i vilkenkommun man bor, och allt fler barn frånandra kommuner går på förskolor i Upp landsVäsby. På samma sätt väljer en del Väsbyboratt ha förskoleplats i annan kommun.Utveckling av dialog med ut -förare Kundvalskontoret följer förändringarnapå förskolemarknaden och säkerställerbehovet av förskoleplatser genom dialogmed befintliga och tänkbara utförare.uppdrag och målMångfalden av utförare är stor inom förskolansverk samheter (redovisas i dia gram mettill höger). Idag svarar de privata utför arnaför 75 % av all förskoleverksamhet.Jämfört med övriga kommuner i VågaVisa (jämförelse mellan flera kommuner iStock holms län) är resultaten inte entydiga.Kommunen ligger i topp när det gäller andelenföräldrar som kan rekommendera sittbarns pedagogiska om sorg.Samtidigt försämras resultatet av ­seende arbetsron i förskolan till 75 %(2010: 85 %). Genomsnittet för alla kommuneri undersökningen är 80 %. Handlingsplaner för att förbättra arbetsron iverksamheterna har tagits fram.Snittet för antal barn per personal ärinom samtliga förskolor i kommunen 5,8barn/personal vilket är något sämre än rikssnittetpå 5,5 barn/personal.Den upplevda tryggheten inom förskolansverksamhetsområden är hög och berorpå ett systematiskt arbete kring trygghetsfrågormed olika nätverk och aktörer. För samtligavalbara verksamheter inom pedagogiskomsorg och förskola finns jämförelseverktygpå kommunens hemsida, Väsby Jämföraren.Inom förskola och pedagogisk omsorgär det utbildningsnämnden som beslutar omgodkännande av utförare. En förutsättningför att nya verksamheter ska få starta är attverksamheten drivs i enlighet med läroplanoch kommunens styrdokument, bland annatbarnkonvention och handikappolitiska programmet.När kundvalskontoret utövar tillsynhos utförare undersöks och utvärderashur programmen efterlevs.Under 2011 har det funnits ett överskottpå cirka 50 förskoleplatser och garantin atterbjuda förskoleplats inom 4 månader haruppfyllts.En uppdatering av kommunens lokalförsörjningsplanhar skett. Genom dialogmellan stadsbyggnadskontoret, teknik ochfastighet, kundvalskontoret samt utförarnaUtförare inom förskolanVäsby Välfärd 25 %Ett tu tre 24 %Må bra 18 %Magnetica 12 %Pysslingen 3 %Sverige Finska 2 %Annan kommun 2 %Övriga 14 %, Bullerbyn 2 %, Eds och Harvaförskola 4 %, Fantasia 2 %, Frilufts förskolor 1 %,Pelikanen 2 %, Senapskornet 2 %, Övrigt 1 %ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 33

Förskolakartläggs befolkningsutveckling ochnybyggnationer för att tidigt identifierabehoven av nya förskoleplatser i UpplandsVäsby kommun. Information om beläggningoch maxkapacitet för samtliga förskolorinhämtas flera gånger per år.volymer och ekonomiDet ekonomiska resultatet för förskoleverksamhetenvisar underskott om 1,5 mkroch beror främst på ökad efterfrågan avförskoleplatser utöver budget.FramtidPedagogisk omsorg Inom pedagogiskomsorg finns idag två utförare. För ettfungerande kundval är flera utförare att föredra,då det skapar ökad stabilitet i systemet.I dagsläget finns inte tillräckligt stor efterfråganpå pedagogisk omsorg för att flerutförare ska kunna driva verksamhet medrimlig ekonomi. Två procent av barnen gåri pedagogisk omsorg.Förskola Mellan 87–92 procent av barneni åldrarna 1–5 är inskrivna i förskolan.För tillfället kan kommunen tillgodose behovetav förskoleplatser inom den lagstadgadetidsfristen, men ökad efterfrågan i takt medinflyttning visar att antalet platser måste utökas.Det är troligt att nya förskolor etablerasredan under 2012.Kundvals kon toret har för närvarandekontakt med flera intressenter. De planeradenybyggnationerna i kommunens västra delarinnebär att antalet barn kommer att stigamest i de delarna. I Eds allé finns avsatt markför en ny förskola. Ny förskola planeras ståfärdigt 2014.Nya skollagen innebär ökade möjligheterför vårdnadshavare att välja förskola iannan kommun än hemkommunen. Detinnebär att rörligheten av barn mellan kommunertroligtvis kommer att öka, vilket försvårarprognosarbetet över behov av nya förskoleplatseroch lokaler.Vårdnadsbidrag Intresset för vårdnadsbidragminskar. Bedömningen är attmaximalt ett till två procent av alla familjerkommer att välja denna omsorgsformför sina barn i framtiden.Volymer och nyckeltal inom förskolanVerksamhetsmått Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseVårdnadsbidrag, antal barn 41 54 27 -27Pedagogisk omsorg, antal barn 75 90 58 -32Förskola 1–5 år, antal barn 2 199 2 145 2 219 74Förskola, kostnad per barn 93 224 97 995 96 665 -1 330SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån¤ = resultat och/eller mål saknasFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats34 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

FörskolaKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunenfinansierar har god tillgänglighet,inbjuder till delaktighet och att allafår ett respektfullt bemötande.Andelen föräldrar/eleversom kan rekommendera sittbarns förskola/sin skola skavara hög.Föräldrar som kan rekommenderasitt barns pedagogiskaomsorg.Föräldrar som kan rekommenderasitt barns förskola.96 95 100 • Ç81 82 86 • ÇUtbudet av välfärdstjänster skapräglas av valfrihet och mångfald.Mångfalden av utförare inomde verksamheter som kommunenfinansierar och sominte är myndighetsutövandeska säkerställas.Andel av kundernapedagogisk omsorg som anlitarextern regi.Andel av kunderna i förskolasom anlitar extern regi.Leverantörer av pedagogiskomsorg.64 64 66 • Æ76 76 74 p Æ2 2 2 • ÆLeverantörer av förskola. 12 12 12 • ÆKommunen ska genom de kommunaltfinansierade tjänsterna erbjudaen god lärmiljö som stimulerar tillett livslångt lärande, vilket ska ledatill att förutsättningarna för sysselsättningoch arbete åt alla ökar.De av nämnden finansieradetjänsterna ska erbjuda engod lärmiljö.Barngrupperna på förskolanska minska.Föräldrar med barn i förskolasom anser att det är arbetsro iverksamheten.Barn per personal påförskolor.80 85 75 p È6 5,8 ¤ ÆKommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Elever och vuxenstuderandeska uppleva trygghet i sinutbildning.Upplevd trygghet i pedagogiskomsorg, föräldrar, andel iprocent.Upplevd trygghet i förskola,föräldrar, andel i procent.97 96 100 • Ç96 96 95 p ÆKommunen ska vara ett föredömeinom miljöområdet genom attbedriva ett systematiskt miljöarbete– som leder till ett hållbart samhälle.I upphandlingar, beställningaroch uppdragsgivande skakrav ställas på efterlevnadav kommunens miljöpolicyoch beaktande av betydandemiljöaspekter.Upphandlingar, beställningaroch uppdrag där krav ställspå efterlevnad av kommunensmiljöpolicy.100 100 100 • ÆKommunalt finansierade tjänsterska hålla hög kvalitet och utföras påett effektivt sätt.Informationen på kommunenshemsida ska ge medborgarnastöd i deras valav välfärdstjänster och varakonkurrensneutral.Andel valbara verksamhetersom det finns jämförelseverktygför på kommunenshemsida.100 100 100 • ÆÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 35

GrundskolaEn skola som kan ännu merEn mångfald av utförare och fler som vill driva skola i Väsby tillsammans med minskade elevkullargör att det finns god tillgång på skolplatser i kommunen och resultaten förbättras.Utförare inomgrundskolanVäsby Välfärd 57 %Magnetica 16 %Södervik 8 %Vittra 8 %Övriga 5 %Sandbergska 4 %Sverige Finska 2 %Viktiga händelserSärskilda satsningar Under årethar stort fokus lagts på förbättrade resultat igrundskolan. Under hösten 2011 utlysteUtbildningsnämnden pedagogstipendier medsyfte att skapa bättre förutsättningar förgoda studieresultat genom att öka eleversmotivation och lust att lära. Satsningen påstipendier fortsätter under 2012. I skolvalet2011 fick 99 % av alla grundskoleelever sittförstahandsval, vilket innebär att de allraflesta önskemål tillgodoses.På sommarskolan fick totalt 49 elever ibland annat åk 9 en möjlighet att läsa uppsina betyg i såväl matematik, svenska somengelska för att få behörighet till nationellaprogram på gymnasieskolan. Resultatetvisade sig vara positivt då 60 % av elevernasom deltagit fick godkända betyg.Nya utförare Skolinspektionen hargett Magnetica Education AB tillståndatt driva grundskola förelever i behov av sär skilt stöd.Sam tidigt lade fritidsklubben iHassel skolan (kommunalskola) ner sin verksamhet, dåskolan omvandlades till enF-3-skola.Ny skollag En ny skollagbörjade tillämpas 1 juli 2011och införs successivt. Den innebäratt ett stort antal förändringar inletts iverksamheter inom nämndens ansvarsområden.Författ ningsändringarna påverkar verksamheternagenom olika former av omställningarunder ett antal år. Bland de viktigasteförändringarna som skett 2011 är:• Skolplikten förlängs ett år för elever somgått samma årskurs två gånger, börjat skolanett år senare eller inte fått fullständigaav gångs betyg efter skolår nio.• Hösten 2011 trädde nya samlade läroplanermed kursplaner ikraft för grundskolanoch grundsärskolan.uppdrag och målAndelen elever som kan rekommendera sinskola under 2011 når inte upp till uppsattamål och har försämrats från 2010. Orsakerkan vara kopplat till den upplevda försämringeni arbetsro som återfinns inom vissaskolor. Av elever i åk 5 är andelen som kanrekommendera sin skola under genomsnittet;67 % mot 74 % i Våga Visa. För elever iåk 8 ligger generellt sett värdena lägre änsnittet i Våga Visa; 53 % kan rekommenderasin skola mot 67 %.Mångfalden av utförare är stor inomverk samhetsområdet och redovisas till vänster(diagram 1). Under de senaste två åren harandelen kunder som anlitar extern regi ochVolymer och nyckeltal inom grundskolanVerksamhetsmått Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseFritidshem 6–12 år, barn 1 796 1 795 1 839 44Fritidsklubb 10–12 år, antal 2 2 4 2Förskoleklass, elever 497 495 495 0Grundskola, elever 4 018 4 129 4 099 -30Grundsärskola, elever 41 42 40 -2Förskoleklass, kostnad per elev 31 388 kr 32 121 kr 31 313 kr -808 krGrundskola, kostnad per elev 77 227 kr 78 833 kr 80 190 kr 1 358 kr36 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

antalet externa leverantörer ej förändrats.Handlingsplaner för att arbeta medatt öka den grundläggande behörigheten tillgymnasieskolan inkluderar särskild kartläggningoch uppföljning av elevfrånvaron,fokus på elever med rätt till särskolepedagogik,pedagogstipendier, förbättradresultatpublicering och förbättrad dialogmed utförare.Meritvärdet för elever i årskurs nioligger på samma nivå som år 2010, kring205 poäng och är något lägre än rikssnittetsom är 211 poäng.Den upplevda tryggheten inomgrundskolans verksamhetsområden ärmycket hög och beror på ett systematisktarbete kring trygghetsfrågor med olika nätverkoch aktörer. I det ungdomspolitiskaprogrammet är trygghet ett uttalat nyckelområde,vilket innebär att flera verksam-­heter arbetar med ett uttalat mål.Elever i åk 5 ligger också på sammanivå 93 % som snittet i Våga Visa undersökningen,medan elever i åk 8 har ett lägrevärde 88 % än ge nom snittet (93 %). Ettsätt att mäta rättsäkerheten inom betygssättningeni grundskolan är att jämförahur satta slutbetyg skiljer sig mot betygen ide nationella proven, så kallade provbetyg.I samtliga ämnen har samstämmighetenökat under 2011. Detta kan vara ett resultatav att behovet av rättssäker bedömning tydligtkommunicerats och följts upp i dialogmed de olika utförarna.Utveckla dialog Utveckling avdialogmöten med fokus på resultat, Open­Space, har genomförts i form av en publikhearing med ett stort antal intressenteroch forskare. Konferensen dokumenteradesoch har bildat underlag för förnyade handlingsplanerför 2012 och 2013 med pedagognätverkkopplade till specifika frågeställningaroch utvecklingsområden.En annan dialogform som vidareutvecklatsunder 2011 är kvalitetsdialogerinom grundskola med fokus på målupp fyllelse,problem och framgångar för respektiveverksamhet. Det är också ett tillfälle för deen skilda utförarna att komma med synpunkteroch förslag på förbättringar.Ökad valfrihet I skolvalet 2011 fick99 % av alla elever sitt förstahandsval. Enviktig del i utvecklingen av skolvalet är denskolmässa som hålls årligen i början av åretdär samtliga berörda utförare presenterar sigoch kundvalskontoret informerar och svararpå allmänhetens frågor.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 37

GrundskolaSymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivån¤ = resultat och/eller mål saknasFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämratsNya ersättningsmodeller Fleranya ersättningsmodeller har antagits under2011, och börjar gälla 2012. De nya ersättningsmodellernahar som syfte att höja effektiviteteni verksamheterna; exempelvis lokalnyttjandet.Nytt lokalersättnings system förgrundskolan innebär en övergång från faktisklokalersättning till en ersättning per elev.Lokal ersättningen kommer dels bestå av engrundersättning som är lika för alla elever.Därtill kommer en målpeng för god lokalhushållning,vilken årligen fastställs efteransökan från utföraren och baseras på utförarenslokalyta och antal inskrivna elever.Ny ersättningsmodell för fritidsklubbarutgår ifrån antal öppettimmar och antalbesök och infördes 1 september 2011.Ny ersättningsmodell har utvecklats förSALSA där ersättning betalas ut till respektiveskola beroende på vissa bakgrundsfaktorerhos de inskrivna eleverna. Den nyamodellen kommer att börja gälla 2012.Ny ersättningsmodell för nyanländaelever, modersmålsundervisning och studiehandledningpå modersmål har vidareutvecklatsoch kommer att börja gälla 2012.I de nya modellerna följer pengen respek ­tive elev, varefter rektor beslutar hur pengenska användas.Volymer och ekonomiDet ekonomiska resultatet för grundskolansverksamheter visar volymrelaterade överskottmotsvarande 1,7 mkr. Färre elever inomskolbarnsomsorg och grundsärskola bidrartill det positiva resultatet. Elevantalet igrundskolan ökar.FramtidSkolmarknaden har under de senaste årenutvecklats mot att bli internationell ochsnabbföränderlig. Ansökningar om att fåstarta nya fristående skolor inom kommunenär fortsatt många och hårdare konkurrensom eleverna väntas framöver. Frihet förkunden att kunna välja barnomsorg, skolaoch skolbarnsomsorg i vilken kommun somhelst, oavsett hemkommun, kommer attinnebära ökad rörlighet mellan olika områdenoch aktörer.Förskoleklass och grundskolaI dagsläget har grundskolorna en överkapacitetpå ca 900 platser. Behov av ny grundskolaär därför inte aktuellt under perioden 2012–2014. På sikt kan dock nya skollösningarvara aktuella i västra kommundelen. Denstora överkapaciteten som i dagsläget finnsbland grundskolorna i kommunen kan fåekonomiska konsekvenser för både friståendeoch kommunala utförare.Flera skolor har tillstånd men har ännuinte öppnat grundskoleverksamhet i kommunen.Blir det aktuellt med ännu fler skolorkan den hårda konkurrensen innebära attvissa skolor måste se om sin verksamhet.Den ökande inflyttningen kommer troligenleda till att överkapaciteten minskar.Ett stort antal skolor med olikartad inriktningger god valfrihet för kommunens medborgare.Grundskole marknaden styrs delsav skol in spek tionen som ger tillstånd ochdels av föräldrarna genom fria val. Kontrollenoch styrningen från kommunen ärförändrad och nya modeller utvecklas, tillexempel att noggrant följa och publiceraverksamheternas kvalitetsutveckling ochresultat samt förmedla mål.Grundsärskola I kommunen är idagcirka 1 % av eleverna mottagna i grundsärskola.I riket är andelen elever i grundsärskolanärmare 3–4 %. Det innebär att det ikommunen sannolikt finns ett stort antalelever som idag går i grundskola men somhar rätt till grundsärskolepedagogik.Särskilt fokus kommer att ligga på att identifieraelever med rätt till särskola.Jämförelse mellan kommuner frånKommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Täby Upplands-BroUpplandsVäsbyAndel godkända i nationella prov svenska åk 3, % 85 77 84 87 75 81Andel godkända i nationella prov matematik åk 3, % 75 68 78 85 74 75Behörighet till gymnasium, yrkesprogram i % 86,4 83,3 95 95,7 89,5 80,4Andel behöriga till gymnasieum, högskoleförberedande program 84 80 93 92,7 86,6 77,8Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 72 75 80 87 74 75Kostnad per betygspoäng, grundskola 344 342 295 259 321 34638 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

GrundskolaKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunenfinansierar har god tillgänglighet,inbjuder till delaktighet och att allafår ett respektfullt bemötande.Andelen föräldrar/elever somkan rekommendera sitt barns förskola/sinskola ska vara hög.Elever år 5 i grundskolan som kanrekommendera sin skola.Elever år 8 i grundskolan som kanrekommendera sin skola.76 78 67 p È65 68 53 ÈUtbudet av välfärdstjänster skapräglas av valfrihet och mångfald avutförare.Mångfalden av utförare inom deverksamheter som kommunenfinansierar och som inte är myndighetsutövandeska säkerställas.Andel av kunderna grundskolasom anlitar extern regi.42 42 44 • ÆAntal leverantörer av grundskola. 6 6 6 • ÆAlla barn/elever ska ha grundläggandekunskaper och färdigheteri att läsa, skriva och räknaefter skolår tre.Godkända på nationella provskolår tre svenska.Godkända på nationella provskolår tre matematik.94 92 ¤ Æ93 88 ¤ ÈKommunen ska genom de kommunaltfinansierade tjänsterna erbjudaen god lärmiljö som stimulerar tillett livslångt lärande, vilket ska ledatill att förutsättningarna för sysselsättningoch arbete åt alla ökar.Andelen elever som är behörigaatt söka till gymnasiets nationellaprogram ska öka.Elevernas kunskapsresultat skafokuseras och förbättras.Andel (%) elever i skolår 9behöriga till nationella gymnasieprogram.83 83 80 p ÆMeritvärde år 9. 206 207 205 p ÆFöräldrar med barn i förskoleklasssom anser att det är arbetsroi verksamheten.76 78 70 p ÈDe av nämnden finansierade tjänsternaska erbjuda en god lärmiljö.Elever i år 5 grundskolan somanser att det är arbetsro i skolan.Elever i år 8 grundskolan somanser att det är arbetsro i skolanUpplevd trygghet i förskoleklass,föräldrar, andel i procent.68 71 53 È52 60 51 p Æ91 94 92 p ÆElever och vuxenstuderande skauppleva trygghet i sin utbildning.Upplevd trygghet i grundskolanskolår fem, elever, andel i procent.93 94 93 p ÆKommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Upplevd trygghet i grundskolaskolår åtta, elever, andel i procent.Elever år 9 med lika slutbetyg jämförtmed provbetyget, svenska.89 90 88 p Æ73 75 75 • ÆElever ska bedömas likvärdigt såatt rättsäkerheten inom betygssättningenär hög.Elever år 9 med lika slutbetyg jämförtmed provbetyget, matematik.63 65 71 • ÇElever år 9 med lika slutbetyg jämförtmed provbetyget, engelska.84 85 85 • ÆKommunen ska vara ettföredöme inom miljöområdetgenom att bedriva ett systematisktmiljöarbete – som leder till etthållbart samhälle.I upphandlingar, beställningar ochuppdragsgivande ska krav ställaspå efterlevnad av kommunensmiljöpolicy och beaktande avbetydande miljöaspekter.Upphandlingar, beställningar ochuppdrag där krav ställs på efterlevnadav kommunens miljöpolicy.Elever år 5 som upplever att skolanarbetar med miljöfrågor.Elever år 8 som anser att skolanarbetar med miljöfrågor.100 100 100 • Æ70 75 61 È45 50 35 ÈKommunalt finansierade tjänsterska hålla hög kvalitet och utföras påett effektivt sätt.Informationen på kommunenshemsida ska ge medborgarna stödi deras val av välfärdstjänster ochvara konkurrensneutral.Valbara verksamheter som detfinns jämförelseverktyg för påkommunens hemsida.100 100 100 • ÆÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 39

gymnasie- och vuxenutbildningGymnasiets nya lokaler lyfterhela verksamhetenInflyttningen i Messingen har blivit en succé men ställer nya höga krav på alla. Under2011 fortsatte vi vår satsning för att höja våra elevers skolresultat vilket bland annat har letttill att andelen elever som är behöriga till högskolestudier har ökat med tio procent.Viktiga händelserförbättrade resultat Andelen20-åringar som har behörighet till högskolestudierhar ökat med 10 procent enheter, från53 procent 2010 till 63 procent 2011.Till höstterminen 2011 startade VäsbyNya Gymnasium (VNG) i Multihuset Messingen.Gymnasiet erbjuder program blandannat inom naturvetenskap, samhällsvetenskapoch ekonomi och intresset för skolan ärstort. Meritvärdet för en plats på VNG tillläsåret 2011–12 var det 7:e högsta i länet av224 skolor och naturvetenskapsprogrammetrankades till 6:e mest attraktiva program metav 43 kommunala gymnasieskolor.Utveckla ersättningsmodellerUnder 2011 införde Skolverket en nationellSFI-bonus, Svenska för invandrare, somfinansieras via statsbidrag. Det innebär attelever som uppfyller kriterierna för bonusenoch är folkbokförda i Upplands Väsby, harrätt att få SFI-bonus om de klarar av sinastudier på vissa kurser i svenska för invandrareinom ett år.Inom vuxenutbildning har en ny er sättningsmodellutformats som ger högre ersättningtill utbildningsutförarna för elevernasgodkända betyg. Syftet är att genom ekonomiskaincitament stimulera utförarna tillverk samhet som ger goda resultat.Mångfald inom vuxenutbildningoch svenska för invandrareLänsgemensam upphandling av vuxenutbildning har skett tillsammans med 10kommuner. Det har lett till att januari 2012kommer det att finnas 20 olika nya utförareav yrkes utbildning. Vidare har upphandlingav grundläggande vuxenutbildning och teoretiskagymnasiekurser gett totalt sju nya utförare.Gemensam upphandling i svenska förinvandrare har gjorts tillsammans med 7kommuner i länet. Upp hand lingen innebäratt 10 nya utförare kommer att bedrivasvenska för invandrare från och med den 1augusti 2012.uppdrag och målFör gymnasieelever i Väsby är värdena undergenomsnittet i Våga Visa. Varannan elevkan re kom mendera sin skola mot genomsnittetpå 80 procent. Gymnasiets resultat för2011 gäller gamla gymnasiet, Vilundagymnasiet.Helt nya förutsättningar råderinför 2012 med Väsby Nya Gymnasium.Inom gymnasiet och vuxenutbildningenär valmöjligheterna stora, eftersom mångaelever väljer att söka utförare också utanförkommunens gränser. Högst andel elever iextern regi återfinns i vuxenutbildningen där99 procent av eleverna har extern leverantör.Andelen elever som anlitar extern regiär fler än tidigare år och beror på attVäsby nya gymnasium har färreprogram än Vilunda gymnasiet.Bygg pro grammetdrivs av Peab skolan isamma byggnad därVäsby Nya Gym nasiumbedriver sin verksamhet.Även WäsbyRestaurangskola ochEnergi Gymnasiet driververksamhet inom kommunensgränser. Endast31% av gymnasieelevernafolkbokförda i Upplands Väsbyhar valt skola i kommunen. 25% går iSollen tuna, 18 % i Stockholm och 9% iSigtuna.Handlingsplaner för att öka ellerbi behålla den mångfald av utförare somfinns är centrerad kring förbättrad informationom utförarna på kommunens hemsida.Vidare pågår kontinuerliga utförarmötenoch dialoger för att säkerställa tydlighet iFördelning elevernashemkommun(vng och vig)Upplands VäsbySigtunaSollentunaÖvrigaÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 41

gymnasie- och vuxenutbildningunderskott om 6,4 mkr och beror främst påökningen av elever inom gymnasieskolansprogram utanför kommunen och att dyrareutbildningar valts. Vuxen utbild ningen hardock överskott som hänförs till högre statsbidragän budgeterat.Om antalet gymnasieelever som går merän tre år ökar med 1 procentenhet innebärdet en kostnadsökning med i genomsnitt1,6 mkr. Kostnader för gymnasieelever berori hög utsträckning på vilken typ av programde väljer; olika program är olika dyra. Enförändring i elevernas preferenser från billigaretill dyrare program skulle innebäraytterligare kostnadsökningar.SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämratsinformation till potentiella och redan existerandeutförare. Studie resultaten för 2011visar att andelen elever som fullgör utbildningenär fler än tidigare, även om andelensom går 4 år ökat något.Gymnasieantagningen är sedan ettantal år webbaserad. Ett utvecklingsprojektsom pågått under 2011 har varit att införaen webbansökan till vuxenutbildningen. Inovember 2011 utfördes den första antagningentill yrkesutbildning och gymnasiekurservia webbansökan.Under 2011 har en ny kvalitetsgarantiinförts inom vuxenutbildningen som syftartill att säkerställa att klagomål och synpunkterfrån allmänhet och elever behandlassnabbt och professionellt.Ökad samverkan mellan kommuner isyfte att förbättra kvalitet och kundens valmöjligheterär det så kallade Vuxtio – samarbetetinom vuxenutbildningen. Inom Vuxtiohar en mall för ett gemensamt systematisktkvalitetsarbete arbetats fram. Ett led i dettaarbete är att alla utförare inom Vuxtio ska fåminst ett tillsynsbesök per termin.volymer och ekonomiDet ekonomiska resultatet för gymnasieverksamhetenoch vuxenutbildningen visarFramtidGymnasium Införandet av intro duktionsprogrammen har inneburit fler utbildningsmöjligheterför obehöriga elever.Effekterna av detta är att fler elever kan fåen fullständig gymnasieutbildning och därmedförbättra sina chanser att få ett arbete.Den stora valfrihet, som samverkansavtaleti Stockholms län om förstahandsmottagandepå kommunala gymnasieskolorinnebär, begränsar möjligheter för kommunernaatt förutsäga volymutveckling. Enläns gemensam prislista som gäller från ochmed 2011 innebär dock en förbättring avmöjligheterna att prognostisera programkostnaderna.Införandet av en länsgemensamungdoms- och elevdatabas kommer attunderlätta den ekonomiska uppföljningensamt uppföljningen inom det kommunalainformationsansvaret.2011 uppgick antalet lediga platserinom länets gymnasier till 5 547 stycken.Den stora överkapaciteten på gymnasieplatserpå länsnivå kan innebära en ekonomiskrisk för de enskilda utförarna. I kommunenminskar antalet elever i gymnasieålderunder de närmsta åren.Särgymnasium Till höstterminen2012 väntas antalet elever i särgymnasiumatt öka, beroende på stora avgångskullarfrån grundsärskolan. Kund vals kontoretföljer elevströmmarna noga.Vuxenutbildning En konsekvensav gymnasiereformen är att elever på yrkesförberedande program inte blir behöriga tillhögskolestudier. De elever som är in tresseradeav att läsa vidare behöver läsa in behörigheteninom vuxenutbildningen. Reformenkan därför komma att inne bära att behovetav vuxenutbildning ökar bland ungdomar.42 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

gymnasie- och vuxenutbildningKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunenfinansierar har god tillgänglighet,inbjuder till delaktighet och att allafår ett respektfullt bemötande.Utbudet av välfärdstjänster skapräglas av valfrihet och mångfald avutförare.Kommunen ska genom de kommunaltfinansierade tjänsterna erbjudaen god lärmiljö som stimulerar tillett livslångt lärande, vilket ska ledatill att förutsättningarna för sysselsättningoch arbete åt alla ökar.Kommunen ska vara ett föredömeinom miljöområdet genom attbedriva ett systematiskt miljöarbete– som leder till ett hållbart samhälle.Andelen föräldrar/elever som kanrekommendera sitt barns förskola/sin skola ska vara hög.Mångfalden av utförare inom deverksamheter som kommunenfinansierar och som inte är myndighetsutövandeska säkerställas.Elevernas kunskapsresultat ska fokuserasoch förbättras.De av nämnden finansierade tjänsternaska erbjuda en god lärmiljö.I upphandlingar, beställningar ochuppdragsgivande ska krav ställas påefterlevnad av kommunens miljöpolicyoch beaktande av betydandemiljöaspekter.Elever i gymnasiet, egen regi, somkan rekommendera sin skola.52 60 51 p ÆGymnasieelever som anlitarextern regi.70 70 75 • ÇAndel av kunderna inom vuxenutbildningsom anlitar extern regi96 96 99 • ÇLeverantörer av gymnasieskola. 3 3 5 • ÇLeverantörer av kommunalvuxenutbildning.6 6 6 • ÆInvånare 20 år med grundläggandehögskolebehörighet.53 60 63 • ÇGymnasieelever i kommunensskolor som stimuleras till utveckling 71 75 63 p Èoch lärande.Pedagoger med högskoleutbildninginom gymnasieskolan.86 90 91 • ÇUpphandlingar, beställningar ochuppdrag där krav ställs på efterlevnadav kommunens miljöpolicy.100 100 100 • ÆVolymer och nyckeltal inom gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhetenVerksamhetsmått Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseGymnasium, elever 1 689 1 628 1 686 58Gymnasiesärskola, elever 30 29 34 5Grundläggande vuxenutb, helårsplatser 85 95 96 1Gymnasial vuxenutb, helårsplatser 320 300 322 22SFI, satta betyg 290 300 255 -45Särvux, elever 25 25 28 3Gymnasieskola, kostnad per elev 90 747 kr 89 803 kr 93 120 kr -3 316 krÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 43

äldre- och funktIONShINDRadeÖkad tillgänglighet inomäldreomsorgenInom äldreomsorgen finns 15 utförare av hemtjänst och fem inom särskilt boende ochkorttidsboende. Under 2011 upphandlades två nya LSS-boenden. I båda upphandlingarnaantogs Väsby välfärd som utförare. Antalet utförare uppgår till tre.Viktiga häNDElserNy lagstiftNING inom LEX-Sarahträder i kraft i juni 2011 som ställer störrekrav på anställda inom verksamheter inomSoL och LSS att anmäla avvikelserapportering,exempelvis missförhållanden.Förändringen har lett till en ökad medvetenhetom anmälningsskyldigheten ochsom i sin tur har ökat antalet anmälningar.Under året har 19 Lex-Sarah anmälningarinom SoL och LSS inkommit. Bra rutineroch uppföljning av fel samt brister bidrar tillatt säkerställa en god kvalitet för kunden.BrandöVERSyn i BOENDEN genomfördespå flera LSS-boenden i kommunen.Resul tatet visar att boendena hade brister ibrandsäkerheten bland annat möjligheter attevakuera i tid vid brand. Åtgärder i form avper sonal för stärk ning har vidtagits i avvaktanpå tekniska lösningar, främst bättre brandlarmoch sprink lers. Under 2012 fortsätterarbetet med att säkerställa säkerheten för deboende vid brand.Upphandling av DRIft av LSS-BOENDEN resulterade i att Väsby välfärdantogs som utförare. In flytt ning i de nyaboendena sker i januari och augusti 2012.I och med inflyttningen ökar andelen fullvärdigaboenden i kommunen.nytt LSS-BOENDE om 6 platser ärinflyttat och i drift i kvarteret Messingen.Ytterligare ett boende är under ombyggnadoch planprocessen för att skapa ytterligare 10platser har pågått under 2011.Unik festival I januari 2011 genomfördesSveriges första melodifestival för personermed funktionsnedsättning. Väsby Me lo -di festival gjorde omedelbart succé och blevdärmed ett återkommande evenemang.I 2012 års tävling deltog dubbelt så mångakommuner som premiäråret.uppdrag och MålArbetet med att mäta kundnöjdhet inomom rådet funktionshinder startades under hösten2011. Kundundersökning och resultatkommer att redovisas under 2012. Servicemätningav tillgänglighet inom äldreomsorgoch omsorg om funktionshindrade har dockgenomförts med goda resultat.• Andel lyckade kontaktförsök med handläggareäldreomsorg har ökat till 75 %(2010: 67 %).• Andel lyckade kontaktförsök med handläggarefunktionshinder har ökat till 50 %(2010: 33 %).• Andel svar inom 1 dygn på skickade-post inom äldreomsorg har ökat till 100 %(2010: 67 %).• Andel svar inom 1 dygn på skickad e-postinom funktionshinder har ökat till 100 %(2010: 50 %).En betydande faktor i det förbättrade resultatetär kundkontakt centret Väsby Direktsom startade 2011. Regelbunda möten harbidragit till en ökad tillgänglighet och kvalitetsutveckling.Vidare har undersökning avinflytande och bemötande inom hemtjänstengenomförts i samarbete med StatistiskaCentral byrån, SCB. Resultatet av undersökningenvisar på goda resultat och är jämförbaramed föregående år.44 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

äldre- och funktionshindrade• Inflytande inom hemtjänsten får betygsindex70 vilket är samma som för gruppenkommun inom storstadsområdet. Inom äldreomsorgenär betygsindex 66 (2010; 60).• Bemötande inom hemtjänsten får betygsindex82 vilket är samma som för gruppenkommun inom storstadsområdet. Inom äldreomsorgenär betygsindex 78 (2010; 75).Helhetsbetyget, (NKI) Nöjd-Kund-Index för särskilt boende, blev i årets undersökning72 och är bättre än NKI för riket69 samt för ”kom mun inom storstadsområdet”som uppgick till 68. Samtliga personeröver 80 år som inte har någon insats frånkommunen fick erbjudande om förebyggandehembesök. Över vägande majoritet avalla 80 åringar har fått besök i hemmet ellerhemskickad information.I början på året startade projekt för kartläggningoch behovsinventering av anhörigstödi kommunen. Huvudsaklig målgrupp äranhörig till personer under 65 år. Projektetsmål, förutom kartläggningen, är att implementeraett hållbart anhörigstöd i kommunenssamtliga verksamheter. Projek tet finan sierasgenom statsbidrag. Inom ramen för projektethar aktiviteter för anhöriga ge nomförts ochflera föreläsningar om adhd och asperbergeranordnats. Före läs ning arna var välbesökta ochmycket uppskattade. Arbetet med att utvecklaanhörigstödet fortsätter.volymer och EkonomiResultatet inom verksamheten äldreomsorghar överskott med 2,5 mkr som hänförsfrämst till ökade avgifter och moms kompensationsamtidig som kostnaderna inteökat i samma takt.Verksamheten för omsorg om funk­SOCIAL och äldrenäMndenAnsvarsområdenFinansiering, kvalitet, uppföljning ochutvärdering inom verksamhetsområdena:• individ och familjeomsorg• äldreomsorg• omsorg om funktionsnedsättningOrdförande Maria FälthKontorschef Eva DahlgrenÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 45

äldre- och funktionshindradenent plats. Utskrivnings klara från sjukhushar stora omvårdnadsbehov och har inte klaratsig i ordinärt boende med hemtjänst.Upplands Väsby kommun har till sammansmed i tabellen nedan angivna kommunerjämfört, Nöjd-Kund-Index (NKI),vänte tider, personalkontinuitet och kostnadper kund. Väntetiden för verk ställighet frånbeslut om plats på särskilt boende är längreän hos de jämförda kommunerna.Kost naden per kund inom hemtjänstanses ligga på rimlig nivå och det återstårfördjupad analys av de höga kostnaderna försärskild boende.Utförare inom hemtjänstenexklusive larmVäsby Välfärd 39 %Camillas hemtjänst 30 %Olivias hemtjänst 15 %Stockholms hemtjänst 6 %Övriga 10 % (GhionSysterjouren, Akendo, FancyCare, Aman Care, Enklarevardag, Nordic senior service,Proffssystem, Care rent servicetionshindrade är överskott med 5,2 mkroch avser främst vitesförelägganden sominte be hövt verkställas. Vidare finns positivaav vik elser inom LSS-boende, daglig verksamhetLSS mm som förklaras genom lägrevolymer än budgeterat. Några negativaav vikelser mot budget noterasför LASS till försäkringskassan,personligassistans ochkorttidsvistelseenligt LSS somberor på ökadevolymer.Antaletutförda hemtjänsttimmarökar och berorpå fler kunder tillföljd av befolkningsutvecklingenikommunen.Antalet ansökningar tillsärskilt boende ökade under slutet av åretvilket har lett till att fler personer stannar påkorttidsboende i avvaktan på ledig perma­FramtidInom de närmaste åren kommer de äldre iVäsby att öka vilket ställer krav på att fleräldreboenden behöver byggas. Före skrifteroch lagstiftning förväntas komma som ställerkrav på bemanningen inom äldreboenden.Vissa regelförändringar kan få konsekvenserför verksamheterna såsom utredningen omhemsjukvården och dess tillhörighet och förändringari tillämpningen av LSS.Utmaningen är att fortsätta det arbetesom påbörjats med att utveckla mångfalden,öka kommunens tillgänglighet samt attutveckla nya och fler sätt att ha en levandedialog med utförare och invånare.Ökade volymer till följd av en positivbe folkningsökning kan medföra risk förbudget överskridande. Utmaning är att fortsättaarbeta för effektiva processer ochbench mar king, delvis i samarbete medkranskommunerna, för att hela tiden kunnafölja välfärdstjänsternas utveckling, prissättningoch behovs volymer.Personalomsättningen inom äldre- ochomsorg för funktionshindrade har varit högde senaste åren. En handlingsplan kommeratt tas fram för att skapa en hållbar kvalitetsutveckling och bidra till stabilitet ipersonal grupperna.Jämförelse mellan kommuner frånKommunens kvalitet i korthet, kkikJärfälla Sigtuna Sollentuna Täby Upplands Bro Upplands VäsbyNKI särskild boende 66 65 64 66 62 72Väntetid antal dagar särskild boende 66 48 38 – 10 77Särskild boende kr/kund 493 564 581 074 564 537 667 020 613 622 651 689Personalkontinuitet hemtjänst 15 11 8 – 9 9NKI Hemtjänst 74 64 73 74 61 70Hemtjänst kr/kund 110 497 186 759 110 998 100 540 80 744 105 63146 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

äldre- och funktionshindradeVolymer och nyckeltal för äldre- och funktionshindradeResultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseHemtjänsttimmar, antal utförda timmar 162 817 174 000 178 194 4 194Korttidsplatser, antal årsplatser 34 31 32 1Särskilt boende, ramavtal, kr/dygn 1 730 1 734 1 777 36Särskilt boende, antal årsplatser 192 200 200 0Särskilt boende, ramavtal 1 871 1 903 1 932 29Boendestöd, antal kunder 95 100 102 2Boende LSS och SoL, antal årsplatser 158 165 164 -1Daglig verksamhet enligt LSS, antal platser 129 138 132 -6Korttidstillsyn över 12 år, enligt LSS, antal platser 25 24 24 0SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknasKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch kommunenfinansierade tjänster hargod tillgänglighet och inbjuder till delaktighet.Alla ska bemötas respektfullt.Utbudet av välfärdstjänster ska präglasav valfrihet och mångfald av utförare.Utveckla e-tjänster för ökadtillgänglighet.Informationen på kommunenshemsida ska ge medborgarna stödi deras val av välfärdstjänster ochvara konkurrensneutral.Mångfalden av utförare inom deverksamheter som kommunenfinansierar och som inte är myndighetsutövandeska säkerställas.Resultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringNya e-tjänster. 0 15 0 ÈVerksamheter som det finns jämförelseverktygför på kommunenshemsida.Utförare inom områdetfunktionshinder.1 4 1 Æ4 5 3 p ÈAntal utförare inom äldreomsorgen. 19 20 20 • ÆNöjda kunder i särskilt boende. 78 80 72 p ÈAndel (%) personer över 80 år utaninsats som fått erbjudande om förebyggandehembesök.100 100 100 • ÆKommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningar fören god hälsa.Invånare ska kunna åldras i trygghetoch få det stöd de behöver föratt kunna bo kvar hemma.Invånare med funktionsnedsättningska känna trygghet och efterbehov erhålla det stöd de behöver.Kunder nöjda med sin hemtjänst. 71 74 70 p ÆLex Sarah som inkommit under året. 10 0 13 ÈInsatser/aktiviteter för anhörigasom kommunen erbjuder själva ellertillsammans med andra.Genomsnittligt antal vårdare sombesöker en äldre person med hemtjänstunder 14 dagar.Insatser/aktiviteter för anhörigasom kommunen erbjuder själva ellertillsammans med andra.Genomsnittligt antal vårdare sombesöker en person med hemtjänstunder 14 dagar.9 16 • ¤9 9 9 • Æ8 8 • ¤9 9 • ¤Lex Sarah som inkommit under året. 0 6 ¤Kommunen ska vara ett föredöme inommiljöområdet genom att bedriva ett systematisktmiljöarbete som leder till etthållbart samhälle.Kommunalt finansierade tjänster skahålla hög kvalitet och utföras på etteffektivt sätt.I upphandlingar, beställningar ochuppdragsgivande ska krav ställaspå efterlevnad av kommunensmiljöpolicy och beaktande av betydandemiljöaspekter.Kvalitetsgaranti ska införas inomnämndens samtliga verksamhetsområden.Upphandlingar, beställningar ochuppdrag där krav ställs på efterlevnadav kommunens miljöpolicy.Verksamheter som införtkvalitetsgarantier.100 100 100 • Æ3 6 3 ÆÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 47

Individ och familjeomsorgVi fokuserar och coacharUnder året har vi implementerat nya arbetssätt för att minska medelbiståndstiden.Vi har bland annat tagit fram en ny samarbetsplattform tillsammans med den lokala arbetsförmedlingenför att erbjuda våra invånare rätt och snabbare stöd till arbete.Viktiga händelserVerksamhetsutvecklingFörslag till åtgärder har framtagits för attminska kostnader och samtidigt utvecklaverksamhetens kvalitet.Licens av SocialstyrelsenBarn och ungdom har under 2011 söktoch fått permanent licens för utredningsmodellenBBIC (Barns behov i centrum) avSocial styr elsen. Modellen kvalitetssäkrarutredningsprocessen och barns och föräldrarsdelaktighet.Ny lag började tillämpasFrån 1 december 2010 trädde den nya lagen(2010:197) om etableringsinsatser för vissanyanlända invandrare i kraft. I och med dethar arbetsförmedlingen samordningsansvaretför etableringsinsatser för flyktingar. Kommunernahar en fortsatt betydande roll ochfår därför statlig ersättning. Kommunenansvarar för samhällsorientering. I samarbetemed övriga kommuner i länet erbjuds regionaltsamordnad samhällsorientering under2011. Erfarenheter visar att det blir ett glappinnan det statliga stödet når flyktingen, vilketinnebär fortsatta kostnader för kommunen.Frågan bevakas av SKL (Sveriges kommuneroch landsting).Uppdrag och MålUtredningar av barn och ungdom enligtsocialtjänstlagen har en lagstadgad gräns omfyra månader med möjlighet till förlängningom särskilda skäl finns. Utredningsenhetenhar under året arbetat systematiskt för attsäkerställa att utredningstiden ska hållasgenom regelbundet återkommande genomgångarmellan enhetschef och handläggare.Vid behov av insatser för barn och ungdomarerbjuds, så långt det är möjligt, stödoch behandling på hemmaplan och i förstahand av den egna öppenvården. När barnetmåste placeras utanför det egna hemmet ärmålet att det så snart som möjligt ska kunnaflytta tillbaks hem. Målet är att beslut omöppenvårdsinsatser ska öka i förhållande tillbeslut om vård utom hemmet. En viktig faktorför att lyckas med vård på hemmaplan ärnätverkets, skolornas och övriga verksamhetersdeltagande.Beslut om öppenvård och placeringarvarierar och flera placeringsbeslut kan fattas isamma ärende. För att besluten ska bli jämförbaraarbetar enheten att likställa beslutsfattandetoch uppföljning av insats. Under2011 har andelen beslut om öppenvårdsinsatserminskat i förhållande till 2010. Målet för2011 var 60 %. Detta mål har inte uppnåttstrots att ett utvecklingsarbete avseende samarbetemellan utredningsenheten barn ochungdom och Väsby behandlingsteam har gjortsunder året. I en stor del av de ärenden somenheten hanterar är problembilden komplexmed familje- och hedersrelaterat våld, missbrukoch psykisk sjukdom hos föräldrar, grav missbruksproblematikoch kriminalitet hos ungdomaroch beteendestörningar i kombinationmed neuropsykiatriskt funktionshinder.Öppenvård på hemmaplan ger bästaresultaten och det är bara när personen bristeri sin förmåga och/eller saknar fungerandeVerksamhetsområde individ- och familjeomsorgJämförelse mellan kommuner från Kommunenskvalitet i korthet, kkik Järfälla Sigtuna SollentunaUpplandsVäsbyHandläggningstid ekonomiskt bistånd 23 23 30 31Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning 83 88 83 72ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 49

Individ och familjeomsorgstödjande nätverk för att bryta en destruktivlivsstil som extern placering krävs. Bostadslöshetkan vara ett annat skäl, men tack varemotivations och stödboendet är detta idaginte ett hinder för öppenvård. Redan när enplacering förbereds görs en plan för fortsattbehandling och eftervård på hemmaplan.Medelbiståndstid visar hur länge etthushåll i genomsnitt är i behov av försörjningsstöd.Tiden har ökat under 2011.Arbetslösheten är den dominerande orsaken,men också sjukskrivning utan ellermed låg sjukpenning. Lågkonjunktur bidrartill att fler lågutbildade personer fastnar i ibidragsberoende. Nya arbetssätt att minskamedelbiståndstiden ska implementeras ochsyftar till att frigöra tid för ett intensivarestöd och utökad coaching.Samverkan kring tidig upptäckt,tidiga insatser, brotts- och drogföre byggandearbete samt barn- och ungdomarshälsa vidareutvecklades genom familje central,trygghetsråd, Ung&trygg, sam ordnadbarn- och elevhälsa samt generellt folkhälsoarbete.Fritidsledare och fältare harutgjort en viktig länk mellan skola ochfritid och för att skapa trygghet och aktiviteterför ungdomar.Under året har en samarbetsplattformutarbetats med den lokala Arbets för medlingenmed syfte att erbjuda individer rättoch snabbare stöd till arbete. Det innebärstrukturerade mötesforum för medarbetareoch ledare, gemensamma ärendedragningaroch framtagande av lokala överenskommelseroch rutiner. WorkCenter jobbar dagligenmed att möta företag och kommunala verksamheteri sitt uppdrag med att coacha tilljobb. Minst en tredjedel av deltagarna påWorkCenter får jobb på sina praktikplatser.Andra får via sin praktikplats referenser somleder till jobb hos en annan arbetsgivare.volymer och EkonomiDet ekonomiska resultatet för verksamhetenindivid och familjeomsorg är underskott med21,3 mkr. Orsaken till underskott är påfrämst ökade volymer samt dygnspriser förköp av platser barn och ungdom -15,3 mkrsamt fler antal hushåll som erhåller försörjningsstöd-5,5 mkr.FramtidBarn och ungdom Placeringar utomhemmet (i familjehem eller HVB) har ökat iUpplands Väsby liksom i landet generellt.Allmänhet och professionella uppmärksammarbarns problem i allt högre grad och förväntningarnapå socialtjänsten påverkas.Under senare år har ett flertal grupper barnoch ungdomar med behov av stöd lyfts fram,exempelvis barn till missbrukande föräldrar,barn som bevittnat våld, unga brotts offer ochbarn som lever med hedersrelaterat våld.Enligt ett vilande lagförslag, vanvårds utredningenoch barnombudsmannens tydligaVolymer och nyckeltal för individ och familjeomsorgVerksamhetsmått Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseEkonomiskt biståndAntal hushåll/månad 390 381 411 30Medelbiståndstid i månader 5,3 5,2 5,6 0,4Medelbistånd i kr per hushåll o månad 8 047 7 982 8 474 493Bruttokostnad totalt i tkr 36,7 36,4 42,8 6,4Institutionsplaceringar barn o ungdomAntal årsplatser 12,2 11 17,5 6,5Kostnad per årsplats i 1 308 1 172 1 381 209Kostnad per dygn i kr 3 584 3 212 3 784 573FamiljehemAntal årsplatser 98 89 109 20Kostnad per årsplats i tkr 270 245 286 42Kostnad per dygn i kr 737 670 784 114Institutionsplac. vuxnAntal årsplatser 14 9 8,5 -0,5Kostnad per årsplats i tkr 553 511 583 72Kostnad per dygn i kr 1 515 1 400 1 597 19750 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Individ och familjeomsorgbudskap ska barns skydd stärkas ytterligare.I barnskyddsutredningen föreslås kommunerutöka sin uppföljning av barn i samhälletsvård och ha särskilda handläggare som följerbarnen och står i kontakt med dem enskilt.Det nya lagförslaget kommer att innebärabehov av utökade resurser för kommunerna.Bostadsförsörjning Bristen påbo-städer och hyresvärdarnas krav för attfå teckna ett kontrakt medför att allt flerfamiljer/personer har svårt att finna enstadig varande bostad. Det är en förutsättningför goda skolresultat och möjlighetentill egen försörjning.Kostnaderna för tillfälligt boende harökat kraftigt under 2011, en utveckling somkan ses i hela landet. Vissa av hushållen ärbarnfamiljer.Ekonomiskt bistånd Kostnadernaför försörjningsstödet (medelbistånd permånad) riskerar att öka kontinuerligt i taktmed att kostnaderna i samhället stiger.Kostnaderna påverkas till exempel av hyror(andrahandsmarknaden), elpriser, SL-kort,höjd nivå för medicin och sjukvård. Dennya riksnormen fastställdes av regeringen idecember. Upp räkningen sker utirån konsumentprisindex.Svårigheter att rekrytera erfaren personalutgör en risk för samtliga mål. Enplan för att komma tillrätta med personalsituationeninom enheten för ekonomisktbistånd är under utarbetande med stöd avkonsult. Arbetslöshetens och den ekonomiskakrisens utveckling kommer ha en storpåverkan på kostnaderna.ArbetsmarkNaden Antalet utrikesfödda långtidsarbetslösa i Upplands Väsbyhar ökat enligt arbetsförmedlingens statistik.Under 2011 har arbetslösheten förgruppen i stort varit oförändrad runt8–8,5 %. Även ungdomsarbetslösheten liggerfast runt 6,5 % under året. Det är viktigtatt introduktionsgymnasiet lyckasmotivera till fortsatta studier och gymnasieskolanmotverkar avhopp eftersom fullgjortgymnasieutbildning är ett baskrav förarbete. AMS prognos visar att utsikterna attfå arbete utan yrkesutbildning är låg underde närmast åren. Det finns behov av en satsningav nya åtgärder för de lågutbildade föratt på lång sikt minska bidragsberoendet.Introduktion av nyanländaFör att nyanlända ska få tillträde till densvenska arbetsmarknaden behövs, utöver meröppna och inkluderande arbetsgivare i myndigheteroch företag, fler kontaktytor ochsnabbare utbildningsvägar. Flykting introduktionenkommer under 2012 att jobbamed Röda Korset för att mer etablerade medborgareska få möjlighet att möta världengenom de mer nyanlända invånarna.Att matcha fler till givande praktikplatser,högutbildade såväl som lågutbildade,är ett prioriterat fokus för WorkCenterkommande år.SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknasKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalVäsbyborna ska uppleva att kommunen ochde tjänster kommunen finansierar har godtillgänglighet, inbjuder till delaktighet och attalla får ett respektfullt bemötande.Kommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Kommunen ska vara ett föredöme inommiljöområdet genom att bedriva ett systematisktmiljöarbete.Kommunalt finansierade tjänster ska hållahög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt.Rättsäker myndighetsutövninginom Sociala tjänster.Invånare i Upplands Väsby skakunna åldras i trygghet och få detstöd de behöver för att kunna bokvar hemma.Öppenvårdsinsatser och behandlingpå hemmaplan inom socialatjänster ska prioriteras.Alla verksamheter inom VäsbyVälfärd ska följa upp, redovisa ochminska energiförbrukningen.Väsby Välfärds tjänster ska hållahög kvalitet och utföras på etteffektivt sätt.Resultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringHandläggningstid; andel utredningari % inom 4 månader.77 100 84 p ÇÖverklaganden som fastställsenligt nämndens förslag.– 95 93 p ¤Delaktighet och självbestämmande.70 80 92 • ÇKontinuitet 80 85 90 • ÇTrygghet 50 60 62 • ÇBeslut om öppenvårdsinsatseri % (vuxen).74 75 78 • ÇBeslut om öppenvårdsbeslut i% (barn och ungdom).56 60 53 p ÈPersoner i % som fullföljeröppenvårdprogrammet Fenix.58 80 78 p ÇEnergiförbrukningen ska årligenminska med tre procent i– 80 100 • ¤kommunens egna lokaler.Medelbiståndstid per hushållför försörjningsstöd.5,25 5,2 5,6 p ÈÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 51

KULTUR OCH FRITIDSNÄMndenAnsvarsområdenFinansiering, kvalitet, uppföljning ochutvärdering inom:• bibliotek, musikskola och kulturmiljövårdGunnes gård• fritidsverksamhet med idrottsanläggningar• ungdomsverksamhet med fritidsgårdarOrdförandeKontorschefKristina KlemptEva Dahlgren52 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

KulturMessingen – en ny mötesplatsI augusti 2011 invigdes nya multihuset som erbjuder mängder av skol-, kultur- och idrottsaktiviteterför väsbybor i alla åldrar. De moderna lokalerna innefattar i dag bland annat trebibliotek, den kommunala musikskolan, gym, multihall och två gymnasieskolor.Viktiga häNDElserNya utförare Upplands Väsby harfått en ny biograf, med inriktning moteuropeisk kvalitetsfilm, som har öppnat iMessingen huset och drivs av föreningen,Väsby Bio förening. Ett flertal föreningar harockså flyttat till huset och använder multihalleni sin dagliga verksamhet.Musikskolan har flyttat in i MultihusetMessingen, som invigdes efter sommaren,möjliggjorde att fler elever blev antagna tillutbildningen. Samtidigt har kön minskat.Planering av bibliotekets flytt till nyalokaler på Messingen har genomförts. Underjanuari 2012 kommer barnbiblioteket ochhuvudbiblioteket att slå upp dörrarna iMulti huset Messingen där Väsby borna fåuppleva ett modernt bibliotek i framkant.uppdrag och MålUnder året har sex stycken UngArr genomförts.UngArr är en möjlighet för kommunensungdomar att lära sig mer om hur ettprojekt drivs, och projekten tar avstamp frånungdomarnas egna intressen. Antalet Ung­Arr som genomförts har inte nått upp tillmålsättningen om tio arrangemang. För attsäkerställa att denna viktiga aktivitet genomförsi högre utsträckning har en ny prestationsersättningsmodellskapats. Ersättningbetalas numera ut per arrangemang som ettsätt att stimulera till fler aktiviteter.Sedan prestationsersättning för musikskolaninfördes har antalet elever stadigt ökat, dåverksamheten haft möjlighet och ekonomisktincitament till att växa. Musik skolan harutökat med 33 elever jämfört med 2010. Ut ­vecklingen av elever i musikskolan är positiv,då musicerande är en viktig och utvecklandeverksamhet för kommunens ungdomar.biblioteket Bibliotekets besökarehar minskat under året. En orsak till detminskade besöksantalet kan vara ersättningssystemet där biblioteket bland annatges ersättning per besökare, vilket ökarincitamentet till besök. För hoppning inför2012 är att besöksantalet kommer att öka ioch med det nya läget i Messingen ochinförandet av pendlarbiblioteket.Gunnes GÅRD har också haft en godsommarsäsong med ett stort antal besökare.Gården har anordnat ett antal aktivitetersom ligger till grund för det höga besöksantalet;framförallt är det vikingamarknadensom lockar många besökare. Det nya ersättningssystemetsom började gälla 2011 därgården bland annat erhåller ersättning perbesökare kan också ha spelat in i det ökadebesöksantalet.VEGA Under 2011 har Vega etablerat sig ikulturhuset och fått verksamhetsspecifikalokaler. Verksamheten har under året tagitstora kliv framåt och presterar mycket framföralltinom studioverksamhet och dans.Fram gångarna beror till stor del på att verksamhetenhar kunnat ha permanenta lokalerJämförelse mellan kommuner från Kommunenskvalitet i korthet, KKIKJärfälla Sigtuna Sollentuna Upplands-BroUpplandsVäsbyÖppettider huvudbibliotek, timmar/vecka 18 14 19 10 14Öppettider simhall, timmar/vecka 29 42 40 24 45ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 53

Kulturdedikerade för verksamheten och på så sättuppnått kontinuitet.volymer och ekonoMIDet ekonomiska resultatet för kulturverksamhetenvisar på överskott 0,8 mkr ochhänförs i huvudsak till ökade hyresintäkterför kulturhuset och ej utnyttjade medel förbio- och konferensverksamhet.Musikskolans underskott avser höjdersättningsnivå från och med juli månad ochvolymökningar med anledning av nya lokalervid Multihuset Messingen.FramtidMultihuset i Messingen fungerar som en kulturpulsi kommunen och kommer ytterligareatt utvecklas. Musikskolan kommer ytterligareatt stärka sin ställning och kommer atterbjuda ännu mer kvalitativ undervisning itoppmoderna lokaler. Husets lokaler användsfrekvent av föreningsliv, företag och privatpersonersåväl till idrott och kultur.Inför 2012 planeras det för fullt införStrindbergs minne och för att Upp landsVäsby kommun fyller 60 år. Ny prestationsersättningför biblioteket träder ikraft ochutvecklingsarbete för nya ersättningsmodellerpåbörjas.Under 2012 kommer den påbörjadeinventeringen av kommunens konstsamlingatt slutföras. Målsättningen är att de objekt,som tidigare angetts som saknade i registret,återfinns. Utifrån revisionsrapporten kritikgällande kommunens hantering av konst harett åtgärdsprogram tagits fram.Verksamhetens kostnader är i stora delarbundna till hyror och arrenden vilket innebäratt hyresökningar kan få stora konsekvenserför budgeten framöver. Intäkternafrån föreningslivet måste omprövas årligen avkommunfullmäktige.Vidare har prestationsersättningssystemetinget volymtak, vilket i sin grund ärpositivt då verksamheternas möjligheter intebegränsas. Men med fler och fler verksamhetersom ersätts med prestationsersättningföreligger risk för att nämndens budget kankomma att överskridas.54 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

FritidBättre lokalutnyttjandeUnder året har ett aktivt arbete förts för att öka nyttjandegraden i sporthallar, gymnastiksalaroch på gräs-/grusplaner. Generösa öppettider och fler utövare bidrar till ett växande föreningsliv.Multifunktionella ytor och lokaler ger bättre ekonomi för alla inblandade.SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivån¤ = resultat och/eller mål saknasViktiga händelserUtveckling av prestationsersättninghar arbetats fram för fritidsgårdsverksamheten,Vega och allmänkultur.Syftet är att hitta en modell som merharmoniserar med verksamheten och kan stimuleratill utveckling.Ny hyresvärd Det fysiska ansvaret försport- och gymnastiksalar har överförts tillnämn dens fritidsverksamhet. Nytt hyressystemhar tagits fram för att underlätta för skolor attsjälva bestämma hur mycket tid de vill hyra iolika anläggningar och ger skolorna möjlighetatt prioritera sina verksamhetsmedel. Nämndensfritidsverksamhet har också övertagithyresansvaret för fritidsgårdarna, kulturhuset.Upprustning Väsby sporthall har ge nomgåtten omfattande renovering med förbätt ringav ytskikt, nytt golv, handikappanpassningoch ny entré med hiss. Även Väsby näridrottsplatshar genomgått en mindre renovering.uppdrag och MålFritidsgårdarna har, genom ett generösareöppet hållande av Smedby Lada under hösten,ökat sina öppettimmar markant. Detal jeradplanering av respektive objekt samt nytillkom naoch växande föreningsliv har inneburit att deolika objekten kunnat användas på ett meroptimalt sätt. Orsaken till ökad nyttjandegradär införande av ett nytt hyressystem förgrundskolorna i gymnastik- och sporthallar.Fritidsverksamheten ökar antalet externasamarbetspartners, Stockholm Win terGames, SISU idrottsutbildarna och Med leyAB. Målet är att genom samarbetena bidratill att kommunens barn och ungdomar uppleveren stimulerande fritid. Nya Vilundabadethar under året haft 250 000 besök.Anläggningen har under året haft enstakadriftstopp och beror bland annat på byte avreningsmetod, från saltlösning till traditionellklorlösning.volymer och EkonomiDet ekonomiska resultatet för fritidsverksamhetenvisar på överskott 1,1 mkr och hänförs ihuvudsak till outnyttjad budget för extra satsningarpå föreningslivet med anledning av attnytt bidragssystem införs från 2012. Lägrehyreskostnader för sport anläggningar påverkarekonomin positivt medan renovering avVäsby sporthall och skadegörelser i Grimstasporthall påverkade ekonomin negativt.FramtidKampsportcentret får tillsammans medNya Vilundabadet och Vilunda parken attblomstra. Under 2012 kommer flera storaevenemang bland annat junior SM i simningoch fristils SM i brottning, hållas i parken.Alla evenemang kommer att ge uppmärksamhettill Upplands Väsby.Inom fritidsverksamheten kommerarbetet framöver att forma utvecklingen avolika arenor, upprustning av sporthallar ochutbyggnad av Stora Wäsby tennishall. Storautmaningar är också att se över anläggningsbeståndet.Utveckling av nya arenor kräversannolikt att äldre anläggningar avyttras.Upphandling av fritidsgårdar har påbörjatsoch kultur och fritidsnämnden fattarbeslut under 2012.Förändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknas1Nytt prestationsersättning gäller från 2011, mål 2011 saknas.Volymer och nyckeltal för fritidVerksamhetsmått Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseFöreningsbidrag 57 57 43 –14Fritidsgårdar öppet 4 560 4 560 5 631 +1 071Fritidsgårdar besök 1 – – 65 348 –Fritidsgårdar projekt 1 – – 30 –56 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Kommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunenfinansierar har god tillgänglighet,inbjuder till delaktighet och att allafår ett respektfullt bemötande.Kommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Kommunen ska arbeta för en hållbartillväxt som gör att människor vill booch verka här.Kommunen ska vara ett föredömeinom miljöområdet genom attbedriva ett systematiskt miljöarbete– som leder till ett hållbart samhälle.Mångfalden av utförare inom kulturochfritidsområdet ska säkras.Efterfrågade mötesplatser/arenor somstimulerar till ett dynamiskt kultur- ochfritidsliv, med prioritering på barn ochungdomar, ska tillhandahållas.Samverkan mellan kommun, näringslivoch föreningar kring kultur- och fritidslivska fungera väl.I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivandeska krav ställas på efterlevnadav kommunens miljöpolicy ochbeaktande av betydande miljöaspekter.Resultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringExterna samarbetspartners. 2 3 3 • ÇAntal verksamheter/aktiviteterannan regi.12 13 13 • ÇNyttjandegrad sporthallar. 79 80 82 • ÇNyttjandegrad gymnastikhallar. 21 40 40 • ÇNyttjandegrad gräs/grus. 42 55 77 • ÇÖppettimmar öppen ungdomsverksamhet.Kommunalt finansierade spontanidrottsanläggningar.Timmar per vecka somsimhallen har öppet utövertiden 08–17 på vardagar.Projekttimmar Öppenungdomsverksamhet.Upphandlingar, beställningar ochuppdrag där krav ställs på efterlevnadav kommunens miljöpolicy.4 560 4 560 5 631 • Ç15 15 15 • Æ47 47 49 • Ç20 30 • ¤100 100 100 • ÆÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 57

teknik och fastighetDialogen med Väsbybornaresulterar i bättre serviceGenom engagerade medborgare och hög egenkontroll har skador åtgärdatsmed hög måluppfyllelse. Den strategiska lokalförsörjningsplanen har aktualiseratsoch kommer att ha en central betydelse under 2012.TEKNIK OCH FASTIGHETSutskottetAnsvarsområdenKvalitet, uppföljning och utvärdering inomverksamhetsområdena:• bygga och anlägga fast egendom• vårda och sköta kommunens fasta egendom• vatten och avlopp• avfallshantering• trafiksäkerhetOrdförande Jan-Olof HalldénKontorschef Thomas ThunblomViktiga händelserMultihuset Messingen har tagits idrift. Väsby Nya Gymnasium, musikskolan,Peabskolan, restaurang och café har flyttat inoch etablerat sin verksamhet. Bib lioteketflyttar in under januari 2012.Vindkraftverket har upphandlatsoch avtalet är undertecknat. Vindkraftverketkommer att byggas under 2012 och troligenbörja leverera el under 2013.Nytt hyressystem infördes 2011 ochavser lokaler som har hyresgäster som verkarpå en konkurrensutsatt marknad. För ändringari lokalersättningssystemet för grundskolaställer stora krav på teknik & fastighetsom professionell fastighetsägare. Det är avstor betydelse att teknik & fastighet är stark isin ägarroll och uppträder som övriga aktörersom hyr ut lokaler på en konkurrensutsattmarknad. Risken är annars att teknik & fastighettillhandahåller uthyrbara lokaler sominte speglar den hyresnivå som gäller pålokalmarknaden och därmed snedställerkonkurrenssituationen.Uppdrag och MålTeknik & fastighet tar initiativ till att bidratill fortsatt utveckling av medborgardialogenkring viktiga frågor för medborgarna. Ettkontinuerlig samarbete mellan teknik & fastighetoch Väsby Direkt är en förutsättningför att Väsbyborna ska uppleva god serviceoch tillgänglighet.Arbetet intensifieras med att utveckla informationenoch löpande uppdatera pågåendeprojekt tillsammans med aktuell informationtill Väsbyborna, på kommunens hemsida.Lokalförsörjningsplanen som är kommunensfrämsta verktyg att identifiera platsochlokalbehov på kort och lång sikt kommerytterligare att förfinas och effektiviseras.Under 2011 har samlokalisering av stadsbyggnadskontoretoch teknik & fastighetskett vilket har underlättat samhällsbyggnadsprocessen.Inom tekniska verksamhetsområdenfrämst mark och parkskötsel erbjuds sommarjobbtill Väsby ungdomar/elever. Sommaren2011 har cirka femtio sommarjobbförmedlats och flera praktikplatser har erbjuditsungdomarna. Vidare har en ny bilpoolstartats i syfte att fler ungdomar ska komma ikontakt med arbetslivet. Uppdraget är attgenom tvätt, småreparationer, däckbyte medmera underhålla alla kommunala verksamheterspersonbilar. Resultatet har bland annatvisat sig vara positivt med kvalitetshöjandeeffekt på kommunens fordon. Under hösten2011 har verksamheten utökats till att ävenomfatta cykelpool.Problem med att identifiera vattenskadoroch arbetet med att hantera dessa pågår.Den upparbetade underhållsskuld som föreliggerinom fastighet är fortsatt betydande.Bristande planerat underhåll under enlängre tid är starkt kostnadsdrivande ochavviker från god ekonomisk hushållning.Det felavhjälpande underhållet är dyrt,oplanerat, påtagligt verksamhetsstörande,av karaktären ”lappa och laga” och ofta ettresultat av bristande planerat underhåll. Föråret 2012 kommer planerat underhåll av takoch grund att prioriteras.Antalet anmälda skadetillfällen harvarit högt framförallt beroende på en höggrad av dels egenkontroll och dels engageradeinvånare som rapporterat klotter. Klotter hartill stor del sanerats på mindre objekt typelskåp och liknande.Ambitionen är att alltid agera snabbtoch återkoppla/åtgärda avvikelser och incidenter.Från och med 2011 mäts efterlevnadav kvalitetsgarantierna. Mätmetod är procentuellandel av incidenter som avhjälps ochuppfyller kvalitetsgarantierna.58 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

teknik och fastighetNedan redovisas ett antal kvalitetsgarantieroch måluppfyllnad, inom tekniska verksamhetsområden:Kvalitetsgaranti avfall omfattar99 % måluppfyllnad• garanti för hämtning• garanti för leverans av matavfallspåsar• garanti för tillgänglighet(SITAs kundtjänst)• hastighetskontroll av SITAs sopbilarKvalitetsgaranti vatten och avlopp100 % måluppfyllnad• garanti av vattenleverans vid driftstopp• garanti för reparationstider vid driftstoppKvalitetsgaranti klottersanering99 % måluppfyllnad• klottersanering inom 24 resp. 48 timmar.Kvalitetsgaranti förlängning av parkeringstillståndför rörelsehindrad100 % måluppfyllnad• utfärdande inom fem arbetsdagar.volymer och ekonoMIDet ekonomiska resultatet för den hyresfinansieradeverksamheten är ett överskott med 8,3mkr och avser lägre kostnader i och med atthyresgästerna flyttade in en månad tidigare iMultihuset Messingen samt att skötsel ochunderhåll inte behövt göras i den utsträckningsom budgeterats. Övriga tekniska verk samhetsområden, dock ej VA och renhållning, ärskattefinansierade och redovisar överskottmed 0,6 mkr trots de ökade vinterväghållningskostnadermed 2,8 mkr.Lokalytan ökar, eftersom MultihusetMessingen tillkommer i beståndet. GamlaVilunda gymnasiet är helt tomställd vilketpåverkar vakansgraden negativt. Räknasvakansgraden exkluderat Vilundagymnasietuppgår vakansgraden till 1,3 %.FramtidDen stora utmaningen den närmaste tidenför verksamheterna inom teknik och fastighetblir att kontinuerligt arbeta med måluppfyllelsebland annat inom tryggt, säkert ochsnyggt Väsby, spela en aktiv roll för förbättraderesultat i skolan, minska energianvändningenper kvadratmeter i kommunens lokalersamt stärka samhällsbyggnadsprocessen iett växande Väsby.Upplands Väsby kommun ligger inomen tillväxtregion. En betydande utmaningför teknik & fastighet under perioden 2012-2015 är att möta en allt större konkurrens omkompetent arbetskraft inom denna regiontrots det förändrade konjunkturläget.För att uppnå högsta möjliga kvalitet ocheffektivitet i varje insats i offentliga miljönoch i fastigheter som ägs av kom mu nen, harteknik & fastighet skapat och säkerställt drift-,skötsel och utvecklingsplaner gällande gator,parker, skogsbruk, naturmarker samt naturochkulturvård. Dessa vidareutvecklas under2012 och fram åt. Vidare formas planer förbroar, dagvatten, renvatten och avloppsvatten(år 2012) samt för inre och yttre miljöer gällandefastigheter som ägs av kommunen.Vid inhyrningen av Messingen till VäsbyNya Gymnasium, musikskola, bibliotek mmkommer full hyrestäckning ej att kunna er ­hållas. Hyresunderskottet kommer att varaca 21,4 mkr på helårsbasis under ett antal år.Efterlevnad av drift, skötsel- och ut veck ­lingsplaner avseende gator, vägar, parker,skogsbruk, naturvård med mera samt tilldelningav resurser för att följa planerna är avgörandeför teknik & fastighets måluppfyllelseom ett tryggt, säkert och snyggt Väsby.Ny lokalersättningsmodell driver verksamheter att vara lokaleffektiva och därmedkommer krav att få säga upp hela eller delarav hyrda lokaler. Detta kan på kort ochmedel lång sikt få negativ inverkan på teknik& fastighets hyresintäkter. Den upparbetadeunderhållsskuld som föreligger inom fastighetoch gata/park är fortsatt betydande.Volymer och nyckeltal för teknik och fastighetVerksamhetsmåttResultat2010Budget2011Resultat2011BudgetavvikelseVägar, km 149 149 149 0Gc-vägar, km 96 98 98 0Offentlig belysning, förbrukning MWh 2 497 2 235 2 493 261Lokalyta m 2 180 520 177 586 186 330 8 744– varav andel inhyrda lokaler 20 % 20,9 % 24,8 % 3,9 %– varav vakansgrad 2,5 % 2,8 % 11,6 % 8,8 %60 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

teknik och fastighetKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunen finansierarhar god tillgänglighet, inbjuder tilldelaktighet och att alla får ett respektfulltbemötande.Snabb återkoppling påmedborgarärenden.Inkomna ärenden som återkopplasinom två arbetsdagar.80 90 92 • ÇNöjd-Inflytande-Index. 42 45 41 p ÆKommunen ska genom de kommunaltfinansierade tjänsterna erbjuda god lärmiljösom stimulerar till livslångt lärande,vilket ska leda till att förutsättningarnaför sysselsättning och arbete åt alla ökar.Teknik & fastighet ska inomsina verksamheter aktivt tafram och erbjuda praktikplatseroch feriejobb.Praktikplatser eftergymnasialutbildning.2 2 2 • ÆAntal feriejobb. 30 30 50 • ÇKommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Genom en hållbar tillväxt ska flermänniskor vilja bo och verka här.Upplands Väsby ska visa vägen till etthållbart samhälle.Kommunen ska vara ett föredömeinom miljöområdet genom att bedrivaett systematiskt miljöarbete – somleder till ett hållbart samhälle.Skyndsam klottersanering.Minska utvändig skadegörelsesåsom klotter och glaskross påkommunens egendom.Trygga och säkra utemiljöer förkommuninnevånarna.Tillgänglighetsanpassning enligtfastställd tillgänglighetsplan.Säkerställa att teknik & fastighethar kompetens och resurser förplanering och genomförande avstadsbyggn.programmet.Energianvändningen perkvadratmeter i kommunenslokaler ska minska.Minst 20 procent av hushållensmatavfall ska sorteras ut förbiologisk behandling inklusivehemkompostering.Procentuell andel av anmält klottersom åtgärdas inom 24 timmar i centralaVäsby under vardagar.Procentuell andel av anmält klottersom åtgärdas inom 48 timmar i övrigaVäsby under vardagar.98 100 99 p Ç100 100 99 p ÆSkadetillfällen. 1060 850 1094 ÈUpprättade drift- och skötselplaner. 7 11 7 ÆTrygghet, del av Nöjd-Region-Index(NRI).Tillgänglighetsanpassade busshållplatserper år.Andel, i tid, remissbesvaradedetaljplaner av totala antalet till TFinkomna detaljplaner.Klimatkorrigerad energianvändningkWh/kvm i kommunens lokaler,exklusive Vilundabadet.Klimatkorrigerad energianvändningkWh/kvm för alla lokaler.Andel av hushållens matavfall somsorteras ut för biologisk behandlinginkl hemkompostering ochavfallskvarnar.Mängd matavfall som sorteras ut förbiologisk behandling inkl hemkomposteringoch avfallskvarnar, kg/inv.47 48 48 • Ç17 18 18 • Ç70 90 • ¤199 193 184 • È212 206 202 • È8 15 9 Ç8 16 8,3 ÇUthyrd lokalyta. 98 96 98,5 • ÇKommunens ekonomiska resultat skaöver en budgetperiod, genomsnittligt,uppgå till 2 % av skatteintäkter, utjämningoch generella statsbidrag.God lokalhushållning /ekonomi i balans.Ekonomiskt resultat för gata/parkoch övrig kommunersatt verksamhet.Ekonomiskt resultat förfastighetsförvaltn.Ekonomiskt resultat för vatten/avlopp.-0,8 0 0,6 • Ç8,1 5,2 8,3 • Ç-3,5 -3 -3 • ÇEkonomiskt resultat föravfallsverksamheten.1,8 0 1 • ÈSymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknasÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 61

samhällsplaneringUtökad dialogför ett attraktivareVäsbyArbetet har under året präglatsav en intensiv planering för samhällsutvecklingsamt byggande avbo städer och verksamhetslokaler.Ett engagerat arbete har pågått för att skapaen attraktiv stadsbygd för befintliga och nyainvånare samt verksamheter och besökare.Fyra stycken detaljplaner har vunnitlaga kraft under 2011. Två av dessa omfattadesammanlagt 300 nya bostäder i Wäckare Ängoch Sigma. Övriga två detaljplaner berördebevarande av ett grönområde i Wäckare Ängsamt nya verksamheter i InfraCity Nord Väst.Medborgarnas åsikter är oerhört viktigai vårt arbete med att planera Väsbys framtidautveckling. Dialogarbetet utvecklades på flerasätt under 2011. I arbetet med Fyrklövernanvände vi oss av en ny dialogform, VäsbyLabs, som har varit mycket givande. För att tafram en fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstadanvände vi ytterligare en ny dialogform,Com munity Planning.Bygglovavdelningen arbetar kontinuerligtmed att förbättra sina kvalitativa resultat.Under året har en ny taxa avseende plan-, bygglov-och karttjänster utarbetats. Avdel ningen haräven inlett ett nära samarbete med Väsby Direktför att ta fram faktaunderlag och manus som skaanvändas i kontakt med väsbyborna.Antalet färdigställda bostäderunder 2011 uppgick till 165 stycken. Målet attha planberedskap och handläggningskapacitetpå bygglov för att kunna bygga 300 bostäder äruppnått. Dock har målet om 300 färdigställdabostäder inte uppfyllts då detaljplanen för EdsAllé inte antogs under 2011 som förväntat.Detaljplanen om cirka 700 bostäder beräknasistället att antas under 2012.62 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

samhällsplaneringBYGGNADSNÄMndenAnsvarsområdenKvalitet, uppföljning och utvärdering inomverksamhetsområdena:• samhällsplanering• detaljplanering• trafikplanering• exploatering• bygglov• kart och mät• förberedelser för fastighetsbildningOrdförande Erik PalmstiernaKontorschef Christer BjörklundTeckenförklaring:Laga kraft-vunna detaljplaner som 2011-12-31innehöll planberedskap (outnyttjade byggrätter) påsammanlagt ca 1 200 bostäder, samt verksamheter.Detaljplaner som förväntas antagna under 2012.Planering i olika skeden pågår.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 63

mångfald av utförareMed kunden i fokusDet är invånarna i Väsby som är i fokus närUpplands Väsby kommun tillsammans medutförarna levererar sina tjänster. För attkunna ge väsbyborna bästa möjliga servicepräglas därför kommunens utbud av valfrihetoch mångfald av utförare. Valfrihet bidrar tillatt kvaliteten på kom munens tjänster ökar.Därför är det också viktigt för kommunen attfortsätta att ge bra förutsättningar för personersom vill starta eget.2011 invigdes multihuset Messingen, ett hus fyllt av möjlighetermed många utförare och aktiviteter under samma tak. Samspeletmellan många aktörer är det som Upplands Väsby kommun strävatefter när Messingen byggdes. Under samma tak finns tvågymnasier, bibliotek, musikskola, multihall, restaurang, bio ochlokaler för evenemang och konferens.Messingen är ett levande hus som kommer till sin full rättnär alla aktörer samverka. Under året har detta bevisats genom ettflertal stora och små events som lockat många väsbybor till huset.Målet är att fortsätta hitta denna typ av samarbeten där olikaverksamheter i kommunen kan samverka för att ge väsbybornabra service.För att ge en bild av kommunens varierade utbud av utförarehar intryck och kommentarer samlats från olika utförare både iprivat och kommunal regi.Kommentarer från utförareBreddenskolan ”På Breddenskolan stimuleras elevernas lustatt lära genom att tidigt och systematiskt arbeta med läsinlärning.Vi vet att en god läsförmåga är grunden för all vidare inlärning. Vihar nyligen också påbörjat en liknande arbetsmetod för att systematiseramatematikinlärningen eftersom vi har sett goda resultat avarbetet. Vi strävar också efter att tidigt lägga en grund för atteleverna ska förstå och kunna använda sig av de demokratiskaprinciperna för att kunna påverka, ta ansvar och bli delaktiga i sinegen inlärning.”Ebba Wannegård, rektor BreddenskolanEtt tu tre förskolor ”Vi på Ett tu tre förskolor harfortsatt utveckla den bästa förskolan för kommunens barn och föräldrar.Detta har varit möjligt i ett nära och förtroendefullt samarbetemed Upplands Väsby kommun. Kommunens mål och kvalitetskrav ärtydliga. Vi har en nära och öppen dialog med kommunens ledning”.Pia Widholm, VD, Ett tu tre förskolorCamillas Hemtjänst Service ab ”Camillas Hemtjänst &Service vision är att ge god kvalitet och kontinuitet i arbetet. Enannan viktig del är att vara flexibla i vårt arbetssätt för att kundernaska känna sig trygga och nöjda med vår omsorg och service. Vihar en god relation mellan utförare och kundvalskontoret. Att varautförare i Upplands Väsby kommun är ständigt en pågående process.Detta är otroligt berikande och ger oss energi till att försöka förbättraomsorgen och synen på de människor som är behov av vårt stöd.”Jenny Windh och Camilla Bäck, verksamhetsansvariga Camillas Hemtjänst & Service ABÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 65

mångfald av utförareMessingen ”Att driva Messingenhuset är både spännande,roligt och utvecklande då det är så många olika verksamheter i husetoch alla har sina frågor som måste lösas varje dag. Detta gör att ingendag är den andra lik. Messingenhuset ligger centralt placerat iUpplands Väsby och besöken ökar hela tiden till verksamheterna somfinna här, det är många väsbybor som har anledning att besöka oss.”Anders Skogäng, driftschef Sodexo”Det är positivt att se att kommunen har satsat på att bygga en nyoch fin byggnad som erbjuder bra möjligheter att utveckla kulturverksamheteri. Musikskolan och biblioteket som nu ligger i sammabyggnad som Väsby Nya Gymnasium och Peabskolan, arbetar vi föratt hitta nya samarbetsformer. Vår målsättning är att Messingen skabli en levande mötesplats för väsbybor i alla åldrar. ”Eva Wiström, kulturchef, Upplands Väsby kommunVäsby Stöd ”Vi har format äldreboende, autismboende samtflerfunktionsboendeenheter med våra kunder i fokus. Vi vill att vårakunder ska skapa sin egen lägenhet men också få grannar som de känneren tillhörighet till och vill umgås med, utifrån egen önska omsocial samvaro. Inom ramen för Bostad med särskild service arbetarvi enligt principen om hjälp till självhjälp, att vi alltid ska vara medvetnai vårt arbeta att vi jobbar i en annan människas hem. Det ärviktigt att vi bemöter varandra med respekt och alltid kommer ihågför vems skull vi arbetar. Denna inriktning med kunden i fokus hargjort att vi nyligen vunnit upphandlingen av nya boende med särskildservice, vilket vi är mycket glada för.”Yvonne Boberg, chef för Väsby Stöd som bland annat driver 13 boendeenheter, bostädermed särskild service.Medley ”Vi på Medley har nu drivit Vilundabadet i drygt två årutifrån ett kundperspektiv. Vårt mål är att erbjuda alla en trygg ochinbjudande atmosfär med aktiviteter till alla ålderskategorier. Vi ärmycket nöjda med resultatet och vår framgång beror på flera saker. Imina ögon har vi ett fantastiskt samarbete med kommunen och dessrepresentanter som jag tycker har en mycket god och hög ambitionkring badets verksamhet och utveckling. Vårt samarbete med VäsbySimsällskap är unikt och vi tar till vara varandras kompetenser. Allasom verkar på Vilundabadet, simmare, personal, tränare och funktionärerskapar tillsammans en unik känsla som jag inte tidigare harupplevt i branschen.”Jan Bergendahl, Platschef Vilundabadet66 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Kommunen som utförare av välfärdstjänsterFortsatt fokus på bättre skolresultatKommunens egen utförare av välfärdstjänster är Väsby Välfärd med uppdrag attdriva och utveckla den kommunala organisationen av förskola, skola, vägledning,sociala tjänster, fritid, kultur, stöd för personer med funktionsnedsättning samtvård och omsorg om äldre personer i Upplands Väsby.Viktiga händelserNytt gymnasium Väsby Nya Gym nasium(VNG) öppnar i Multihuset Messingenoch blir i samverkan med Microsoft en mentorskolaför ”Pathfinder-skolor”.Nytt bibliotek förbereds i Messingenoch det gamla stängs igen.Verksamhetsförändringar ikoMMunala skolor – omfattar främstflytt av resursskolan till Runby skola ochen samverkansklass bildas. Vidare omorganiserasHasselskolan till F-3 skola och elevernaflyttar in till Väsby skolan. Elevernavid Runby- och Väsbyskolan har under åretfått studiecoachning med fokus på studieteknikfrån ett fristående företag med syfteatt höja motivationen och stärka elevernaskunskaper.Ökad kvalitet koMMunala skolorLärarnas tid med eleverna har ökat på samtligaskolor vilket är mål medveten strategiför att höja kunskaps målen. Även lärares tidmed elever läsåret 11/12 har höjts betydligtjämfört med läsåret 10/11. Grundskolornahar ökat sin elevtid med i genomsnitt 8,2 %.uppdrag och MålMåluppfyllelsen när det gäller skolans kunskapsresultatligger på en fortsatt låg nivå.Andel elever i skolår 9 som har betyg i allaämnen är 68 %. Nationella prov i skolår 9visar att resultatet för elevernas kunskapervarierar, där eleverna lyckas till 95 % medengelska men 76 % i matematik.Skolornas resultat visar att meritvärdetoch Salsavärdet har förbättrats. Andel eleversom fullföljer gymnasieutbildningen inomfyra år har ökat, men ligger fortfarande på enlåg nivå 65 %. Utveckling av skolportalenkommer att öka elevers och föräldrars delaktighetoch inflytande.En inventering har genomförts för att fåen bild av kompetensbehörigheten inom förskolaoch skola. Väsby Välfärd har undertecknatett samarbetsavtal med Microsoftoch Inno vativa skolprogrammet, där allaVäsby Välfärds skolor deltar.Upplands Väsby kommun har ocksåtecknat ett samverkansavtal med polisen fören ökad trygghet i samhället.Effektiviteten i hemtjänsten har ökat,trots minskade volymer, vilket avser tid hoskund i relation till arbetad tid. Ett systematisktkvalitetsarbete inom Väsby Välfärd ärunder uppbyggnad och är en prioriteradfråga under hela år 2012.En kvalitetsgrupp inom Väsby Stöd ochVäsby vård och omsorg har under året fokuseratpå att gå igenom verksamheternaslokala rutiner, ta fram en kvalitetsbok,internkontroll, enkäter och nyckeltal. Inomäldreomsorgsverksamheten har två kvalitetssystemimplementerats inom hälso- och sjukvård,palliativa registret och Senior Alert isyfte att säkerställa och systematisera insatsernainom hälso- och sjukvården.Sociala tjänster följer kvalitetsledningssystemetsom beslutats av social- och äldrenämnden.Verksamheterna ska även följaSocialstyrelsens kvalitetsnyckeltal samt följaupp och analysera resultaten från Öppnajämförelser. Kundundersökningarom tillgänglighet, kundnöjdhet och bemötandeska genomföras i samarbete medVäsby Direkt.PRODUKTIONSSTYRELSENAnsvarsområdenVäsby Välfärd driver och utvecklar verksamheteri egen regi inom verksamheterna:• förskola• skola• gymnasium• social tjänster• kultur• fritid• stöd för personer med funktionsnedsättning• vård och omsorg om äldreOrdförande Johan HjelmstrandKontorschef Barbro JohanssonÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 67

Kommunen som utförare av välfärdstjänsterVolymer och ekonomiUnder 2011 redovisar Väsby Välfärd ett underskottpå 13,4 mkr (2% av omsättningen).Avvikelser finns inom äldreomsorg -4,6 mkr,barnomsorg och grundskolan -4,2 mkr ochgymnasieskolan -3,5 mkr.Inom hemtjänsten genomfördes personal ­anpassningar utifrån volymer under 2011.Barnomsorg och grundskolan hade förhöga personalkostnader 2011, främst när detgäller timanställda. I samband med detaljbudget2012 tas åtgärder fram för att anpassakostnader utifrån progno stiserade volymer.FramtidBättre skolresultat är största utmaningenframöver. En lärarcertifiering kommer attinföras för lärarna och sker i samverkan meden av landets största friskolekoncern. Syftetmed projektet är att genom samarbetetkunna erbjuda det bästa stödet till elevernaför att nå kunskapsmålen.Den digitala utvecklingen i skolan fortsättermed användning av hjälpmedel somsmartboardtavlor, datorer med mera för attunderlätta elevernas möjlighet att uppfyllakunskapskraven som ställs. Lugn och ro iklassrummet bidrar till elevernas utveckling.Samarbetsavtalet med Microsoft gereleverna tillgång till ett nätverk av skolor ivärlden och Väsby får delta i olika pedagogiskaprogram och aktiviteter. Väsby NyaGymnasium satsar på att bli en av de mestattraktiva skolorna i regionen.Marknads föring och information skalocka nya elever. Ett samarbete med näringsliv,högskolor och organisationer pågår ocholika aktiviteter startar under våren för att ökamåluppfyllelsen. Lärarlyftet kommer att göradet möjligt för vissa lärare att utvecklas för attbli behöriga i sina ämnen. Legiti ma tion avlärare ska vara fullt genomfört år 2015.Ungdomsverksamheten Vega kommeratt konkurrensutsättas tillsammans med fritidsgårdarnaoch Väsby välfärd satsar på ikonkurrens med andra att bli vald till utförareför verksamheterna.Risker inom verksamheter som bedrivsinom Väsby välfärd:• Grundskola – risk för omställningskostnaderpå grund av för höga personalkostnader.• Grundskolan – avvecklingskostnader isamband med verksamhetsförändringarISKI.• Gymnasiet – risk för minskat elevunderlag,vilket vid nuvarande klassorganisationoch inriktningar kan medföra högrepersonalkostnader under perioden påVäsby Nya Gymnasium (VNG).• Kultur och fritid – verksamheternaVEGA och fritidsgårdarna kommer attkonkurrensutsättas under år 2012, vilketkan medföra omställningskostnader.• Vuxenutbildning – osäkerhet kring ochMöbelsnickarskolans verksamhet.• Kultur – ny ersättningsmodell för biblioteketinförs under 2012.• Hemtjänsten – upphandling av larmoch nattjänst.• Väsby välfärd arbetar kontinuerligtför att eliminera risker inom sitt verksamhetsområde.68 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Kommunen som utförare av välfärdstjänsterVolymer och nyckeltal med Väsby välfärd som utförare Resultat 2010 Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelseFörskola 1–5 år, barn 591 581 551 -30Skolbarnomsorg 6–9 år, barn 937 962 934 -28Skolbarnomsorg 10–12 år, barn 67 69 131 62Kostnad per barn inom förskola i tkr 88,8 95,3 6,5Kostnad per barn inom skolbarnsomsorg i tkr 27,6 27,3 -0,3Förskoleklass, elever 255 277 272 -5Grundskola, elever 2 293 2 355 2 379 24Grundskola, kostnad per elev i tkr 82,3 75,9 81,1 5,2Gymnasium (Väsby elever) 519 388 327 -61Gymnasium (annan kommun elever) 193 151 141 -10Gymnasium introduktionsprogram/ VIG * 97 139 42Gymnasium, kostnad per elev i tkr, exkl. avvecklingskostnader 2010 och 2011 85,2 77,8 94,5 16,8Gymnasial vuxenutbildning, Väsby elever 31 8 6,5 -1,5Särvux 28 28 28 0Särskilt boende, årsplats 97 97 97 0Kostnad per årsplats tkr 519 500 522 22Korttidsplatser 6,1 0 0 0Hemtjänst, utförda timmar 72 000 72 000 70 440 -1 560Larmtimmar 14 000 13 000 14 975 1 975Kostnad per hemtjänsttimme inkl. larm i kr 394 291 352 61Boende LSS, årsplats 88 83 84 1Kostnad per årsplats, tkr 591 612 631 19Daglig verks intern 115 115 120 5Daglig verks extern 5 5 5 0Kostnad per deltagare i tkr 216 222 232 10Personlig assistans 22 22 22 0Ledsagarservice 25 25 25 0Avlösareservice 8 8 6,5 -1,5Kontaktpersoner 32 32 36 4Kontaktfamiljer 6 6 6 0LSS, tillsyn 12 11 12 1Musikskolan, elever 680 680 713 33Kostnad per elev, kr 8 987 9 163 9 412 249Bibliotek, besökare 159 438 145 000 142 330 -2 670Kostnad besökare, kr 63 65 64 -1Bibliotek, utlåning 224 878 210 000 202 331 -7 669Gunnes gård, besökare 11 986 15 000 17 839 2 839ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 69

Kommunen som utförare av välfärdstjänsterKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalVäsbyborna ska uppleva att kommunenoch de tjänster kommunenfinansierar har god tillgänglighet,inbjuder till delaktighet och att allafår ett respektfullt bemötande.Kommunen ska genom de kommunaltfinansierade tjänsterna erbjudaen god lärmiljö som stimulerar tillett livslångt lärande, vilket ska ledatill att förutsättningarna för sysselsättningoch arbete åt alla ökar.Väsby Välfärds elever ska vara nöjdamed skolverksamheten.Alla barn/elever ska ha grundläggandekunskaper och färdigheteri att läsa, skriva och räkna efterskolår tre.Elevernas kunskapsresultatska fokuseras och förbättras.Väsby Välfärds grundskolors Salsavärdeska förbättras.Resultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringElever nöjda med bemötandet. 51 70 51 ÆElever som upplever sig vara delaktigaoch ha insyn i verksamheterna.42 70 41 ÆKunder nöjda med resp verksamhet. 56 70 55 ÆMarknadsandelar. 46 46 49 • ÇNationella prov i skolår 3, svenska. 97 100 90,5 p ÈNationella prov i skolår 3,matematik.Meritvärde inom Väsby Välfärdsskolor, slutbetyg åk 9.Elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9,behöriga till nationella program.Elever inom Väsby Välfärds skolor,åk 9, med betyg i alla ämnen.Elever folkbokförda i kommunensom fullföljer gymnasieutbildningmed slutbetyg inom fyra år.Elever i Väsby Välfärds skolor,åk 9, som är godkända i nationellaprov i engelska.Elever i Väsby Välfärds skolor,åk 9, som är godkända i nationellaprov i svenska.Andel elever i Väsby Välfärds skolor,åk 9, som är godkända i nationellaprov i matematik.98 100 94,5 p È203 210 211,3 • Ç88 90 81 p È67 70 68,7 p Ç58,8 63 65 • Ç100 95,5 p ¤100 89,5 p ¤100 76,5 ¤Salsavärde 4 10,3 • ¤SymbolförklaringFärgindikatorer, resultat mot mål• = uppnår eller överträffar målnivånp = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större, oacceptabel avvikelse från målnivånFörändringspilar, resultat mot föregående resultatÇ = resultatet har förbättratsÆ = resultatet är oförändratÈ = resultatet har försämrats¤ = resultat och/eller föregående resultat saknas70 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Kommunen som utförare av välfärdstjänsterKommunfullmäktiges mål Nämndmål NyckeltalResultat2010Mål2011Resultat2011MåluppfyllelseFörändringKommunen ska erbjuda ett tryggtsamhälle med goda uppväxt- ochlevnadsvillkor och förutsättningarför en god hälsa.Invånare i Upplands Väsby skakunna åldras i trygghet och få detstöd de behöver för att kunna bokvar hemma.Väsby Välfärds elever skauppleva trygghet i skolan.Delaktighet och självbestämmande. 70 80 92 • ÇKontinuitet 80 85 90 • ÇTrygghet 50 60 62 • ÇElever som upplever trygghet iskolår 8.Kunder som upplever trygghet iäldreomsorgsverksamheten.75 87 • ¤75 75 • ¤Kommunen ska vara ett föredömeinom miljöområdet genom attbedriva ett systematiskt miljöarbete– som leder till ett hållbart samhälle.Alla verksamheter inom VäsbyVälfärd ska källsortera avfall.Verksamheter somkällsorterar avfall.80 98,6 • ¤Kommunen ska arbeta för enhållbar tillväxt som gör att människorvill bo och verka här.Besökarna ska uppleva att biblioteketi Messingen är ett av Storstockholmsmodernaste bibliotek.Köptrohet mot tecknade ramavtalska öka.Antal besökare ska öka. 145 000 142 300 p ÈVerksamheter som följer kommunensramavtal.84 85 79 p ÈVäsby Välfärd ska erbjuda medborgarnaoffentliga kulturarrangemang.Antal publika arrangemang somska öka.70 70 111 • ÇKommunens ekonomiska resultat skaöver en budgetperiod, genomsnittligt,uppgå till 2 % av skatteintäkter,utjämning och generella statsbidrag.Väsby Välfärd ska ha enekonomi i balans.Väsby Välfärds tjänster ska hålla högkvalitet och utföras effektivt.Resultatenheter som harbudget i balans.25 100 36 ÇBudgetreserv, andel av omslutning. 1 0,3 ¤Effektivitet i hemtjänst. 70 80 81 • ÇAndel av lärarens elevtid av dentotala arbetstiden.60 60 • ¤ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 71

Finansiella rapporter och tilläggsupplysningarresultaträkning (mkr)Not kommunKoncern2011Koncern2010Kommun2011Kommun2010Verksamhetens intäkter 1/ 1 764,6 1 144,3 417,3 416,7Verksamhetens kostnader 1/ 1 -2 340,2 -2 488,7 -2 017,5 -1 943,0Avskrivningar 16,17 -105,1 -96,6 -54,9 -53,7Verksamhetens nettokostnad -1 680,7 -1 441,0 -1 655,1 -1 580,0Skatteintäkter 2 1 478,5 1 427,5 1 478,5 1 427,5Bidrag och avgifter i utjämningssystemen och2 213,0 183,5 213,0 183,5generella bidragFinansiella intäkter 3 24,9 9,3 5,5 15,2Finansiella kostnader 4 -62,1 -28,2 -25,9 -6,1Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 654,3 1 592,1 1 671,1 1 620,1årets resultat 1,22 -26,4 151,1 16,0 40,11/ Uppställningen av verksamhetens intäkter och kostnader har förändrats i jämförelse med föregående år. Från och med 2011 särredovisas inte jämförelsestörande poster iresultaträkningen, utan upplysningar lämnas endast i not. Uppställningen för 2010 har ändrats i konsekvens.2/ Från och med 2011 ingår inte Brandkåren Attunda i den sammanställda redovisningen. Redovisningen för 2010 har ändrats i konsekvens.KASSAFLÖDESANALYS (mkr)Not kommunKoncern2011Koncern2010Kommun2011Kommun2010Den löpande verksamhetenÅrets resultat 1 -26,4 151,1 16,0 40,1Byte av redovisningsprincip 5 -43,0 - -43,0 -Justering för av- och nedskrivningar 6 20,2 171,2 81,7 90,1Justering för gjorda avsättningar 7 56,4 8,8 36,3 8,8Justering för ianspråktagna avsättningar 8 -0,7 -3,5 -0,7 -3,3Justering för realisationsresultat 9 -21,4 -415,0 -21,0 -38,8Ökning/minskning kortfristiga fordringar 10 -61,9 -13,3 -58,6 -8,6Ökning/minskning kortfristiga skulder 10 77,3 82,1 0,9 -38,1Medel från den löpande verksamheten 0,5 -18,6 11,6 50,2InvesteringsverksamhetenInvestering i materiella anläggningstillgångar 16,17 -492,0 -512,5 -198,7 -94,5Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 0,5 515,6 - 147,5Investering i finansiella anläggningstillgångar 12 - -521,5 - -1,9Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 13 10,6 0,2 - 0,2Medel från investeringsverksamheten -480,9 -518,2 -198,7 51,3FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån 14 695,6 539,4 154,7 216,3Amortering av långfristiga skulder 15 -11,9 -227,3 -11,9 -201,3Medel från finansieringsverksamheten 683,7 312,1 142,8 15,0Årets kassaflöde 203,3 -224,7 -44,3 116,5Likvida medel vid årets början 226,8 451,5 118,9 2,4Likvida medel vid årets slut 430,1 226,8 74,6 118,972 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Balansräkning (mkr)tillgångarAnläggningstillgångarNot kommunKoncern2011Koncern2010Kommun2011Kommun2010Mark, byggnader och tekniska anläggningar 16 3 477,0 3 018,4 1 125,2 1 020,7Maskiner och inventarier 17 77,5 41,4 71,3 35,9Finansiella anläggningstillgångar 18 517,5 528,1 138,3 138,3Summa anläggningstillgångar 4 072,0 3 587,9 1 334,8 1 194,9OmsättningstillgångarFörråd, lager och exploateringsfastigheter 19 64,4 64,4 64,4 64,4Kortfristiga fordringar 20 151,9 93,6 137,3 78,7Kassa och bank 21 430,1 226,8 74,6 118,9Summa omsättningstillgångar 646,4 384,8 276,3 262,0Summa tillgångar 4 718,4 3 972,7 1 611,1 1 456,9eget kaPital, avsättningar och skulderEget kapitalEget kapital, ingående värde 22 2 316,9 2 165,8 813,7 773,6Eget kapital, byte av redovisningsprincip 5,22 -43,0 - -43,0 -Eget kapital, årets resultat 23 -26,4 151,1 16,0 40,1Summa eget kapital 22 2 247,5 2 316,9 786,7 813,7AvsättningarAvsättningar för pensioner 24 161,4 125,1 160,9 124,6Övriga avsättningar 25 23,1 3,8 0,0 0,7Summa avsättningar 184,5 128,9 160,9 125,3SkulderLångfristiga skulder 26 1 298,4 954,1 361,0 216,3Kortfristiga skulder 27 988,0 572,8 302,5 301,6Summa skulder 2 286,4 1 526,9 663,5 517,9Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 718,4 3 972,7 1 611,1 1 456,9Poster inoM linjen/ansvarsförbindelser 28Borgensåtaganden 944,5 745,1Garantiförbindelser 95,9 98,4Övrig ansvarsförbindelse 7,3 20,7Pensionsförpliktelser äldre än 1998 799,9 728,6Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser äldre än 1998 194,1 176,7Pensionsförpliktelser förtroendevalda 6,7 -Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser förtroendevalda 1,6 -ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 73

NoterNOTER – KOMMUN (mkr)Resultaträkning1. Intäkter och kostnader 2011 2010Verksamhetens intäkterVerksamhetens intäkter enl driftredovisningen 685,4 665,8Avgår interna intäkter -229,0 -212,8Avgår kapitaltjänstränta -39,1 -36,3Summa verksamhetens intäkter 417,3 416,7Verksamhetens kostnaderVerksamhetens kostnader enl driftredovisningen 2 340,5 2 245,8Avgår interna kostnader -229,0 -212,8Avgår kapitaltjänstränta -39,1 -36,3Avgår avskrivning -54,9 -53,7Summa verksamhetens kostnader 2 017,5 1 943,0IntäkterBidrag 150,3 134,5Försäljning av verksamhet och entreprenader 26,2 28,2Hyror och arrenden 76,8 75,7Avgifter, ersättning, försäljningsmedel, övrigt 143,0 139,4Realisationsvinster 21,0 38,9Delsumma verksamhetens intäkter 417,3 416,7Skatter och generella bidrag 1 691,5 1 624,4Finansiella intäkter 5,5 15,2Summa intäkter 2 114,3 2 056,3KostnaderKostnader för arbetskraft exkl pensioner 663,7 651,3Pensionskostnader 82,8 76,9Bidrag och transfereringar 114,8 106,0Entreprenader och köp av verksamhetinklusive konsulttjänster 929,0 866,8Lokaler och markhyror, fastighetsservice 63,5 50,6Bränsle, energi och vatten 38,2 44,1Övriga material och tjänster 98,7 110,9Nedskrivningar 26,8 36,4Delsumma verksamhetens kostnader 2 017,5 1 943,0Avskrivningar 54,9 53,7Generella avgifter - 13,4Finansiella kostnader 25,9 6,1Summa kostnader 2 098,3 2 016,2Uppställningen av verksamhetens intäkter och kostnader har förändrats i jäm förelse med2010. Från och med 2011 särredovisas inte jämförelse störande poster i resultaträkningen, utanupplysningar lämnas endast i not – se nedan. Uppgifterna för 2010 har ändrats i konsekvens.Varav jämförelsestörande poster 2011 2010Realisationsvinst exploateringsområden 21,0 15,0Realisationsvinst övrig fastighetsförsäljning - 23,9Summa inom verksamhetens intäkter 21,0 38,9Nedskrivning av Vilunda gymnasium -16,5 -Nedskrivning övriga anläggningstillgångar -6,7 -1,8Nedskrivning av pågående arbete,exploateringsområden och övrigt -3,6 -Nedskrivning av pågående arbete, Messingen - -34,6Kostnadsföring av pågående arbete, Messingen - -15,5Omställningskostnader/organisationsförändringoch dylikt -17,1 -20,0Ändring av periodisering - -3,1Avsättning pensioner för förtroendevalda -4,2 -Summa inom verksamhetens kostnader -48,1 -75,0Summa inom verksamhetens intäkteroch kostnader, netto -27,1 -36,1Effekt av sänkt diskonteringsränta pensioner 1/ -14,5 -Summa jämförelsestörande poster -41,6 -36,11/ Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har beslutat att diskonteringsräntan som används ipensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS skall sänkas med 0,75 procentenheter. Denna sänkningmedför att pensionsskulden i sin tur ökar. Enligt rådet för kommunal redovisning, RKR, skasänkningen av diskonteringsräntan bokföras redan 2011. Effekten av sänkningen ska redovisassom en finansiell post och bör klassificeras som en jämförelsestörande sådan.2. Skatteintäkter, bidrag och avgifteri utjämningssystemen och generella2011 2010statliga bidragPreliminära skatteintäkter 1 444,5 1 408,9Slutavräkning 5,6 1,0Preliminär slutavräkning 28,4 17,6Summa kommunalskatteintäkter 1 478,5 1 427,5Inkomstutjämningsbidrag 87,5 74,8Regleringsbidrag 40,0 9,9Kostnadsutjämningsbidrag 11,7 -Bidrag för LSS-utjämning 18,3 20,8Kommunal fastighetsavgift 55,5 53,8Tillfälligt konjunkturstöd - 37,6Kostnadsutjämningsavgift - -13,4summa bidrag / avgifter i utjämningssystemenoch generella statliga bidrag 213,0 183,5Summa 1 691,5 1 611,03. Finansiella intäkter 2011 2010Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 1,2 0,8Aktieutdelning från AB Väsbyhem 2,2 2,4Aktieutdelning fr Söderhalls renhållningsverk AB 0,1 3,0Borgensavgift 2,0 9,0Summa 5,5 15,24. Finansiella kostnader 2011 2010Ränta pensionsskuld 5,4 2,6Effekt av sänkt diskonteringsränta pensioner 1/ 14,5 -Skuldränta 5,8 3,3Övrigt 0,2 0,2Summa 25,9 6,11/ Se not 1.Kassaflödesanalys5. Byte av redovisningsprincip 2011 2010Förutbetalda va-anslutningsavgifter från åren1998–2008, retroaktiv uppbokning 1/ -36,3 -Avsättning pensioner, förtroendevalda,ingående del 2/ -6,7 -Summa -43,0 0,01/ Från 2009 periodiseras va-anslutningsavgifter i enlighet med rekommendation, RKR, nr 18.Under 2011 har även de historiska anslutningsavgifterna för åren 1998–2008 retroaktivt uppbokatssom långfristig skuld. Va-anslutningsavgifterna är att betrakta som en förutbetald intäktvilken successivt skall intäktsföras i samma takt som anläggningarnas respektive nyttjandetid.Se not 14,15, 22 och 26.2/ Avsättning för förtroendevaldas pensioner har uppbokats fr.o.m. 2011. Se not 22 och 24.Byte av redovisningsprincip enligt RKR nr 14.1 har tillämpats varvid uppbokningarna har skettdirekt mot eget kapital och har inte påverkat årets resultat.74 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

6. Justering för av- och nedskrivningar 2011 2010Avskrivningar 54,9 53,7Nedskrivningar 1/ 26,8 36,4Summa 81,7 90,11/ Årets nedskrivningar avser Vilunda gymn med 15,2 mkr, biblioteksdel inom Vilunda gymnmed 1,3 mkr, övriga fastigheter och lokaler med 6,7 mkr och pågående arbete med 3,6 mkr.7. Justering för gjorda avsättningar 2011 2010Nyintjänade pensioner, övriga 25,4 8,8Pensioner förtroendevalda 10,9 -Summa 36,3 8,88. Justering för ianspråktagna avsättn 2011 2010Övriga avsättningar 0,7 3,3Summa 0,7 3,39. Justering för realisationsresultat 2011 2010Realisationsres. avslutn. exploateringsområden 21,0 15,0Realisationsresultat försäljning av fordon - -0,1Realisationsresultat fastighetsförsäljning - 23,9Summa 21,0 38,810. Ökning/minskning kortfristiga2011 2010fordringar och kortfristiga skulderÖkning/minskning kortfristiga fordringar -58,6 -8,6Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,9 -38,1Summa -57,7 -46,711. Försäljn materiella anläggn.tillgångar 2011 2010Försäljning av fastigheter - 146,7Försäljning av fordon - 0,8Summa 0,0 147,512. Investering i finansiella anläggn.tillg 2011 2010Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening - 1,9Summa 0,0 1,913. Försäljning av finansiella anläggn.tillg 2011 2010Utlämnat lån Bollstanäs bollklubb - 0,2Summa 0,0 0,214. Nyupptagna lån 2011 2010AB Väsbyhem - 0,9Lån i banker och kreditinstitut 100,0 200,0Förutbetalda va-anslutningsavgifter 3,8 15,7Retroaktiv bokföring av förutbetaldava-anslutningsavgifter från åren 1998–2008 1/ 47,9 -Förutbetalda investeringsbidrag 2/ 3,0 -Summa 154,7 216,61/ Under året har inbetalda va-anlutningsavgifter från åren 1998-2008 retroaktivt uppbokatsmot långfristiga skulder, för att i sin tur periodiseras i takt med anläggningarnas respektivenyttjandetid. Se not 5, 15, 22 och 26.2/ Investeringsbidrag har under året börjat bokföras som långfristig skuld, för att i sin tur periodiserasi takt med anläggningarnas respektive nyttjandetid. 3,0 mkr avser årets inbetalning. Senot 15 och 26.15. Amortering av långfristiga skulder 2011 2010Checkkredit - 136,3AB Väsbyhem - 65,0Periodisering förutbetalda va-anslutningsavgifter 0,3 0,3Periodisering retroaktiva förutbetaldava-anslutningsavgifter från åren 1998-2008 1/ 11,6 -Periodisering förutbetalda investeringsbidrag 1/ 0,0 -Summa 11,9 201,3Balansräkning16. Mark, byggnader och tekniskaanläggningar exkl pågående arbete 2011 2010Markreserv 19,7 19,7Verksamhetsfastigheter 582,7 587,1Anläggningar för affärsverksamhet 142,8 122,7Publika fastigheter 288,5 206,7Fastigheter för annan verksamhet 30,1 27,1Summa 1 063,8 963,3Ingående anskaffningsvärde 1 623,0 1 588,3Slutredovisning av investeringar 169,3 42,7Nedskrivning 1/ -91,4 -8,0Utgående anskaffningsvärde 1 700,9 1 623,0Ingående avskrivningar -659,7 -620,1Årets avskrivningar -46,9 -46,1Nedskrivning 1/ 69,5 6,5Utgående avskrivningar -637,1 -659,7Summa 1 063,8 963,31/ Årets nedskrivning netto avser nedskrivning av Vilunda gymnasium med 15,2 mkr och övrigafastigheter och lokaler med 6,7 mkr.16. Pågående ny- till- och ombyggnadoch exploateringsverksamhet 2011 2010Pågående ny-, till- och ombyggnad ochexploateringsverksamhet 1/ 61,4 57,4Summa 61,4 57,4Ingående värde 57,4 156,3Årets anskaffningar 198,7 94,5Årets investeringsbidrag -3,0 -Försäljningar - -146,7Slutredovisning av investeringar -214,0 -50,7Investeringsbidrag till långfristiga skulder 4,9 -Nedskrivning pågående arbete Messingen - -34,6Nedskrivn pågående arbete, exploateringsomr -3,5 -Nedskrivning av pågående arbete, övrigt -0,1 -0,3Realisationsvinst från avslutn exploateringsomr 21,0 15,0Realisationsvinst från försäljning av fastigheter - 23,9Utgående värde 1/ 61,4 57,4Summa 61,4 57,41/ Av utgående pågående arbete avser 6,1 mkr exploateringsområden, 40,7 mkr fastigheteroch lokaler och 14,6 mkr övrigt.16. Mark, byggnader och tekniskaanläggningar inkl pågående arbete 2011 2010Mark, byggnader/tekn anläggn inkl pågående arb 1 125,2 1 020,7Summa 1 125,2 1 020,717. Maskiner och inventarier 2011 2010Maskiner och inventarier 58,1 24,5Förbättringsutgifter på fastigheter ejägda av kommunen 13,2 11,4Summa 71,3 35,9Ingående anskaffningsvärde 106,0 105,8Slutredovisning av investeringar 44,7 8,0Försäljning/utrangering - -1,6Nedskrivning 1/ -18,2 -6,2Utgående anskaffningsvärde 132,5 106,01/ Se not 5 och 14.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 75

NoterIngående avskrivningar -70,1 -69,4Årets avskrivningar -8,0 -7,6Försäljning/utrangering - 0,7Nedskrivning 1/ 16,9 6,2Utgående avskrivningar -61,2 -70,1Summa 71,3 35,91/ Året nedskrivning netto avser nedskrivning av biblioteksdel inom Vilunda gymnasium med 1,3mkr. Dessutom har nedskrivning gjorts av äldre färdigavskrivna inventarier.18. Finansiella anläggningstillgångar 2011 2010AB Väsbyhem 130,0 130,0Vårljus AB 0,3 0,3Söderhalls Renhållnings AB 0,8 0,8Stockholmregionens Försäkrings AB 3,8 3,8Kommuninvest ekonomisk förening 1,9 1,9Delsumma aktier och andelar 136,8 136,8AB Väsbyhem 0,6 0,6Bostadsrätter 0,9 0,9Delsumma långfristiga fordringar 1,5 1,5Summa 138,3 138,319. Exploateringsfastigheter 2011 2010Kvarteret Messingen 64,4 64,4Summa 64,4 64,420. Kortfristiga fordringar 2011 2010Kundfordringar 11,7 22,2Diverse kortfristiga fordringar 3,6 7,5Mervärdesskatt 19,6 13,5Förutbetalda kostnader 31,2 23,4Slutavräkning kommunalskatt 1/ 23,2 -Preliminär slutavräkning kommunalskatt 1/ 28,5 -Upplupna fastighetsavgifter 8,5 7,0Upplupna intäkter 11,0 5,1Summa 137,3 78,71/ Slutavräkning kommunalskatt har under året flyttats från kortfristiga skulder till kortfristigafordringar.21. Kassa och bank 2011 2010Kassa och bank 74,6 118,9Summa 74,6 118,922. Eget kapital 2011 2010Skattefinansierad verksamhet 800,2 788,9Affärsdrivande verksamhet 1/ -13,5 24,8Summa 786,7 813,71/ Eget kapital fördelat per verksamhetsgren för den affärsdrivande verksamheten: vatten ochavlopp -21,2 mkr (18,1 mkr) och avfallshantering 7,7 mkr (6,7 mkr).Öronmärkt eget kapital för pensioner 20,0 20,0Förändring av eget kapital 2011 2010Årets resultat 16,0 40,1Byte av redovisningsprincip – retroaktivuppbokning av förutbetalda va-anslutningsavgifterfrån åren 1998–2008 1/ -36,3 -Byte av redovisningsprincip – avsättning tillpensioner, förtroendevalda, ingående del -6,7 -Summa -27,0 40,11/ Va-verksamhetens ackumulerade överskott har minskat bl.a. genom att 36,3 mkr omklassifiseratstill långfristig skuld m.a.a. att tidigare anslutningsavgifter retroaktivt har periodiserats.Se not 5,14,15, och 26.23. Årets resultat 2011 2010Skattefinansierad verksamhet 18,0 41,8Affärsdrivande verksamhet 1/ -2,0 -1,7Summa 16,0 40,11/ Årets resultat fördelat per verksamhetsgren för den affärsdrivande verksamheten: vattenoch avlopp -3,0 mkr, avfallshantering +1,0 mkrÅrets resultat enligt balanskravet 2011 2010Årets resultat, förändring av eget kapital 16,0 40,1Avgår realisationsvinster fr försäljn fastigheter - -23,9Tillkommer effekt av sänkt diskonteringsräntapensioner 14,5 -Summa 30,5 16,224. Avsättning för pensioner 2011 2010Avsättning för pensioner, övriga 120,7 100,3Avsättning för pensioner, förtroendevalda 8,8 -Löneskatt avsättning pensioner, övriga 29,3 24,3Löneskatt avsättning pensioner, förtroendevalda 2,1 -Summa 160,9 124,6Aktualiseringsgrad % 84 83Avser avsättning för pensioner utöver individuell del. Under rubriken ansvarsförbindelser ingårförpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före 1998. Förpliktelsen uppgår till 994,0 mkrinklusive löneskatt. Pensionsåtaganden (förutom den individuella delen) har förvaltats genoms.k. återlån och används i den löpande verksamheten. Av årets ökning av avsättning för pensionerutgör 14,5 nkr en effekt av att diskonteringsräntan sänkts. Motsvarande effekt för ökningenav ansvarsförbindelser för pensioner är 71,0 mkr. Se not 1. Från 2011 ingår förtroendevaldaspensioner i avsättning för pensioner respektive i ansvarsförbindelser för pensioner.25. Övriga avsättningar – avsättning föromstrukturering 2011 2010Ingående balans 0,7 4,0Ianspråktagande av avsättningar - -3,3Outnyttjade belopp som återförts -0,7 -Summa 0,0 0,726. Långfristiga skulder 2011 2010AB Väsbyhem 0,9 0,9Lån i banker och kreditinstitut 300,0 200,0Förutbetalda va-anslutningsavgifter 18,9 15,4Förutbetalda va-anslutningsavg åren 1998–2008 36,3 -Förutbetalda investeringsbidrag 4,9 -Summa 361,0 216,327. Kortfristiga skulder 2011 2010Leverantörsskulder 123,3 96,2Mervärdesskatt -0,1 1,1Personalens skatter och avgifter– källskatt 10,3 12,0– övertidsskuld 2,2 2,4– semesterskuld 40,1 39,5– arbetsgivaravgift 12,3 13,7– löner för timanställda 4,6 4,4Förutbetalda intäkter 13,1 19,6Slutavräkning kommunalskatt 1/ - 45,3Preliminär slutavräkning kommunalskatt 1/ - -17,6Upplupna kostnader– särskild löneskatt 5,2 5,3– pensionskostnad 21,3 22,0– övriga upplupna kostnader 68,9 55,9Övrig kortfristig skuld 1,3 1,8Summa 302,5 301,61/ Slutavräkning kommunalskatt har under året flyttats från kortfristiga skulder till kortfristigafordringar.76 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

28. Ansvarsförbindelser 2011 2010AB Väsbyhem 935,1 735,4Sverige-Finska skolan 8,6 8,7Kommunalt förlustansvar för egnahem 0,8 1,0Delsumma borgensförbindelser 944,5 745,1Käppalaförbundet 95,9 98,4Delsumma garantiförbindelser 95,9 98,4Kommuninvest 7,3 20,7Delsumma övriga ansvarsförbindelser 7,3 20,7Summa ansvarsförbindelserexklusive pensionsförpliktelser 1 047,7 864,2Pensionsförpliktelser för pensionerintjänade före 1998 799,9 728,6Löneskatt på pensionsförpliktelser för pensioner 194,1 176,7intjänade före 1998Pensionsförpliktelser förtroendevalda 6,7 -Löneskatt pensionsförpliktelser förtroendevalda 1,6 -Summa ansvarsförbindelserpensionsförpliktelser 1 002,3 905,3Tilläggsupplysning. Operationell leasing 2011 2010Hyres-/leasingavgifter (avtalstid längre än 3 år)(Avser hyror för lokaler, indexuppräknade)Hyreskostnad inom ett år 54,9 34,1Hyreskostnad senare än ett år men inom fem år 206,2 106,2Hyreskostnad senare än fem år 479,3 54,9Tilläggsupplysning. Öronmärkning av2011 2010eget kapital. PensionerReserverat för pensioner i bokslut 2007 10,0 10,0Reserverat för pensioner i bokslut 2008 10,0 10,0Summa 20,0 20,0Soliditet kommunen 2011 2010Soliditet 49% 56%Soliditet inklusive pensionsförpliktelser -13% -7%NOTER – KONCERN (mkr)Resultaträkning1. Intäkter och kostnader 2011 2010Verksamhetens intäkterHyresintäkter 433,4 428,2Övriga intäkter 331,2 317,0Resultat vid fastighetsförsäljning - 399,1Summa verksamhetens intäkter 764,6 1 144,3Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader 725,3 710,2Övriga kostnader 1 643,2 1 757,6Aktuell skatt 1,9 0,1Uppskjuten skatt -30,2 20,8Summa verksamhetens kostnader 2 340,2 2 488,7Kassaflödesanalys9. Justering för realisationsresultat 2011 2010Realisationsresultat försäljning inventarier 0,4 0,6Realisationsresultat fastighetsförsäljning - 401,8Realisationsresultat avslutning avexploateringsområden 21,0 12,6Summa 21,4 415,010. Ökning/minskning kortfristigafordringar och kortfristiga skulder 2011 2010Ökning/minskning kortfristiga fordringar -61,9 -13,3Ökning/minskning kortfristiga skulder 77,3 82,1Summa 15,4 68,8Balansräkning18. Finansiella anläggningstillgångar 2011 2010Obligationer 509,5 512,0Uppskjuten skattefordran - 8,4Aktier och andelar 6,8 6,8Långfristiga fordringar 1,2 0,9Summa 517,5 528,122–23. Eget kapital 2011 2010Eget kapital ingående värde 2 316,9 2 165,8Byte av redovisningsprincip -43,0 -Årets resultat -26,4 151,1Summa 2 247,5 2 316,9Öronmärkt eget kapital för pensioner 20,0 20,024–25. Avsättningar 2011 2010Avsättning för pensioner 161,4 125,1Latent skatt 23,1 3,1Övriga avsättningar - 0,7Summa 184,5 128,9Poster inom linjen/ansvarsförbindelser 2011 2010Ställda säkerheter, borgensförbindelser.441,8 106,8garantiförbindelserPensionsförpliktelser inklusive löneskatt 994,0 905,3Pensionsförpliktelser förtroendevaldainklusive löneskatt 8,3 -Soliditet koncernenSoliditet 48% 59%Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 27% 36%Varav jämförelsestörande poster 2011 2010Försäljning av fastigheter - 399,1Övriga jämförelsestörande poster, intäkter 21,0 38,9Övriga jämförelsestörande poster, kostnader -48,1 -75,0Delsumma inom verksamhetensintäkter och kostnader -27,1 363,0Effekt av sänkt diskonteringsränta pensioner -14,5 -Summa jämförelsestörande poster -41,6 363,0ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 77

RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunalredovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR),såvida inget annat anges.FÖRÄNDRADE redovisningsPrinciPERÖviga intäkterFrån 2009 periodiserar kommunen va-verksamhetens anslutningsavgifteri enlighet med rekommendation, RKR, nr 18 Redovisningav intäkter. Va-anslutnings avgifterna är att betrakta som en förutbetaldintäkt vilken successivt skall intäktsföras i samma takt somanläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Uppgifterna ur redovisningenkan med tillräcklig kvalitet säkerställas bakåt till 1998.Kommunen har därför under 2011 korrigerat de historiska anslutningsavgifternaför åren 1998–2008. Den ändrade redovisningsprinciphar inneburit att långfristiga skulder har ökat med 36,3mkr och den egna kapitalet påverkats negativt 36,3 mkr. Se vidareÖvriga intäkter nedan.PensionerFrån 2011 ingår pensionsförmåner för förtroendevalda i kommunensavsättningar respektive ansvarsförbindelser för pensioner.Byte av redovisningsprincip har tillämpats varvid den ingåendedelen av avsättningen bokförts direkt mot eget kapital och hardärför inte påverkat årets resultat. Det egna kapitalet har påverkatsnegativt med 6,7 mkr med anledning av denna ändraderedovisningsprincip. Se vidare Pensioner nedan.Sammanställd redovisningI den sammanställda redovisningen ingår från och med 2011Upplands Väsby kommun och AB Väsbyhem koncernen.Brandkåren Attunda, som tidigare ingått, inräknas inte längre iden sammanställda redovisningen då kommunens ägarinflytandei bolaget inte längre uppgår till 20 %. Jämförelsetalen för föregåendeår har omräknats enligt den nya principen. Se vidareSammanställd redovisning nedan.Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörandebetraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår tillett väsentligt belopp.Från 2011 särredovisar kommunen inte de jämförelsestörandeposterna i resultaträkningen, utan upplysningar lämnasendast i not. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats ikonsekvens.Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterbaseras på SKL:s decemberprognos i enlighet medrekommendation nr 4.2 från RKR.Övriga intäkter Enligt RKR:s rekommendation nr 18,som gäller från och med 2010, ska investeringsbidrag, anslutningsavgifteroch gatukostnadsersättningar tas upp som enförutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulderoch periodiseras över anläggningstillgångarnas respektive nyttjandeperiod.Från och med 2009 periodiserar kommunen va-verksamhetensanslutningsavgifter. Se också Förändrade redovisningsprinciperovan.Vatten- och avloppsverksamheten samt avfallshanteringeningår i kommunens samlade verksamhet. En särredovisning upprättasöver verksamheterna. Resultatet bokförs mot eget kapital.Under året har investeringsbidrag med 4,9 mkr bokförts somlångfristig skuld. Investeringsbidraget periodiseras över anläggningensavskrivningstid. Omräkning av tidigare års investeringsbidraghar inte skett.Personalkostnader Kommunen redovisar semesterlöneochövertidsskulden som en kortfristig skuld. Även upplupenskuld för timavlönade under december redovisas som en skuld.Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångargörs för den beräknade nyttjandeperioden med linjäravskrivning baserat på anskaffningsvärdet. Avskrivningen påbörjasnär anläggningen eller anskaffningen tas i bruk.Avskrivningstider Upplands Väsby kommuns avskrivningstideröverensstämmer i allt väsentligt med tabellen enligtnedan. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbetegörs inga avskrivningar. Avskrivningstiderna fastställs medutgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med enegen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid.AvskrivningstiderÅrVa-anläggningar 25–50Markanläggningar 33Byggnader 20–33Anläggningar, maskiner, och inventarier 5–20It-inventarier 3–5Gränsdragning mellan kostnad och investeringSom investering avses anskaffning av tillgång med en vissvaraktighet, 3 år eller längre, och ett visst anskaffningsvärde,minst ett halvt basbelopp.78 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna ärupptagna till anskaffningsvärdet minskat med ackumuleradeavskrivningar och eventuella nedskrivningar.Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet medhuvudmetoden, det vill säga kostnaderna belastar resultatet förden period de hänför sig till och inräknas inte i tillgångarnasanskaffningsvärde.Leasing Tilläggsupplysning till leasing avser hyresavtal meden avtalstid som är längre än tre år. All leasing klassificeras somoperationell leasing och kostnadsförs i resultaträkningen. Ingaavtal med väsentliga belopp finns som skulle kunna klassificerassom finansiella.Pensioner Intjänade pensionsförmåner redovisas som avsättningrespektive kortfristig skuld (avgiftsbestämda delen) i balansräkningen.Pensionsförmåner intjänade före 1998 och ej infriadevisstidspensioner redovisas som en ansvarsförbindelse. Beräk ningenav pensionsförmånerna är gjord enligt Sveriges kommuner ochLandstings ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”, RIPS07och utförda av KPA. Se också Förändrade redovisningsprinciper.För att täcka framtida kostnader för pensioner har delar av egetkapital öronmärkts. I bokslut 2011 uppgår detta till totalt 20 mkr.Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder harupptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.Avsättningar Avsättning är en skuld som är oviss vad gällerförfallotidpunkt eller belopp. I Upplands Väsby kommun ärdet endast avsättning till pensioner som bokats som avsättning ibokslut 2011.Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningenhar upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionellkonsolidering. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelsehar eliminerats.I den sammanställda redovisningen ingår samtliga bolag ochkommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i.Se också Förändrade redovisningsprinciper ovan.ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 79

Driftredovisning (mkr)resultaträkning per nämndNämnder 2010 Budget 2011 Resultat 2011Avvik 2011Resultat Intäkter Kostn. Resultat Intäkter Kostn. ResultatKommunstyrelsen 4,1 146,2 -146,2 0,0 156,0 -139,0 17,0 17,0Räddningstjänst -0,5 27,7 -27,7 0,0 27,6 -27,3 0,3 0,3Revisionen 0,0 1,4 -1,4 0,0 1,4 -1,3 0,1 0,1Överförmyndarnämnden 0,0 2,9 -2,9 0,0 2,9 -3,2 -0,3 -0,3Social- och äldrenämnden 6,9 605,4 -605,4 0,0 612,3 -620,7 -8,4 -8,4Nämnd för familjerätt 0,0 8,7 -8,7 0,0 8,3 -8,2 0,1 0,1Kultur- och fritidsnämnden 1,8 104,5 -104,5 0,0 104,9 -103,3 1,6 1,6Utbildningsnämnden -0,6 825,6 -825,6 0,0 833,4 -835,9 -2,5 -2,5Tekniska utskottet skattefin verksamhet 7,3 230,4 -225,2 5,2 250,6 -241,7 8,9 3,7Tekn utskott affärdsdrivande verksamhet -1,7 74,1 -77,1 -3,0 69,1 -71,1 -2,0 1,0Byggnadsnämnden 0,0 33,1 -33,1 0,0 26,3 -29,2 -2,9 -2,9Miljö- och hälsoskyddsnämnden -0,3 10,8 -10,8 0,0 10,7 -10,6 0,1 0,1Produktionsstyrelsen -6,1 748,7 -748,7 0,0 814,3 -827,7 -13,4 -13,4Stöd- och processutskottet 1,2 75,5 -75,5 0,0 76,4 -76,8 -0,4 -0,4Interna poster & prestationsersättning 0,0 -941,3 941,3 0,0 -1 015,7 1 015,7 0,0 0,0Summa nämnder 12,1 1 953,7 -1 951,5 2,2 1 978,5 -1 980,3 -1,8 -4,0Gemensam verksamhetsposter -22,6 56,9 -71,4 -14,5 53,6 -92,1 -38,5 -24,0kommunersättning -1 569,5 -1 614,8 0,0 -1 614,8 -1 614,8 0,0 -1 614,8 0,0Fnansiering 1 620,1 1 665,3 -8,0 1 657,3 1 697,0 -25,9 1 671,1 13,8Summa 40,1 2 061,1 -2 030,9 30,2 2 114,3 -2 098,3 16,0 -14,2Investeringsredovisning (mkr)InvesteringsprojektBudget2011Bokslut2011Avvikelse2011Skol- och förskolelokaler 53,8 42,2 11,6Boende, omsorgslokaler 26,8 0,3 26,5Kultur- / fritidslokaler och anläggningar 15,3 11,8 3,5Övriga lokaler 29,5 18,8 10,7Energisparåtgärder och vindkraft 65,1 10,0 55,1Summa fastigheter och lokaler 190,5 83,1 107,4Centrala Väsby 7,4 6,4 1,0Messingen 18,9 24,4 -5,5Västra Väsby 23,0 1,0 22,0Östra Väsby 12,2 0,4 11,8Övriga Väsby 1,0 0,7 0,3Summa gator, vägar, park inomexploateringsområden62,5 32,9 29,6Gator, vägar, gc-väg utanförexploateringsområden24,2 22,0 2,2Park utanför exploateringsområden 5,7 3,2 2,5Summa gator, vägar, park utanförexploateringsområden 1/29,9 25,2 4,7Infrastruktur 5,6 0,0 5,6InvesteringsprojektBudget2011Bokslut2011Avvikelse2011Skattefinansierad verksamhet 337,2 185,7 151,5Centrala Väsby 3,0 0,2 2,8Messingen 2,8 5,3 -2,5Västra Väsby 11,5 0,7 10,8Östra Väsby 4,0 0,3 3,7Summa va inomexploateringsområden21,3 6,5 14,8VA utanför exploateringsområden 16,5 11,0 5,5Summa Va utanförexploateringsområden16,5 11,0 5,5Summa va-verksamhet 37,8 17,5 20,3Summa investeringar 375,0 203,2 171,8Exploatering, mark/gata/väg, (bn), utgift 0,0 9,2 -9,2Under exploatering (bn) har dessutomredovisats inkomster på 13,7 mkr somfrämst avser försäljning av tomtmarkoch gatukostnadsavgifter.0,0 -13,7 13,7IT-investeringar 3,5 2,9 0,6Inventarier och inredning Messingen 40,0 38,6 1,4Övriga inventarier 5,2 3,0 2,2Summa inventarier 48,7 44,5 4,2Summa skattefin. verksamhet 337,2 185,7 151,5Summa investeringar inklexploateringsverksamhet1/ Avser utgift. Under gator, vägar, parkutanför exploaterings- områden hardessutom redovisats investeringsbidragpå 3,0 mkr.375,0 198,7 176,3-3,080 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Revisionsberättelse för år 2011Revisorerna i uPPlands Väsby kommunTill fullmäktige i Upplands Väsby kommunVi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksam hetsom bedrivits i styrelse och nämnder, samt som utsedda lekmannarevisoreräven verksamheten i kommunens företag och förbund.Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivsi enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskriftersom gäller för verksamheten. De ansvarar också för att detfinns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige.Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontrolloch redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighetmed fullmäktiges uppdrag.Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunensrevisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet.Granskningen har genomförts med den inriktning ochomfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömningoch ansvarsprövning. Ernst & Young AB har biträtt oss vidgranskningen.Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i UpplandsVäsby kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligtoch från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.Räkenskaperna bedöms vara rättvisande. Styrelsens och nämndernasinterna kontroll bedöms ha varit tillräcklig.Föregående år noterade vi i revisionsberättelsen att skolanredovisade negativ måluppfyllelse i förhållande till fullmäktigesmål. Under 2011 bedömer vi att relevanta åtgärder initierats föratt förbättra måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen är dock fortsattsvag år 2011 och berörda styrelser och nämnder behöver därföräven framgent ha stort fokus på att förbättra måluppfyllelsen.Den interna kontrollen behöver vidare förstärkas vad gäller upphandling/inköp.För övrigt bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen iallt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmålsom fullmäktige uppställt.Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelseoch nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunensårsredovisning för 2011 fastställs. Som underlag för vårbedömning åberopar vi bifogade redogörelse och rapporter.Upplands Väsby den 17/4 2012Anna-Lena Edwinson Reidar Ahl Anita BergkvistSten Deutgen Ann Gotting-Veide Hans NordlanderTill revisionsberättelsen hör bilagorna:Revisorernas verksamhetsredogörelseDe sakkunnigas rapporter (nr 1–10)Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i AB Väsbyhem och dess dotterbolag samtförbundet Brandkåren AttundaRevisionsberättelse från auktoriserade revisorn i AB VäsbyhemDe sakkunnigas rapporter Väsbyhem (nr 1)ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 81

Revisorernas verksamhetsredogörelse år 2011ANSVARSOMråde Revisionen är ett demokratiskt kontrollinstrumentsom på uppdrag av kommunfullmäk tige granskar denkommunala verksamheten. Revisorerna är oberoende och arbetarobjek tivt och förutsättningslöst. Revisionen har under 2011 beståttav sex för troendevalda revisorer och biträds av yrkes revisorerfrån Ernst & Young på konsultbasis. Bland reviso rerna finns ävenutsedda lekmannarevisorer i kommu nens bolag och förbund.UPPDRAGET Revisorernas uppgifter följer av kommunallag,revisions reglemente och god revisions sed i kommunal verksamhet.Uppdraget som lekmannarevi sorer utgår från aktiebolagslagen,kommunallagen och god revisionssed.Revisionens yttersta syfte är att ge kommunfullmäktigeunderlag till ansvarsprövning av nämnder, styrelser och enskildaförtroendevalda.Revisionen granskar översikt ligt all verksamhet som be drivsinom kommunstyrelsens och nämndernas verksamhets områdensamt genomför för djupade granskningar. Inriktning och omfattningav granskningarna baseras på en väsentlighets- och riskanalys.Vår inriktning är att arbeta aktivt och utifrån en övergripandenivå med ett helhets perspektiv. Syftet är att arbeta konstruktivtoch förebyggande.ÅRET SOM gått Revisionen har granskat att verksamhetensköts på ett än damålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställandesätt. Vidare har vi granskat att räkenskapernaär rättvisande och att den interna kontrollen inom nämndernaär tillräcklig.Granskningen av räkenskaper och förvaltning har baseratspå en upprättad revisionsplan. Arbetet har fortlöpande utförtsmed stöd av revisionskonsulter från Ernst & Young AB.Revisionens inriktning har stämts av med kommunfullmäktigespresidium.Granskning år 2011Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Som ett led ien genomgång av all verksam het har vi tagit del av styrel sens ochnämnders protokoll, granskat räkenskaperna, del årsrapporter,bokslut och andra handlingar som lämnar infor mation om kommunensekonomi och förvaltning. Vidare har vi träffat ett antalnämndpresidier.En orientering kring vissa verksamheters mål, risker samtuppföljning av ekonomi och verksamhet etc har förts vid mötenmed ansvariga chefer.Politiker och tjänstemän har informerat om verksamhet ochekonomi vid revisionens möten.Revisionens arbete och de för djupade granskningar somgenomförts, har dokumente rats i följande revisionsrapporter:• Nr 1 Granskning av hantering av konst• Nr 2 Granskning av föreningsbidrag• Nr 3 Löpande granskning av redovisningsrutiner• Nr 4 Granskning av delårsrapport• Nr 5 Granskning av förskoleverksamheten• Nr 6 Uppföljning av tidigare års granskningar• Nr 7 Granskning av Överförmyndarnämnden• Nr 8 Granskning av upphandling• Nr 9 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2011• Nr 10 Grundläggande granskningRevisionsrapporterna har lämnats till granskade styrelse/nämnder. I flera fall har svar begärts från berörda styrelser ochnämnder.Vi vill särskilt lyfta fram vikten av att åtgärder fortsattvidtas för att förbättra måluppfyllelsen inom skolan. Vidare attekonomi styrningen inom Väsby Välfärd förbättras samt attstyrningen inom Byggnadsnämnden förstärks. Kultur och fritidsnämndenbehöver stärka den interna kontrollen kopplat till hanteringav föreningsbidrag och konst. Den interna kontrollenkopplat till upphandling/inköp behöver också förstärkas.Vår samlade bedömning utifrån granskningarna framgår avrevisionsberättelsen.82 ÅRSREDOVISNING 2011 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

produktion Contactor Marknadskommunikation ABwww.marknadskom.seomslag Rosie Alm (foto)Bilder som saknar byline: Rosie AlmAlla bilder är tagna i eller har anknytning till Upplands Väsby.tryck Lenanders Grafiska AB

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN KLK 2012-04-20 1000 EX UPVÄ0404Upplands Väsby kommun • 194 80 Upplands Väsby • telefon 08-590 970 00besöksadress: Dragonvägen 86 • Väsby centrum • upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se • www.upplandsvasby.se