Bo tillsammans 20 - Kollektivhus NU

Bo tillsammans20Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • november 2011 • www.kollektivhus.nuLandgången har landatom värdet av ett gott samarbete mellan kollektivhus och hyresvärdVi som bor i kollektivhus med hyresrättvet hur beroende vi är av att haett gott samarbete med våra hyresvärdar.Från BoAktiv Landgången villvi därför berätta en solskenshistoriaom hur vi genom ett gott samarbetemed vår hyresvärd lyckades lösa ettallvarligt krisläge, som vi hamnade iför drygt ett år sedan.BoAktiv Landgången, Malmö, (BAL) är enkooperativ hyresrätt enligt hyresmodellenmed långtgående självförvaltning. Efter enlångdragen tillkomstprocess (10 år!) stodhuset färdigt för inflyttning 2008. Den färdigalösningen blev OK men med brister,som vi blev tvungna att acceptera av byggfirmansbesparingsskäl. En lägenhetsfördelningpå 24 3:or och 16 2:or bedömde vitill exempel som långt ifrån optimal ochdär har både verkligheten och byggföretageti efterhand gett oss rätt.Vi var från början måna om att utvecklaett gott samarbete med hyresvärden. Enfördel är att det handlar om ett litetbostadsföretag (jämfört till exempel medvår allmännytta), där BAL:s samverkansgrupphar regelbundna möten i vårt vardagsrumdirekt med vår hyresvärd, OddVilly Rundmo, VD för Hyreshem, och därvi diskuterar och förhandlar under avspändaformer.Hösten 2010 stod BAL inför en allvarligekonomisk och social kris på grund av attmånga då av olika skäl valt att flytta. Vistod med ett 10-tal vakanta lägenheter ochutan kö. Vi inledde då förhandlingar medhyresvärden, som några månader senareresulterade i ett skriftligt avtal, som löstekrisen. En nyligen gjord intervju med vårhyresvärd ger en bild av denna förhandling,som förhoppningsvis kan komma tillnytta för andra kollektivhus och derashyresvärdar.BAL: När BAL hösten 2010 var i kris tog viupp förhandlingar med dig. Ditt viktigasteförslag till lösning var att erbjuda attHyreshem tar över det ekonomiska ansvarettills vidare för samtliga lägenheter, somBAL inte hade hyresgäster till.Hur kom du fram till ditt förslag till lösning?Hur tänkte du? Vilka alternativ sågdu? Hade du stöd i din organisation? Hurnöjd är du i dag med denna lösning?»Odd Villy Rundmo: Hyreshems eigere, OBOSRedaktion: Bertil Egerö och Nils Assarsson. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

Det behövs nytt blodi boendedebatten■ ■ LEDARE I dag när bostadsbyggandeti våra större städer inte håller jämna stegmed efterfrågan, är det dags för nyttblod i den svenska debatten om boendetsvillkor. De nya bostäder som byggsliknar i allt väsentligt de gamla. Omnågot, är inriktningen på lyx mera tydlig,trots de höga bostadskostnader ensådan inriktning för med sig.En allt större andel av stadshushållenbestår i dag av ensamstående, eller avensam förälder med barn. Den för ossalla så viktiga sociala gemenskapen – urensamheten, ur otryggheten – är inte lättatt finna. Trots de stora utmaningardenna omdaning för med sig saknasbostadspolitik värd namnet. ’Marknaden’har initiativet, och marknaden prövarinte gärna nya vägar om utgången –vinsten – inte är säkrad.Samtidigt som vi kollektivister i Sverigebrottas med ovilliga aktörer påbostadsmarknaden går det betydligtbättre i våra södra grannländer. I dettanummer berättar vi om danska erfarenheter,som på flera sätt skiljer sig från desvenska. Kerstin Kärnekull försöker redaut hur det kommer det sig att det i dagfinns över 500 (!) bofaelleskap i Danmark.I Tyskland byggs gemenskapsboendenunder namnet »byggemenskaper«,ett intressant koncept som nu är påväg till Sverige, som Erik Berg berättarom.BoAktiv Landgången i Malmö kan idetta nummer berätta om en krislösningsom bygger på att man arbetat systematisktpå att skapa ett gott samarbetsklimatmed en privat hyresvärd.Frågan i dag för vår rörelse är: hurkan dessa erfarenheter, dessa nya ansatser,ges ett genomslag bland politikeroch bostadsföretag? Hur kan vi boendefås att engagera oss starkare i frågor omden del av vårt liv som faktiskt betyderså oerhört mycket för oss själva, vårasambos, våra äldre och våra barn?Boendet handlar långt ifrån enbartom tak över huvudet och en vägg förTVn. Folkbildning var förr en väg attsprida nya synsätt och lyssna på reaktionerna.Nu behövs mer folkbildning omboendet som livsform.BERTIL EGERÖ, NILS ASSARSONredaktörer för nr 20 av Bo tillsammansLandgången forts från sid 1.(ett norskt bostadsföretag), har undermange år samarbeidet med BAL for åutveckle denne fastigheten i den formenden har fått, och som vi alla hadde storeforventningar till. Vi synes BAL var et fintkomplement till den øvrige mix av ordinærehyresretter och bostadsretter, och vihadde et sterkt ønske om at denne boendeformenskulle lyckes på Annestad, detbostadsområde på c:a 1200 lägenheter därBAL ingår. Vi mente också at de ekonomiskerammebetingelsene hos BAL – med låginsats och hyra, samt egeninsats i form avdriftsarbeide i egen regi skulle passemange.I den urspruglige avtal mellan BAL ochHyreshem hadde Føreningen selv ekonomiskansvar før vakanser av leiligheter Føreningenhadde overtagit med boende ochHyreshem hadde ansvar før øvriga leiligheter.Problemet børjade i det momentet atBAL inte klarte å skaffe nya kunder till sineegne legenheter. Dette efterslepet bareakselrerte – parallelt med at stadig størredel av de boende medlemmer blev involvertei visningar/seljarbeide, och vi følte atsituationen var i ferd med å gå over styr...Vi innså at noe måtet gøras før å gi BAL etpusterom, och kanske hindre en konkurs iFøreningen. Hyreshem – med sitt utveckladeapparat/marknadsføringssystem –hadde en bettre mullighet till å fylle upphuset enn BAL, selv om detta preliminærtskedde med »ordinæra« hyresgester. Løsningen– med at Hyreshem tok over ansvarfør vakansar – skedde naturligvis i overenstemmelsemed sentrale ledningen iOBOS, och vi er i dag nøyd med at det bleven tilfredstillende løsning.BAL: BAL och Hyreshem valde kooperativhyresrätt som upplåtelseform. Den är fortfarandeganska ovanlig på bostadsmarknaden.Vilka är dina erfarenheter somhyresvärd av denna upplåtelseform hittills,fördelar och nackdelar?Odd Villy Rundmo: I teorien en fordel forfastighetseier med reduserad behov avinvolvering, drift och ansvar och stabilehyresgester som skøter om fastigheten. Ipraksis har BAL medført en del merarbeidei å hitta levelige rammebetingelser fordrift, men samtidig kompenserad med tilførselfrån BAL av stor entusiasme, ogengasjement for et godt bomiljø ocksåutanfør sin egen fastighet.Samverkansträff på Landgången. Odd VillyRundmo, Hyreshem, Lars Wallin och NilsAssarsson, Landgången.BAL: BAL är också ett gemenskapsboende/kollektivhus,vilket ännu också är enganska ovanlig boendeform i Sverige i dag(ett 40-tal finns i landet).Hur ser du som hyresvärd på dennaboendeform? Fördelar, nackdelar?Odd Villy Rundmo: Interessant med ulikaboendeformer. Driften av BAL har kanskedokumenterad et visst problem med bibeholdav et sett ideologiske regler/stadgar iforholdande till et relativt sett stadig mermarknadsorienterad samfunn. Menneskerkan i dag være mere interesserade av enmix av godt granneskap/boende med ulikaerbjudande av aktiviteter, gemensamhetshusosv, men samtidig ha en viss vegringtill en bindande deltakelse i det å selv væremed på å drifte/skapa det goda miljø. Noenønsker kanske å kunne køpa seg fri fråndessa førpliktelser? En slik valgmullighetvil uansett føre till ett vesentlig større efterfrågaetter slik boandeformer i dag – trorjag.Den lösning vi förhandlade fram har inneburitatt BoAktiv Landgången har överlevtkrisen och nu kommit in i ett mycket lugnareskede med god stämning i huset ochett läge där vi nu utan hets steg för steg kanfylla vårt hus med nya medlemmar. Vårekonomi har stabiliserats så väl att vi vidsenaste årsmöte kunde genomföra en 10%-ig hyressänkning. I dag är BAL hyresvärdför 29 av de 40 lägenheterna, Hyreshem förde övriga 11. Så fort vi får en intressent tillnågon av hyresvärdens lägenheter harhyresvärden lovat att försöka lösgöralägenheten genom att erbjuda sin hyresgästett attraktivt alternativ i ett annat av sinahus så att BAL därmed så snart som möjligtskall kunna ta över samtliga lägenheter.NILS ASSARSONAktiv i BAL sedan 2006. Sammankallande i BALssamverkansgrupp med hyresvärden2 • Bo tillsammans nr 20

Sættedammen, ett »bofælleskab« i Danmark som byggdes i början av 1970-talet.40 år med danska bofælleskab1967 skrev journalisten Bodil Gråeen artikel »Barn ska ha 100 föräldrar«i tidskriften Politiken. Hon uppmanadealla som ville starta ett kollektivbra för barn, att höra av sig.Många hörde av sig och det blevupptakten till fem års arbete med attplaneringen av bofaelleskabetSaettedammen i Ny Hammersholt,inflyttat 1972.Året därefter skrev arkitekten Jan Gudmand-Höjeren annan artikel Den felandelänken mellan Utopia och det dysfunktionellaenfamiljshuset som också väckte stortintresse. Han blev arkitekten bakom bofaelleskabetJonstrup, färdigt 1973. Saettedammenoch Jonstrup var de två förstabofaelleskaben i Danmark. I dag finns detmer än 500, varav 350 seniorbofaelleskaberoch 150 för alla åldrar.Vi i gruppen Bo i Gemenskap var i Danmarkför första gången 1979 och besökte dåbland annat Jonstrup och Saettedammen.Vi hade redan formulerat idéerna om småkollektivhus på arbetsgemenskapens grund,utan att känna till vad danskarna hadeåstadkommit. Vi blev helt tagna av att se»våra idéer« i verkligheten och lärde ossmycket, inte minst om hur enkelt ochavspänt man kan organisera det gemensammalivet. De danska bofaelleskaben harsedan också blivit förebilder för Cohousingrörelseni USA.Varför startade utvecklingen av bogemenskaperförst i Danmark? En anledningkan vara att det där fanns många andraförsök med att utveckla nya boendeformerunder 70-talet, exempelvis tät-lågt byggerimed brukarinflytande och gott om gemensammalokaler. Danska bostadsområdenhar dessutom alltid haft en lokal organisation,en förening med beslutsrätt, även idet sociala boligbyggeriet. I Danmark hardet alltid varit möjligt att utveckla nedifrånoch upp, även med statligt stöd. I Sverigehar bostadsbyggandet varit mer uppifrånstyrt.Vad är då ett bofaelleskab? Enligt MargretheKähler, bostadskonsulent hos AeldreSaegen, är det ett antal självständiga bostädermed egna kök och badrum och med etteller flera gemensamma utrymmen liksomgemensamma grönytor. Vanligen ingår ettgemensamt kök, gästrum, tvättstuga mm ide gemensamma lokalerna. Liksom i Sverigeavstår man en del av den privata bostadsytantill det gemensamma för att hållakostnaderna nere.Bofaelleskab kan komma till på fleraolika sätt, via kommunen som erbjudergrupper tomtmark (som Absalons Have),direkt på initiativ av en grupp blivandeboende (som Munksögård) men också isamarbete med bostadsföretag och byggföretagsom bygger för gemenskap (LangeEng). Det finns dessutom ett stort antalarkitekter och projektledningsföretag somerbjuder sina tjänster och som förstår viktenav brukarinflytande och att ta vara pånya idéer.Danska bofaelleskab påminner mycketom tyska »Baugruppen/Baugemeinschaften«som har fokus på självaboendet och det gemensammaoch som är värda enegen artikel. Se också artikelnom Bygg-gemenskaperpå sidan 8.KERSTIN KÄRNEKULLAeldre Sagen har en omfattande databas över bofaelleskab:www.aeldresagen.dk/Medlemmer/raadgivning/bolig/bofaellesskaber/bofaellesbasen/Sider/Default.aspxDet finns också en gemensam portal för danska bofaelleskab: www.bofællesskab.dk »Bo tillsammans nr 20 • 3

Danska erfarenheter nr 1Absalons Have – bogemenskap i radhusNär styrelsen för Kollektivhus NU i augustifor till Danmark besökte vi tre olikagemenskapsboenden. Först besökte viAbsalons Have med 23 radhus i Trekroner,en förstad till Roskilde. Det blev en intressantgenomgång av projektet och en guidningi området med lägenhetsvisning.Tillblivelseprocessen beskrivs på hemsidanwww.absalonshave.dk. Den är påmånga sätt skild från vad vi upplevt i Sverige.Utgångspunkten var att en kollektivhusgruppredan bildats när kommunen2003 anvisade mark till bygge av kollektivhus.Då ombildade de sig till kollektivhusföreningen»Absalons Have«, köpte marken,projekterade huset och kontrakteradeen byggfirma. Hela processen från markanvisningtill inflyttning tog bara två år.Gemenskap – individuellt ägandeAlla i kollektivet äger sitt hus och allamåste också vara medlemmar i gemenskapshuset,vilket i dag kostar 1 200 DKrRadhusen i Absalons Have.per månad.Gemenskapshusetinrymmer gemensamtkök och matsal, där finnsett »tumlerum« för barnenoch en verkstad föralla åldrar. Huset kanunder dagtid brukas somett öppet kontor för desom arbetar hemma.Gemensam mathållningär en helt central delav vardagen. Det är härman möter sina grannaroch får prata litet, ochbarnen kan leka en stundmed varandra innan detGuiderna berättar.är dags för godnattsagan.Fyra gånger per vecka – måndag till torsdag– finns det mat. Ingen är tvungen attäta, men i snitt kommer mer än 80 procentav alla boende till den gemensamma middagen.Omkring 30 DKr kostar maten fören vuxen.rengöringsmedel.Ekologiska varor svararför 60‒70 procentav vad som används imatlagningen.Kompostering ochavfallssortering harHållbarhet genomsyrar gemenskapenEkologisk hållbarhet står som ett överordnatmål för kollektivhusföreningen. Somexempel använder gemensamhetshusetenbart förnyelsebar energi och svanmärktastartats, med målet att 75 procent av hushålleni Absalons Have ska utnyttja degemensamma komposterna. Regnvattensamlas in för blomstervattning och biltvätt.Absalon har också möjlighet att ingå iMunksögaards bilpool och därmed »undværebil nummer 2 – eller måske endda bili det hele taget«, som det står på hemsidan.Demokrati och arbetsgemenskapAbsalon Have sköts av en styrelse, medanalla deltar i besluten i en generalforsamlingsom hålls en gång om året. Varje månadhålls också ett gemensamt möte där olikaförslag och nyheter ventileras, och besluttas.Därtill finns flera arbetsgrupper ochdriftsgrupper: Fælleshusgruppen; Viceværtgruppen;Havegruppen; Plænegruppen;Miljøgruppen; It-gruppen.Varje arbetsgrupp har ett beslutsområdeoch en budget som den själv bestämmeröver. Driftsgrupperna ska sörja för att dengemensamma vardagen fungerar tillfredsställande.Det kan handla om den månatligastorrengöringen av gemenskapshuset,gräsklippning på gemensamma ytor, inköpav basvaror till köket mm.Absalon Haves hemsida (se ovan) ärmycket lättläst och informativ. Där kanman också få goda råd ifall man själv villdra igång ett gemenskapsboende.ELISABETH OLSZON4 • Bo tillsammans nr 20

Danska erfarenheter nr 2Vår guide Anna Levin-Jensen.Styrelsen på besök i Munsksögården.Munksögård Bofælleskab – en levande kollektivbyStyrelsen för Kollektivhus NU fortsattesedan till Munksoegaard Bofælleskab somär nära granne till Absalon i Trekronor.Väl på plats välkomnades vi av guidenAnna Levin-Jensen. Hon tog emot oss intillen stor »karta« över Munksögård, med singamla bondgård – Olines gaard – i centrum.Fem bostadsgrupper omger den,med olika upplåtelseformer och kategorierav boende: en grupp radhus med äganderätt,en grupp andelslägenheter samt tregrupper med hyreslägenheter för familjer,för yngre (ensamstående) respektive föräldre. De tre senare drivs och ägs av BoligselskabetSjælland medan ägandegruppenoch andelsgruppen äger sin respektivebostadsgrupp. Olines gaard ägs av en särskildandelsförening. Det betyder att fyraägare ska samordna sina verksamheter iMunksögård, en nog så knepig utmaning!Omkring 75 barn och 160 vuxna bor i c:a100 bostäder, vilket gör Munksoegaard tillDanmarks största bofaellesskap.Fem år mellan planering och inflyttningArbetet med anläggningen inleddes 1995,och redan 2000 stod den klar. Samma arkitekthade anlitats för alla hus, med riktlinjenatt bygga så miljövänligt som möjligt.Från första början har allt planerats för enekologiskt vänlig och energisnål profil. Allahus får värme och varmvatten från engemensam pelletspanna; regnvatten ochspillvatten tas till vara; alla hushåll harurinseparerade toaletter. Komposteringoch sopsortering sköts gemensamt. Vattnetrenas i en gemensam reningsanläggning.Vidare finns en egen mycket väl fungerandebilpool (»delebilforening«) som ägeroch sköter en elbil och några miljöbilar.Alla ska delta både i husgruppen ochi en skötselgruppIntresserade av att flytta till Munsögaardintervjuas och informeras noggrant omvad som gäller. Alla ska ingå både i arbetslagi sin bostadsgrupp och i någon av deelva gemensamma grupperna för skötsel avhela anläggningen.Ett byråd står för den översiktliga samordningen,och i det är alla husgrupperrepresenterade. Vid två stormöten per årsamlas alla för att diskutera gemensammafrågor. Kanske pratar man om hur de yngreska kunna hitta bostad i någon annangrupp när de vill bilda familj, hur ungdomsområdetsboende sköter sin husgrupp,eller om hur de gemensamma gruppernafungerat under året.De gemensamma arbetsgrupperna ärinte bara de sedvanliga utan där hittar manockså en CO2-visionsgrupp, en »grøntregnskaps-grupp« och en »klappe-kæledyrsgrupp«som vittnar om Munksoegaardsekologiska och lantliga profil.För att det hela ska fungera krävs decentralisering.Mycket av verksamheten drivsockså inom varje bogrupp, som sköter singård och sitt eget gemenskapshus medtvättstuga, kök/matrum och utrymmen försocial Man har regelbundna bogruppsmötenoch alla måste göra ett antal arbetsdagarför underhåll och förbättringar. Varjebostadsgrupp är byggd runt en egen gård.Gårdarna såg mycket olika ut – medanägargruppen hade en mycket välskött gårdsåg ungdomarnas gård mest ut som en förvuxensommaräng. Vi njöt lite extra av detgemensamhetshus som radhusfolket självbyggt efter antroposofiska principer, medväggar av lera och snäckskal på taket.Olines gaard – rik på verksamheterDen gamla bondgården rymmer i dag ettkafe Munkestuen (öppet söndagar), gästrum,mötesrum, kontor för uthyrning ochförråd. I stall och lagård återfinns en butik,cykelreparatör, förrådsrum för arbetsgrupper,utrymmen för hästar, getter och grisar,cykelställ, lokal där man byter möbler,Bo tillsammans nr 20 • 5»

»Ett av alla klapp- och keldjur.Matsalen.vagnstall samt verkstäder. Gården ägs aven andelsförening och sköts under året aven grupp som väljs på föreningens årsmöte.Det låter som ett mirakel att skapa en såstor anläggning och kunna fylla den medliv, på bara fem år. De idéer om självförvaltningoch miljöhänsyn som drivergemenskapen påminner om vad som återfinnsi svenska kollektivhus och ekobyar,men det här projektet är mycket större ochmer genomarbetat än vad vi kan hitta iSverige.Munksögårdsinvånarna har all anledningatt vara stolta över vad de åstadkommit.Så här säger de själva på sin hemsida:Vi har fået skabt os et sted, som vi erglade for og meget stolte af. Vi har fåetbekræftet og bevist at »visioner udenhandling er blot en drøm.Handling uden visioner får bare tiden tilat gå. Visioner sammen med handlingkan ændre verden.«På hemsidan www.munksoegaard.dk kanman bland annat hitta en utförlig beskrivningav Munksögård, dess sociala organisation,miljöanpassning och mycket mer.Öppna gärna det välgjorda nyhetsbladetMunken med fina bilder och reportage.TEXT: KARIN YTTERGREN-SAHLIFOTO: DICK URBAN VESTBROMånga intresseanmälningar vid Öppet husI ÅRETS ÖPPET HUS deltog 18 kollektivhusoch en förening för bildande av kollektivhuspå sammanlagt tio orter i Sverige. Endel hus lyckades få in annonser i lokalpressenoch fick därigenom fler besökare.Andra lyckades inte sprida informationenså väl och fick färre besökare. Flest besökarehade Blomstret i Gävle, Dunderbacken,Södra station och Sjöfarten i Stockholmsamt Solhem i Norrtälje (30‒42 stycken).Kollektivhuset Färdknäppen genomfördeen undersökning bland sina 29 besökare.Den visade bland annat att besökarna iår var yngre än tidigare år, vilket passadehuset väl eftersom genomsnittsåldern ihuset numera är mycket hög. Färdknäppenlyckades också få en journalist att skriva enstort uppslagen och mycket positiv artikel(i Svenska Dagbladet).Fullersta Backe i Huddinge kombineradesitt Öppet hus med evenemanget »1000meter konst«, vilket gjorde att många sominte besökte kollektivhuset ändå fick redapå att ett sådant fanns. Det 20-tal personersom kom kunde fika eller äta en sopplunchi huset samtidigt som de fick informationom boendeformens fördelar. Cirka hälftenanmälde intresse av att flytta in. Ungefärlika många anmälde intresse i flera andrakollektivhus.Det är uppenbart att god annonseringger fler besökare. De flesta kollektivhus harmånga fler intresseanmälningar än detfinns möjlighet att ta emot. Årets Öppethus visar att det finns ett behov av engemensam kö för kollektivhusintresserade.Läs hela rapporten om Öppet hus 2011på www.kollektivhus.nuDICK URBAN VESTBRONy kollektivhusföreningi UppsalaI maj i år bildades IntresseföreningenRudbeckia – för boendegemenskap iUppsala. Före dess hade vi två öppnamöten där Monica William-Olsson respDick Urban Vestbro engagerat delgavoss sina kunskaper och erfarenheter.I skrivande stund (oktober) är vi 15medlemmar i föreningen varav c:ahälften utgörs av styrelsen. En studiecirkelhar startats kring materialet iKollektivhus NUs bok Gemenskap ochsamarbete. Ett studiebesök tillBlomstret i Gävle och ett tillFärdknäppen i Stockholm fyller uthösten. Nu finns ett litet info-blad omRudbeckia med syftet att locka flerintresserade till föreningen.Betala in årsavgiften 50:-/personeller 75:-/familj på bg. 758-6092 såblir Du medlem i föreningen. Uppgesamtidigt namn och e-postadress/adress.Styrelsen når du viakollektivhus.uppsala@gmail.comINGALILL EK6 • Bo tillsammans nr 20

Danska erfarenheter nr 3Spännande besök påLange Eng i KöpenhamnFrån Roskilde åkte styrelsen till Albertslund,en förstad till Köpenhamn, där vibesökte Lange Eng, som är ett av Danmarksstörsta kollektivhus, med 54 lägenheter och600 kvm. gemensamma lokaler. Vår guideberättade att omkring hundra vuxna ochlika många barn bor i huset just nu. Mångaär i 35-årsåldern, den äldsta är strax under60 år. De flesta är akademiker. Man äger sinlägenhet.Huset är byggt i en ring kring en storgrön gård som alla lägenheterna har utsiktöver och utgång till. Man kallar den för»Lange Engs hjärta«. Där finns gräsmatta,träd, buskar och blommor och lekredskap.Den vackra söndagseftermiddag styrelsenbesökte Lange Eng var gården fylld avlekande barn och vuxna som satt och drackkaffe eller vilade i hängmattor. Det såg fintut tyckte jag.Det började 2004 med att en liten gruppsamlades för att utveckla sina idéer om kollektivhusboende.De läste in sig, gjordestudiebesök på andra kollektivhus ochkontaktade kommuner, jurister, ekonomerm.fl. Under tiden som projektet tog formväxte gruppen till över 40 intresserade hushåll.2008 stod det nya huset klart.Den kollektiva verksamheten skötsgenom ett antal grupper som har olikauppgifter, till exempel inomhus- respektiveutomhusgruppen, datagruppen och styrelsen.När det behövs kallas alla till husmöte.Man har också något som kallas »stormula«,då man pratar enbart om en specifikfråga och ser till att låta alla komma till talsLotta Bystedt och John Fletcher från Kollektivhus NU visas runt i Lange Eng.(det liknar vad vi på Färdknäppen i Stockholmkallar att ha »en soffa«, en metod attlåta en fråga stötas och blötas och mognainnan man fattar något beslut).De boende i Lange Eng är indelade i 11matlag, där alla vuxna och alla barn över 12år deltar. Barnen jobbar hälften så mycketsom de vuxna. Bortåt 140 portioner matlagas varje dag, sex dagar i veckan. Måndag– fredag kan man äta i matsalen (det görc:a 85 personer), eller ta hem maten (detgör många, i stressiga småbarnsperiodertill exempel). På söndagar lagas också mat,men då bara för att ta med hem. Matenkostar 32 (danska) kronor per vuxen ochhälften för barn 3‒12 år. Pengarna drasdirekt från ens bankkonto.I huset finns ett intranät, mycket praktiskt,för matanmälan med mera.Lange Eng ligger i en ganska fattigförort med en del sociala problem. De somlämnat kollektivhuset har ofta som skälangett att det varit mycket problem i skolanoch i omgivningarna. Bland annat liggertvå stora fängelser i närheten, någotsom kanske också bidragit till problemstämpeln.Men de allra flesta stannar kvar ochtrivs bra i sitt hus, och kommunen vill väldigtgärna ha dem kvar.Läs mer på deras hemsida:http://www.langeeng.dk/Danska Aeldre Sagensutmärkta handbok”Bofælleskap – fra dröm tillvirkelighed” av MargretheKähler har kommit ut i enomarbetad upplaga. Denkostar 120 DKR. Porto tillkommer.Beställ genom e-post tillmk@ældresagen.se.ANNE DEMÉRUSFOTO: DICK URBAN VESTBROI Lange Engs kök lagas 140 portioner sex dagar i veckan.Måndag till fredag kan man äta i matsalen.Bo tillsammans nr 20 • 7

Hur går det för Kollektivhus i Malmö (KiM)?I TIDIGARE NUMMER av BoTillsammans har vi redogjortför det goda samarbetet mellanKiM och Malmös kommunalabostadsbolag, MKB.En oväntat komplicerad bullerutredninghar dock gjortatt processen gått lite långsammareän tidigare väntat.Dagsläget är nu detta:• Byggare blir NCC, ochprojektet genomförs somsamverkansentreprenad,där KiM är en av aktörerna och harminst en betald representant vid alla pådagtid förlagda projekteringsrelaterademöten;• Det finns nu formellt klartecken frånMKBs styrelse att låta bygga det kvarterdär föreningen KiMs hus är tänkt attbyggas;• Stadsbyggnadsnämnden i Malmö hargodkänt detaljplanenoch angett en störstatillåtna sänkning avbilparkeringsnormen,sedan kollektivhusföreningeni samrådetövertygande argumenteratför lågt behov avbil i detta område, ochunderstrukit vikten avalternativa transportmedelslösningarsåsomcykel och bilpool;• Den komplicerade bullerutredningen(gällande Pågens bageri i grannkvarteret)medför att detaljplanen ska tasupp i kommunfullmäktige i decemberinnan den vinner laga kraft;• Beräknad byggstart är nu våren 2012och inflyttning i slutet av 2013.SARA HALLSTRÖMBygg-gemenskaper kommer till SverigeTill alla kollektivhusföreningar: bygggemenskaperkan vara en lämpligprojektform för att omsätta idéernaom det gemensamma boendet i enkonkret verklighet.Till slut har det tyska bostadsbyggnadskonceptetbyggemenskaper (Baugemeinschaft)börjat nå svensk mark. Nyligenordnades en konferens i Stockholm ombyggemenskaper och en riksorganisationär på väg att formeras. Det första projekteti Sverige som genomförts som en uttaladbyggemenskap är Urbana Villor i Västrahamnen i Malmö, ritat och projektlett avarkitekterna Pontus Åqvist och Cord Siegel.Huset belönades med Sveriges ArkitektersKasper Salinpris 2009.Genom byggemenskaperna framträderen ny typ av beställare i bostadsbyggandet:ett demokratiskt kollektiv av individer ochfamiljer, med en gemensam vision för sittboende. Tillsammans, ibland med aktivtstöd av ett projektutvecklingskontor ellerett stadsbyggnadskontor, formar en bygggemenskapsitt flerbostadshus. Ritar, planerar,prioriterar, upphandlar, flyttar inoch förvaltar. Detta är en beställarkonstellationsom visat sig ha det slags förmågaoch vilja att driva fram kvalitet och innovationeri bostadsbyggandet som de traditionellabyggherrarna i branschen saknar.Det kan verkligen behövas i Sverige, därjust bristen på idédrivna beställare skickatbostadsarkitekturen in i ett sorgligt tillstånd.Varje byggemenskap är ett unikt projektsom får sin karaktär av deltagarnas viljaoch intresse. En byggemenskap är mer änett husbygge, det är en kunskapsresa föralla inblandade. Detta resulterar i byggnadermed mycket olika fokus: olika fördelningarmellan privata och gemensammaytor, olika typer av lösningar för att nåökad hållbarhet, olika exteriöra uttryck.Det ligger i sakens natur att många byggemenskapersamtidigt är mer eller mindrekollektiva. Dels föder projektformen somsådan en kollektiv anda, dels är delning avtillgångar såsom kök, förråd, vinterträdgård,odlingsmark, tvättrum, verkstad,umgängesrum, gästrum, gym & bastu medmera ett effektivt sätt att minska boendekostnaderoch krympa bort överytor.En längre artikel på detta spännandetema återfinns på bloggenhttp://approximationer.blogspot.comERIK BERGArbetar som arkitekt på Inobi analys & arkitektur, äraktiv i Kollektivhus NU och deltar i bildandet avRiksorganisationen för Byggemenskaperi december i år.Kollektivhus NU■ ■ ■ Det här är nummer 20 av »BOTILLSAMMANS« som är föreningenKollektivhus NU:s informationsblad. Vihar rullande ansvar för redaktionen.Den här gången är Bertil Egerö ochNils Assarsson redaktörer.För nr 21 ansvarar Lotta Bystedt ochDick Urban Vestbro. Utgivning februari2012. Du som är intresserad av attvara gästredaktör för Bo tillsammans,hör av dig tillkollektivhus.nu@gmail.comStyrelsen i Kollektivhus NU 2011Ordförande:Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83,dickurba@gmail.comVice ordföranden:Elisabeth Olszon,Majbacken, Göteborgelisabeth.olszon@telia.comEva Norrby, Sjöfarten,StockholmEva Norrbyeva.norrby@bahnhof.seKassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, StockholmOrdinarie styrelsemedlemmar:John Fletcher, Tersen, Falun;Nils Assarsson, Landgången, Malmö;Yvonne Segerheden, Hållkollbo,Stockholm.Suppleanter:Karin Yttergren-Sahli,Vildsvinet/Örebro; Anne Demérus,Färdknäppen, Stockholm; LottaBystedt, Färdknäppen, Stockholm.Webbredaktör: Ingrid SillénVill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post tillnyhetsbrev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.comDu kommer att få nyhetsbladet Bo tillsammansoch annan information relateradtill kollektivhusboende.På hemsidan www.kollektivhus.nufinns listan över kollektivhus i Sverige.Vet du något hus som inte finns meddär, hör av dej tillkollektivhus.nu@gmail.comPå hemsidan kan man också sättain en bytes- eller intresseannons.Mejla till ingrid.sillen@comhem.seMedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan.Enskilda personer kan bli stödmedlemmarför 100 kr/år.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn, e-post eller annan adress.www.kollektivhus.nu8 Bo • tillsammans nr 520Bo Bo tillsammansnrnr • 20 86•