Välkomna till A3! - Vardagslivets sociala organisation

Föreläsningensupplägg1. Social organisation2. Släktskap3. Genus4. Kast5. KlassNågra ord inför seminariet..!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Statusposition ochStatuspositionsocial roll- Bestämmande för ett socialtförhållande- Medför vissa rättigheter ochskyldigheterSocial roll- Statuspositionens dynamiskaaspekt- Faktiskt beteende inom ramenför en statuspositionA3 Vardagslivets socialaorganisation

Socialisation”…den process varigenom manblir en fullt kompetentsamhällsmedlem, eller uttrycktmed andra ord: den processunder vilken man förvärvar denkunskap och de färdigheter somerfordras för att fungera som enmedlem av samhället” (Eriksen2000:64).A3 Vardagslivets socialaorganisation

En utvecklingsprocess:Individen byter statuspositionoch roller under livets gång!Utveckling som social varelsesnarare än som biologisk sådan!(Detta kan markeras genom såkallade…)A3 Vardagslivets socialaorganisation

…passageriter• Övergångsriter (van Gennep1909)• Tre faser: Separation,liminalfas, återintegration• ”Betwixt and between”(Turner 1967, 1969, 1974).• Övergångsriter i ”moderna”samhällen: dop, konfirmation,giftermål, begravningA3 Vardagslivets socialaorganisation

ÖvergångsriterUr strukturfunktionalistisktperspektiv:Ett sätt att under ordandeformerreglera bytet av socialaroller!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Det centrala isammanhanget!• Vi fokuserar på:- De sociala relationerna ossmänniskor emellan- Hur en individs plats i ettsamhälle bestäms och…- …hur detta avspeglas ihans/hennes relationer tillandra – d.v.s. i den socialaorganisationen!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Socialdifferentiering/uppdelningVertikal – Ojämlika skillnader(makt och rang)Horisontell – Jämlika skillnader(arbetsdelning)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Principer för socialdiff.Exempel: Släktskap, genus, ålder, klass,kast, m.fl.…Alltså: Faktorer som påverkar enindivids plats i ett samhälle – bådevertikalt och horisontellt…Är avgörande för den socialaorganisationenGemensamt: Kulturellt konstruerade!A3 Vardagslivets socialaorganisation

2. SläktskapVad innebär det att varasläkt?Vilken betydelse harsläktskapi Sverige idag?Diskutera!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Kortfattat omsläktskapA. Blodsband/härstamning ellergiftermål.B. Påverkar rättigheter ochskyldigheterC. Släktskapssystem: kollektivdefinition och användning avsläktskapsrelationer.D. Det biologiska det socialaE. ReproduktionF. ArvA3 Vardagslivets socialaorganisation

Släktskap –Ett kärnämne inomantropologin!Varför?- Viktigaste enskilda social institutionen imånga samhällen .- Nära samband mellan släktskap och andraaspekter av den sociala organisationen- Antropologiskt perspektiv: släktskaphandlar mer om kulturell klassifikation änom biologi och blodsbandA3 Vardagslivets socialaorganisation

3. GenusVad innebär genus..?Vad är skillnaden kön genus?(Viktig distinktion!)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Distinktionen syftar till attmarkera att genus…• …inte nödvändigtvis har enbiologisk grund• … handlar om socialt inlärdamönster• … används för att undvikaetnocentrism och biologiskdeterminism(Forts. nästa sida..)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Distinktionen syftar till attmarkera att genus… (forts.)• … betecknar betydelsesystembestående av två motsatta ochuteslutande kategorier• … handlar om relationer mellanmän och kvinnor• … baseras på en kulturelltolkning av de biologiskaskillnadernaA3 Vardagslivets socialaorganisation

Könsroller:• Idé om att kvinnor och män följer enallmän uppsättning förväntningarsom är knutna till deras kön,”könsrollen”.• Internaliserad produkt av inlärningoch socialisation• Ser olika ut i olika kulturer ochsociala sammanhang.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Universalistiskamodeller för att förklarakvinnors underordning:• Privat – offentligt (Rosaldo1984)• Natur – kultur (Ortner 1974)• Moderskap (Chodorow 1978)• Kritik från t.ex. afrikanskafeminister (etnocentrism)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Genusforskning- Fokus idag: Från kvinnorsuniversella underordning tillintersektionalitet- Fanny Ambjörnsson- Sedan 90-talet även fokus på såkallad maskulinitetsforskningA3 Vardagslivets socialaorganisation

Vad har genus medsocial organisationatt göra...?Jo - en av de mest grundläggandeprinciperna för socialdifferentiering !A3 Vardagslivets socialaorganisation

Linda Stone• Försöker förstå vissatvärkulturella variationer ifrågaom genus• Släktskap utifrån ettgenusperspektiv• Fokuserar på reproduktion!• Diskuterar:Kvinnlig sexualitetKvinnors fertilitetA3 Vardagslivets socialaorganisation

Stones position:”Although biology is not destiny,a male/female difference inreproduction is universal andeverywhere affects gender. Butthe way in which this differenceis related to gender is noteverywhere the same” (Stone,sid 4) .A3 Vardagslivets socialaorganisation

4. Kast- Tillskriven statusposition- Religiös/andlig aspektsamt- Praktisk/social aspekt- Påverkar yrkesval, äktenskap ochallianser- Föreställningar om renhet ochorenhet- Endogama- SystemperspektivAktörsperspektivA3 Vardagslivets socialaorganisation

Kastsystemet: Fyra s.kvarna:• Prästerna (brahmanerna)• Krigare och kungar (khsatriya)• Köpmän (vaishya)• Hantverkare och arbetare(shudra)---• Längst ner: ”de oberörbara”(daliter= ”de förtryckta”).A3 Vardagslivets socialaorganisation

Jati och jajmaniJati: Endogam grupp som utövar etttraditionellt (ärftligt, hantverk) yrke.- Har även kulturell, rituell ochrättslig autonomi (Srinivas)Jajmanisystemet:Arbetsfördelningen i indiska byar.- Traditionella regler om utbyte avprodukter och tjänster mellanmedlemmar av olika kaster.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Två olika perspektiv:• Systemperspektiv: byn somsocialt system upprätthållsgenom kasternas ömsesidigaberoende.• Aktörsperspektiv: systemetskapar strukturellabegränsningar av individensmöjligheter.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Tre möjligheter……för en person att försöka förbättra sinsituation inom kastsystemet:• Byta kasttillhörighet (extremtsvårt)• Förbättra sin egen relativakastrang• Strunta i kastsystemet (görakarriär utanför det)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Tre skalor förrangordning:– Kastsystemet– Det ekonomiska systemet– Den offentligaadministrationenA3 Vardagslivets socialaorganisation

Olika antropologers perspektivpå kastsystemet:• Louis Dumont (Systemperspektiv):Kastsystemet som en integrerad delav en social och kulturell helhet.• Fredrik Barth (Aktörsperspektiv):Fokus på aktörens möjligheter inomsystemet. (Beskriver ett stratifieringssystem i norra Pakistan. )• Gerald Berreman(Aktörsperspektiv): Försökt görakastbegreppet till ett jämförandebegrepp genom att applicera det påsvartas situation i USA. (Mer radikal ståndpunkt änBarth.)A3 Vardagslivets socialaorganisation

6. KlassKlassbaserade samhällenvs.släktskapsbaseradesamhällenA3 Vardagslivets socialaorganisation

Ang. klassamhället• Individualistiska samhällen• Ur ett emiskt perspektiv:förvärvad status(Fast i hög grad sker ju reproduktion av klasstillhörighet över generationer…)• Större (men kanske inte stor) rörlighet• Ekonomiska faktorer centrala(Marx)• Politisk makt och intellektuellprestige viktiga faktorer(Weber)• KonfliktteoriA3 Vardagslivets socialaorganisation

”Kulturella klasser”(Bourdieu)• Relationen mellan kunskap,kultur och makt.• Makt är knuten till symboler• Symboliskt kapital Ekonomiskt kapital• Omvandling av kapital• Ibland sammanfallerekonomiskt och symbolisktkapital.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Makt – centralt isammanhanget..!Viktigt för förståelsen av makt:Att växla mellan ettaktörsperspektiv och ettsystemperspektivA3 Vardagslivets socialaorganisation

Tillskrivna ochförvärvadestatuspositioner• Tillskriven statusposition: T.ex.kastmedlemskap, liksom könoch ålder• Förvärvad statusposition: T.ex.klassmedlemskap ochyrkeSkillnad: Olika stor mobilitet!A3 Vardagslivets socialaorganisation

IntersektionalitetInter – mellanSektion – Genomskärning,avsnitt, avdelning, indelningIntersektionalitet: Hur olikasamhälleliga och kulturellaindelningsprinciper samverkarmed varandraA3 Vardagslivets socialaorganisation

Nästa föreläsning:1. Det antropologiska studiet avsläktskap2. Släktskap och härstamning3. Härstamningsprinciper4. Äktenskap och allians5. Relevanta begreppA3 Vardagslivets socialaorganisation