Nummer 4 2006 - GilleScouterna

GILLESCOUTENTidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 56 • Nr 4 nov 2006Arne Sandinpå extra Landsgilletingoch Gillemästarmötese sid 3”Den jäntanvill jag träffa!”läs på sid 9Gillescouter iKarlfeldtsgårdense sid 11

2S:t GeorgsScoutgilleni SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeKansli: Stuvsta Torg 4, Huddingetel och fax 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider, mentelefonsvarare finns.gillekansli@telia.comwww.gille.scout.se.PlusGiro 35 91 06-2Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, StenThiels fond, Fonden Dan Winthers minne,Jenny Rieck-Müllers fond och Lettlandsfondeninsätts på SGSSs plusgirokonto ovan. Ansökanom medel riktas till SGSS, adress ovan.LandgillerådetArne Sandin LandsgillemästareEsplanaden 4, 136 70 Haninge08-776 10 00Torsten Hansson vice LandsgillemästareSerenadvägen 1, 784 43 Borlänge0243-22 58 79, 070-301 99 98,torsten.ha@telia.comYvonne Austvik LandsgilleskrivareBrombärshult 1, 432 96 Åskloster0340-62 60 65Kerstin Svärling LandsgilleskattmästareForsavägen 48, 124 32 Bandhagen08-86 76 78Christer ForsgrenTrastvägen 4 c, 906 54 Umeå090-12 64 58Staffan SjunnessonMarkvägen 7, 238 35 Oxie040-54 86 24Gunilla Engvall Internationell sekr.Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås021-35 16 51, 070-310 42 25gunilla.engvall@vasteras.seGILLESCOUTENTidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeAnsvarig utgivare: Arne Sandin (adress ovan)Utkommer med fyra nummer per årNr 1 19 februari 2007, manusstopp 15 janNr 2 30 april 2007, manusstopp 15 marsManus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:Torsten Hansson (adress ovan)Typsnitt: Optima och Times New RomanPapper: Galeri Art Silk 115 gTryck: Th Sahlanders Grafiska AB, FalunISSN 1653-7033Gillearrangemang13–20 januari 200739:e Grossarlmötet, Österrike11–13 maj 2007NBSR-seminarium (NordicBaltic Subregion) i Vilnius,Litauen2–3 juni 2007Landsgilleting i Åhus20–24 juni 20076th ISGF European Conference,Krakow, Polen14–22 juli 2007jiingijamborii, Nationell Jamboree,Rinkaby, KristianstadNovember 2008ISGF världskonferens, Tunisien29 juli–9 augusti 2011Världsjamboree i Sverige,Rinkaby, KristianstadI detta nummerOmslag: Landsgillemästaren påGillemästarmötet i Västerås (foto:Sven Janson); Karlfeldtsgården(foto: Torsten Hansson); AnnalisaHaggård (foto: Sven Janson).Gillearrangemang; Landsgillemästarenhar ordet 2Gillemästarträff; Framtidsprojektet3Porträtten 4–5Nytt gille 5Fimärksbanken; Treklöverhemmet;Aktivitetsbanken 6Internationellt; Fredsbudskap 7Gillena berättar 8–11”Den jäntan vill jag träffa!” 9Saxat; SGSSs fonder 12Vad har scouting betytt? 13Saxat; Valberedningen;Nya medlemmar 14Har gått hem; Bildstafetten 15Julhälsning; Läs och lär;Beställ från Gillekansliet 16LandsgillemästarenharordetVår framtid!Igår kom vi hem från det extra LGToch Gm-mötet i Västerås. Det kändeshärligt med den positiva inställningsom där präglade både arrangöreroch deltagare.Fina nya flotta presentationsbilder omvåra evenemang och vår framtid gör attintresset verkligen ökar. Jag tror att vi ärinne på rätt väg i vår strävan att marknadsföragillescouting i Sverige. Vi måstese positivt på utvecklingen i samhället,följa med och verkligen visa att ”gillescouterkan och vill”. Låt oss studeravad förbunden tagit fram i ”Färdplan förframtiden”, ta till oss de tankar och idéersom scoutförbunden kommit fram till,anpassa dessa till vår organisation ochverkligen satsa på nya produktiva måloch satsningar. Dvs se till att stärka gillescoutingi Sverige inför framtiden. Menvänner: Vi måste alla hjälpas åt!På det extra LGT i Västerås togs beslutför andra gången om de motioner somtogs första gången på LGT i Kjesäter2005. Detta innebär bl.a att vi i fortsättningenkan ta beslut om erforderligastadgeändringar direkt på ett kommandeLGT (under förutsättning att förslag härominkommit som motion till LGR senastden 1 februari tingsåret).Nästa år står många intressanta evenemangi kalendern. LGT i Skåne i juni,Europakonferens (ISGF) i Krakow i Polenockså i juni, den stora satsningen på”jiingijamboriin” i Rinkaby (med storamöjligheter att visa fram gillescouting)i juli. Glöm inte heller innevarande årsnya satsning på distribution av Fredsljuset2006.Prata om vår framtid inom Ditt gilleoch delta i arrangemangen. Dvs var aktivi vår strävan att utveckla och stärkagillescouting i Sverige.ArneGillescouten 4–2006

PorträttenArne Sandin och Torsten Hansson på Gillemästarmötet i Västerås 2006 (foto: Sven Janson)Från vargungetill vice kårordförandeArnes långa scoutliv startade ivargungarna. Det var så roligt attföräldrarna försiktigtvis kollade attläxorna var gjorda först. Uppgifternai scoutkåren Vikingarna i Stockholmföljde genom åren och Arneblev en av två vice kårordförande.Det fanns en administrativ och enteknisk. Arne blev den tekniske.Kontakten med kåren håller än. Numeraär Arne revisor.YrkeslivArne har varit Telia trogen och trornog att scoutlivets erfarenheter harvarit till nytta i arbetet i ledningsgrupper.GillescoutingFörsta kontakten var en notis ien scouttidning. Tidigare hadebegreppet gillescouting varitokänt för Arne. Nu ringde han upp4dåvarande gillemästaren i scoutgilletS:t Örjan och anmälde intresse. Gillemästaren,Mary Kragh, blev glattöverraskad av att en så ”ung” personhörde av sig! Arne tyckte nog att detlät lite konstigt, han närmade sig ialla fall pensionsåldern. Han blevinte avskräckt utan anslöt sig tillgillet. Det var på landsgilletinget iHelsingborg, som Arne fick djuparekännedom om gillescoutings måloch medel.LandsgillerådetArne tog plats i landsgillerådet 1997men utan någon speciell uppgift ochfick då fördjupa kunskapen om rörelsen.Som landsgillemästare 2001Nu förändrades rollen och ansvaretväxte. Arne höjde ribban för sigsjälv och kommittéerna genom attskärpa rapport- och redovisningsansvar.Han fann också att medlemmarmed ansvar får ta ur egen portmonnämånga gånger, vilket kan bli ett hinderför deltagande i t ex representativauppgifter.ÖnskningarArne önskar sig medel att betala enanställd på kansliet och fler engageradegillescouter. Han hoppas ocksåpå starkare band mellan gilleröreIsenoch scoutorganisationerna. Hantycker att vi fortfarande har svårt attinformera scoutförbunden om att viinte vill dränera dem på ledare. ”Viborde hitta vuxna medlemmar påalla nivåer i scoutlivet men vi måsteockså anpassa vårt budskap till mottagaren.Gillerörelsens ”Framtidsprojekt”och scoutrådets ”Färdplanför framtiden” skall hjälpa oss attgå i takt med tiden. Och det internationellaarbetet är en fredsfråga, endel av vårt mål, det kan vi inte väljabort.”Margareta HedmanGillescouten 4–2006

Vi har sett dem på landsgilleting, gillemästarmöten och i Gillescouten men vilka år de egentligen?För att utröna något om bakgrund och visioner gör Gillescouten intervjuer med medlemmarna ilandsgillerådet och börjar med landsgillemästaren Arne Sandin och dess vice Torsten Hansson.Torsten Hansson1946 fick Krylbo en vargunge, somså småningom växte upp och blevseniorscout i seniorlaget ”Ånghästarna”.Efter femtio år samlasÅnghästarna fortfarande varje långfredag.Det kan man kalla hållbartkamratskap! Under studietiden påTandläkarhögskolan fanns inte tidför scouting. Torsten kom som färdigtandläkare att arbeta, först ifolktandvården i Avesta och sedantillbaka i Krylbo som poliklinikföreståndare.Där återkom han till scoutingsom kårordförande. Torsten sägersom så många andra att han fåttså mycket genom scoutlivet att enledarroll är en sorts gengåva.I chefs- och ledarroller fick Torstenserfarenheter av arbetet i scoutpatrullenstor betydelse. Patrullenblev för Torsten mönsterbildandeockså i yrkeslivet. Han minns änidag hur stort ansvaret kändes dåhan blev vald till patrulledare.VuxenscoutingTorsten arbetade under 80-talet iSvenska Scoutförbundets ”Grenrådvuxen”. Det var ett försök att samlavuxna scouter i vuxenavdelningar.Men det blev egentligen aldrig någonsuccé. Bland annat fann dehur dåtidens gillescouter upplevdegrenrådets program för vuxengruppersom ett hot mot den egna verksamheten.Men så var det aldrig.Hemma i Borlänge saknade hangillescouting, som han såg som ennaturlig fortsättning efter ett aktivtledarskap.GillescoutingScoutgillet Creutz lave bjöd in UllaEek och Torsten Hansson m fl tillFalun och de upptogs som gillescouter.Kopplingen till scouting kändesstark, men inskolning till gillescoutingskedde först med studiecirkeln.Gillescouten 4–2006Fortsatt gemenskap med scoutkamraterkändes stimulerande. Så småningomavknoppades medlemmar iCreutz lave till Borlänge och Tunascoutgille bildades. Genom Ulla,som var medlem i landsgillerådetoch senare även i den internationellastyrelsen, fick man både kunskaperoch information.Som vice landsgillemåstareTorsten fick uppgiften vid inträdet ilandsgillerådet och visste inte vilkaarbetsuppgifter, som skulle läggaspå honom. Erfarenheterna från tidensom klinikchef kändes även här somett stöd i arbetet. Stöd har Torstenockså fått från landsgillemästarenoch från Anna Bensow på kansliet.Hur ser han då på framtiden? Torstentror på framtiden, men ser allvarligtpå utvecklingen om ingettrendbrott sker. Han tror ändå attgemenskapshungern från fd scouterskulle kunna stillas genom just gillescoutrörelsen.Hurra!ÖnskningarEn fördubbling av medlemstalet ochtid till mer idealitet i föreningslivet.Möjlighet att söka upp alla vuxnascouter och förena dem i gillescoutrörelsen.Högre status och en bättrebild av gillescouting. Råd att köpakonsulter och stöd till regionernamed konsulenter.Medlemsökning genererarsig inte själv – mycken kraftmåste till!Vi måste anamma ny teknik, formuleravårt budskap till mottagare avolika slag, erbjuda stöd till scoutkårer,förbättra kontakten med SvenskaScoutrådet, delta i de stora scoutlägren.Scouting och gillescouting är internationellarörelser – varför inteengagera oss i att stå som värdarför en internationell konferens iSverige?Vi har glädjen hälsa ett nytt scoutgille välkommen:Guldgrävarna i SkellefteåMargareta HedmanGillemästare Tommy Viklund,Södra Hamng 20 B, 922 33 Skelleftehamn, 0910-343 18Gilleskrivare Kristina Sandberg,Skidstigen 1, 931 51 Skellefteå, 0910-77 80 055

Vargunge på frimärke6FrimärksbankenEn stor eloge till Kalle Mattsson, för hans enaståendeideella arbetsinsats för Frimärksbanken!Vid Landsgillemästarmötet i Västerås rapporteradesatt han sålt för över 14.000 kronor hittills i år!Där fick han från sex scoutgillen ytterligare 25 kgfrimärksklipp och vykort, som nu skall sorterasoch försäljas. Stort tack till givarna!Vid storlägret i Rinkaby nästa år blir det försäljningav frimärken och vykort samt tombola medfrimärkspriser, såsom första-dags-brev.Bräcke Diakoni tar överTreklöverhemmet”Kära scoutvänner!Jag hör till dem som i många år ochmed glädje läser er tidning. Grattistill en bra publikation!”Så inleder Rolf Schnackenburg,ordförande i Treklöverstiftelsen, sittbrev till redaktionen. Han vet att detbland läsarna finns många som tidigarearbetat för att få ihop medel tillTreklöverhemmet, och han fortsätter:”Som ni vet har de senaste årenvarit svåra för oss och i år har vitvingats sälja den fina anläggningenför neurologisk rehabilitering.”Ny ägare är Bräcke Diakoni. I sitttal vid överlämnandet den 4 maj förklaradehan att scouterna som drivitverksamheten sedan 45 år var fylldaav motstridiga känslor: ”Vi kännersorg över att inte kunna fortsättaIngmar Hellsefors,ordförande i BräckeDiakoni, skakar handmed Rolf Schnackenburg,ordförande i Treklöverstiftelsen,efter köpet avTreklöverhemmet förneurologisk rehabilitering.Red.vårt arbete här, men samtidigt glädjeöver att Treklöverhemmet hamnar iså goda händer.”Rolf Schnackenburg påminde omSveriges Flickors Scoutförbund,med Estelle Bernadotte som chef,som startade riksinsamlingen på1950-talet, vilken efter mycket hårtarbete och uppoffringar resulterade iTreklöverhemmet.”Allra mest glädjande är naturligtvisatt vi vet att Treklöverhemmetkommer att kunna drivas vidareunder Bräcke Diakoni som har såmånga kompetenta krafter. Det viktigasteför oss var nämligen intepengarna utan att verksamheten somen gång startades av Sveriges flickscouterskulle leva vidare” menadeRolf Schnackenburg.Skapa ScouternasAktivitetsbank!Kunskapen om bra programaktiviteterär stor i scoutsverige,men idag är denutspridd och dokumenterad i olikaformer. Nu ska vi samla den kunskapenpå ett ställe i form av en storwebbaserad aktivitetsbank. Aktivitetsbankenkommer att göra detmöjligt för ledare och scouter inomalla förbund och kårer att utbyta idéeroch erfarenheter med varandra påett enkelt sätt.Med Aktivitetsbanken ska viskapa en databas fylld med tips påaktiviteter där man kan söka inspiration,information och stöd i sinlokala verksamhet utifrån sina egnabehov. I Aktivitetsbanken kommerdet även att finnas planeringsverktygför schemaläggning av terminenoch dess olika scoutmöten. Vårförhoppning är att Aktivitetsbankenpå så sätt ska avhjälpa den tidsbristsom många ledare känner idag.Lanseringen av webbplatsen skeri februari 2007 och nu behöver viGillescouternas hjälp att fylla Aktivitetsbankenmed aktiviteter! Inomalla våra scoutförbund finns detmassor av gammalt programmaterialsom är jättebra och vi behöverer hjälp att lägga in dem i banken.Visst material finns i digitalt format,så där handlar det mest om att klippaoch klistra. Äldre material måste kopierasmanuellt. På www.aktivitetsbanken.sefinns det ett webbformulärdär man skriver in alla aktiviteterså hamnar de automatiskt hos migpå Svenska Scoutrådet. På hemsidanfinns det tydliga instruktionerom vad som ska stå var.Materialet som ska läggas in får niav mig, Linda Hagberg, projektledareför Aktivitetsbanken. För merinformation kontakta mig på telefonnummer08-672 66 14 eller viamail: linda.hagberg@scout.se.Er hjälp skulle vara ovärderlig!ScouthälsningarLinda HagbergGillescouten 4–2006

InternationelltSCOUTELDEN – the Scout & GuideSpirit Flame – en symbol för starten påscoutings nya århundrade.Inledningen av ett nytt sekel inomden världsomfattande scoutrörelsenär en lämplig tidpunkt för gillescouternasinternationella förbund(ISGF) att introducera en permanentsymbol, SCOUTELDEN, som representerarrörelsens innersta.Till ISGFs uppgift hör att bidragatill ett bättre samhälle och följaktligentill en bättre värld. Det börjarmed samarbete mellan oss människor,så att vi kan inse värdet av detvi har gemensamt. Samarbete läggergrunden till positiv social, andligoch personlig utveckling. Dettabidrar till en bättre värld. Äventyr,internationell vänskap, jämställdhet,personlig utveckling, nya erfarenheteroch kreativitet är de huvudsakligabeståndsdelarna i ”the Scout &Guide Spirit” (scoutandan).Den 22 februari 2007 kommer eneld att tändas på Baden-Powells gravi Kenya. Elden skall sedan bäras tillfots genom Afrika och Europa ochvara framme i Brownsea Island den1 augusti 2007, där 100-årsjubileetfiras.Projektet SCOUTELDEN gällerinte bara de åtta länder som eldenskall passera, utan hela ISGF. Scouternasvärldsförbund har godkäntprojektet och såväl de som ISGFsmedlemsländer har tillskrivits ochuppmanats att komma med idéer förfirandet. I Gillescouten nr 1 2007 införsLandsgillerådets rekommendationerför det svenska firandet.Gillescouten 4–2006Källa: World Gazette MondialW-COM2005-2008Världskommittén förISGF/AISG samlad vidVärldskonferensen iLillehammer 2005Främre raden fr v: Rigmor Lauridsen, Danmark, ordförande Martine Lévy, Frankrikeoch Leny Doelman, Nederländerna. Bakre raden fr v: Anne Dupont, Belgien,Ales Cerin, Slovenien, vice ordförande Mohamed Néjib Gharbi, Tunisien, BrettGrant, Australien, vice ordförande Bjørg Walstad, Norge, Linda Bates, Kanada,Abdessalam Benmoussa, Marocko, Mario Sica, Italien och Surech Jessaram Lawani,Indien.Prenumerera på den internationella gillescouttidningenWorld Gazette MondialSätt in 50 kronor på SGSSs plusgiro 35 91 06-2Enkelt!Fredsbudskap 2006 2006för Fredsljuset från Betlehemför Fredsljuset från BetlehemPeace is not something which exists independently of us, nor is war. Thepolitical leaders, policy makers and army generals who have responsibilitiesär with inte respect något to som peace finns are members oberoende of av our oss. own Krig human gör family, det inte theFredheller. society De that politiska we as individuals ledarna, have de som helped skapar create. politiken, Peace in liksom the world armégeneralernasom har ansvar när det gäller fred, är medlemmar avthusdepends on peace in the hearts of individuals.The Dalai Lamavår egen familj av människor, samhället som vi som individer harvarit Fred med är inte om något att skapa. som existerar Fred i världen oberoende beror av oss därför människor, på att det ej heller finnskrig. De politiska ledarna fred och i allas deras våra målsättning, hjärtan. liksom armégeneralerna,har ansvar för freden. De är alla medlemmar av vår egen mänskliga familjoch det samhälle som vi somHansindividerHelighetvarit med om att skapa. Fred ivärlden beror därför på att Dalai det finns Lama fred i varje människas hjärta.Dalai Lama7

När färden gick till Köge– Kristianstads vänort i DanmarkVåren 2005 var vårtscoutgille i april påen tur till ”SvartaBergen” – Hägghultsstenbrott. Då komockså några danskar dit och en avdem såg att Kalle Balsby hade sittgillemärke på tröjan. Hon pekadepå det och sa att hon också vargillescout. Det blev mer pratat dememellan och då det visade sig att dekom från Köge – Kristianstads vänort– pratades det om utbyte våragillen emellan. ”Kalle” - Karl Erikoch Inger Karlsson och Roy och LillemorAlnebeck var i höstas nere påett första besök och förberedde föross att göra en större satsning. Fredagmorgon den 19 maj samlas vi 22som ska till Danmark. Vi fyller desex bilar som behövs och kl 08.30startar ”äventyret”. Väl framme iRåå, där scoutmuseet finns i källareni Råå kyrkas lokaler bjuds vi påhärligt morgonfika som ordnats avgillemedlemmar i Helsingborg.Scoutmuseet i RååUnder uppehållet här berättar EyreWahlsten om arbetet med museetoch som den förnämlige lägerbålsledarehan är lär han oss att sjunga”Sockerbagaren” på melodin O solemio. Vi tar god tid på oss att bese detfint ordnade museet.Så är det dags att ta en HH-färjaöver till Helsingör. Därifrån körvi den berömda kustvägen bort tillSnekkerstens hamn innan vi lämnarkustvägen och kör söderut till Fredensborgsslott. Här blir det en kortpromenad fram till slottet. På småvägargår färden mot kusten och Gilleleje,där det blir ett kort stopp förförfriskningar i hamnen. En gammalRolls Royce tilldrar sig mångas intressedär och den går att köra visarden engelske ägaren. Slutmålet denförsta dagen är ferie- & utflyktscentretSankt Helene, det vandrarhem iTilsvildeleje där vi ska övernatta.Längs Roskilde fjordLördagen den 20:e inleddes medfrukost sedan rummen städats ochså var vi klara att åka mot det egentligamålet för vår färd – Köge. Dengick längs Roskilde fjord med atomförsöksstationenpå Risö. Klockan11 mötte vi på en parkeringsplatsi Köge våra värdar för två dagar iKristianstads vänort. Vi fick vandramed dem genom gamla delar av stadenupp till torget och Rådhuset. Detvar stor torgdag och mycket folk igång. I Rådhuset togs vi emot avvice borgmästaren John Kjeldberg,som berättade om staden. Tyvärrgick nog ganska mycket oss förbi,då han pratade rätt snabbt och tyst.Vi bjöds på svalkande drycker innandet var dags att promenera vidare tillgillmedlemmarna Karen och Axeloch deras gamla intressanta hus istadens centrum. Här bjöds vi påkaffe med tilltugg.På konstmuseet i KögeSedan kom den stora upplevelsenden dagen – besök på konstmuseetKöge Skitsesamling. De mest kändakonstverken i museet är Björn Nörgårds17 stora kartonger till drottningMargaretas gobelänger. En ungduktig kvinnlig guide gjorde att mankunde förstå innehållet – Danmarkshistoria i bild – i dessa fantastiskakonstverk. De har sedan omvandlatstill gobelänger i ett franskt väverioch finns nu i Köpenhamn i Christiansborg.Sedan vandrade några entur genom Köge medan andra vartrötta och fick åka till vandrarhemmeti Köge för inkvartering och enstunds vila. Lördagskvällen bleven verkligt trevlig upplevelse ochexempel på danskt gemyt. I scouthusethade gillemedlemmar ställti ordning festligt dukade bord medvackra blomsterarrangemang.Inga språkproblemRunt dessa satte sig en god blandningdanskar och svenskar och detverkade inte vara några språkproblemunder kvällens fest. Ur ettsnyggt illustrerat sångblad sjöng vioss samman mellan rätterna. Ur våramedhavda sångblad – inte så snyggasom de danska – kunde vi ocksåsjunga lika friskt. Den nyvalde gillemästarenvar på Island och i hansfrånvaro fungerade Kjeld Erkmannsom en utmärkt värd. Vår BengtJönsson ställdes i en språktävlingmot John Smidth Höst, där det gäll-8Gillescouten 4–2006

Gillena berättarHär bjöds vi på dagens lunch, därman verkligen kunde smörja kråset.Centrum utgjordes av ett fleravåningar högt bord med en massamat av olikas slag. Och på bord intillfanns ännu mer mat. Det var ettmycket frekventerat ställe som lågalldeles vid kusten.de att förstå vad som menades pådanska respektive svenska. Bengtvann med siffrorna 22–19. Trekvinnliga gillemedlemmar framfördeH C Andersen berättelsen om hönansom tappade en fjäder på ett kulsätt. Torsten framförde vårt tack förutmärkt värdskap och överlämnadetillsammans med vice gillemästarnaKarin och Kalle några ljusstakar isvart granit.Söndagens första stopp skedde vidVallö slott där Tove Givskov berättadeom slottet. Det var Tove somträffade på vårt gille, när vi var uppei Svarta Bergen. Anhalt nummer tvåvar ute vid Stevns Klint. Vi tittadepå den gamla kyrkan vars kor störtadei havet 1928. Vi var inne i dendel av kyrkan som står kvar.Där Absalon hämtade stenI parken intill står en minnesstenmed berömda mäns namn, bl.a. Absalon,som hämtade sten härifrån tillsin borg, Köpenhamn. På småvägargick så färden till borgen Gjorslev,som vi fick se från parken. Nu bör-Gillescouten 4–2006jade vårt trevliga besök lida mot sittslut. Slutmålet för söndagens utfärdvar också någonting extra. Det vartraktörstället Gjorslev Bögeskov.”Den jäntan vill jag träffa!”Det var i slutet av 1920-talet, somscoutchefen Ebbe Lieberathfällde de orden till David Sjölanderi Västerås Scoutkår, när de satt påförsta bänk på teatern i Västerås ochsåg flickscouten Annalisa framträdapå scen i samband med scoutkårensjubileum. Sedan dess bär Annalisascoutnamnet Jäntan.I dag är Annalisa Haggård i fullvigör verksam i S:t Georgs Scoutgillei Tiveden. Hennes vitalitet ochglada humör inspirerade alla sannagillescouter på Gillemästarmötet iVästerås den 14–15 oktober, där honberättade.Yassakaa för Jäntan! En gångscout – alltid scout!Sven i TunaPå småvägar till scoutgårdenFärden gick sedan tillbaka på andrasmåvägar i Stevns och slutmåletvar scoutgården. Där samlades vikring flaggstången och den danskaflaggan halades och vi tackade våradanska nya vänner och kramade omdem och hoppas nu att vi ska kunnaåtergälda vad de gjort för oss.Text och foto: Karl Erik Sundströmfärdskrivare för S:t GeorgsScoutgille Kristianstad9

Gillena berättarRegionträff i AlingsåsSt. Georgs Scoutgille Vinga hade förmånenatt vara värdar för Regionträffen2006 som skulle hållas i Alingsås. Varförjust Alingsås? Gille Vinga har sinamedlemmar inte bara i Göteborg utanutspridda söder om Göteborg, samt ettantal i Alingsås. Vi hade också medlemmarfrån Kungälvs Scoutgille en kortaretid i vårt Gille. Staden Alingsås ochgil1evännema där har fått en särskildplats i övriga medlemmars hjärtan, därförAlingsås den här gången. Regionkommitténhade inga svårigheter medde praktiska detaljerna, vi hade ju gjortsådant här tidigare. Vår ambition var attpå bästa sätt infria våra gästers förhoppningarom en fin dag tillsammans medandra gillescouter.Den 2 september samlades 33 deltagareoch önskades välkomna av viceGm Bertil Jansson, superscouten. Efteratt ha pratat oss samman med gamla gillevänneri regionen och haft mysigt ochgott en timmes tid, vad hände då? Jo,regnet hade upphört, himlen var blå ochsolen sken. Underbart! Tack för kaffet!Vi delade upp oss i två grupper. Inga-Britt Mattsson var ansvarig för besökpå Alingsås museum. Intendenten EvaAndersson, berättade om stadens son,Jonas Alströmer. Hennes engageradeframförande fick en mycket uppmärksamoch tacksam åhörarskara, som togtill sig allt om industrimannen och ommuseet, som från början var magasinslokal.Alingsås museum är stadens äldstahus byggt 1731 av Jonas Alströrner ochär nu sedan 1983 byggnadsminnesförklarat.Alströmer är också välkänd i historieböckernaom potatisens betydelsei det svenska jordbruket. Varför skulleannars Alingsås stad ha potatisfestivalvartenda år, när de första färska potatisarnakommit upp ur jorden?Kerstin Hjelm, Alingsåsbo hela sittliv, tog hand om stadsvandringen,som med henne som guide blev till enskön avkoppling att få röra på benenen stund. Hennes kunniga och trevligaupplägg under vandringen om broar,torg, gamla hus och nybyggnader menframförallt om de ”goa” kafégårdama10som ger Alingsås sin speciella atmosfliroch charm. Kan förstå att Alingsås redan1984 erhöll Europa Nostras diplomför ett föredömligt bevarande av dengamla träbebyggelsen. Läste att det åretvar Alingsås ensam mottagare i Sverigeav den utmärkelsen.En av våra medlemmar i Gille Vingaär rullstolsburen sedan ett tiotal år, GunnelSvensson, en mycket aktiv och intresseradgillevän. Hon hade med sig enledsagare, en ung kvinna av utländskhärkomst som studerar i Göteborg. I ochmed det vackra vädret kunde Gunnelockså få ta del av stadsturen Därefterblev det ett kort besök i Christine Kyrkaoch avslutning i den närbelägna parken.Kerstin Hjelm framförde ett tack.Dags för sista punkten på programmet,att förflytta sig via bilarna till NolhagaSlott, vilket innan det byggdes omi slutet av 1800-talet, var Jonas Alströmersbostad. Det var här i parken, somhan odlade tobak och satte potatis. ClaesAdelsköld byggde om Nolhaga till denvackra herrgård i Italiensk nyrenässansstil så som den är idag. LGR:s representant,Staffan Sjunnesson, tackade för enfin dag i Vingagillets regi och berättadeom lägret , som skall hållas i. Skåne2007. Där önskas en kaféverksamhetmed gillescouter som värdar.Gm Siv Bengtsson avslutade .Regionträffenmed att berätta om någraohyfsade ungdomar hon mött underveckan, dessa var i elvaårsåldern. Honkom då att tänka på sina egna skolbarnpå den tiden, då hon var aktiv lärare.Hon konstaterade, att ”elvaåringarnavar den mest harmoniska skolåldern”.Siv hade varit på besök i den skolan,där de här stökiga ungdomarna gick ochför dem hade hon läst en barndikt, varsinnehåll handlade om att somliga gören så trött, medan andra kan få en attgnistra som tomtebloss. När lektionernatog slut kom en liten grabb fram till Siv.Han såg lite konfunderad ut och sa: ”Jagtillhör nog de där, som gör en så trött,men jag vill så gärna vara ett gnistrandetomtebloss”. Då finns det hopp!Regionträffen avslutades med scoutsången.Vi tackade varandra för engudabenådad dag i alla avseenden ochkonstaterade, att tänk vad alla dessaregionträffar under åren i gillenas regihar berikat våra liv. Det där att vara ettgnistrande tomtebloss, skall jag verkligenfundera över.Maud MagnussonGilleskattmästareS:t Georgs Scoutgille VingaAlltid Redo för ITSkånegillena var inbjudna till Kristianstadför att få en inblick i ITvärldenoch få se hur Internet fungerar.Torsten Hansson och hans sonUlf visade och förklarade hur nätetfungerar. Som alla Gillescoutläsarevet har det från landsgillerådet utgåttett påbud, att de gillen som vill,kan nu göra sin egen hemsida (seGillescouten 2006-2).För att öka förståelsen samladesnågra noviser till en första träff. Förhoppningenär att få tillstånd liknandeträffar över hela landet. Jag villlova att vi hade kul och upptäcktenya världar. Kolla ni också!Staffan SjunnessonOxieGillescouten 4–2006

I Karlfeldts spårpå regionträff i FolkarebygdenGilleting i S:t BotulfSamling vid Karlfeldts minnessten (foto: Torsten Hansson)S:t Georgs Scoutgille Folkare i Avestaarrangerade en synnerligenlyckad regionträff en vacker höstdag,den 9 september. Vid upptakteni Krylbo församlingsgård kunde gillemästarenAgne Sjögren välkomnavänner från Östra Aros i Uppsala,Västeråsgillet och från Dalarna –Creutz lave i Falun, Tuna i Borlängeoch Gustav Wasa i Mora/Orsa. Detblev en dag i kulturens tecken.Skalden Erik Axel Karlfeldt levdeunder sina barn- och ungdomsår iFolkarebygden, som utgör den sydöstradelen av Dalarna. Per buss togvi oss fram på slingriga byvägar iGrytnäs och Folkärna socknar. Vårgillebroder Per-Erik Pettersson guidadeoss kunnigt längs vägen. Vifick ta del av bygdens kulturhistoria,fakta blandade med Karlfeldtdikter.Som vid Grytnäs kyrka ur diktenFäderna: ”Ej finns deras namn påhäfdens blad – de lefde i ringhet ochfrid – men jag skönjer ändå deraslånga rad allt upp i den urgrå tid”.Vi besökte den gamla släktgårdeni Hyttbäcken där dagens ättlingar påKarlfeldts mors sida driver jordbruk.Anneli och Johan Thomasson visadeoss runt i den gamla timmerbyggnadenoch vi fick kliva in i gästabudssalen,som skalden besjunger i diktenTräslottet: ”För du mig in i dinGillescouten 4–2006gästabudssal till dröm och aftonro?Dagern är skum och luften sval somi det förgångnas bo”. Färden gickäven till Karlfeldts grav på Folkärnakyrkogård, som han beskriver i sistastrofen av samma dikt: ”Och drarjag ej hemåt till hvila förr, så mötmig vid lönnarnas lund, när denöppnar sin korsprydda koppardörrtill min sista fädernegrund.”Besök vid Tolfmansgården i Karlbo(eller Karlfeldtsgården, som manhellre vill kalla den) avslutade skaldeturen.Här föddes den man somskulle bli Svenska Akademins ständigesekreterare och mottagare avNobelpriset i litteratur efter sin död.Efter lunch och förhandlingar komännu en kulturell höjdare, besök påAvesta Art. Det är en konsthall inrymdi den gamla hyttan i det somvar Avesta Jernverk. Temat för åretsutställning var Rymd. Rytm. Rum.Tretton moderna konstnärer ställdeut sina alster. Mest intryck i hårdkonkurrens med de övriga gjordeKjell Engmans glasinstallationer”Vita frun” och Mats Lodéns skulptureri trä ”Väntarna”.Tack till Folkaregillet, som ävenuppvaktades inför sitt 15-årsjubileummed diplom från SGSS.Torsten HanssonLGR och Tuna GilleS:t Georgs Scoutgille S:t Botulf iÄngelholm har hållit gilleting i S:tMikaels kyrka. Det är en relativtny stadsdelskyrka, där man kan hamånga aktiviteter, bl a i församlingshemmet,som är sammanbyggt medkyrksalen. Gillemästare Sune Starfeltkunde hälsa många gillescoutervälkomna till gilletinget.Efter årsmötesförhandlingarnahölls samkväm. Sven Broquist visadefilmer, som han tagit vid tillfällendå S:t Botulf hade vänskapsträffarmed de två gillena i Frederiksværk,Danmark. De blev mycket uppskattade.Gillerådet för 2006 består av gillemästareSune Broquist, vice gillemästareSiv Svensson, gilleskrivareSven Bexell, gilleskattmästare TureKarlsson och kontaktperson KerstinIngerup. Övriga ledamöter är IngridLeo, Gudrun Starfelt och Bo Larsson.BiodlingGunilla GregerRolf Tigerström från Falun berättadeinsiktsfullt och fängslande om biodlingoch förevisade bl a ett levandebisamhälle, när Tuna Scoutgille höllupptaktsmöte för hösten vid Sunnanöbystuga. Ett 35-tal medlemmarhade mött upp. Hela mötet höllsutomhus i det sköna höstvädret ochavslutades med grillning och samlingkring elden.Mötet beslutade att även i år sändanyttojulklappar till barnen i Lettland.Skriften ”Vad är scouting?”,som är en berättelse om Baden-Powellsidéer, scoutings ursprung ochtraditioner, presenterades och såldesav gillet.Sven i Tuna11

12Saxatur scoutpressenav Sven Saxaren”Nu ska scouterna växa”Under hösten har den första förbundsgemensammarekryteringskampanjennågonsin genomförts iSverige. Över 300 scoutkårer i femscoutförbund satsade för att få flermedlemmar till scouterna. ”Denstora utmaningen för oss ligger intei att få dem att prova på scouting,utan att erbjuda ett så pass roligt ochutvecklande program att de väljeratt stanna kvar.”Susanne Carlsson o AndersJinneklint i Svenska Scoutförbundets tidskriftAlltid scout nr 4, 2006”Sju kårer från fyra förbundsatsar gemensamt på rekrytering””S:t Georgskommittén i Kristinehamnhar funnits sedan 1934 ochhar sen dess varit ett forum för samarbetemellan de olika kårerna i området.Sedan några år tillbaka hållerde i rekryteringen av nya scouter iområdet. När höstterminen börjartar kommittén kontakt med skolornaoch erbjuder sig att komma ut ochprata om scouting i klasserna.”Johanna Kvarnsell i Spejaren, tidning förKFUK-KFUMs scoutförbund, nr 4, 2006”Scouterna är till för stökigabarn””Till oss kommer massor av barnmed hur mycket bus och spring i benensom helst i sig, och de trivs somfisken i vattnet. Hos oss i scouternafår de utlopp för sina spelevinkfasoner[… ] Scouterna bygger på respektför dem som inte sitter still närde lär sig […] De är vår tillgång ochdet är dem som vi är till för.”Martin Svendsen, Gustaf Vasa BredängsScoutkår, Stockholm, i Svenska Scoutförbundetstidskrift Alltid scout nr 4, 2006SGSS:s fem fonderS:t Georgs Scoutgillen i Sverige (SGSS) disponerar över fem ekonomiskafonder, som skapats av olika givare eller till minne av någon. Fonderna harav sina instiftare givits olika mål eller syften – alla till gillescoutrörelsensfromma. De är inte fonder i strikt bemärkelse, d v s registrerade hos myndigheter,utan kallas så av bokföringstekniska skäl. Fondernas huvudsakligasyfte och ekonomiska behållning den 1 januari 2006 framgår nedan.Jenny Rieck-Müllers fondFonden bildades 1984 genom Jenny Rieck-Müllers testamente på 3 750 kronor.SGSS söker medel ur ”huvudfonden” (som förvaltas av en släkting tilltestatorn), där 1/3 av medlen är avsatta för att användas till hjälp åt gamlaoch barn. Jenny Rieck-Müller (död 1978) var en av flickscoutings pionjärer iSverige, landsgillesekreterare under 19 år och därefter hedersledamot.Scoutgillekan söka medel till lämpligt projekt. Behållning: 14 501,23 kr.Dan Winthers minneFonden bildades 1966 genom en gåva av fru Valborg Winther. Medlen skallanvändas till social verksamhet. Scoutgille förväntas att med egna medelbidra med lika stort belopp som erhålles från fonden. Behållning: 19 396,53kr.Sten Thiels fondFonden bildades i slutet av 1960-talet. Sten Thiel (död 1980) var svenskgillescoutings grundare och en av initiativtagarna till den internationellagilleorganisationen, Landsgillemästare 1949–1967 och därefter hedersordförande.Enligt donatorns önskemål skall medlen i första hand gå till detinternationella arbetet. Behållning: 10 989,41 kr.BärarlagetBärarlaget är en fond som bildades 1967 på initiativ av Magda Bergström(död 1980). Hon var en av gillescoutings stöttepelare och hedersledamot.Namnet Bärarlaget syftar på att det skall ”bära” gillescoutarbetet. Fondenkan fritt användas för att utveckla gillescoutarbetet och är, enligt MagdaBergström, den enda ekonomiska ryggrad, som ger Landsgillerådet (LGR)en smula rörelsefrihet. Behållning: 200 466,97 kr, varav 18 525 kr, enligtgåvogivares önskemål, är reserverade för att starta nya scoutgillen.LettlandsfondenFonden bildades 1992 och skall användas för att bygga upp och stödja gillescoutrörelseni Lettland. Fonden består till stor del av insamlade medel.Behållning: 22 066,21 kr.Gåvor till fonderna insättspå SGSS:s plusgiro 35 91 06-2,• för att hedra en gillescoutkamratpå en högtidsdag,• i stället för blommor vid ettdödsfall,• för att stödja gillescoutrörelsen.Ansökan om fondmedelsänds till Landsgillerådet,Box 2034, 141 02 Huddinge.Frågor besvaras av Landsgillemästaren(Lgm) eller Landsgilleskattmästaren(Lgsk). LGR är månom att fonderna används löpande.Gillescouten 4–2006

Rigmor Lauridsenfrån Danmark är ledamot avVärldskommittén för ISGF/AISG.Hon är även redaktör för deninternationella gillescouttidningenWorld Gazette Mondial.På vår begäran har hon välvilligtsänt sin berättelse, som är denandra i serien ”Vad har scoutingbetytt för dig?”Redaktionskommitténgm Sven JansonVadhar scoutingbetytt för dig?”Hvad har ”scouting” betydet for mig? Det kan være vanskeligt at gøre svaretkort, fordi scouting (på dansk har vi ikke et tilsvarende ord så jeg bruger jeressvenske udtryk) har indvirkning på mange ting i et barns opvækst – og somdu først bliver klar over, når du er voksen.Her følger et par ting:Jeg er yngste barn i en søskendeflok på 7, og alle mine søskende er megetældre end mig, så det var i spejderpatruljen, at jeg fandt en gruppe piger, somkunne være min ”søskendeflok”.Det er i patruljen jeg har lært at omgås andre børn og unge, som ikke allehavde samme alder (det har de jo i skoleklassen). Vi var i Egernpatruljen ialdersgruppen 11–16 år, lige det tidspunkt i en ung piges liv, hvor påvirkningenfra veninderne er vigtig. Jeg boede ude på landet, hvor jeg af andrefritidsaktiviteter kun kunne dyrke gymnastik om vinteren og spille håndboldom sommeren – men spejder var jeg hele året!Som landmandsdatter lærte jeg at følge naturens gang og den lærdom blevgennem scouting til en viden om, hvordan man klarer sig med få ting i naturen,hvordan man kan høste af naturens frugter og hvordan man skal værneom naturen. Jeg har lært at færdes i naturen uanset om det er mark, skov, eng,strand eller vand.Jeg vedhæfter et foto fra Guldborgsundlejren 2005, hvor jeg var en af15.000 spejdere. Det er første gang i mit liv, at jeg sejler kajak – men bestemtikke den sidste! Jeg kunne skrive meget mere, for det er jo også via scoutingat jeg har lært noget om at være leder, noget om coaching inden det hed det,noget om spejdere i andre lande, noget om at finde vej, noget om førstehjælp,noget om……”Rigmor LauridsenGillescouten 4–200613

Saxatur scoutpressenav Sven Saxaren”Jag önskar Kungen……skulle starta en scoutkår. Då kanskefler skulle förstå vad scoutingär.”Susan Dahlbeck, patrull Vildvittran, sedanKungen ordnat scoutinvigning i NorraJärva, citerad i Demed, tidskrift för StockholmsScoutdistrikt av SSF, nr 1, 2006Kristen kår med muslimskascouter”Borlänge EFS är något så ovanligtsom en kristen kår där en stor del avscouterna är muslimer. […] En avscoutledarna gick tillsammans medförsamlingens EFS-präst ut och pratadeom scouting i skolan… Nästamöte kom ett helt gäng nya scouteroch gången efter, när alla tagit medsyskon och kompisar, var de närmare25 stycken. […] – Om de tyckeratt det är roligt att gå på scouternaska de få göra det och vill de intevara med i kyrkan behöver de intevara det.”Scoutledaren Sven-Erik Hörnström intervjuasav Johanna Kvarnsell i Spejaren,tidning för KFUK-KFUMs scoutförbund,nr 4, 2006”Om vi har roligt……och respekterar varandra så kommervi att kunna växa och ge ännufler möjligheten att få vara scouter.”Susanne Carlsson, ledamot av förbundsstyrelsen,i Svenska Scoutförbundets tidskriftAlltid scout nr 4, 2006Ny scoutdräkt”I samband med Jiingijamborii 2007är det tänkt att hela scoutsverigeskall börja använda en gemensamscoutdräkt.”Sven Nilsson i Spirit Scouting, tidskrift förNykterhetsrörelsens Scoutförbund, nr 4,2006Nu är det daxatt fundera på vilka vi önskar skallväljas in i LGR (landsgillerådet)2007. Gillemästarna fick för en tidsedan ett brev om detta, men för attinte missa några medlemmar, somkanske har bra namnförslag, skrivervi också om det i denna tidning. Föratt kunna utveckla gillescoutrörelsenär det viktigt att ha engagerade,kreativa och samarbetsvilliga LGRmedlemmar.Valda t o m 2009 är Gunilla Engvall,Västerås, Staffan Sjunnesson,Oxie och Yvonne Austvik, Åskloster.Ordf. Arne Sandin, Stockholmfår enligt stadgarna inte väljas om.V.ordf. Torsten Hansson, Borlängefår inte utan stämmans medgivandeomväljas till v.ordf (men till annanpost) och kassören Kerstin Swärling,vald till 2009, har begärt att få avgå;här behövs ett fyllnadsval. ChristerForsgren, Umeå är vald till 2007.Om vi liksom nu vill ha sju medlemmari LGR behövs det namnförslagpå ordf, v.ordf och två övrigamedlemmar (varav en som är tänkbarsom kassör). Vi skall också geförslag på två revisorer, två revisorsuppleanteroch två medlemmar i nomineringskommittén.Namnförslagoch synpunkter tas tacksamt emotav oss i valberedningen.Gunvor Nilsson, Box 33,36042 Braås, 0474-30617gunvor_nilsson@yahoo.comLaila Boxström, Solrosv. 13,91135 Vännäsby, 0935-20611Viveca Mattsson, Utmarksgatan 9,78462 Borlänge, 0243-17972Skriv kortI allt material, som sänds in till tidningen,förbehåller sig redaktionskommitténatt göra strykningaroch små korrigeringar av sakfel.Vid större ändringar tar vi alltidkontakt med författaren. Däremotvill vi inte påverka skribentens”stil och uttryckssätt”. Alla artiklarär signerade med namn och i förekommandefall gille.Red.NyamedlemmarS:t Georgs Scoutgille i NorrköpingCarl-Erik GenitzGunilla HellgrenBo HelllgrenGöran NilssonLars PernäsS:t Georgs Scoutgille i KristianstadGullan AnderssonBerit BrantestamKarl-Erik BrantestamInga LindströmWaltraut RotherS:t Georgs Scoutgille KullaMaj-Lis PeterssonS:t Georgs Scoutgille SjöhästenMay OlaussonInga-Lill PerssonS:t Georgs Scoutgille i SkaraborgIngemar NybergS:t Georgs Scoutgille GuldgrävarnaMargareta BroströmMargaretha HedlundKurt LindgrenMargareta LundmarkAnita PetterssonChristina SandbergKena Wallin SödermanLena ViklundTommy ViklundLars WikströmBengt WiströmIngrid KrumlindeS:t Georgs Scoutgille i NorrköpingTorsten WahlströmS:t Georgs Scoutgille i HelsingborgGertrud EngkvistS:t Georgs Scoutgille KullaGösta SjöholmS:t Georgs Scoutgille KullaGreta SkobowytshS:t Georgs Scoutgille MöckelnsBodar14Gillescouten 4–2006

En tankeTänk att världen ser utsom den gör trots att detfinns så många klokaSenast 1 februariska din eller ditt scoutgilles motionvara oss tillhanda, för att blibehandlad på Landsgilletinget den2–3 juni 2007 på Åhusgården.LandsgillerådetHar du flyttat,ändrat postnummer ellertelefonnummer eller retatdig på att ditt namn ärfelstavat på alla försändelser?När vi åkte ut till Ulvön för att rekognosera inför Vandringen så mötte vi Klas ochLisa. Förutom Ulvösten så bjöd de på bitar av rabarber, granskott och bär.Att de sedan förväntade sig en liten slant som tack stod vi ut med.Laila och Per-Olof Tre Renar i Umeå.Bildstafettensom startade i förra numret är en bildutmaning, där det utmanade gillet uppmanasskicka in en bild, som illustrerar gilleverksamhet. Bilden bör åtföljasav en förklarande text och namnet på ett nytt gille, som utmanas i Bildstafetten.Det här numrets bild kommer från Scoutgillet Tre Renar i Umeå som visarUlvösten, fotograferad av Laila Boxström. Bildstafetten går vidare ochstafettpinnen överlämnas nu till Scoutgillet i Kristianstad som presenteras inr 1, 2007.Meddela dingilleskrivare,helst före årsskiftet, somunder november fått korrekturlistorför att kontrolleramedlemsregistret.KanslietBra julklapp!”Vad är scouting?” Gillescoutens artikelserie om Baden-Powelloch hans idéer samlad i en 36-sidig skrift,med efterord av Johan Strid, Svenska Scoutrådetsgeneralsekreterare:– en introduktion för den oinvigde– en uppslagskälla för alla scouter och gillescouter– bör finnas i varje gillescouts bibliotekGillescouten 4–2006Köp skriften hos ditt scoutgille el från gillekansliet (se sista sidan!)eller direkt från Sven Janson, Vattug 9, 784 33 Borlänge, sven.janson@kajan.eu15

PosttidningBReturadressSGSS:s KansliBox 2034141 02 HUDDINGEAdressetikettGod Jul &Gott Nytt ÅrönskarKerstin BenéMärta NorrmanArne SandinTorsten HanssonYvonne och Gjermund AustvikKerstin SvärlingGunilla EngvallChrister ForsgrenStaffan SjunnessonViveca och Karl-Eric MattssonBirgitta EckerstedtAnna BensowS:t Georgs Scoutgille Birger JarlS:t Georgs Scoutgille BrommaS:t Georgs Scoutgille S:t ErikS:t Georgs Scoutgille VingaS:t Georgs Scoutgille TunaLäs och lärom scoutings bakgrund!Nu kan Du även köpa enskilda exemplar av skriften ”Vadär scouting” på SGSS:s kansli i Stuvsta. Kostnad 50 kronorper ex, varav hälften tillfaller SGSS.Behöver Du eller Ditt gille 10 ex eller mer får Du beställadessa direkt hos Sven Janson, Vattugatan 9, 784 33 Borlänge.Mellanskillnaden tillfaller då Ditt eget gille.Arne Sandin, LgmBeställ frånGillekanslietGillemärke, brosch ellerknapphålsmärke 20:–Tygmärke, fyrkantigt 10:–Tygmärke, runt 15:–Bilmärke 10:–Karta med små dekaler 10:–Karta med större dekaler 10:–Diplom med kuvert 5:–Korrespondenskort, 10 st 20:–Affisch, A3 1:50Affisch, A4 1:–Bordsflagga, liten 25:–Rund näverask med lock,ca 7 cm, lämplig present 60:–Gillemärke att klistra på näverasken,men också användbartill annat 15:–Slips, mörkblå 75:–Slips, ljusare, finare 115:–Slipshänge 40:–Scarf 75:–CD-rom med gilleteckningar 180:–Vintertröja XXS, XS, S 260:–Sommartröja, vit eller blåS, M, L, XL, XXL 175:–Tröja/kofta, enfärgad mörkblåalla storlekar 300:–ISGF:s handbok 25:–Idéboken 20:–Gillerådspärm 30:–Etiketter, omgång 10:–D:o för mindre gillen (mindre än20 medlemmar) 5:–Extra namnlista 5:–Kopiering, per kopia 1:–Tygkasse med gillemärke 20:–Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–NY skriften ”Vad är scouting?” 50:–Beställda varor skickas som B-post ombeställaren inte särskilt sagt till om annat.Portot debiteras försändelser över 100 g.Jämför gärna räkning och frimärken. Iblandkan postens våg skilja från vår.Telefon: 08–17 84 32. Kansliet har ej öppetpå bestämda tider, men telefonsvarare finns.Beställningsadress:S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,Box 2034, 141 02 HUDDINGE