Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Rasifiseringsamhället har pågått - men ständigt förnekats - under en lång historiskprocess av meningsskapande och vardagspraktiker. Andraanalyser av hur föreställningar om ras etablerats i Sverige har fokuseratpå skolböcker och den kunskapen om världen utanför Europasom förmedlas till skolelever (Agaján1997). Därtill har rummetsbetydelse i rasbiologiska konstruktioner av ”svensken” uppmärksammatsi forskningen (Molina 2005). Vidare belyser vissastudier formationen av den moderna staten - folkhemmet - som ensystematisk process av exkludering av de människor som ansågsvara undermåliga för den svenska stammen. Relationen mellan befolknings-och steriliseringspolitik i trettiotalets Sverige formuleradeslängs rashygienismens logik (Broberg & Tydén, 1991).Staten och rasifieringRasifiering finns inbyggd i idén om den moderna västerländska nationen,menar Goldberg (2002). De europeiska staterna har byggtsina rasregelsystem genom två huvudsakliga modeller, den naturalistiskaoch den historicistiska. Den naturalistiska modellens utgångspunktär att förklara nationell överlägsenhet genom att naturaliserakonstruerade rasskillnader via rasbiologiska diskurser omhögre respektive lägre raser. Tyskland räknas bland dessa stater.Den historicistiska modellen bygger på en diskurs som framhäverden industriella och teknologiska utvecklingen som symboler förden nationella storheten. Rasskillnaderna uttrycks då snarare i betonadekulturrasistiska termer. De nationella stater som Goldbergplacerar i den här kategorin är framför allt Storbritannien ochFrankrike.Det finns drag av såväl det naturalistiska som det historicistiskarasregelsystemet i alla europeiska nationer, men en av dem brukarvara dominerande, menar Goldberg (2002). En genomgång av delarav den forskning som behandlar uppbyggandet av den svenska nationellaidentiteten tyder på att man i Sverige har kombinerat bådamodellerna under olika perioder (jfr Frykman & Löfgren 1979,1985; Broberg & Tydén 1991). Fram till andra världskrigets slut vardet främst ett naturalistiskt sätt att konstruera rasskillnader somdominerade i konstruktionen av den svenska identiteten, även omdet historicistiska kan tyckas ha funnits närvarande i diskurser omdet nationella svenska. Folkhemsbyggandet utgick från rashygienismensom strukturerande element för den nationella överlägsen-99