12.07.2015 Views

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU 2005:41RasifiseringOlika uppfattningar <strong>om</strong> rasifieringOrdet rasifiering utgör en översättning av engelskans ”racialization”.1 Rasifiering (racialization) har definierats s<strong>om</strong>:...those processes by which social relations between people have beenstructured by the signification of cultural and biological attributes insuch a way as to define and construct differentiated social collectivitiesas “race” collectivities.” (Carter, Green & Halpern 1996, s 136–137)Den tydligaste <strong>och</strong> tidigaste operationaliserade definitionen s<strong>om</strong>finns i litteraturen presenteras av Robert Miles, s<strong>om</strong> refererar tillrasifiering s<strong>om</strong>…...the representational process whereby social significance is attachedto certain biological (usually phenotypical) human features, on the basison which those people possessing those characteristics are designatedas a distinct social collectivity." (Miles, 1989: 74)Allt tyder på att det finns två olika men närrelaterade förståelseformerför rasifiering. Den första s<strong>om</strong> en samhällskonstituerandeprocess eller system; samhället rasifieras, det vill säga att det delasupp i skikt <strong>och</strong> organiseras hierarkiskt utifrån föreställningar <strong>om</strong>rasskillnader. Den andra är en process där människorna rasifieras;till exempel uttrycket de rasifierade migranterna s<strong>om</strong> används avMiles (1993) 2 eller rasifierade fackföreningsaktivister s<strong>om</strong> analyserasav Neergaard <strong>och</strong> Mulinari i svenskt sammanhang (Neergaard<strong>och</strong> Mulinari, 2004) är begrepp s<strong>om</strong> illustrerar en sådan förståelse.Det finns givetvis ingen motsättning mellan dessa två förståelserutan snarare k<strong>om</strong>pletterar de varandra s<strong>om</strong> två dimensioner avsamma process. Rasifieringsprocesser i samhället förutsätter existensenav rasifierade individer. Samtidigt är rasifierade individerbegripliga endast i ett samhälle där föreställningar <strong>om</strong> ras är konstitutivaelement av samhällsinstitutioner <strong>och</strong> samhällsliv. Det förefallerdärför tämligen meningslöst att försöka fastställa vilken dels<strong>om</strong> förek<strong>om</strong>mer först, alltså rasifiering av människor eller samhälletsstrukturers rasifiering. Det intressanta i sammanhanget är1Termen”racialization” har i tidigare arbeten även översatts till svenska s<strong>om</strong>”rasialisering”.Se Ålund 1995, s 56 samt Skovdahl 1996, s 20.2Miles (1993) använder begreppet rasifierade migranter dels s<strong>om</strong> ett sätt att markera attmigranter (immigrants) är en konstruerad kategori s<strong>om</strong> har blivit en av de viktigastek<strong>om</strong>ponenter i rasifierings diskurser, dels för att placera sin egen terminologi utanförrasismens d<strong>om</strong>inerandediskurser. Motsvarigheten i Sverige är begreppet”invandrare” s<strong>om</strong> ärcentral för svenska kulturrasistiska diskurser. I ett försök att kontextualisera Miles idé isvenska förhållanden har jag valt att använda uttrycket”rasifierade migranter” i stället förinvandrare eller rasifierade invandrare.97

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!