Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Vardagsrasism SOU 2005:41metodologi för att återupprätta dessa kunskaper och visa att skildringarav rasism inte är efterkonstruktioner. Personliga skildringarär reflekterande verklighetstolkningar som baseras på heuristiskaslutledningar utifrån allmänna kunskaper och på en heuristik avrationella jämförelser – med ickerasistiska situationer (diskontinuitet)och med andra former av diskriminering (kontinuitet). Desom diskrimineras drabbas ofta av känslor av smärta, ilska, ellermaktlöshet, något som utgör ett starkt incitament för att grundligtundersöka det inträffade innan man avgör att det är diskrimineringoch vidtar åtgärder – ofta med risk för vedergällning. Nelsonshistoria vittnar om hur rädslan för bestraffning leder till tvivel ochett strategiskt val av tidpunkt för en reaktion. Forskningen harupprepade gånger visat att noggranna observationer snarare är regelän undantag i situationer då det föreligger en misstanke om diskriminering(Dummett, 1973; Essed, 1990a, 1991; Feagin och Sikes,1994; St Jean och Feagin, 1998). Därmed inte sagt att det inte finnstillfällen då man kan göra ett felaktigt omdöme och tycka sig sediskriminering där det inte finns någon. Längre fram kommer vi attse att en allmän kunskap om vad som är att förvänta under ”normala”omständigheter – det vill säga ”icke-rasifierade” omständigheter– är en förutsättning för att kunna inse när någonting gårsnett. Kunskap om när saker och ting ”går snett” oberoende av rasär samtidigt relevant för att kunna inse att en ”orättvisa” skullekunna vara ickerasistisk. Slutligen kan det inte uteslutas att människori strategiskt syfte spelar på vitas känslighet för att bli anklagadeför rasism genom att mot bättre vetande göra just detta.Att bringa skildringar av rasism i dagen ställer en mängd informationtill förfogande som annars skulle vara osynlig för forskarblickar.I ett projekt om vardagsrasism på ett så kallat integreratsydafrikanskt universitet – detta var under apartheidperioden –prövade vi metoden att noggrant lyssna och fråga om iakttagelserav rasism för att på så vis uppdaga om det fanns någon dold rasismpå just det universitet som menade sig ha en antidiskriminatoriskpolicy. En rasmässigt skiftande grupp studenter – svarta, ”färgade”,asiater och vita – blev ombedda att intervjua svarta medstudenterom deras erfarenheter på universitetet. Som förberedelse för intervjuernafördjupade sig studenterna i litteratur om rasism eftersomläraren ville att de skulle besitta tillräckliga allmänna kunskaper omrasism innan de tilläts ägna sig åt fältarbete. Studenterna instrueradesatt få fram utförlig information om upplevelser av rasism. Tankenvar att locka den intervjuade till att ”berätta så mycket som84