Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Vardagsrasismden förgivettagna känslan av att ens egen grupp kommer först ochtanken att människor med en annorlunda rasmässig och etniskbakgrund är mindre kompetenta, mindre civiliserade, utgör ettkulturellt hot, eller är mindre intelligenta, verkar (latent) när ”resultatetav individers utförande av rutinmässiga praktiker inom sittyrke eller sin institution medför diskriminering av människor somtillhör etniska minoriteter” (Husband, 1991:53). Diskrimineringsker oberoende av om aktörerna är medvetna om sina attityder ochmotiv.Rasismen inskränker sig inte till institutionella miljöer, eftersomvåra vardagsliv inte heller gör det. Dessutom är inte rasismen baraen uppsättning utfall, utan till sitt väsen en process som upprätthållerojämlika maktförhållanden. Som process är vardagsrasismeninflätad i fortlöpande förhandlingar om resurser, genom vilka denena parten ”kan utverka och vidmakthålla förmågan att gång pågång och oavsett motstånd tvinga på den andra sin vilja – med hjälpav sin kapacitet att skjuta till eller undanhålla nödvändiga resurserfrån den uppgift som står i centrum, men även genom att erbjudaeller undanhålla belöningar samt genom hot och bestraffningar”(Lipman-Blumen, 1994:110). Följande historia, som återberättatsför mig av en projektsamordnare, illustrerar frågan om förhandling:Haag, Nederländerna. En konsultfirma inriktad på management erbjuderpraktikplatser till tre sökande, som kommer att bli de första ”ickevita”att arbeta på just den firman. Praktiktiden ingår i ett regeringsprojektdär socialdepartementet åtar sig att finansiera ett år av träningoch praktik, på villkor att ett framgångsrikt slutförande ska leda till attpraktikanterna erbjuds anställning som biträdande konsulter. Projektsamordnaren,en vit kvinna, är en expert på ledarskapsträning. De trepraktikanter som placerats hos konsultfirman rapporterar till projektsamordnarenatt de känner sig konstant undervärderade. Slarvfel iskrift misstolkas genast som språkbrister, det råder en brist på uppmuntran,och konsultfirmans VD, en vit man, uttrycker öppet uppfattningenatt etniska minoriteter generellt sett är inkompetenta. Situationenkräver ett ingripande. Projektsamordnaren håller ett möte meddirektören, där denne förklarar att han instinktivt kände på sig redanfrån början att dessa kandidater inte skulle lyckas i konsultbranschen.Projektsamordnaren är måttligt imponerad av direktörens hänvisningtill sin instinkt. Hon vill se utvärderingsrapporterna som visar vilkaspecifika uppgifter kandidaterna ombetts att utföra, deras framsteg iinlärningen, deras framgångar och misslyckanden, handledningen frånfirmans sida samt deras resultat. Direktören svarar att han inte arbetarpå det viset och förklarar att: ”Det är allmänt känt att etniska minoriteterhar problem med språket och brister i sin utbildning”. Projektsamordnarendiskuterar ingående situationen, samt direktörens attityd77