Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41VardagsrasismKonceptuella frågor – Vardagsrasismens väsen och desssärdragBegreppet vardagsrasism består av två delar, en som säger att dethandlar om rasism och en annan som säger att det handlar om vardagen.Under lång tid omhuldade den traditionella samhällsvetenskapenpå ett ensidigt sätt de ”stora” utvecklingslinjerna, samtidigtsom den bortdefinierade vardagslivet från vad som ansågs vara relevantaforskningsområden. Under 1960- och 1970-talen gjorde framväxtenav mikrosociologi, framför allt under inflytande av fenomenologin,att situationen förändrades (Luckmann, 1978). De somförespråkade studier av meningsfulla sociala fenomen på deras egnavillkor hävdade att ”vi måste börja all sociologisk förståelse av detmänskliga varat med en förståelse av vardagslivet” (Douglas,1974:x). Om än banbrytande i sin analytiska blick för detaljerna ivardagssituationer, kommer många fenomenologiska och etnometodologiskatolkningar av vardagshändelser till korta eftersom demisslyckas med att ta hänsyn till det sociala och politiska sammanhangetför relationer mellan grupper. Ett fåtal teoretiska ansträngningaratt koppla mikrohändelser till makrostrukturer, i syfte attvisa ”hur praktiker struktureras av organisationskontext och maktfördelning”(Alexander och Giesen, 1987:36), har varit av betydelseför utvecklingen av en teori om vardagsrasism.Föreställningen om ”vardagen” används ofta för att hänvisa tillen välbekant värld, en värld av praktiskt intresse och praktiker somvi socialiseras in i för att kunna klara oss i systemet. I vardagensmälter sociologiska distinktioner mellan ”institutionellt” och ”interaktionellt”,mellan ideologi och diskurs, och mellan livets ”privata”och ”offentliga” sfärer samman och formar en sammanhängandehelhet av sociala relationer och situationer. Begreppet vardagsrasism,som ursprungligen utvecklades i två jämförande studiermellan Nederländerna och USA (Essed, 1984, 1990a, 1991), harupptagits och tillämpats framgångsrikt på studiet av rasism i andraländer, såsom Sydafrika (Louw-Potgieter, 1989; Essed 1990b),Schweiz (Shaha, 1998), Kanada (das Gupta, 1996), Storbritannien(Twine, 1998), och inom specifika områden som offentlig vård(Jackson et al., 1996), privata näringslivsorganisationer (Humanoch van Schalkwyk, 1998), och handel i närbutiker (Lee, 2000).Fokuseringen på de vardagliga yttringarna av systemisk ojämlikhetsträcker sig även utanför området rasrelationer, vilket har bidragittill att ge ”vardagen” generisk mening; vardagsojämlikhet (O’Brien75