Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmainvandrarbarns skolarbete negativt. Dessa socioekonomiska förhållandenhar ”spill over effekter” på barns skolprestation som i sintur har konsekvenser för dessa barns chanser på arbetsmarknaden.Det finns dock andra omständigheter som inte går att förklaraenbart med klassfaktorn, bland annat varför många invandrarbarntill föräldrar med hög utbildning och som i sina hemländer harmedelklassbakgrund får en sämre livssituation i sina nya europeiskaländer där de blir fattiga och segregerade? I Europa är den ökandeetnifierade fattigdomen, eller vad som kallas ”ethnoclass”(Gurr,1993) alarmerande och kan inte diskuteras utan hänsyn till denrådande strukturella/institutionella diskrimineringen av invandrarepå många områden i dessa länder.En av de vanligaste förklaringarna som förklaring till dessa skillnaderhar varit invandrarelevernas språksvårigheter (Reich &Broman, 2000:7). Forskare, till exempel Arai et.al. (2000), visar attdenna förklaring inte håller och att även de invandrarelever som harbott i Sverige under en längre tid och har goda språkkunskaper isvenska drabbas lika hårt som de med språkbrister. Andra förklaringsmodeller,till exempel relationen mellan elevernas ”kulturellabakgrund” och deras prestation i skolan, har avfärdats av andraforskare som framhåller att elevernas levnadsförhållanden i Sverigeoch deras sociala bakgrund är avgörande för deras skolprestation(Goldstein-Kyaga, 1999; Erikson & Jonsson, 1993; Dryer, 2001och Similä, 1994). Andra såsom Sjögren et. al. (1996), visar attintolerans till invandrarnas språkliga brytning oftast gömmer densystematiska exkluderingen av invandrarna från majoritetssamhälletsolika sfärer.Skolpersonalens och lärarnas attityder mot elever med invandrarbakgrundspelar också en viktig roll för dessa elevers misslyckandei skolan. En del studier visar att det finns negativa attityderom personer med invandrarbakgrund hos många skollärare (Lange,1998, 1999: Lange & Hedlund, 1998; Osman, 1999; Lahdenperä,1997). Deras attityder förstärks av skolböckernas negativa innehållom ”de andra”. Olsson (1998) visar hur bilden av ”utvecklingsländer”används för att visa på ”de andras” underlägsenhet och våröverlägsenhet. Andrafieringen av ”de andra” har studerats av andraforskare såsom Olsson (1986), Palmberg (1987) och Allimadi(2002), som visar hur bilden av Afrika och afrikaner har använts idetta sammanhang. Härenstam (1993), Granberg & Thelin (2002)visar hur bilden av Islam i läroböcker är snedvriden och vonBrömssen (2002) visar hur begreppet kultur har använts för samma51