Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Ett europeiskt dilemma SOU 2005:41lor inte isolerad från andra samhällsområden eller institutionellasammanhang. Det som händer i skolorna är en del av en interinstitutionelldiskriminering mot personer med invandrar- och”minoritetsbakgrund” som förekommer i övriga samhällssfärer.Som Glasgow (1980) visar beträffande amerikanska sammanhang,blir svarta män från urbana låginkomstgrupper stämplade som socialaproblem av polisen, skolan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten;de är offer för en ny kamouflerad rasism. Andra somBatelaan & van Hoof (1996), Cohen & Lotan (1997) och Runfors(2003) diskuterar kategoriseringsprincipers roll och menar att detär inte bara skolan som institution, utan också det faktum att eleverfrån majoritetssamhället tar med sig den negativa inställningen somexisterar i samhället in i skolan och förstärker bilden av ”de andra”eleverna som mindrevärdiga. Många elever utsätts i skolor församma statushierarki som förekommer i det övriga samhället(McLaren 1993; Willis 1991). Därför är det nödvändigt att studierom diskriminering undersöker diskrimineringens alla aspekter ochanlägger ett strukturellt och interinstitutionellt perspektiv.Skillnaden mellan studenters studieresultat har, av majoritetssamhälletoch forskare med majoritetsprivilegier, ofta sagts bero påinvandrares kulturella bakgrund och inte på skolsystemet eller dendiskriminering som förekommer i skolan. Aleksandra Ålund(1997) och Ålund & Schierup (1991, 1992) hävdar att majoritetssamhälletanvänder invandrarnas ”kulturella bakgrund” för attignorera verkliga klasskillnader mellan studenter. Andra som AnnRunfors (2003:221) tillbakavisar sådana argument i sin studie omsvenska skolor, och säger att i svenska skolor används hellre klassdimensionenför att förklara ojämlikheter mellan elever för att döljamaktaspekten och privilegier som majoritetssamhället har i attdefiniera och underordna elever med invandrarbakgrund i skolorna.För att förklara skillnaderna mellan elever från majoritetssamhälletoch elever med invandrarbakgrund har klassfaktorn använts imånga sammanhang när man förnekar förekomsten av strukturell/institutionelldiskriminering. Detta bekräftas av en ny studie iåtta europeiska länder (Kamali, 2005).Det bör dock nämnas att ”klass” fortsätter att spela en betydanderoll för att förklara vissa problem med de europeiska ländernasutbildningssystem. Exempelvis sämre hälsovård i fattiga områden,sämre bostäder och boende förhållanden, avsaknad avmeningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i fattigaområden är klassgrundade faktorer som påverkar fattiga och många50